Sophie EXAMENSARBETE - WLH

Det pedagogiska värdet av
muntligt berättande
Förskollärares syn på muntligt berättande
Sophie Werna
Rudolf Steinerhögskolan
Examensarbete 15 hp
Utbildningsvetenskap
Höstterminen 2008
Examinator: Lars Lindström
English title: The pedagogical value of oral storytelling
Preschool teacher´s View of oral storytelling

Det pedagogiska värdet av
muntligt berättande
Förskollärares syn på muntligt berättande
Sophie Werna
Sammanfattning
Min uppsats handlar om det pedagogiska värdet av det muntliga berättandet. Jag vill med min
uppsats undersöka vikten av det muntliga berättandet och jag valde även att titta på hur
förskollärarna ser på det muntliga berättandet, utifrån barnets utveckling av dess fantasi,
kreativitet, intresse och språkutveckling. Jag har valt att intervjua förskollärare som har arbetat
och som nu arbetar i förskoleklass . Jag vill veta hur förskolelärarna ser på det muntliga
berättandet jämfört med en traditionell högläsning samt hur pedagogen fångar intresset hos barnet
i det muntliga berättandet i förskolan. Jag har här valt forskningsansatsen hermeneutiken för att
den passade min undersökning. Det jag har kommit fram till är att det finns ett intresse för
pedagoger att berätta muntligt och att muntligt berättande är viktigt samt att det skall finnas med
i förskolan.
Nyckelord
Muntligt berättande, språkutveckling, fantasi och kreativitet
Abstract
My essay acts about it pedagogical value of the verbal storytelling. I want to with my essay to
examine the weight of the verbal storytelling and I chosen also to look on how the preschool
teachers sees on the verbal storytelling, on the basis of the child's development of its imagination,
creativity, interests and language development. I have choosed to interview preschool teachers
that have worked and that now works in preschool class. I want to know how the preschool
teacher’s sees on the verbal storytelling compared with a traditional reading and how pedagogue
catches the interest at the child in the verbal storytelling in the preschool. I have here chosen
the research run-up hermeneutical in order to that fitted face survey.
It I have come until is that there be an interest for pedagogue to tell verbally and that verbally
storytelling is important and that there will be within the preschool.
Keyword
Oral storytelling, language, imagination and creativity
1

Innehållsförteckning
1. Inledning .................................................................................................................................. 3
2. Bakgrund ..................................................................................................................................... 4
2.1 Berättandets historia.............................................................................................................................4
2.2 Olika former av berättande .................................................................................................................5
2.3 Vad är det muntliga berättandet?.....................................................................................................6
2.4 Människan är en berättelse..................................................................................................................7
3. Syfte och frågeställning ......................................................................................................... 7
Frågeställning ...............................................................................................................................................7
4. Litteratur ..................................................................................................................................... 8
4.1 Läroplanen för förskolan ....................................................................................................................8
4.2 Att skapa kontakt...................................................................................................................................8
4.3 Upprepning .........................................................................................................................................10
4.4 Berättelser i förskolan.........................................................................................................................10
4.5 Berättelser för att utveckla språket..................................................................................................11
4.6 Lyssna-tala-läsa-skriva .......................................................................................................................12
4.7 Konsten att trollbinda: en artikel ur Informations- och personaltidning för anställda vid Barn-
och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun NR 1-2006 Skoltidningen............................12
5. Metod och material ............................................................................................................... 13
5.1 Hermeneutik .........................................................................................................................................13
5.2 Tillvägagång.........................................................................................................................................13
5.3 Forskningsetik......................................................................................................................................14
5.4 Kriterier för trovärdighet...................................................................................................................15
6. Resultat ...................................................................................................................................... 16
7. Analys ......................................................................................................................................... 19
8. Diskussion ................................................................................................................................. 21
8.1 Metod diskussion.................................................................................................................................21
8.2 Resultatdiskussion...............................................................................................................................21
8.3 Förslag till framtida forskning .........................................................................................................22
9. Slutord ........................................................................................................................................ 23
10. Referenser............................................................................................................................... 24
2

1. Inledning
Ämnet som jag valde är utifrån mitt eget intresse och kommer från att jag själv tycker om att berätta
sagor muntligt. Mitt intresse kommer från sagor jag lyssnade på när jag var liten. Mina föräldrar läste
sagor för mig och mina syskon varje dag. Mamma började ibland läsa i en bok och så slutade hon
plötsligen läsa ur boken och berättelsen fick en annan ny historia. Jag och mina syskon hjälpte till att
komma på nytt innehåll i berättelsen. Detta gjorde att gamla sagor blev till nya annorlunda och
spännande sagor. Sagoberättandet har varit en stor del av min uppväxt.
Mitt intresse för berättandet av sagor har ökat i och med mitt val av yrke. Eftersom jag har lyssnat på
sagor och berättelser sen jag var mindre och minns hur roligt det var att sitta och lyssna. Det var därför
roligt när vi studenter fick pröva på muntligt berättande. Vid ett tillfälle började jag fundera på hur
pedagoger berättar berättelser för barn i barngrupper.
Mitt forskningstema har jag därmed valt för att det intresserar mig hur pedagoger använder det
muntliga berättandet i förskolan. Det finns många utmaningar med att berätta muntligt och läsa en
saga för barn.
Med det muntliga berättandet kan pedagogen förmedla en saga på många olika sätt. Det vardagliga
berättandet är till exempel när pedagogen berättar för barnen vad som kommer att ske under dagen. Ett
teknologiserat sätt att berätta är med hjälp av media, telefon och Tv. Ett annat sätt att berätta är det
muntliga berättandet. I det muntliga berättandet kan pedagogen ta hjälp av olika redskap som till
exempelvis handdockor.
Jag har funderat på hur pedagoger ser på det muntliga berättandet. För mig är det muntliga berättandet
när berättaren berättar utan något stöd från en bok. En muntlig berättelse tillkommer när berättaren till
viss del improviserar och då inte har någon text att falla tillbaka på. En del utav berättelsen kan
berättaren veta vad den ska handla om eftersom den kan utgå från en känd berättelse. Vad fokuserar
pedagogen sen på i sin berättelse: språket, fantasin, en vardagshändelse eller någonting annat eller
allting tillsammans?
En annan fråga jag har funderat över om det finns något tillfälle att inte ta upp det muntliga
berättandet. Påverkar pedagogens muntliga berättande av barngruppens storlek och barnens ålder.
Målgruppen för min undersökning är pedagoger som arbetar med eller har arbetat med 6-åringar i
förskoleklass.
Mina egna erfarenheter från vikariat och praktik är att pedagoger gärna väljer att läsa ur en bok. Jag
undrar om det är för att det upplevs tryggt att ha någonting att falla tillbaka på såsom en bok. Jag kan
själv uppleva en viss osäkerhet att berätta fritt inför en barngrupp. Det som gör mig osäker är att jag
kan glömma bort händelser i en saga. I ett fritt muntligt berättande är improvisationen en del som
pedagogen måste behärska. Detta kan göra pedagoger rädda och osäkra inför denna uppgift. Därför var
det intressant att intervjua tre olika pedagoger med olika erfarenhet av det muntliga berättandet.
3

