Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
skogsbruket och mot skogspolitiken. Frisén tar också upp miljöpolitiken och deras tidigare
bristande resurser till diskussion.
Rubriken på Stig Hagners uppsats Skogspolitikens betydelse för dagens skogstillstånd. Hur beskrivs
detta med erfarenheter från storskogsbruket? ger en mycket god bild av uppsatsens innehåll.
Med nära tre decenniers ansvar för skogsvårdsarbetet inom SCA och med en etablerad ställning
inom svenskt storskogsbruk och skogsforskning som bakgrund är Hagner väl lämpad svara
på rubrikens fråga. Hagners positiva syn på skogspolitiken från 1950-talet och framåt kan kanske
tolkas som att skogspolitiken varit lyckosam i sitt huvudsyfte; att uthålligt försörja svensk
skogsindustri med en god råvara. Hagners erfarenhet att naturvårdsarbetet i skogsbruket inte blev
framgångsrikt förrän det blev en del av skogsskötseln är intressant att ta del av.
Nils-Erik Nilssons uppsats har rubriken Skogspolitik i ett närliggande historiskt perspektiv. I
denna uppsats sätter Nilsson in det skogspolitiska skeendet under 1900-talet i ett större politiskt
sammanhang. Nilsson diskuterar skogspolitiken i förhållande till de övergripande samhällsmålen
och relaterar den skogspolitiska utvecklingen till den allmänpolitiska, ekonomiska och demokratiska
utvecklingen. Han berör också sådana angränsande politikområden som jordbrukspolitik
och miljöpolitik, internationell skogspolitik o.s.v. Nilssons erfarenhet som chef vid Riksskogstaxeringen
och Skogsstyrelsens prognosavdelning samt hans mycket omfattande internationella
verksamhet har gett honom god insikt i behoven av samordning mellan olika politikområden.
Den sista uppsatsen Ordergivare eller Rådgivare? Om skogsvårdsstyrelsernas strategier fram till
1990 har skrivits av Per Stjernquist. Stjernquist är den humanistiske forskare som i skogliga
sammanhang blivit mest känd och åberopad genom sin bok Laws in the Forests. A Study of Public
Direction of Swedish Privat Forestry. I den nu aktuella uppsatsen tar han upp ett område som
han studerat i decennier. Skogsvårdsstyrelsens arbetssätt, som rådgivare i första hand eller med
lagtillsyn som viktigaste medel. Stjernquists uppsats behandlar ett viktigt spörsmål. Viktigt inte
minst därför att det vid sidan av skogsvårdsstyrelserna knappast finns någon annan samhällsinstans
som tidigt fått ett särskilt arbetssätt föreskrivet.
113