Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det pedagogiska värdet av<br />
muntligt berättande<br />
Förskollärares syn på muntligt berättande<br />
<strong>Sophie</strong> Werna<br />
Rudolf Steinerhögskolan<br />
Examensarbete 15 hp<br />
Utbildningsvetenskap<br />
Höstterminen 2008<br />
Examinator: Lars Lindström<br />
English title: The pedagogical value of oral storytelling<br />
Preschool teacher´s View of oral storytelling
Det pedagogiska värdet av<br />
muntligt berättande<br />
Förskollärares syn på muntligt berättande<br />
<strong>Sophie</strong> Werna<br />
Sammanfattning<br />
Min uppsats handlar om det pedagogiska värdet av det muntliga berättandet. Jag vill med min<br />
uppsats undersöka vikten av det muntliga berättandet och jag valde även att titta på hur<br />
förskollärarna ser på det muntliga berättandet, utifrån barnets utveckling av dess fantasi,<br />
kreativitet, intresse och språkutveckling. Jag har valt att intervjua förskollärare som har arbetat<br />
och som nu arbetar i förskoleklass . Jag vill veta hur förskolelärarna ser på det muntliga<br />
berättandet jämfört med en traditionell högläsning samt hur pedagogen fångar intresset hos barnet<br />
i det muntliga berättandet i förskolan. Jag har här valt forskningsansatsen hermeneutiken för att<br />
den passade min undersökning. Det jag har kommit fram till är att det finns ett intresse för<br />
pedagoger att berätta muntligt och att muntligt berättande är viktigt samt att det skall finnas med<br />
i förskolan.<br />
Nyckelord<br />
Muntligt berättande, språkutveckling, fantasi och kreativitet<br />
Abstract<br />
My essay acts about it pedagogical value of the verbal storytelling. I want to with my essay to<br />
examine the weight of the verbal storytelling and I chosen also to look on how the preschool<br />
teachers sees on the verbal storytelling, on the basis of the child's development of its imagination,<br />
creativity, interests and language development. I have choosed to interview preschool teachers<br />
that have worked and that now works in preschool class. I want to know how the preschool<br />
teacher’s sees on the verbal storytelling compared with a traditional reading and how pedagogue<br />
catches the interest at the child in the verbal storytelling in the preschool. I have here chosen<br />
the research run-up hermeneutical in order to that fitted face survey.<br />
It I have come until is that there be an interest for pedagogue to tell verbally and that verbally<br />
storytelling is important and that there will be within the preschool.<br />
Keyword<br />
Oral storytelling, language, imagination and creativity<br />
1
Innehållsförteckning<br />
1. Inledning .................................................................................................................................. 3<br />
2. Bakgrund ..................................................................................................................................... 4<br />
2.1 Berättandets historia.............................................................................................................................4<br />
2.2 Olika former av berättande .................................................................................................................5<br />
2.3 Vad är det muntliga berättandet?.....................................................................................................6<br />
2.4 Människan är en berättelse..................................................................................................................7<br />
3. Syfte och frågeställning ......................................................................................................... 7<br />
Frågeställning ...............................................................................................................................................7<br />
4. Litteratur ..................................................................................................................................... 8<br />
4.1 Läroplanen för förskolan ....................................................................................................................8<br />
4.2 Att skapa kontakt...................................................................................................................................8<br />
4.3 Upprepning .........................................................................................................................................10<br />
4.4 Berättelser i förskolan.........................................................................................................................10<br />
4.5 Berättelser för att utveckla språket..................................................................................................11<br />
4.6 Lyssna-tala-läsa-skriva .......................................................................................................................12<br />
4.7 Konsten att trollbinda: en artikel ur Informations- och personaltidning för anställda vid Barn-<br />
och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun NR 1-2006 Skoltidningen............................12<br />
5. Metod och material ............................................................................................................... 13<br />
5.1 Hermeneutik .........................................................................................................................................13<br />
5.2 Tillvägagång.........................................................................................................................................13<br />
5.3 Forskningsetik......................................................................................................................................14<br />
5.4 Kriterier för trovärdighet...................................................................................................................15<br />
6. Resultat ...................................................................................................................................... 16<br />
7. Analys ......................................................................................................................................... 19<br />
8. Diskussion ................................................................................................................................. 21<br />
