Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Skogspolitisk historia
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Skogspolitisk</strong> <strong>historia</strong><br />
Ovanstående sammanställning visar att storleken på de minsta fastigheter där ransoneringsreglerna<br />
haft full effekt varierat mellan ca 25 ha (100 m³sk i produktionsförmåga) och 1 000 ha. Bakgrunden<br />
till denna mycket stora spännvidd står att finna i de olika virkesbalanser som presenterats<br />
samt i de svårigheter som från tid till annan förelegat i industrins virkesförsörjning. Man kan<br />
samtidigt lätt inse de svårigheter som uppstått när en skogsägare som valt att följa en skogsbruksplan<br />
finner att de angivna avverkningsförslagen inte längre är tillåtna att praktisera. Vice<br />
versa fallet var sannolikt lättare att hantera.<br />
3.5.5.13. Skogsvårdsorganisationens lagtillämpning 1980-1990<br />
Det nya med 1979 års skogsvårdslag var, som beskrivits ovan, att skogsvårdsstyrelserna inte<br />
längre kunde nyttja den sedan 1903 tillämpade överenskommelsebestämmelsen. Istället skulle i<br />
första hand råd- och anvisningar meddelas och om frivillighet inte uppnåddes, eller om det var<br />
brådskande fall eller andra skäl förelåg, fick föreläggande eller förbud tillgripas. Andra förutsättningar<br />
som förelåg var att det i förarbetena uttalades att en enhetlig och effektiv lagtillämpning<br />
förväntades.<br />
Statistik över skogsvårdsstyrelsernas användning av dessa olika instrument uppdelad på olika<br />
bestämmelser finns tillgänglig från 1981. Under den tioårsperiod som följer härefter meddelade<br />
skogsvårdsstyrelserna ca. 280 000 råd och anvisningar. Under samma tid beslutade skogsvårdsstyrelserna<br />
om föreläggande eller förbud i ca. 4 700 fall. Om man ställer dessa sistnämnda beslut<br />
i förhållande till nyssnämnda råd och anvisningar (och samtidigt räknar bort de förbud etc. som<br />
inte föregåtts av råd och anvisningar) finner man att tvingande beslut bara tillämpats i ungefär 1,5<br />
% av de fall där råd och anvisningar meddelats. Även om skogsvårdsstyrelserna inte följde upp<br />
alla meddelade råd kan man bara dra den slutsatsen att skogsägarnas frivillighet varit av utomordentligt<br />
stor omfattning. Till skillnad från föregående skogsvårdslagar tillämpade nu samtliga<br />
skogsvårdsstyrelser skogsvårdslagen alltmer likartat.<br />
Tabell 3.5.5.13-1. Meddelade råd och anvisningar samt föreläggande/förbud under<br />
tiden 1981/82 – 1990/91. (Skogsstatistisk årsbok).<br />
Råd och anvisningar.<br />
Föreläggande/<br />
förbud<br />
Råd o anvisningar<br />
Föreläggande/<br />
förbud<br />
Återväxt<br />
5§1,2. 7§<br />
Röjning<br />
9§<br />
Lågprod. skog<br />
5§3<br />
93<br />
Avverkn.form<br />
Slutålder<br />
12§. 13§<br />
133 659 75 104 22 407 2 815 1 798<br />
2 355 1 182 122 94 46<br />
Avverkningsskyldighet<br />
14§<br />
Skogsskydd<br />
20§<br />
Naturvårdshänsyn<br />
21 §<br />
Skogsbruksplan<br />
21a§<br />
Ransonering<br />
14 §<br />
Summa<br />
4 647 7 019 10 325 20 532 278 306<br />
23 88 24 832 4 766<br />
Ungefär hälften av alla meddelade råd och anvisningar och förelägganden gällde återväxt (beståndsanläggning<br />
eller hjälpplantering) och ¼ handlade om röjningsskyldighet. Utöver denna<br />
objektinriktade påverkan hade skogsvårdsstyrelsernas förhållandevis omfattande användning av<br />
dessa instrument med all sannolikhet också en betydande allmänpreventiv effekt.<br />
Skogsvårdsstyrelsernas arbete med den lågproducerande skogen styrdes i allt väsentligt av att<br />
detta var en bidragsfråga. Sett i relation till omfattningen av denna verksamhet är antalet föreläggande<br />
mycket lågt.<br />
Skogsvårdsstyrelsernas användning av de laginstrument som kan påverka avverkning var jämfört<br />
med tidigare perioder ganska måttlig.