2. Bakgrund
Kapitlet handlar om berättandets historia, olika former av berättandet, det teknologiska, det
konstnärliga och det vardagliga berättandet. Vi möter även vad det muntliga berättandet innebär och
att människan är en berättelse.
2.1 Berättandets historia
Förr i tiden var sagorna ett muntligt berättande som berättades från mun till mun. En person började
berätta en berättelse och berättelsen fördes vidare till en ny person som berättade samma historia men
med sin upplevelse. Tillslut utvecklades en ny berättelse.
Vi människor har alla olika begåvningar att visa hur en berättelse kan berättas. Vi väljer det sättet där
vi känner oss som bäst hemma i berättarkonsten. Detta kan upplevas när vänner berättar det deras
vänner har berättat för dem.
”Berättarbegåvningarna fyllde ungefär samma roll som spelmännen. De bjöds
in för att underhålla med historier, gåtor eller ordlekar på bröllop och kalas.” 1
Människor underhölls förr mycket av berättelser. Berättelser var lika intressanta liksom spelmän på en
marknad. Man bjöds hela tiden in för att höra berättelser var man än var. Berättelser blev som en
underhållning som folk ville lyssna på. Berättarbegåvningarna blev allt större och fler och fler kom för
att lyssna på just den speciella berättaren och dess berättelse.
Berättarna kunde få sina uppslag från samtal med andra eller från deras specialområde till exempel
jakt eller fiske eller hur berättarens dag hade varit. Det gällde att berättarna kunde spela ut sig själva i
sin berättelse. Berättare har funnits i alla tider och de har haft särskilda färdigheter för att kunna
förmedla sina berättelser som sagor, myter, legender där inlevelse och kroppsspråk spelade en stor
betydelse. Berättandet var som att spela teater. Berättaren spelade ut sig själv genom att överdriva. De
använde sig utav sina egna redskap som var rösten och kroppen. Berättaren kunde leka och förändra
sin röst under berättelsens gång alltifrån en mörk röst eller ljus röst eller varför inte blandat. Med
kroppsspråket kunde berättaren bland annat förmedla sina känslor.
1 Rehnman 2002 s. 22
4

”Berättandet är att spela ut sig själv” 2
Berättandet är en konstform vilket vi kan läsa i boken Berättelsens röst. (2002) Berättaren har ett stort
redskap i sin röst. Med hjälp av sin röst och kroppsspråk så kan en enkel berättelse bli spännande eller
rolig.
Berättelser har setts som ett hot under vissa tider i människans historia. Sagorna kunde upplevas att de
styrkte och stärkte oss människor som till exempel vid oroliga tider i ett område. Berättelser spreds
från land till land. Många berättelser som berättades eller lyssnades till var oftast en länk i en lång
kedja där den hade berättats från den ena till den andra. När man tänker på det så är det helt fantastiskt
hur berättelser fördes vidare till olika delar i vår värld. 3
Sagorna frodades bland de lägre samhällsklasserna och de spreds bland annat på marknadsplatser. Det
muntliga berättandet var en viktig del av människans liv och för människan att uttrycka sig. Det
pedagogiska värdet var att berättaren övade upp sig att skapa en berättelse som gjorde att lyssnarens
ljudsinne skärptes och därmed skapade sig lyssnaren sina egna inre bilder. 4
En berättelse eller historia ska innehålla en eller flera konflikter, kanske en viss förvirring, upplösning
och ska kunna berättas på 30 sekunder. Den ska även byggas på med dramaturgiska grepp som
innehåller dessa som jag nämnde ovan. Det här berättar Matts Heijbel som har blivit intervjuad av
Eyal Sharon Krafft i Uppsala Nya tidning (2003). Han säger också att fakta tungt material måste bort,
annars smittar inte historien av sig. Berättarens syfte är att den ska vara dramatisk och innehållsrik så
att berättelsen ska kunna smitta av sig på lyssnarna samt att allt material som är fakta tungt måste bort
för att göra en berättelse intressant, lyssna vänlig.
2.2 Olika former av berättande
De flesta formerna av berättande har sitt ursprung från det muntliga berättandet. De olika formerna är:
• Det vardagliga berättandet
• Teknologiseringen av berättandet
• Berättandet som konstform
Det vardagliga berättandet är när berättaren tar upp händelser från vardagen. Vardagliga händelser kan
vara allt ifrån frukostbestyr, tandläkarbesök, baka kaka med pappa och så vidare.
Med teknologiseringen av berättandet menas allt inom media. Media finns runt omkring oss hela tiden
och översköljer oss med olika händelser och berättelser. Det kan till exempel vara Tv:n. Barn tittar på
2 Rehnman s. 25
3 Fast 2001 s. 10-11
4 Ibid. S.11, 15
5