8.1 Metod diskussion.................................................................................................................................21<br />
8.2 Resultatdiskussion...............................................................................................................................21<br />
8.3 Förslag till framtida forskning .........................................................................................................22<br />
9. Slutord ........................................................................................................................................ 23<br />
10. Referenser............................................................................................................................... 24<br />
2
1. Inledning<br />
Ämnet som jag valde är utifrån mitt eget intresse och kommer från att jag själv tycker om att berätta<br />
sagor muntligt. Mitt intresse kommer från sagor jag lyssnade på när jag var liten. Mina föräldrar läste<br />
sagor för mig och mina syskon varje dag. Mamma började ibland läsa i en bok och så slutade hon<br />
plötsligen läsa ur boken och berättelsen fick en annan ny historia. Jag och mina syskon hjälpte till att<br />
komma på nytt innehåll i berättelsen. Detta gjorde att gamla sagor blev till nya annorlunda och<br />
spännande sagor. Sagoberättandet har varit en stor del av min uppväxt.<br />
Mitt intresse för berättandet av sagor har ökat i och med mitt val av yrke. Eftersom jag har lyssnat på<br />
sagor och berättelser sen jag var mindre och minns hur roligt det var att sitta och lyssna. Det var därför<br />
roligt när vi studenter fick pröva på muntligt berättande. Vid ett tillfälle började jag fundera på hur<br />
pedagoger berättar berättelser för barn i barngrupper.<br />
Mitt forskningstema har jag därmed valt för att det intresserar mig hur pedagoger använder det<br />
muntliga berättandet i förskolan. Det finns många utmaningar med att berätta muntligt och läsa en<br />
saga för barn.<br />
Med det muntliga berättandet kan pedagogen förmedla en saga på många olika sätt. Det vardagliga<br />
berättandet är till exempel när pedagogen berättar för barnen vad som kommer att ske under dagen. Ett<br />
teknologiserat sätt att berätta är med hjälp av media, telefon och Tv. Ett annat sätt att berätta är det<br />
muntliga berättandet. I det muntliga berättandet kan pedagogen ta hjälp av olika redskap som till<br />
exempelvis handdockor.<br />
Jag har funderat på hur pedagoger ser på det muntliga berättandet. För mig är det muntliga berättandet<br />
när berättaren berättar utan något stöd från en bok. En muntlig berättelse tillkommer när berättaren till<br />
viss del improviserar och då inte har någon text att falla tillbaka på. En del utav berättelsen kan<br />
berättaren veta vad den ska handla om eftersom den kan utgå från en känd berättelse. Vad fokuserar<br />
pedagogen sen på i sin berättelse: språket, fantasin, en vardagshändelse eller någonting annat eller<br />
allting tillsammans?<br />
En annan fråga jag har funderat över om det finns något tillfälle att inte ta upp det muntliga<br />
berättandet. Påverkar pedagogens muntliga berättande av barngruppens storlek och barnens ålder.<br />
Målgruppen för min undersökning är pedagoger som arbetar med eller har arbetat med 6-åringar i<br />
förskoleklass.<br />
Mina egna erfarenheter från vikariat och praktik är att pedagoger gärna väljer att läsa ur en bok. Jag<br />
undrar om det är för att det upplevs tryggt att ha någonting att falla tillbaka på såsom en bok. Jag kan<br />
själv uppleva en viss osäkerhet att berätta fritt inför en barngrupp. Det som gör mig osäker är att jag<br />
kan glömma bort händelser i en saga. I ett fritt muntligt berättande är improvisationen en del som<br />
pedagogen måste behärska. Detta kan göra pedagoger rädda och osäkra inför denna uppgift. Därför var<br />
det intressant att intervjua tre olika pedagoger med olika erfarenhet av det muntliga berättandet.<br />
3
2. Bakgrund<br />
Kapitlet handlar om berättandets historia, olika former av berättandet, det teknologiska, det<br />
konstnärliga och det vardagliga berättandet. Vi möter även vad det muntliga berättandet innebär och<br />
att människan är en berättelse.<br />
2.1 Berättandets historia<br />
Förr i tiden var sagorna ett muntligt berättande som berättades från mun till mun. En person började<br />
berätta en berättelse och berättelsen fördes vidare till en ny person som berättade samma historia men<br />
med sin upplevelse. Tillslut utvecklades en ny berättelse.<br />
Vi människor har alla olika begåvningar att visa hur en berättelse kan berättas. Vi väljer det sättet där<br />
vi känner oss som bäst hemma i berättarkonsten. Detta kan upplevas när vänner berättar det deras<br />
vänner har berättat för dem.<br />
”Berättarbegåvningarna fyllde ungefär samma roll som spelmännen. De bjöds<br />
in för att underhålla med historier, gåtor eller ordlekar på bröllop och kalas.” 1<br />
Människor underhölls förr mycket av berättelser. Berättelser var lika intressanta liksom spelmän på en<br />
marknad. Man bjöds hela tiden in för att höra berättelser var man än var. Berättelser blev som en<br />
underhållning som folk ville lyssna på. Berättarbegåvningarna blev allt större och fler och fler kom för<br />
att lyssna på just den speciella berättaren och dess berättelse.<br />
Berättarna kunde få sina uppslag från samtal med andra eller från deras specialområde till exempel<br />
jakt eller fiske eller hur berättarens dag hade varit. Det gällde att berättarna kunde spela ut sig själva i<br />
sin berättelse. Berättare har funnits i alla tider och de har haft särskilda färdigheter för att kunna<br />
förmedla sina berättelser som sagor, myter, legender där inlevelse och kroppsspråk spelade en stor<br />
betydelse. Berättandet var som att spela teater. Berättaren spelade ut sig själv genom att överdriva. De<br />
använde sig utav sina egna redskap som var rösten och kroppen. Berättaren kunde leka och förändra<br />
sin röst under berättelsens gång alltifrån en mörk röst eller ljus röst eller varför inte blandat. Med<br />
kroppsspråket kunde berättaren bland annat förmedla sina känslor.<br />
1 Rehnman 2002 s. 22<br />
4
”Berättandet är att spela ut sig själv” 2<br />
Berättandet är en konstform vilket vi kan läsa i boken Berättelsens röst. (2002) Berättaren har ett stort<br />
redskap i sin röst. Med hjälp av sin röst och kroppsspråk så kan en enkel berättelse bli spännande eller<br />
