Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
och avverkning finnas. Totalt framställde skogsvårdsstyrelserna under perioden 1980-1993
skogsbruksplaner på ca. 8 milj hektar, dvs. för 3/4 delar av det privata skogsbruket.
Utvärderingar av ÖSI har gjorts av Skogsstyrelsen och av 1990 års skogspolitiska kommitté.
Kommittén konstaterar att ÖSI utgjort ett viktigt medel för att uppnå de skogspolitiska målen.
Inventeringen ledde ofta till ökad aktivitet i de berörda områdena. De lägesbundna uppgifter, som
kommit fram genom ÖSI, har varit av största betydelse för skogsvårdsstyrelserna vid lagtillsyn,
bidragsförmedling och rådgivning. Flertalet skogsägare var, enligt undersökningar genomförda
av Lantbruksuniversitet och IMU-testologen, positiva till ÖSI och till att skogsvårdsstyrelsen
bedrev inventeringsverksamhet (SOU 1992:67). Materialet har även kunnat utnyttjas av andra
aktörer inom skogsbruket som exv. virkesköpare. Enligt kommittén fick skogsvårdsstyrelsen
genom upprättandet av ÖSI vissa konkurrensfördelar framför andra planproducenter exv. skogsägarföreningarna.
Kommittén konstaterar sammanfattningsvis "att det dock är tveksamt om värdet av den information
som erhållits genom ÖSI motsvarar den kostnad som under åren lagts ned på inventeringarna".
Hur kommittén kom fram till denna slutsats redovisas dock inte i betänkandet. Genom riksdagens
beslut 1993 att ta bort skogsvårdsavgiften föll också finansieringen av ÖSI och verksamheten
fick läggas ned. Därmed försvann också ett av de mest verksamma medlen för att nå de
skogspolitiska målen som skogsvårdsstyrelserna haft.
3.5.5.16. Statligt stöd 1980-1991
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Figur 3.5.5.16-1. Statligt stöd till skogsbruket åren 1980-93. (Skogsstatistisk årsbok)
Under 1980-talet var bidragen stora och omfattande. De finansierades huvudsakligen via skogsvårdsavgiften.
De största bidragen gick till restaurering av s.k. 5§3-skogar, skogsvårdsåtgärder
inom stödområdet dvs. inre Norrland samt till skogsbilvägar. I och med att skogsvårdsavgiften
avskaffades 30 juni 1993 så försvann också bidragen. Till de bidrag som beslutades av skogsvårdsstyrelsen
fanns under en period ett bidrag till plantering av nedlagd jordbruksmark. Totalt
förmedlade skogsvårdsstyrelserna under perioden 1980-1991 3 679,6 miljoner kr till skogsbruket.
S.k. 5§3-skogar blev ett begrepp under denna tid till följd av en intensiv debatt i bl.a. media, där
man från naturvårdshåll ifrågasatte denna satsning. Kritiken vände sig i första hand mot att med
bidrag omföra igenväxande hagmarker och glesa lövskogar i södra Sverige till barrskog. Detta
ledde till att bidragsreglerna ändrades flera gånger, både i dessa skogar och i fjällnära skog.
Nedan redovisas utfallet av 5§3-programmet för tiden 1980-91. Totalt beviljades bidrag på ca.
401 500 ha.
97