Tv och ser på barnprogram som visar en form av muntligt berättande där en saga visas via bilder på en
skärm. Radio, talböcker och bandspelare är en annan form av teknologiserat berättande. 5
Berättandet som konstform är det jag är ute efter. Med berättandet som konstform menas att allt
berättas fritt och nästan eller nästan helt improviserat. Berättaren kan delvis ha en tanke med sin
berättelse oberoende om det finns ett manus eller inte. Tacksamma redskap att använda vid denna
konstform kan vara handdockor. Detta är en konstnärlig form av berättandet som kan leda till
dockteater. Berättaren går in i en roll med hjälp av sina dockor för att göra berättelsen så intressant och
rolig som möjligt för lyssnaren.
I Rehnmans bok kan man läsa Bengt Af Klintbergs upplevelse av berättandet.
”Barnboksförfattare, skådespelare och barnteaterproducenter har tagit över det som tidigare var
muntlig tradition. Det har lett till en ny inställning hos många, tanken att det där kan jag inte, det
måste man vara yrkesperson för att göra. Berättarrörelsen motsäger den lite uppgivna hållningen. Vi
har alla en historia att berätta.” 6
Föräldrar kan leka med barn och dess gosedjur. Dessa lekar med gosedjuren kan bli en berättelse som
gosedjuret har varit med om. Barnet kan senare berätta i sin tur sin gosedjurssaga för någon annan.
Barnet har inga begränsningar för sitt berättande som kanske vuxna kan uppleva sig ha.
2.3 Vad är det muntliga berättandet?
Det finns mycket att säga om det muntliga berättandet. För mig är det muntliga berättandet när
berättaren berättar helt fritt och improviserat. Lekfullheten i berättelsen kan visas upp med berättarens
röst och kropp. Fantasin är en viktig del i berättelsen.
I Sverige har berättarkonsten varit undanträngd under de senaste 100 åren. Från 10-talet fram till 60-
talet fanns det en ådra av berättandet bland bibliotekarier. På 40-talet kom Waldorfpedagogiken där
det muntliga berättandet skedde regelbundet. 7
Vidare kan man läsa på Berättarnätet att muntligt berättande är när berättaren själv kan lyfta fram
historien och berätta på ett lekfullt och improviserat sätt. En person som berättar muntligt har inte
heller en text att tolka och kan då välja hur den ska berättas och med vilken inlevelse berättaren ska
använda. En muntlig berättelse skapar man i stunden. När berättare och barn möts kan ett muntligt fritt
berättande skapas.
5 www.berattarnatet.se
6 Rehnman 2002 s. 31
7 www.berattarnatet.se
6

2.4 Människan är en berättelse
Psykoanalytikern Clarence Crafoord säger att människan är en berättelse. Med det menar han
berättelsen om oss själva där vi kommunicerar med vårt språk som till exempel verbalt, med
ansiktsuttryck och gester. Man kan säga att människan utifrån psykodynamisk tankegång är en
vandrande berättelse och det berättande elementet i existensen har en grundläggande psykologisk
betydelse. Clarence Crafoord har skrivit en bok som heter Människan är en berättelse. Bokens
budskap är framförallt samtalet mellan människor. 8 Samtalet mellan människor kan bli en berättelse.
Denna berättelse kan föras vidare utav en berättare till en ny lyssnare. Det blir en berättelse i stunden
vilket leder till en muntlig berättelse
3. Syfte och frågeställning
Syftet med mitt ämnesval är att jag vill ta reda på pedagogers syn på det pedagogiska värdet av det
muntliga berättandet. Jag vill även undersöka vikten av muntligt berättande samt hur pedagoger
bedömer barns intresse, kreativitet, fantasi och språkutveckling.
Min erfarenhet från praktikperioder har visat att pedagoger väljer att läsa direkt ur en bok istället för
fritt muntligt berättande utan bok.
Finns det fördelar med muntligt berättande eller innebär muntligt berättande olika hinder? Med hinder
tänker jag bland annat på barngruppens storlek, barnens ålder, berättelsens innehåll och längden på
berättelsen. Finns det något hinder angående vad för slags berättelse som ska berättas.
När på dagen väljer pedagogen att berätta en berättelse för barnen?
Spelar tidsaspekten någon roll för pedagogerna vid det muntliga berättandet?
Frågeställning
• Kan pedagoger se att barns inspiration och kreativitet påverkas av det muntliga berättandet?
• Hur ser pedagoger själva på det muntliga berättandet jämfört med den traditionella
högläsningen?
• Hur upplever pedagoger det muntliga berättandet jämfört med vanlig traditionell läsning från
en bok med tanke på barnens språkutveckling?
8 Hartman 2003 s. 26-27
7

4. Litteratur
I litteraturkapitlet får ni möta flera olika rubriker som bland annat handlar vad förskolan ska sträva
mot, att skapa kontakt med, upprepningar - varför är det viktigt att det finns upprepningar i en saga,
berättelser i förskolan, språkutveckling, lyssna- tala-läsa- skriva och att trollbinda sin publik.
4.1 Läroplanen för förskolan
I Förskolans läroplan under rubriken ”Mål som förskolan ska sträva efter” kan man läsa vilka mål som
gäller alla barn som går i förskolan. Här följer några punkter ur den rubriken.
• Utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
• Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att
uttrycka tankar.
• Utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för
skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner.
Ovanstående punkter finns med i läroplanen för förskolan som pedagogerna ska sträva efter att varje
barn ska utveckla. 9
4.2 Att skapa kontakt
I boken Alla kan berätta skriver författaren att kontakten som berättaren har med sin publik kommer
först. Hartman skriver att:
”den första och viktigaste kontakten är den som växer mellan berättaren och publiken”. 10
En kontakt med publiken skapar man genom sig själv och publiken som ska lyssna på mig som
berättar. Det är viktigt att skapa en samvaro mellan berättare och lyssnare.
”Berättandet består ju inte av att någon kastar ut en massa ord, som några andra fångar
upp. Det handlar om det som skapas i samvaron, och som är ett resultat av fantasi och
delaktighet och ögonkontakt och skratt och tårar. Berättandet är inte ett framförande, det
är ett samtal.” 11
9 1998 ÅRS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN) (Lpfö 98) Rubriken Mål
10 Hartman 2003 s. 23
11 Ibid s. 22
8