rolig.<br />
Berättelser har setts som ett hot under vissa tider i människans historia. Sagorna kunde upplevas att de<br />
styrkte och stärkte oss människor som till exempel vid oroliga tider i ett område. Berättelser spreds<br />
från land till land. Många berättelser som berättades eller lyssnades till var oftast en länk i en lång<br />
kedja där den hade berättats från den ena till den andra. När man tänker på det så är det helt fantastiskt<br />
hur berättelser fördes vidare till olika delar i vår värld. 3<br />
Sagorna frodades bland de lägre samhällsklasserna och de spreds bland annat på marknadsplatser. Det<br />
muntliga berättandet var en viktig del av människans liv och för människan att uttrycka sig. Det<br />
pedagogiska värdet var att berättaren övade upp sig att skapa en berättelse som gjorde att lyssnarens<br />
ljudsinne skärptes och därmed skapade sig lyssnaren sina egna inre bilder. 4<br />
En berättelse eller historia ska innehålla en eller flera konflikter, kanske en viss förvirring, upplösning<br />
och ska kunna berättas på 30 sekunder. Den ska även byggas på med dramaturgiska grepp som<br />
innehåller dessa som jag nämnde ovan. Det här berättar Matts Heijbel som har blivit intervjuad av<br />
Eyal Sharon Krafft i Uppsala Nya tidning (2003). Han säger också att fakta tungt material måste bort,<br />
annars smittar inte historien av sig. Berättarens syfte är att den ska vara dramatisk och innehållsrik så<br />
att berättelsen ska kunna smitta av sig på lyssnarna samt att allt material som är fakta tungt måste bort<br />
för att göra en berättelse intressant, lyssna vänlig.<br />
2.2 Olika former av berättande<br />
De flesta formerna av berättande har sitt ursprung från det muntliga berättandet. De olika formerna är:<br />
• Det vardagliga berättandet<br />
• Teknologiseringen av berättandet<br />
• Berättandet som konstform<br />
Det vardagliga berättandet är när berättaren tar upp händelser från vardagen. Vardagliga händelser kan<br />
vara allt ifrån frukostbestyr, tandläkarbesök, baka kaka med pappa och så vidare.<br />
Med teknologiseringen av berättandet menas allt inom media. Media finns runt omkring oss hela tiden<br />
och översköljer oss med olika händelser och berättelser. Det kan till exempel vara Tv:n. Barn tittar på<br />
2 Rehnman s. 25<br />
3 Fast 2001 s. 10-11<br />
4 Ibid. S.11, 15<br />
5
Tv och ser på barnprogram som visar en form av muntligt berättande där en saga visas via bilder på en<br />
skärm. Radio, talböcker och bandspelare är en annan form av teknologiserat berättande. 5<br />
Berättandet som konstform är det jag är ute efter. Med berättandet som konstform menas att allt<br />
berättas fritt och nästan eller nästan helt improviserat. Berättaren kan delvis ha en tanke med sin<br />
berättelse oberoende om det finns ett manus eller inte. Tacksamma redskap att använda vid denna<br />
konstform kan vara handdockor. Detta är en konstnärlig form av berättandet som kan leda till<br />
dockteater. Berättaren går in i en roll med hjälp av sina dockor för att göra berättelsen så intressant och<br />
rolig som möjligt för lyssnaren.<br />
I Rehnmans bok kan man läsa Bengt Af Klintbergs upplevelse av berättandet.<br />
”Barnboksförfattare, skådespelare och barnteaterproducenter har tagit över det som tidigare var<br />
muntlig tradition. Det har lett till en ny inställning hos många, tanken att det där kan jag inte, det<br />
måste man vara yrkesperson för att göra. Berättarrörelsen motsäger den lite uppgivna hållningen. Vi<br />
har alla en historia att berätta.” 6<br />
Föräldrar kan leka med barn och dess gosedjur. Dessa lekar med gosedjuren kan bli en berättelse som<br />
gosedjuret har varit med om. Barnet kan senare berätta i sin tur sin gosedjurssaga för någon annan.<br />
Barnet har inga begränsningar för sitt berättande som kanske vuxna kan uppleva sig ha.<br />
2.3 Vad är det muntliga berättandet?<br />
Det finns mycket att säga om det muntliga berättandet. För mig är det muntliga berättandet när<br />
berättaren berättar helt fritt och improviserat. Lekfullheten i berättelsen kan visas upp med berättarens<br />
röst och kropp. Fantasin är en viktig del i berättelsen.<br />
I Sverige har berättarkonsten varit undanträngd under de senaste 100 åren. Från 10-talet fram till 60-<br />
talet fanns det en ådra av berättandet bland bibliotekarier. På 40-talet kom Waldorfpedagogiken där<br />
det muntliga berättandet skedde regelbundet. 7<br />
Vidare kan man läsa på Berättarnätet att muntligt berättande är när berättaren själv kan lyfta fram<br />
historien och berätta på ett lekfullt och improviserat sätt. En person som berättar muntligt har inte<br />
heller en text att tolka och kan då välja hur den ska berättas och med vilken inlevelse berättaren ska<br />
använda. En muntlig berättelse skapar man i stunden. När berättare och barn möts kan ett muntligt fritt<br />
berättande skapas.<br />
5 www.berattarnatet.se<br />
6 Rehnman 2002 s. 31<br />
7 www.berattarnatet.se<br />
6
2.4 Människan är en berättelse<br />
Psykoanalytikern Clarence Crafoord säger att människan är en berättelse. Med det menar han<br />
berättelsen om oss själva där vi kommunicerar med vårt språk som till exempel verbalt, med<br />
ansiktsuttryck och gester. Man kan säga att människan utifrån psykodynamisk tankegång är en<br />
vandrande berättelse och det berättande elementet i existensen har en grundläggande psykologisk<br />
betydelse. Clarence Crafoord har skrivit en bok som heter Människan är en berättelse. Bokens<br />
budskap är framförallt samtalet mellan människor. 8 Samtalet mellan människor kan bli en berättelse.<br />
Denna berättelse kan föras vidare utav en berättare till en ny lyssnare. Det blir en berättelse i stunden<br />
vilket leder till en muntlig berättelse<br />
3. Syfte och frågeställning<br />
Syftet med mitt ämnesval är att jag vill ta reda på pedagogers syn på det pedagogiska värdet av det<br />
muntliga berättandet. Jag vill även undersöka vikten av muntligt berättande samt hur pedagoger<br />
bedömer barns intresse, kreativitet, fantasi och språkutveckling.<br />
Min erfarenhet från praktikperioder har visat att pedagoger väljer att läsa direkt ur en bok istället för<br />
fritt muntligt berättande utan bok.<br />
Finns det fördelar med muntligt berättande eller innebär muntligt berättande olika hinder? Med hinder<br />
tänker jag bland annat på barngruppens storlek, barnens ålder, berättelsens innehåll och längden på<br />
