Sophie EXAMENSARBETE - WLH

More documents

Recommendations

Info

För berättaren är det viktigt att lyssnare blir delaktig i språket samt att de rycks med i berättelsen. Berättaren kan förändra en saga beroende på publiken och dess gensvar. För att skapa kontakt med sina lyssnare så måste berättaren också kunna vara sig själv. Genom att vara sig själv kan berättaren känna sig trygg och därmed koncentrera sig mer på berättandet. Bob Hartman tar upp att berättaren ska känna och visa en säkerhet i sitt muntliga berättande. Barn kan lätt känna av om berättaren inte känner sig säker i sitt berättande. Det gäller för berättaren att fånga barns uppmärksamhet för berättelsen. 12 12 Hartman 2003 s. 23 9
4.3 Upprepning I det traditionella sagoberättandet är upprepning en viktig ingrediens. Upprepningar gör att både jag som berättare och barn som lyssnar lättare kommer ihåg sagan. Det blir ett bra samspel mellan berättaren och lyssnaren vid sådana sagor. Berättaren kan ta hjälp av sitt kroppsspråk och rösten och tillslut kan också barnen vara med i sagan. Ett exempel på en upprepningssaga är Bockarna Bruse. I den sagan finns det många upprepningar vilket gör att barnen tycker om den. Det är dels för att det är lätt att hänga med i dessa roliga upprepningar och den tillåter berättaren att leka med kroppsspråket och rösten vilket tillslut gör att barnen kan medverka i sagan. ”Upprepning stimulerar publiken att medverka.” 13 För att barnen ska medverka i en saga kan pedagogen upprepa sig. Då stimuleras barnen och vill medverka i berättelsen. Vid upprepningar hänger barnen även lättare med . Upprepningars funktion är också att skapa spänning. ”Upprepningen hjälper också till att bygga upp spänningen i en berättelse”. 14 Upprepningar gör att pedagogen kan bygga upp en berättelse. Pedagogen kan bygga upp i berättelsen när upprepningen ska komma. Pedagogen kan få barn att bli helt lyriska och se hur de väntar tills nästa upprepning ska komma. 4.4 Berättelser i förskolan Berättandet är en mycket gammal pedagogisk metod och användes i så gått som i alla kulturer. Pedagogen kan med hjälp av berättelser bland annat lära ut hur språket är uppbyggt och om ordets betydelse. Berättelser kan också användas för att förmedla kunskap av olika slag. Många människor har rest runt i världen och kan förmedla berättelser därifrån man har varit på besök. Med en spännande berättelse kan pedagogen fånga barnens intresse. 15 ”När vi berättar för barnen hjälper vi dem till koncentration och till att skapa egna inre bilder.” 16 Med det menar författarna i citatet att när vi berättar för barn så hjälper vi dem att koncentrera sig och att skapa egna inre bilder. Med en intressant saga och en bra berättare kan vi hjälpa barn att skapa sina egna inre bilder om sagan. 13 Hartman 2003 s. 45 14 Ibid s. 45 15 Fast 2001 s. 19 16 Auraldsson med flera 1997 s. 39 10
Page 1 and 2: Det pedagogiska värdet av muntligt
Page 3 and 4: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 5 and 6: 2. Bakgrund Kapitlet handlar om ber
Page 7 and 8: Tv och ser på barnprogram som visa
Page 9: 4. Litteratur I litteraturkapitlet
Page 13 and 14: studie av engelska barns berättels
Page 15 and 16: två intervjuerna var lite annorlun
Page 17 and 18: 6. Resultat Jag har gjort en samman
Page 19 and 20: Fråga 9. Hur har du märkt utveckl
Page 21 and 22: Samma pedagog upplevde att barns fa
Page 23 and 24: läsningen inte erbjuder. Exempelvi
Page 25: 10. Referenser Auraldsson, Kerstin,

Sophie EXAMENSARBETE - WLH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?