För berättaren är det viktigt att lyssnare blir delaktig i språket samt att de rycks med i berättelsen.
Berättaren kan förändra en saga beroende på publiken och dess gensvar. För att skapa kontakt med
sina lyssnare så måste berättaren också kunna vara sig själv. Genom att vara sig själv kan berättaren
känna sig trygg och därmed koncentrera sig mer på berättandet.
Bob Hartman tar upp att berättaren ska känna och visa en säkerhet i sitt muntliga berättande. Barn kan
lätt känna av om berättaren inte känner sig säker i sitt berättande. Det gäller för berättaren att fånga
barns uppmärksamhet för berättelsen. 12
12 Hartman 2003 s. 23
9

4.3 Upprepning
I det traditionella sagoberättandet är upprepning en viktig ingrediens. Upprepningar gör att både jag
som berättare och barn som lyssnar lättare kommer ihåg sagan. Det blir ett bra samspel mellan
berättaren och lyssnaren vid sådana sagor. Berättaren kan ta hjälp av sitt kroppsspråk och rösten och
tillslut kan också barnen vara med i sagan.
Ett exempel på en upprepningssaga är Bockarna Bruse. I den sagan finns det många upprepningar
vilket gör att barnen tycker om den. Det är dels för att det är lätt att hänga med i dessa roliga
upprepningar och den tillåter berättaren att leka med kroppsspråket och rösten vilket tillslut gör att
barnen kan medverka i sagan.
”Upprepning stimulerar publiken att medverka.” 13
För att barnen ska medverka i en saga kan pedagogen upprepa sig. Då stimuleras barnen och vill
medverka i berättelsen. Vid upprepningar hänger barnen även lättare med . Upprepningars funktion är
också att skapa spänning.
”Upprepningen hjälper också till att bygga upp spänningen i en berättelse”. 14
Upprepningar gör att pedagogen kan bygga upp en berättelse. Pedagogen kan bygga upp i berättelsen
när upprepningen ska komma. Pedagogen kan få barn att bli helt lyriska och se hur de väntar tills nästa
upprepning ska komma.
4.4 Berättelser i förskolan
Berättandet är en mycket gammal pedagogisk metod och användes i så gått som i alla kulturer.
Pedagogen kan med hjälp av berättelser bland annat lära ut hur språket är uppbyggt och om ordets
betydelse. Berättelser kan också användas för att förmedla kunskap av olika slag. Många människor
har rest runt i världen och kan förmedla berättelser därifrån man har varit på besök. Med en spännande
berättelse kan pedagogen fånga barnens intresse. 15
”När vi berättar för barnen hjälper vi dem till koncentration och till att skapa egna inre
bilder.” 16
Med det menar författarna i citatet att när vi berättar för barn så hjälper vi dem att koncentrera sig och
att skapa egna inre bilder. Med en intressant saga och en bra berättare kan vi hjälpa barn att skapa sina
egna inre bilder om sagan.
13 Hartman 2003 s. 45
14 Ibid s. 45
15 Fast 2001 s. 19
16 Auraldsson med flera 1997 s. 39
10

Barn kan ibland föra över sagan till sina egna lekar, berättelser, sagor och tecknade bilder. Detta
skriver Brok i Berätta Berätta!
”Efter sagan berättar de sin fascination i egna berättelser, eller i lekar…” 17
Sagorna har även underkastats sträng kritik när psykoanalysen kom med sina nya upptäckter och
barnpsykologin avslöjade då hur våldsamma, ångestladdat, destruktiv och sadistisk ett barns fantasi
är. 18
”Sagorna stimulerar barnens fantasi.” 19
Sagorna kan också stimulera barnens fantasi och hur sagorna berättas. Detta kan ses i barnens lekar.
Prinsar som räddar prinsessor från drakar kan vara en lek.
”Barndomen är den ålder då dessa fantasier behöver få näring.” 20
Barn i yngre åldrar har en otrolig fantasi. Den måste komma någonstans ifrån och sagorna kan vara en
del av det fantasibaserade. Muntliga berättelser och sagoböcker bygger på någonting som en person
har kommit på. Det som menas här är att det manus som har skrivits har antingen pedagogen kommit
på eller den som berättar sagan.
4.5 Berättelser för att utveckla språket
Många pedagoger har varit med om när ett barn kommer till pedagogen och ber om att få en saga läst.
Barnet har förstått att krumelurerna på pappret kan förmedla någonting. Det är här läsprocessen börjar.
Barnet börjar sen uppträda som en läsare och sitter och bläddrar i boken och läser oftast högt för sig
själv. Mycket forskning visar att det här är en mycket god grund för lärandet. Barnet har förstått att
symbolerna som finns på ett papper kan förmedla någonting och det är här som hon menar att
läsprocessen börjar. Något som Meek kallar ”literacy”. Barnet börjar agera som en berättare, barnets
”literacy” utveckling stöds av och högläsning och hur berättandet äger rum. Barnet socialiseras in i
”literacy”. Begreppet ”literacy” betyder läs-, skriv- och språkutveckling. Margaret Meek menar att
föräldrarna hjälper till att forsla in sitt barn i det. Det är med hjälp från föräldrar som barn forslas in i
”literacy”. Föräldrarna hjälper barnet att komma in i läsandets och skrivandets värld. En godnattsaga
eller ett vykort kan betyda mycket. 21 Carol Fox är en engelsk forskare som har gjort en omfattande
17 Brok 2007 s. 110
18 Bettelheim 1975 s. 146
19 Ibid s. 149
20 Ibid s. 147
21 Fast 2001 s. 19-20
11