berättelsen. Finns det något hinder angående vad för slags berättelse som ska berättas.<br />
När på dagen väljer pedagogen att berätta en berättelse för barnen?<br />
Spelar tidsaspekten någon roll för pedagogerna vid det muntliga berättandet?<br />
Frågeställning<br />
• Kan pedagoger se att barns inspiration och kreativitet påverkas av det muntliga berättandet?<br />
• Hur ser pedagoger själva på det muntliga berättandet jämfört med den traditionella<br />
högläsningen?<br />
• Hur upplever pedagoger det muntliga berättandet jämfört med vanlig traditionell läsning från<br />
en bok med tanke på barnens språkutveckling?<br />
8 Hartman 2003 s. 26-27<br />
7
4. Litteratur<br />
I litteraturkapitlet får ni möta flera olika rubriker som bland annat handlar vad förskolan ska sträva<br />
mot, att skapa kontakt med, upprepningar - varför är det viktigt att det finns upprepningar i en saga,<br />
berättelser i förskolan, språkutveckling, lyssna- tala-läsa- skriva och att trollbinda sin publik.<br />
4.1 Läroplanen för förskolan<br />
I Förskolans läroplan under rubriken ”Mål som förskolan ska sträva efter” kan man läsa vilka mål som<br />
gäller alla barn som går i förskolan. Här följer några punkter ur den rubriken.<br />
• Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.<br />
• Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att<br />
uttrycka tankar.<br />
• Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för<br />
skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner.<br />
Ovanstående punkter finns med i läroplanen för förskolan som pedagogerna ska sträva efter att varje<br />
barn ska utveckla. 9<br />
4.2 Att skapa kontakt<br />
I boken Alla kan berätta skriver författaren att kontakten som berättaren har med sin publik kommer<br />
först. Hartman skriver att:<br />
”den första och viktigaste kontakten är den som växer mellan berättaren och publiken”. 10<br />
En kontakt med publiken skapar man genom sig själv och publiken som ska lyssna på mig som<br />
berättar. Det är viktigt att skapa en samvaro mellan berättare och lyssnare.<br />
”Berättandet består ju inte av att någon kastar ut en massa ord, som några andra fångar<br />
upp. Det handlar om det som skapas i samvaron, och som är ett resultat av fantasi och<br />
delaktighet och ögonkontakt och skratt och tårar. Berättandet är inte ett framförande, det<br />
är ett samtal.” 11<br />
9 1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN) (Lpfö 98) Rubriken Mål<br />
10 Hartman 2003 s. 23<br />
11 Ibid s. 22<br />
8
För berättaren är det viktigt att lyssnare blir delaktig i språket samt att de rycks med i berättelsen.<br />
Berättaren kan förändra en saga beroende på publiken och dess gensvar. För att skapa kontakt med<br />
sina lyssnare så måste berättaren också kunna vara sig själv. Genom att vara sig själv kan berättaren<br />
känna sig trygg och därmed koncentrera sig mer på berättandet.<br />
Bob Hartman tar upp att berättaren ska känna och visa en säkerhet i sitt muntliga berättande. Barn kan<br />
lätt känna av om berättaren inte känner sig säker i sitt berättande. Det gäller för berättaren att fånga<br />
barns uppmärksamhet för berättelsen. 12<br />
12 Hartman 2003 s. 23<br />
9
4.3 Upprepning<br />
I det traditionella sagoberättandet är upprepning en viktig ingrediens. Upprepningar gör att både jag<br />
som berättare och barn som lyssnar lättare kommer ihåg sagan. Det blir ett bra samspel mellan<br />
berättaren och lyssnaren vid sådana sagor. Berättaren kan ta hjälp av sitt kroppsspråk och rösten och<br />
tillslut kan också barnen vara med i sagan.<br />
Ett exempel på en upprepningssaga är Bockarna Bruse. I den sagan finns det många upprepningar<br />
vilket gör att barnen tycker om den. Det är dels för att det är lätt att hänga med i dessa roliga<br />
upprepningar och den tillåter berättaren att leka med kroppsspråket och rösten vilket tillslut gör att<br />
barnen kan medverka i sagan.<br />
”Upprepning stimulerar publiken att medverka.” 13<br />
För att barnen ska medverka i en saga kan pedagogen upprepa sig. Då stimuleras barnen och vill<br />
medverka i berättelsen. Vid upprepningar hänger barnen även lättare med . Upprepningars funktion är<br />
också att skapa spänning.<br />
”Upprepningen hjälper också till att bygga upp spänningen i en berättelse”. 14<br />
Upprepningar gör att pedagogen kan bygga upp en berättelse. Pedagogen kan bygga upp i berättelsen<br />
när upprepningen ska komma. Pedagogen kan få barn att bli helt lyriska och se hur de väntar tills nästa<br />
upprepning ska komma.<br />
4.4 Berättelser i förskolan<br />
Berättandet är en mycket gammal pedagogisk metod och användes i så gått som i alla kulturer.<br />
Pedagogen kan med hjälp av berättelser bland annat lära ut hur språket är uppbyggt och om ordets<br />
betydelse. Berättelser kan också användas för att förmedla kunskap av olika slag. Många människor<br />
har rest runt i världen och kan förmedla berättelser därifrån man har varit på besök. Med en spännande<br />
berättelse kan pedagogen fånga barnens intresse. 15<br />
”När vi berättar för barnen hjälper vi dem till koncentration och till att skapa egna inre<br />
bilder.” 16<br />
Med det menar författarna i citatet att när vi berättar för barn så hjälper vi dem att koncentrera sig och<br />
att skapa egna inre bilder. Med en intressant saga och en bra berättare kan vi hjälpa barn att skapa sina<br />
egna inre bilder om sagan.<br />
13 Hartman 2003 s. 45<br />
14 Ibid s. 45<br />
15 Fast 2001 s. 19<br />
16 Auraldsson med flera 1997 s. 39<br />
10
Barn kan ibland föra över sagan till sina egna lekar, berättelser, sagor och tecknade bilder. Detta<br />
skriver Brok i Berätta Berätta!<br />
”Efter sagan berättar de sin fascination i egna berättelser, eller i lekar…” 17<br />
Sagorna har även underkastats sträng kritik när psykoanalysen kom med sina nya upptäckter och<br />
barnpsykologin avslöjade då hur våldsamma, ångestladdat, destruktiv och sadistisk ett barns fantasi<br />
är. 18<br />
”Sagorna stimulerar barnens fantasi.” 19<br />
Sagorna kan också stimulera barnens fantasi och hur sagorna berättas. Detta kan ses i barnens lekar.<br />
Prinsar som räddar prinsessor från drakar kan vara en lek.<br />
”Barndomen är den ålder då dessa fantasier behöver få näring.” 20<br />
Barn i yngre åldrar har en otrolig fantasi. Den måste komma någonstans ifrån och sagorna kan vara en<br />
del av det fantasibaserade. Muntliga berättelser och sagoböcker bygger på någonting som en person<br />
