Skogspolitisk historia

Skogspolitisk historia
Den stora spännvidd som fanns inbyggd i föreskrifterna utnyttjades troligen inte så ofta, då de
flesta företag och organisationer i sina egna röjningsrekommendationer låg nära den nivå som
Skogsstyrelsen rekommenderat.
Contortatall har använts inom svenskt skogsbruk i större skala sedan 1970-talet och i försöksplanteringar
från 1920-talet. Den mer snabbväxande contortatallen antogs kunna kompensera för
ett förmodat virkesunderskott på avverkningsbar skog under första halvan av 2000-talet. Ett annat
skäl för contortatallens introduktion var bristen på inhemskt tallfrö med tillräcklig härdighet.
Nyplanteringsarealen har minskat under senare år bl.a. beroende på uppfyllda planteringsplaner,
lagstiftade restriktioner och negativa erfarenheter från vissa geografiska områden. Den totala
areal som planterats med contortatall uppgick fram till 1999 till 565 000 ha.(Andersson m.fl.,
SkogForsk nr 1, 1999).
Skogsodling med contortatall har sedan 1975 vid flera tillfällen behandlats i Skogsstyrelsens
föreskrifter. Under 1987 beslutade Skogsstyrelsen( SKSFS 1987:3) bl.a. till följd av konstaterade
svampangrepp på det aktuella trädslaget om nya och skärpta begränsningsregler. Dessa bestämmelser
har därefter i huvudsak varit oförändrade. I tabellen nedan redovisas den årliga skogsodlingen.
Contortatall har använts främst inom storskogsbruket, privatskogsbrukets andel är ca.
10%. Före 1980 har ca. 150 000 ha planterats.
Areal, ha
45000
40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
1980
1982
1984
1986
Figur 3.5.5.12-1. Skogsodling med contortatall åren 1980-99, hela landet.
(Skogsstyrelsen 2001)
1988
1990
Beträffande ransoneringsbestämmelsen kan det vara av intresse att här i tabellform visa hur storleken
på den minsta brukningsenhet som skulle omfattas av dessa regler varierat från tid till annan.
Före 1979 angavs detta i Skogsstyrelsens anvisningar (enligt förslag i proposition) och härefter
i regeringens förordning.
Tabell 3.5.5.12-2. Ransoneringsregelns utformning i skogsvårdslagstiftningen mellan
åren 1971-97. (Skogsvårdslagen, skogsstyrelsens föreskrifter)
År Minsta brukningsenhet där ransoneringsreglerna gäller
Från 1971 500 m³sk årlig produktionsförmåga
Från 1975 200 m³sk årlig produktionsförmåga
Från 1980 100 m³sk årlig produktionsförmåga (riksdagen hade uttalat sig för 50 m3sk)
Från 1982 200 m³sk årlig produktionsförmåga (dock fick arealandelen kalmark och skog
yngre än 20 år inte vara större än 50 % av arealen på brukningsenheter större
än 100 m³sk i produktionsförmåga)
Från 1986 1 000 m³sk årlig produktionsförmåga (50% spärr gäller över 200 m3sk)
Från 1994 1 000 ha (50% spärr över 100 ha)
Från 1995 Särskild spärregel kompletterar ovanstående. Spärregeln avser förhindra stora
avverkningar i samband med förvärv av fastighet.
Från 1997 1 000 ha (50% spärr över 50 ha, särskilda spärregeln från 1995 kvar).
92
1992
1994
1996
1998