studie av engelska barns berättelser. Fast nämner Carol Foxs studio som Carol Fox presenterar i sin
bok At the very Edge of the Forest: the influence of Literature on storytelling. (1993)
Barn som får ta del av en stor berättar flora via traditionella sagor, rim och ramsor ger barn kunskap
om språket, något som kommer till stor användning när de själva sen ska berätta, skriva och läsa. 22
4.6 Lyssna-tala-läsa-skriva
Genom att barn tar del av högläsning och berättande utvecklar barn sin ”literacy”. Barn lär sig hur
språket är uppbyggt och ords betydelse genom att höra på en berättelse. Berättaren tränar även barn att
lyssna på sagan och stimulerar dem att använda flera sinnen. Ett exempel är att barn kan tänka sig hur
en jordgubbe smakar och hur det låter när någon knackar på dörren. Att lyssna hjälper barnet att
visualisera och grunden till barns egen kreativitet bygger på att kunna visualisera och fantisera. Carol
Fox menar också att genom att lyssna på berättelser ofta motiverar barn till att själva vilja läsa. 23 För
att barn ska bli inspirerade och kreativa krävs det att pedagoger visar ett intresse för muntligt
berättande. Fantasin och inspirationen kan pedagoger visa i sina berättelser och detta kan pedagoger
smitta av sig till barnen. Barn kan visa intresse för pedagogers redskap som kan vara handdockor.
Barnen kanske undrar hur pedagogen har sytt sin docka eller hur pedagogen kom på sagan. Barn
behöver veta att det finns olika slags berättelser och det är därför viktigt att pedagoger tar fram olika
genrer.
”Personalen i förskolan och skola är ovärderliga som inspiratörer för att få barnen att
upptäcka olika slags genrer av berättelser, som folksagor, legender, myter, fantasy.” 24
4.7 Konsten att trollbinda: en artikel ur
Informations- och personaltidning för anställda
vid Barn- och utbildningsförvaltningen,
Sundsvalls kommun NR 1-2006 Skoltidningen
I början av april gästas Sundsvall av Ida Junker, professionell muntlig berättare. Hon ska hålla i en
berättarkurs på Norra Berget i Sundsvall
I artikeln kan man läsa om att den individ som behärskar berättandets språk har ett fantastiskt redskap
att kunna förmedla budskap och gemenskap. Berättaren kan använda dessa redskap till att trollbinda
sina åhörare. Här gäller det inte att kunna berätta en historia utantill utan skapa bilder, att se det jag
berättar, och att förmedla dessa bilder till åhörarna. Det gäller för berättaren att förmedla språket så att
barnet förstår vad som sägs.
22 Fast 2001 s. 21
23 Ibid s. 22-23
24 Ibid s. 23
12

I samma artikel har Ida Junke som är professionell berättare varit på skolor och berättat sagor. Hon
berättar hur hon har lyckats trollbinda elever som är oroliga till att vara lugna. Detta har hon lyckats
med tack vare sin berättarteknik. 25
5. Metod och material
Metodvalet jag valde var att intervjua pedagoger i förskoleklass. Varför jag valde intervjuer var för att
det kändes som det skulle passa mitt arbete. Det jag försöker finna i min undersökning är inte något
slags bevis utan mera en förståelse och en insikt. Min undersökning blir en tolkning av de intervjuade
pedagogernas svar. Därför använder jag mig av forskningsansatsen hermeneutik som jag förklarar
mera under nästa rubrik.
5.1 Hermeneutik
Hermeneutik som forskningsmetod används bland annat till tolkning av en text och en
forskningsansats med tolkning som analysredskap. I rubriken ovan har jag nämnt att jag inte söker
några bevis utan en förståelse och insikt i mitt ämne. Jag bestämde mig för att använda intervjuerna
med pedagogerna som forskningsansats och tolka deras svar. Inom denna ansats söks inte sanningar i
termer av orsaker. 26
5.2 Tillvägagång
Jag valde att intervjua tre pedagoger. Dessa tre arbetar och har arbetat med 6-åringar i förskoleklass.
Jag valde dem på grund av deras erfarenhet. Skolan jag har valt att göra mina intervjuer på har ca.870
elever. Skolan är uppdelad på fem enheter som har var sin färg. I varje enhet finns det två lag som
kallas för tidigare- och senarelag. I det tidigare laget jobbar lärare som har kompetens för tidigare
åldrar från förskoleklass upp till Årskurs 5. I senare laget jobbar lärare som har kompetens för äldre
årskurser från Årskurs 6- Årskurs 9. Jag har varit på tre olika tidigare lag och intervjuat tre
förskollärare varav en arbetar på språkoteket. På språkoteket jobbar det en pedagog som har
kompetens att hjälpa elever med läs-, skriv- och språksvårigheter samt att hjälpa lärare med material
till elever.
Vid varje intervjutillfälle berättade jag för pedagogen vad intervjun gick ut på och att inga namn,
arbetsplats skulle nämnas i uppsatsen. Jag skrev skriva ned pedagogens svar på min bärbara dator.
Intervjun fick ta den tid som pedagogen hade till förfogande. Den första pedagogen var jag från
morgonen till eftermiddagen. Intervjun skedde på en rast. Den första förskolepedagogen har lång
erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskoleklass. Vi satt i ett rum där det var lugnt utan barn i De andra
25 www.sundsvall.se/download/18.627988f410febca17f68000936/skolbladet+1.06_ref72.pdf
26 http://infovoice.se/fou/
13