har kommit på. Det som menas här är att det manus som har skrivits har antingen pedagogen kommit<br />
på eller den som berättar sagan.<br />
4.5 Berättelser för att utveckla språket<br />
Många pedagoger har varit med om när ett barn kommer till pedagogen och ber om att få en saga läst.<br />
Barnet har förstått att krumelurerna på pappret kan förmedla någonting. Det är här läsprocessen börjar.<br />
Barnet börjar sen uppträda som en läsare och sitter och bläddrar i boken och läser oftast högt för sig<br />
själv. Mycket forskning visar att det här är en mycket god grund för lärandet. Barnet har förstått att<br />
symbolerna som finns på ett papper kan förmedla någonting och det är här som hon menar att<br />
läsprocessen börjar. Något som Meek kallar ”literacy”. Barnet börjar agera som en berättare, barnets<br />
”literacy” utveckling stöds av och högläsning och hur berättandet äger rum. Barnet socialiseras in i<br />
”literacy”. Begreppet ”literacy” betyder läs-, skriv- och språkutveckling. Margaret Meek menar att<br />
föräldrarna hjälper till att forsla in sitt barn i det. Det är med hjälp från föräldrar som barn forslas in i<br />
”literacy”. Föräldrarna hjälper barnet att komma in i läsandets och skrivandets värld. En godnattsaga<br />
eller ett vykort kan betyda mycket. 21 Carol Fox är en engelsk forskare som har gjort en omfattande<br />
17 Brok 2007 s. 110<br />
18 Bettelheim 1975 s. 146<br />
19 Ibid s. 149<br />
20 Ibid s. 147<br />
21 Fast 2001 s. 19-20<br />
11
studie av engelska barns berättelser. Fast nämner Carol Foxs studio som Carol Fox presenterar i sin<br />
bok At the very Edge of the Forest: the influence of Literature on storytelling. (1993)<br />
Barn som får ta del av en stor berättar flora via traditionella sagor, rim och ramsor ger barn kunskap<br />
om språket, något som kommer till stor användning när de själva sen ska berätta, skriva och läsa. 22<br />
4.6 Lyssna-tala-läsa-skriva<br />
Genom att barn tar del av högläsning och berättande utvecklar barn sin ”literacy”. Barn lär sig hur<br />
språket är uppbyggt och ords betydelse genom att höra på en berättelse. Berättaren tränar även barn att<br />
lyssna på sagan och stimulerar dem att använda flera sinnen. Ett exempel är att barn kan tänka sig hur<br />
en jordgubbe smakar och hur det låter när någon knackar på dörren. Att lyssna hjälper barnet att<br />
visualisera och grunden till barns egen kreativitet bygger på att kunna visualisera och fantisera. Carol<br />
Fox menar också att genom att lyssna på berättelser ofta motiverar barn till att själva vilja läsa. 23 För<br />
att barn ska bli inspirerade och kreativa krävs det att pedagoger visar ett intresse för muntligt<br />
berättande. Fantasin och inspirationen kan pedagoger visa i sina berättelser och detta kan pedagoger<br />
smitta av sig till barnen. Barn kan visa intresse för pedagogers redskap som kan vara handdockor.<br />
Barnen kanske undrar hur pedagogen har sytt sin docka eller hur pedagogen kom på sagan. Barn<br />
behöver veta att det finns olika slags berättelser och det är därför viktigt att pedagoger tar fram olika<br />
genrer.<br />
”Personalen i förskolan och skola är ovärderliga som inspiratörer för att få barnen att<br />
upptäcka olika slags genrer av berättelser, som folksagor, legender, myter, fantasy.” 24<br />
4.7 Konsten att trollbinda: en artikel ur<br />
Informations- och personaltidning för anställda<br />
vid Barn- och utbildningsförvaltningen,<br />
Sundsvalls kommun NR 1-2006 Skoltidningen<br />
I början av april gästas Sundsvall av Ida Junker, professionell muntlig berättare. Hon ska hålla i en<br />
berättarkurs på Norra Berget i Sundsvall<br />
I artikeln kan man läsa om att den individ som behärskar berättandets språk har ett fantastiskt redskap<br />
att kunna förmedla budskap och gemenskap. Berättaren kan använda dessa redskap till att trollbinda<br />
sina åhörare. Här gäller det inte att kunna berätta en historia utantill utan skapa bilder, att se det jag<br />
berättar, och att förmedla dessa bilder till åhörarna. Det gäller för berättaren att förmedla språket så att<br />
barnet förstår vad som sägs.<br />
22 Fast 2001 s. 21<br />
23 Ibid s. 22-23<br />
24 Ibid s. 23<br />
12
I samma artikel har Ida Junke som är professionell berättare varit på skolor och berättat sagor. Hon<br />
berättar hur hon har lyckats trollbinda elever som är oroliga till att vara lugna. Detta har hon lyckats<br />
med tack vare sin berättarteknik. 25<br />
5. Metod och material<br />
Metodvalet jag valde var att intervjua pedagoger i förskoleklass. Varför jag valde intervjuer var för att<br />
det kändes som det skulle passa mitt arbete. Det jag försöker finna i min undersökning är inte något<br />
slags bevis utan mera en förståelse och en insikt. Min undersökning blir en tolkning av de intervjuade<br />
pedagogernas svar. Därför använder jag mig av forskningsansatsen hermeneutik som jag förklarar<br />
mera under nästa rubrik.<br />
5.1 Hermeneutik<br />
Hermeneutik som forskningsmetod används bland annat till tolkning av en text och en<br />
forskningsansats med tolkning som analysredskap. I rubriken ovan har jag nämnt att jag inte söker<br />
några bevis utan en förståelse och insikt i mitt ämne. Jag bestämde mig för att använda intervjuerna<br />
med pedagogerna som forskningsansats och tolka deras svar. Inom denna ansats söks inte sanningar i<br />
termer av orsaker. 26<br />
5.2 Tillvägagång<br />
Jag valde att intervjua tre pedagoger. Dessa tre arbetar och har arbetat med 6-åringar i förskoleklass.<br />
Jag valde dem på grund av deras erfarenhet. Skolan jag har valt att göra mina intervjuer på har ca.870<br />
elever. Skolan är uppdelad på fem enheter som har var sin färg. I varje enhet finns det två lag som<br />
kallas för tidigare- och senarelag. I det tidigare laget jobbar lärare som har kompetens för tidigare<br />
åldrar från förskoleklass upp till Årskurs 5. I senare laget jobbar lärare som har kompetens för äldre<br />
årskurser från Årskurs 6- Årskurs 9. Jag har varit på tre olika tidigare lag och intervjuat tre<br />
förskollärare varav en arbetar på språkoteket. På språkoteket jobbar det en pedagog som har<br />
kompetens att hjälpa elever med läs-, skriv- och språksvårigheter samt att hjälpa lärare med material<br />
till elever.<br />
Vid varje intervjutillfälle berättade jag för pedagogen vad intervjun gick ut på och att inga namn,<br />
arbetsplats skulle nämnas i uppsatsen. Jag skrev skriva ned pedagogens svar på min bärbara dator.<br />
