Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
4.1. Per Angelstam - Skogens biologiska mångfald i Sverige
– en resa i tid och rum
Inledning
Det andra årtusendets sista decennium går till historien som det tillfälle då vi på ett dramatiskt
sätt tog ställning för en ny syn på skogen. Från att för länge sedan ha varit en ogästvänlig fiende
med farliga rovdjur, och sedan en produktionsapparat med syfte att bygga materiellt välstånd, har
skogen i Sverige nu fått den officiella uppgiften att även vara en livsmiljö för alla naturligt förekommande
arter. På många sätt är detta delvis en helomvändning i våra syn på skogen. Det ställer
helt nya krav på utveckling av mätbara miljömål – både i form av långsiktiga visioner och
kortsiktiga delmål – liksom utvärdering av våra framsteg i olika skalor.
Syftet med detta kapitel är understryka att om vi verkligen ska klara av skogspolitikens miljömål
att bevara livskraftiga stammar av alla naturligt förekommande arter så måste vi:
Ha ett tillräckligt långt historiskt perspektiv på landskapets omvandling för att förstå hur stor
omvandlingen av landskapet egentligen är.
Inse att med vår långa markanvändningshistoria så måste många skogsmiljöer skyddas från
intensivt brukande, skötas på speciella sätt och till och med aktivt återskapas.
Skapa effektiva sätt att integrera alla olika aktörers sammanlagda arbete för att nå skogspolitikens
mål.
Formulera tydliga och mätbara mål för olika skogsmiljöer och processer, och som måste
anpassas till både regionala och lokala skillnader i det avlånga Sverige.
Utveckla modeller för utvärdering och optimering av olika aktörers gemensamma ansträngningar
att nå skogspolitikens miljömål.
Sverige är ett avlångt land med en lång historia
Sverige är ett av Europas längsta länder och uppvisar därför stor variation både i naturtyper och
den tid under vilken landskapet omvandlats. I söder finns den nordligaste utlöparen av de
Centraleuropeiska ädellövskogarna och i norr den nordliga barrskogen – den stora taigans västligaste
utlöpare. Dagens landskap och skogstillstånd är länkat till landskapets historiska utveckling
och kan delas i två rubriker: vegetationens naturliga historiska utveckling efter istiden samt människans
påverkan på den naturliga vegetationen.
Författare: PER ANGELSTAM
SLU/Grimsö forskningsstation och WWF/Örebro universitet. Efter universitetsstudier
i biologi, ekologi och naturgeografi vid Lunds universitet
doktorandstudier vid Uppsala universitet om orrens populationsdynamik.
Sedan mitten av 1980-talet studier av olika aspekter av biologisk mångfald
och processer som predation, brand och älgbete. Med hjälp av
1990-talets undersökningar av människans fotavtryck på den boreala
skogen från naturlandskap i Ryssland till dess motsats i Skottland har
olika metoder för att mäta biologisk mångfald utarbetats som nu testas
på olika platser i Europa. Under de senaste åren har intresset vidgats till
frågan om hur skogens biologiska mångfald kan finnas kvar i ålderdomliga
kulturlandskap i Europas avlägsna hörn.
114