två intervjuerna var lite annorlunda. Pedagogen som nu jobbar på språkoteket har lång erfarenhet av
arbete i förskoleklass. Vi satt ensamma i ett litet rum inne på språkoteket. Det var roligt och mycket
avslappnade att intervjua denna pedagog. Pedagogen såg muntligt berättande som mycket viktigt del i
barnens språkutveckling. Pedagogen ville hjälpa mig genom att svara så utförligt som möjligt.
Den sista pedagogen jag intervjuade fick jag ta med mig penna och papper och klä mig varmt för vi
skulle vara ute. Pedagogen gillar att vara mycket utomhus med barnen och intervjun skedde därmed i
skogen. Vi hade ett bra samtal i skogen och alla barn runt omkring oss. Pedagogen älskar att berätta så
det här var rätt ämne för henne att prata om. Vi satt på stenar och pratade. Det blev några små avbrott
under intervjun men vi kom inte av oss.
5.3 Forskningsetik
Inom forskningsetiken finns det fyra krav. Dessa krav presenteras mera detaljerat än punktformerna
nedan. I dessa fyra huvudkrav finns det regler som forskaren ska följa och är mer beskrivande under
dessa rubriker nedan. Dessa fyra huvudkrav är:
• Informationskravet
• Samtyckeskravet
• Konfidentialitetskravet
• Nyttjandekravet
Informationskravet
Det som gäller här är att jag ska informera de intervjuade pedagogerna om mitt syfte med uppsatsen.
Det ska framgå att intervjun är frivillig samt att informationen som jag känner till inte kommer
användas för något annat ändamål än min text. Innan jag börjat intervjua ska det informeras muntligt
eller skriftligt till pedagogerna om var mina uppgifter kommer hamna och hur samt vem det är som
finansierar det.
Forskaren ska alltid informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare vad det är för villkor som
gäller för deras deltagande det vill säga att det är frivilligt att delta och de intervjuade har rätt att när
som helst avbryta sitt deltagande.
Samtyckeskravet
De personer som jag undersöker ska ha rätt att bestämma när och hur länge de vill medverka på egen
hand. Intervjun sker på deras villkor och de intervjuade ska kunna avbryta sin medverkan när de vill.
Konfidentialitetskravet
Forskaren som nu har genomfört intervjuerna ger pedagogerna konfidentialitet. Med det menas att all
personinformation som jag har fått reda på ska förvaras på ett sätt där ingen annan kan få tag på dessa
uppgifter.
14

Nyttjandekravet
Information som jag har samlat in ska användas till endast denna uppsats. 27
5.4 Kriterier för trovärdighet
Jag hade en viss förförståelse till det muntliga berättandet innan jag började med min undersökning.
En del av förförståelsen hade jag fått från ett seminarium på Rudolf Steinerhögskolan. På dessa
seminarier togs det upp berättelser och muntligt berättande. Jag har sen fått en annan del av min
förförståelse när jag har gjort VFU på olika förskolor. På min VFU har jag sett hur pedagoger arbetar
med sagor och berättelser i barngrupper.
Min undersökning är trovärdig genom de svar jag har fått från mina intervjuer av pedagoger samt att
jag kan koppla det till litteratur som jag har läst. Även det bara är tre pedagoger som jag har valt att
intervjua anser jag ändå att deras svar är trovärdiga. Det kan hända att jag skulle få mer svar med flera
pedagoger men jag anser att jag redan har fått det och dessa pedagoger har arbetat flera år i
verksamheten. Deras svar som jag har tolkat har jag även funnit i litteratur och anser därför att både
frågorna och svaren är trovärdiga.
27 Vetenskapsrådet
15

6. Resultat
Jag har gjort en sammanfattning av pedagogernas intervjusvar från mina intervjuer med dem. I
resultatet av mina intervjuer finns det några citat från pedagogerna samt en kort sammanfattning av
deras svar.
Se bilaga 1 och här nedan.
Fråga 1.
Hur upplever du situationen i barngruppen när du berättar en saga/ berättelse muntligt
alternativt ur en bok? Hur ser barnen ut, är barnen intresserade och så vidare.
Svar: Genom att fånga barnens intresse, få kontakt och samspel. Barnen älskar att lyssna på sagor
och ska därför rikta sin uppmärksamhet till dem först.
Fråga 2.
Vilken tid på dagen brukar du berätta en saga?
Svar: På den här frågan svarade alla pedagoger som intervjuades att de berättar sagan före lunch.
Fråga 3.
Vad använder du för medel när du ska berätta en muntlig saga/berättelse?
Svar: Mycket rekvisita som handdockor, mjuka dockor, scener och bilder. Även bildböcker. Stenar
kan bli en hel skog. Endast en pedagog svarade en röst och en bok.
Fråga 4.
Hur går det till när du ska börja berätta?
Svar: Med en signal för att plocka ihop och hämta frukt till sagans samling. De flesta pedagoger
samlar gruppen och har en fruktstund. Det ska finnas en god planering och ställa fram allting som
behövs för sagan. Det vill säga att sagan skall vara väl förberedd innan barnen kommer in i rummet .
Pedagogen kan till exempel lägg fram eller över en filt på scenen så blir det en överraskning.
Fråga 5.
Märker du någon skillnad på barnens intresse när du berättar muntligt respektive läser ur en
bok?
Svar: En del barn är vana att lyssna på sagor och berättelser. Det stimulerar barns lust att berätta, till
en viss del vid ett muntligt fritt berättande. Det beror också på hur pedagogen läser högt och berättar.
Att fånga barns intresse beror på upplägget av berättandet som pedagogen har gjort.
”Lättare att fånga barnen vid ett muntligt berättande” 28
28 Pedagog
16