Intervjun fick ta den tid som pedagogen hade till förfogande. Den första pedagogen var jag från<br />
morgonen till eftermiddagen. Intervjun skedde på en rast. Den första förskolepedagogen har lång<br />
erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskoleklass. Vi satt i ett rum där det var lugnt utan barn i De andra<br />
25 www.sundsvall.se/download/18.627988f410febca17f68000936/skolbladet+1.06_ref72.pdf<br />
26 http://infovoice.se/fou/<br />
13
två intervjuerna var lite annorlunda. Pedagogen som nu jobbar på språkoteket har lång erfarenhet av<br />
arbete i förskoleklass. Vi satt ensamma i ett litet rum inne på språkoteket. Det var roligt och mycket<br />
avslappnade att intervjua denna pedagog. Pedagogen såg muntligt berättande som mycket viktigt del i<br />
barnens språkutveckling. Pedagogen ville hjälpa mig genom att svara så utförligt som möjligt.<br />
Den sista pedagogen jag intervjuade fick jag ta med mig penna och papper och klä mig varmt för vi<br />
skulle vara ute. Pedagogen gillar att vara mycket utomhus med barnen och intervjun skedde därmed i<br />
skogen. Vi hade ett bra samtal i skogen och alla barn runt omkring oss. Pedagogen älskar att berätta så<br />
det här var rätt ämne för henne att prata om. Vi satt på stenar och pratade. Det blev några små avbrott<br />
under intervjun men vi kom inte av oss.<br />
5.3 Forskningsetik<br />
Inom forskningsetiken finns det fyra krav. Dessa krav presenteras mera detaljerat än punktformerna<br />
nedan. I dessa fyra huvudkrav finns det regler som forskaren ska följa och är mer beskrivande under<br />
dessa rubriker nedan. Dessa fyra huvudkrav är:<br />
• Informationskravet<br />
• Samtyckeskravet<br />
• Konfidentialitetskravet<br />
• Nyttjandekravet<br />
Informationskravet<br />
Det som gäller här är att jag ska informera de intervjuade pedagogerna om mitt syfte med uppsatsen.<br />
Det ska framgå att intervjun är frivillig samt att informationen som jag känner till inte kommer<br />
användas för något annat ändamål än min text. Innan jag börjat intervjua ska det informeras muntligt<br />
eller skriftligt till pedagogerna om var mina uppgifter kommer hamna och hur samt vem det är som<br />
finansierar det.<br />
Forskaren ska alltid informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare vad det är för villkor som<br />
gäller för deras deltagande det vill säga att det är frivilligt att delta och de intervjuade har rätt att när<br />
som helst avbryta sitt deltagande.<br />
Samtyckeskravet<br />
De personer som jag undersöker ska ha rätt att bestämma när och hur länge de vill medverka på egen<br />
hand. Intervjun sker på deras villkor och de intervjuade ska kunna avbryta sin medverkan när de vill.<br />
Konfidentialitetskravet<br />
Forskaren som nu har genomfört intervjuerna ger pedagogerna konfidentialitet. Med det menas att all<br />
personinformation som jag har fått reda på ska förvaras på ett sätt där ingen annan kan få tag på dessa<br />
uppgifter.<br />
14
Nyttjandekravet<br />
Information som jag har samlat in ska användas till endast denna uppsats. 27<br />
5.4 Kriterier för trovärdighet<br />
Jag hade en viss förförståelse till det muntliga berättandet innan jag började med min undersökning.<br />
En del av förförståelsen hade jag fått från ett seminarium på Rudolf Steinerhögskolan. På dessa<br />
seminarier togs det upp berättelser och muntligt berättande. Jag har sen fått en annan del av min<br />
förförståelse när jag har gjort VFU på olika förskolor. På min VFU har jag sett hur pedagoger arbetar<br />
med sagor och berättelser i barngrupper.<br />
Min undersökning är trovärdig genom de svar jag har fått från mina intervjuer av pedagoger samt att<br />
jag kan koppla det till litteratur som jag har läst. Även det bara är tre pedagoger som jag har valt att<br />
intervjua anser jag ändå att deras svar är trovärdiga. Det kan hända att jag skulle få mer svar med flera<br />
pedagoger men jag anser att jag redan har fått det och dessa pedagoger har arbetat flera år i<br />
verksamheten. Deras svar som jag har tolkat har jag även funnit i litteratur och anser därför att både<br />
frågorna och svaren är trovärdiga.<br />
27 Vetenskapsrådet<br />
15
6. Resultat<br />
Jag har gjort en sammanfattning av pedagogernas intervjusvar från mina intervjuer med dem. I<br />
resultatet av mina intervjuer finns det några citat från pedagogerna samt en kort sammanfattning av<br />
deras svar.<br />
Se bilaga 1 och här nedan.<br />
Fråga 1.<br />
Hur upplever du situationen i barngruppen när du berättar en saga/ berättelse muntligt<br />
alternativt ur en bok? Hur ser barnen ut, är barnen intresserade och så vidare.<br />
Svar: Genom att fånga barnens intresse, få kontakt och samspel. Barnen älskar att lyssna på sagor<br />
och ska därför rikta sin uppmärksamhet till dem först.<br />
Fråga 2.<br />
Vilken tid på dagen brukar du berätta en saga?<br />
Svar: På den här frågan svarade alla pedagoger som intervjuades att de berättar sagan före lunch.<br />
Fråga 3.<br />
Vad använder du för medel när du ska berätta en muntlig saga/berättelse?<br />
Svar: Mycket rekvisita som handdockor, mjuka dockor, scener och bilder. Även bildböcker. Stenar<br />
kan bli en hel skog. Endast en pedagog svarade en röst och en bok.<br />
Fråga 4.<br />
Hur går det till när du ska börja berätta?<br />
Svar: Med en signal för att plocka ihop och hämta frukt till sagans samling. De flesta pedagoger<br />
samlar gruppen och har en fruktstund. Det ska finnas en god planering och ställa fram allting som<br />
behövs för sagan. Det vill säga att sagan skall vara väl förberedd innan barnen kommer in i rummet .<br />
Pedagogen kan till exempel lägg fram eller över en filt på scenen så blir det en överraskning.<br />
Fråga 5.<br />
Märker du någon skillnad på barnens intresse när du berättar muntligt respektive läser ur en<br />
bok?<br />
Svar: En del barn är vana att lyssna på sagor och berättelser. Det stimulerar barns lust att berätta, till<br />
en viss del vid ett muntligt fritt berättande. Det beror också på hur pedagogen läser högt och berättar.<br />
Att fånga barns intresse beror på upplägget av berättandet som pedagogen har gjort.<br />
”Lättare att fånga barnen vid ett muntligt berättande” 28<br />
28 Pedagog<br />
16
Fråga 6.<br />
Om du jämför med traditionell bokläsning och muntligt berättande, tycker du dig då se en<br />
skillnad på barnens utveckling av fantasi, kreativitet, koncentration och språk? Blir barnen mer<br />
