Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />
De praktiska erfarenheterna från tillämpningen av dessa stöd visar att de i vissa fall haft ett stort<br />
genomslag, medan de i andra fall haft liten eller ingen effekt.<br />
Exempel på statliga stöd som haft stor praktisk betydelse är vägbyggnadsstödet, där många<br />
markägares samverkan erfordras för att åtgärder skall komma till stånd, ädellövskogsstödet som<br />
kompenserar de jämförelsevis höga beståndsanläggningskostnaderna samt olika stöd som förekommit<br />
för olika åtgärder där skogen skadats t.ex. av snytbagge. Vissa stöd som riktats till Norrlands<br />
inland har haft stor regionalpolitisk betydelse genom att skogsbruksaktiviteterna där ökade<br />
märkbart.<br />
Exempel på stödformer som haft mindre praktisk betydelse är gallrings- och klenvirkesstöden.<br />
Tillfälliga stöd riskerar att få den effekten (Skogsstyrelsen 1986).<br />
3.5.5.17. Personal<br />
Skogsvårdstyrelserna hade under denna period relativt många anställda. Neddragningar av myndighetsanslag,<br />
bidragsverksamhet och beredskapsverksamhet, gjorde dock att personalstyrkan<br />
minskade i slutet av 1980-talet. Skogsvårdsstyrelsekanslierna i Uppsala och Stockholms län,<br />
liksom i Kristianstad och Malmöhus län, slogs ihop av besparingsskäl.<br />
Tabell 3.5.5.17-1. Antalet anställda vid skogsvårdsstyrelserna 1981/82, kategorivis<br />
Administrativ Rådgivning Skogsvårdsektio- Teknisk sek- Summa<br />
personal<br />
nention<br />
457 99 1681 315 2552<br />
Variationerna mellan länen var stor till följd av olika uppdragsverksamhet, framförallt beredskapsarbeten.<br />
3.5.5.18. Finansiering<br />
Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet finansierades genom ett myndighetsanslag samt genom intäkter<br />
från plant- och uppdragsverksamheten. En större del av uppdragsverksamheten utgjorde<br />
skogliga beredskapsarbeten, framförallt i form av skogsvårdsarbeten. En annan betydelsefull<br />
uppdragsverksamhet var beredskapsarbeten inom natur- och landskapsvård, som skedde på länsstyrelsens<br />
uppdrag.<br />
Skogsvårdsstyrelsernas finansiering 1981/82<br />
Plantor<br />
33%<br />
Övrigt<br />
2%<br />
Anslag<br />
24%<br />
100<br />
Uppdrag<br />
41%<br />
Figur 3.5.5.18-1.<br />
Skogsvårdsstyrelsernas<br />
genomsnittliga<br />
finansiering året<br />
1981/82.<br />
(Skogsstyrelsen)<br />
Av diagrammet framgår att myndighetsanslaget var ca. 25% av skogsvårdsstyrelsernas totala<br />
omsättning. Plantverksamheten - plantskolor och plantförsäljning -var också ett betydande inslag<br />
i verksamheten.<br />
3.5.5.19. Skogsvårdsstyrelserna i Kronobergs och Jämtlands län<br />
Även detta avsnitt är uppbyggt på samma sätt som de tidigare behandlade avsnitten kring dessa<br />
skogsvårdsstyrelsers verksamhet.
Change language