Fråga 6.
Om du jämför med traditionell bokläsning och muntligt berättande, tycker du dig då se en
skillnad på barnens utveckling av fantasi, kreativitet, koncentration och språk? Blir barnen mer
eller mindre bättre av ovanstående inom den tiden som du är lärare för barnen?
Svar: Ja, det beror på vad man läser och berättar för barnen.
”Fantasin ändras utifrån vad barnen lyssnar på”. 29
I och med muntligt berättande så tvingas barnen att koncentrera sig och deras fantasi, kreativitet och
språk ändras. Barnen pratar mera efteråt med varandra och med oss pedagoger om sagan. E
Det är lättare att få igång ett samtal med barn vid ett muntligt berättande än när man läser högt ur en
bok.
Skriv och språk är viktigt vid ett muntligt berättande. Barns tankar, kreativitet, språk och fantasi
kommer igång i ett samtal och i ett samspel mellan pedagoger och barn.
Böcker ska inte tas bort. De behövs för skriftspråket.
Vid muntligt berättande är det lättare med förståelsen för språket och sagan än i traditionell läsning.
Det tillåts att gå över gränsen, upplevelser att komma publiken närmare än i traditionell vanlig läsning.
Fråga 7.
Hur ser du på att berätta muntligt inför en förskoleklass? Vilka erfarenheter har du av att
berätta muntligt inför barn i förskoleklass?
Svar: Roligt att berätta muntligt inför barnen. Sinnena stimuleras och förståelsen för verkligheten
ökar. En del pedagoger är mer vana att berätta muntligt än andra.
I ett muntligt berättande kan pedagoger fånga de barn som är blyga.
Vi kan dela med oss av våra erfarenheter. Uppmuntra barn genom att få ett sammanhang och få ihop
vardagen. Det finns positiva och negativa sidor med det muntliga berättandet som är tryggheten och
rädslan.
”Berättelser ligger i grunden för språket” 30
Fråga 8 .
Hur kan man bära sig åt för att fånga intresset för både barn och pedagoger för det muntliga
berättandet?
Svar: Tänka på vad pedagogen och barnen har för intresse.
Det krävs mera av mig som pedagog att lära sig sagor och uppmuntra barn till att skapa egna
berättelser.
Vikten om språkmöjligheter. Pedagoger pratar och hjälper och stöttar varandra för att berätta muntligt.
Tysta barn har också någonting att berätta. Muntligt berättande är en träningssak och ha det i
ryggraden.
29 Pedagog
30 Ibid
17

Fråga 9. Hur har du märkt utvecklingen av barns inspiration, fantasi, kreativitet, koncentration
och deras språkutveckling?
Svar: Barnen leker och ritar från sagan, bygger med klossar, kommer på egna händelser i sagan, tysta
barn vågar prata.
Lekte katter efter en saga, börja tidigt läsa och återberättar sagan muntligt. Det är mer öppna mot
varandra och mot pedagoger. Beskriva känslor, empati, medkänslan ökar. Barnen blir snällare, gladare
och mycket piggare. Mycket mera fantasi, humor och kreativiteten ökar bland barnen, intresset,
känslor och att uttrycka sig ökade för barnen.
18

7. Analys
Utifrån mina intervjuer med pedagoger kan jag konstatera att det finns ett intresse för muntligt fritt
berättande. Pedagogerna tycker att det muntliga berättandet ska finnas med i förskolan. Det muntliga
berättandet kräver mycket utav pedagogen bland annat i tid av planering. Pedagogerna valde att läsa ur
en bok framför att berätta muntligt. Orsaken till att pedagogerna valde böcker är tidsbrist och rädsla.
Intresset för att berätta muntligt hänger väldigt mycket på förskolläraren och hans/hennes intresse för
berättelser. Men uppmuntran från pedagoger emellan och att dela material och redskap kan det
underlätta att ta tag i berättandet. Handdockan är bra att använda vid muntligt berättande. I mitt
resultat beskrivs det att barn som får en muntlig saga berättad för sig med hjälp av handredskap som
dockor visar ett större intresse av sagan. Handdockan kan göra det roligare och intressantare att lyssna
på sagan. Pedagoger kan använda material på olika sätt exempelvis filt eller tyg kan göras till en scen.
En pedagog nämnde att det finns mycket material runt omkring oss som till exempel en sten som kan
bli en del av en skog. Samma pedagog uttryckte sig att med rätt redskap och material till sagan så kan
pedagogen fånga barnets intresse för sagan och uppleva sagan roligare att lyssna på.
Det är viktigt att språket och de olika sinnena finns med i det muntliga berättandet. Fantasin och
kreativiteten hos pedagoger kan förändras under berättandet, vilket också påverkar barns upplevelse av
sagan. En viktig del av berättandet är pedagogens språk som barn får ta del av.
”Grunden för språk, läs och skrivsvårigheter ligger i berättandet” 31
Detta citat kommer från en av pedagogerna som jag intervjuade. En annan pedagog som jag
intervjuade använder sig mycket av muntligt berättande. Hon kan se hur språk och kommunikation
barn emellan påverkas genom sin ögonkontakt med dem. I boken Alla kan berätta skriver Hartman att
kontakten som berättaren har med sin publik kommer först. 32 Genom att förskolepedagogen ser
barnens intresse, får hon/han därmed direkt delaktighet i barnets språkutveckling. Samma författare
som ovan skriver även att det viktiga för berättaren är att lyssnaren blir delaktig i språket. 33 Pedagogen
blir också mer delaktig hur barnet upplever vad som är rätt och fel i berättelsen och barnets egna
känslor. Detta kan man se i barnets ansikte eller kroppshållning, vilket kan leda till ett helt annat
samtal som pedagogen kan föra med barnet såsom följdfrågor och småprat under och innan sagan
berättas. Detta skriver också Hartman i sin bok Alla kan berätta. Han lyfter fram vikten av att skapa en
samvaro mellan berättaren och lyssnaren. Resultatet av detta blir bland annat en ögonkontakt mellan
berättaren och lyssnaren vilket också ovanstående pedagog har berättat för mig under intervjun. 34
31 Pedagog
32 Hartman 2003 s. 23
33 Ibid s. 23
34 Ibid s. 22
19

Samma pedagog upplevde att barns fantasi, kreativitet och språk, känslan av att kunna uttrycka sig
ökade för barnet när hon berättade sagan muntligt något som också Bettelheim tar upp i sin bok
Sagans förtrollade värld. 35
De pedagoger som jag intervjuade upplevde att barn hade börjat leka sagan som pedagogen hade
berättat muntligt eller traditionellt. Därmed kunde de se barnens fantasi och kreativiteten återspeglas i
barnens lek. Detta kan man också läsa om i Lene Broks bok Berätta Berätta! 36
Pedagoger måste trivas i sitt sätt att berätta och våga använda sig av olika redskap så att fantasin och
språket blir en bra del i berättandet. En pedagog som jag intervjuade använde sig av handdockor i det
muntliga berättandet för att känna trygghet. Bob Hartman skriver i sin bok Alla kan berätta 37 att
berättaren ska kunna känna sig trygg i sitt berättande. Detta kan berättaren visa bland annat genom att
vara sig själv och visa sig säker i sitt berättande.
35 Bettelheim 1975 s.149
36 Brok 2007 s. 110
37 Hartman 2003 s. 23
20