eller mindre bättre av ovanstående inom den tiden som du är lärare för barnen?<br />
Svar: Ja, det beror på vad man läser och berättar för barnen.<br />
”Fantasin ändras utifrån vad barnen lyssnar på”. 29<br />
I och med muntligt berättande så tvingas barnen att koncentrera sig och deras fantasi, kreativitet och<br />
språk ändras. Barnen pratar mera efteråt med varandra och med oss pedagoger om sagan. E<br />
Det är lättare att få igång ett samtal med barn vid ett muntligt berättande än när man läser högt ur en<br />
bok.<br />
Skriv och språk är viktigt vid ett muntligt berättande. Barns tankar, kreativitet, språk och fantasi<br />
kommer igång i ett samtal och i ett samspel mellan pedagoger och barn.<br />
Böcker ska inte tas bort. De behövs för skriftspråket.<br />
Vid muntligt berättande är det lättare med förståelsen för språket och sagan än i traditionell läsning.<br />
Det tillåts att gå över gränsen, upplevelser att komma publiken närmare än i traditionell vanlig läsning.<br />
Fråga 7.<br />
Hur ser du på att berätta muntligt inför en förskoleklass? Vilka erfarenheter har du av att<br />
berätta muntligt inför barn i förskoleklass?<br />
Svar: Roligt att berätta muntligt inför barnen. Sinnena stimuleras och förståelsen för verkligheten<br />
ökar. En del pedagoger är mer vana att berätta muntligt än andra.<br />
I ett muntligt berättande kan pedagoger fånga de barn som är blyga.<br />
Vi kan dela med oss av våra erfarenheter. Uppmuntra barn genom att få ett sammanhang och få ihop<br />
vardagen. Det finns positiva och negativa sidor med det muntliga berättandet som är tryggheten och<br />
rädslan.<br />
”Berättelser ligger i grunden för språket” 30<br />
Fråga 8 .<br />
Hur kan man bära sig åt för att fånga intresset för både barn och pedagoger för det muntliga<br />
berättandet?<br />
Svar: Tänka på vad pedagogen och barnen har för intresse.<br />
Det krävs mera av mig som pedagog att lära sig sagor och uppmuntra barn till att skapa egna<br />
berättelser.<br />
Vikten om språkmöjligheter. Pedagoger pratar och hjälper och stöttar varandra för att berätta muntligt.<br />
Tysta barn har också någonting att berätta. Muntligt berättande är en träningssak och ha det i<br />
ryggraden.<br />
29 Pedagog<br />
30 Ibid<br />
17
Fråga 9. Hur har du märkt utvecklingen av barns inspiration, fantasi, kreativitet, koncentration<br />
och deras språkutveckling?<br />
Svar: Barnen leker och ritar från sagan, bygger med klossar, kommer på egna händelser i sagan, tysta<br />
barn vågar prata.<br />
Lekte katter efter en saga, börja tidigt läsa och återberättar sagan muntligt. Det är mer öppna mot<br />
varandra och mot pedagoger. Beskriva känslor, empati, medkänslan ökar. Barnen blir snällare, gladare<br />
och mycket piggare. Mycket mera fantasi, humor och kreativiteten ökar bland barnen, intresset,<br />
känslor och att uttrycka sig ökade för barnen.<br />
18
7. Analys<br />
Utifrån mina intervjuer med pedagoger kan jag konstatera att det finns ett intresse för muntligt fritt<br />
berättande. Pedagogerna tycker att det muntliga berättandet ska finnas med i förskolan. Det muntliga<br />
berättandet kräver mycket utav pedagogen bland annat i tid av planering. Pedagogerna valde att läsa ur<br />
en bok framför att berätta muntligt. Orsaken till att pedagogerna valde böcker är tidsbrist och rädsla.<br />
Intresset för att berätta muntligt hänger väldigt mycket på förskolläraren och hans/hennes intresse för<br />
berättelser. Men uppmuntran från pedagoger emellan och att dela material och redskap kan det<br />
underlätta att ta tag i berättandet. Handdockan är bra att använda vid muntligt berättande. I mitt<br />
resultat beskrivs det att barn som får en muntlig saga berättad för sig med hjälp av handredskap som<br />
dockor visar ett större intresse av sagan. Handdockan kan göra det roligare och intressantare att lyssna<br />
på sagan. Pedagoger kan använda material på olika sätt exempelvis filt eller tyg kan göras till en scen.<br />
En pedagog nämnde att det finns mycket material runt omkring oss som till exempel en sten som kan<br />
bli en del av en skog. Samma pedagog uttryckte sig att med rätt redskap och material till sagan så kan<br />
pedagogen fånga barnets intresse för sagan och uppleva sagan roligare att lyssna på.<br />
Det är viktigt att språket och de olika sinnena finns med i det muntliga berättandet. Fantasin och<br />
kreativiteten hos pedagoger kan förändras under berättandet, vilket också påverkar barns upplevelse av<br />
sagan. En viktig del av berättandet är pedagogens språk som barn får ta del av.<br />
”Grunden för språk, läs och skrivsvårigheter ligger i berättandet” 31<br />
Detta citat kommer från en av pedagogerna som jag intervjuade. En annan pedagog som jag<br />
intervjuade använder sig mycket av muntligt berättande. Hon kan se hur språk och kommunikation<br />
barn emellan påverkas genom sin ögonkontakt med dem. I boken Alla kan berätta skriver Hartman att<br />
kontakten som berättaren har med sin publik kommer först. 32 Genom att förskolepedagogen ser<br />
barnens intresse, får hon/han därmed direkt delaktighet i barnets språkutveckling. Samma författare<br />
som ovan skriver även att det viktiga för berättaren är att lyssnaren blir delaktig i språket. 33 Pedagogen<br />
blir också mer delaktig hur barnet upplever vad som är rätt och fel i berättelsen och barnets egna<br />
känslor. Detta kan man se i barnets ansikte eller kroppshållning, vilket kan leda till ett helt annat<br />
samtal som pedagogen kan föra med barnet såsom följdfrågor och småprat under och innan sagan<br />
berättas. Detta skriver också Hartman i sin bok Alla kan berätta. Han lyfter fram vikten av att skapa en<br />
samvaro mellan berättaren och lyssnaren. Resultatet av detta blir bland annat en ögonkontakt mellan<br />
berättaren och lyssnaren vilket också ovanstående pedagog har berättat för mig under intervjun. 34<br />
31 Pedagog<br />
32 Hartman 2003 s. 23<br />
33 Ibid s. 23<br />
34 Ibid s. 22<br />
19
Samma pedagog upplevde att barns fantasi, kreativitet och språk, känslan av att kunna uttrycka sig<br />
ökade för barnet när hon berättade sagan muntligt något som också Bettelheim tar upp i sin bok<br />
Sagans förtrollade värld. 35<br />
De pedagoger som jag intervjuade upplevde att barn hade börjat leka sagan som pedagogen hade<br />
berättat muntligt eller traditionellt. Därmed kunde de se barnens fantasi och kreativiteten återspeglas i<br />