8. Diskussion
8.1 Metod diskussion
Jag hade kunnat få ut ännu mer av min undersökning om jag hade intervjuat flera förskolepedagoger
samt besökt andra skolor eventuellt med andra inriktningar som till exempel Montessori och dess syn
på muntliga berättande gentemot den traditionella läsningen ur en bok.
Det som skulle vara intressant att undersöka mer är varför pedagoger väljer muntligt berättande eller
traditionell läsning? Detta skulle medföra en större undersökning som skulle ta längre tid att
genomföra.
Intervjuerna var det lättaste sättet för mig att använda på grund av att jag ville ha direkta svar och en
kommunikation med pedagogen under intervjun.
8.2 Resultatdiskussion
Den här undersökningen har visat mig hur pedagoger använder sitt språk och sinnen. En av
pedagogerna väljer att använda handdockor. En annan tycker det är viktigt med böcker och det
muntliga berättandet. Alla pedagoger är överrens om att deras språk och våra sinnen är viktiga för
språkets utveckling. Dessa delar spelar en stor roll som grunden för språket hos barn. Pedagogerna har
gett mig sina upplevelser och kommentarer om hur viktigt det är att berätta muntligt och varför de
upplever detta.
Om barn inte får någon stimulans eller idéer från oss vuxna eller pedagoger så lever barnen kvar i det
som de redan kan och får heller ingen inspiration. Därför är pedagoger viktiga som inspirationskällor
för barnen.
Under en tillverkning av handdockor kommer barnet i kontakt med olika material och barnen får
uppleva att det finns former och färger på olika sätt. 38
Språket är en viktig del i förskolan vilket kan ses i ett samspel och i samvaron med andra barn som
ligger i samma språkgrupp. Språket hänger också ihop med barnets personlighetsutveckling och
identitetsutvecklingen som är en viktig del för barnet i förskoleåldern. Det är också en mycket central
uppgift för förskolläraren för att stödja alla barns språkliga utveckling. 39
Svaren jag fick under intervjuerna var intressanta, vilket fick mig att fundera mer på om det finns
någon skillnad mellan muntligt berättande och traditionell läsning ur bok. Den största skillnaden
mellan muntligt berättande och traditionell läsning var att pedagoger känner att det tar mycket tid och
plats. Men även att pedagoger får en mer direkt kontakt med barn vid muntligt berättande och
utvecklar barns sätt att våga kommunicera och fantisera på ett annat sätt som den traditionella
38 Hartman s. 59
39 Ibid s. 55
21

läsningen inte erbjuder. Exempelvis så finns det bilder i boken och i muntligt berättande finns det inga
bilder. Där får barn själv lyssna till sagan och skapa egna inre bilder.
Pedagogerna använder olika sätt att berätta för att fånga intresset hos barn. Pedagogerna väljer olika
sätt för att berätta sin berättelse. Det kan ske via handdockor, muntligt berättande eller genom
högläsning.
Storleken på gruppen spelar roll. Berättaren kan komma närmare i en liten barngrupp än i en större
barngrupp. Det lilla barnet vågar visa sig mer i en liten grupp genom att tillexempel prata. Finns det
många barn i en grupp så vågar barnet kanske inte lika mycket. Detta kan visa sig bland annat om
barnet ställer frågor eller vågar visa känslor som det upplever med sagan. Pedagogerna ser mer av
barnet i en mindre grupp. Barnet kan få ett bättre gensvar på en berättelse i en mindre grupp.
Med en stor grupp är fördelen att barnet får en större gemenskap: Därtill upplever, ser och hör han/hon
flera av sina kamraters uppfattning om sagan.
8.3 Förslag till framtida forskning
Framtida forskning kan göras på hur barn upplever högläsning kontra muntligt berättande. Genom att
studera grupper hur de upplever läsningen/berättandet bland annat på barnens koncentration, känslor,
inlevelse.
Påverkas barns fantasi vid muntligt berättande/ högläsning ur en bok. Kan detta ses i barnens lek,
bildskapande.
Pedagogers synsätt på det muntliga berättandet. Vad ser pedagoger som hinder/utveckling?
22

9. Slutord
Fortsätt att läsa och berätta sagor för era barn både hemma och i förskolan. Många berättelser som
pedagoger läser eller berättar muntligt för barn är viktiga för fantasin, kreativitet och språket samt för
gemenskapen och upplevelser. Med hjälp av berättelser sker mycket av det som ligger till grund för ett
barns inre utveckling.
23

10. Referenser
Auraldsson, Kerstin, Engdal, Britt, Söderblom, Harriett, 1997, Börja berätta! Sagoberättande
och sagotips i efterfrågade ämnen, C Bibliotekstjänst, Lund samt respektive författare 1997
Bettelhem, Bruno, 1975,Sagans Förtrollade Värld, Folksagornas innebörd och betydelse,
Almqvist & Wiksell, 1978
Brok, Lene, 2007, Berätta, berätta! En bok om berättandets rum, Stockholm: Runa Förlag
Fast, Carina, 2001,Berätta! Inspiration och teknik, Stockholm: Natur och Kultur
Forsberg- Ahlcrona, Mirella, 1991, Ta handdockan, lek- skapande- fantasi, Trelleborg: Skogs
Boktryckeri AB, Förlag: VIO VIO.
Hartman, Bob, 2003,Alla kan berätta, Svensk Copyright Argument Förlag AB
Rehnman Mats, Hostetter, Jenny, 2002, Berättelsens röst, En resa genom det muntliga
berättandets Sverige, Finland: WS Bookwell
Internet
http://www.berattarnatet.se/muntl.ber.html
www.google.se
www.skolverket.se
Vetenskapsrådet: www.vr.se
http://infovoice.se/fou/
Artiklar
Uppsala nya Tidning
http://www.storytellers.se/txt/2003/10/
Skoltidningen
www.sundsvall.se/download/18.627988f410febca17f68000936/skolbladet+1.06_ref72.pdf
24