barnens lek. Detta kan man också läsa om i Lene Broks bok Berätta Berätta! 36<br />
Pedagoger måste trivas i sitt sätt att berätta och våga använda sig av olika redskap så att fantasin och<br />
språket blir en bra del i berättandet. En pedagog som jag intervjuade använde sig av handdockor i det<br />
muntliga berättandet för att känna trygghet. Bob Hartman skriver i sin bok Alla kan berätta 37 att<br />
berättaren ska kunna känna sig trygg i sitt berättande. Detta kan berättaren visa bland annat genom att<br />
vara sig själv och visa sig säker i sitt berättande.<br />
35 Bettelheim 1975 s.149<br />
36 Brok 2007 s. 110<br />
37 Hartman 2003 s. 23<br />
20
8. Diskussion<br />
8.1 Metod diskussion<br />
Jag hade kunnat få ut ännu mer av min undersökning om jag hade intervjuat flera förskolepedagoger<br />
samt besökt andra skolor eventuellt med andra inriktningar som till exempel Montessori och dess syn<br />
på muntliga berättande gentemot den traditionella läsningen ur en bok.<br />
Det som skulle vara intressant att undersöka mer är varför pedagoger väljer muntligt berättande eller<br />
traditionell läsning? Detta skulle medföra en större undersökning som skulle ta längre tid att<br />
genomföra.<br />
Intervjuerna var det lättaste sättet för mig att använda på grund av att jag ville ha direkta svar och en<br />
kommunikation med pedagogen under intervjun.<br />
8.2 Resultatdiskussion<br />
Den här undersökningen har visat mig hur pedagoger använder sitt språk och sinnen. En av<br />
pedagogerna väljer att använda handdockor. En annan tycker det är viktigt med böcker och det<br />
muntliga berättandet. Alla pedagoger är överrens om att deras språk och våra sinnen är viktiga för<br />
språkets utveckling. Dessa delar spelar en stor roll som grunden för språket hos barn. Pedagogerna har<br />
gett mig sina upplevelser och kommentarer om hur viktigt det är att berätta muntligt och varför de<br />
upplever detta.<br />
Om barn inte får någon stimulans eller idéer från oss vuxna eller pedagoger så lever barnen kvar i det<br />
som de redan kan och får heller ingen inspiration. Därför är pedagoger viktiga som inspirationskällor<br />
för barnen.<br />
Under en tillverkning av handdockor kommer barnet i kontakt med olika material och barnen får<br />
uppleva att det finns former och färger på olika sätt. 38<br />
Språket är en viktig del i förskolan vilket kan ses i ett samspel och i samvaron med andra barn som<br />
ligger i samma språkgrupp. Språket hänger också ihop med barnets personlighetsutveckling och<br />
identitetsutvecklingen som är en viktig del för barnet i förskoleåldern. Det är också en mycket central<br />
uppgift för förskolläraren för att stödja alla barns språkliga utveckling. 39<br />
Svaren jag fick under intervjuerna var intressanta, vilket fick mig att fundera mer på om det finns<br />
någon skillnad mellan muntligt berättande och traditionell läsning ur bok. Den största skillnaden<br />
mellan muntligt berättande och traditionell läsning var att pedagoger känner att det tar mycket tid och<br />
plats. Men även att pedagoger får en mer direkt kontakt med barn vid muntligt berättande och<br />
utvecklar barns sätt att våga kommunicera och fantisera på ett annat sätt som den traditionella<br />
38 Hartman s. 59<br />
39 Ibid s. 55<br />
21
läsningen inte erbjuder. Exempelvis så finns det bilder i boken och i muntligt berättande finns det inga<br />
bilder. Där får barn själv lyssna till sagan och skapa egna inre bilder.<br />
Pedagogerna använder olika sätt att berätta för att fånga intresset hos barn. Pedagogerna väljer olika<br />
sätt för att berätta sin berättelse. Det kan ske via handdockor, muntligt berättande eller genom<br />
högläsning.<br />
Storleken på gruppen spelar roll. Berättaren kan komma närmare i en liten barngrupp än i en större<br />
barngrupp. Det lilla barnet vågar visa sig mer i en liten grupp genom att tillexempel prata. Finns det<br />
många barn i en grupp så vågar barnet kanske inte lika mycket. Detta kan visa sig bland annat om<br />
barnet ställer frågor eller vågar visa känslor som det upplever med sagan. Pedagogerna ser mer av<br />
barnet i en mindre grupp. Barnet kan få ett bättre gensvar på en berättelse i en mindre grupp.<br />
Med en stor grupp är fördelen att barnet får en större gemenskap: Därtill upplever, ser och hör han/hon<br />
flera av sina kamraters uppfattning om sagan.<br />
8.3 Förslag till framtida forskning<br />
Framtida forskning kan göras på hur barn upplever högläsning kontra muntligt berättande. Genom att<br />
studera grupper hur de upplever läsningen/berättandet bland annat på barnens koncentration, känslor,<br />
inlevelse.<br />
Påverkas barns fantasi vid muntligt berättande/ högläsning ur en bok. Kan detta ses i barnens lek,<br />
bildskapande.<br />
Pedagogers synsätt på det muntliga berättandet. Vad ser pedagoger som hinder/utveckling?<br />
22
9. Slutord<br />
Fortsätt att läsa och berätta sagor för era barn både hemma och i förskolan. Många berättelser som<br />
pedagoger läser eller berättar muntligt för barn är viktiga för fantasin, kreativitet och språket samt för<br />
gemenskapen och upplevelser. Med hjälp av berättelser sker mycket av det som ligger till grund för ett<br />
barns inre utveckling.<br />
23
10. Referenser<br />
Auraldsson, Kerstin, Engdal, Britt, Söderblom, Harriett, 1997, Börja berätta! Sagoberättande<br />
och sagotips i efterfrågade ämnen, C Bibliotekstjänst, Lund samt respektive författare 1997<br />
Bettelhem, Bruno, 1975,Sagans Förtrollade Värld, Folksagornas innebörd och betydelse,<br />
Almqvist & Wiksell, 1978<br />
Brok, Lene, 2007, Berätta, berätta! En bok om berättandets rum, Stockholm: Runa Förlag<br />
Fast, Carina, 2001,Berätta! Inspiration och teknik, Stockholm: Natur och Kultur<br />
Forsberg- Ahlcrona, Mirella, 1991, Ta handdockan, lek- skapande- fantasi, Trelleborg: Skogs<br />
Boktryckeri AB, Förlag: VIO VIO.<br />
Hartman, Bob, 2003,Alla kan berätta, Svensk Copyright Argument Förlag AB<br />
Rehnman Mats, Hostetter, Jenny, 2002, Berättelsens röst, En resa genom det muntliga<br />
berättandets Sverige, Finland: WS Bookwell<br />
Internet<br />
http://www.berattarnatet.se/muntl.ber.html<br />
www.google.se<br />
www.skolverket.se<br />
Vetenskapsrådet: www.vr.se<br />
http://infovoice.se/fou/<br />
Artiklar<br />
Uppsala nya Tidning<br />
http://www.storytellers.se/txt/2003/10/<br />
Skoltidningen<br />
www.sundsvall.se/download/18.627988f410febca17f68000936/skolbladet+1.06_ref72.pdf<br />
24