Beskrivning - Kimitoön kommun
Beskrivning - Kimitoön kommun Beskrivning - Kimitoön kommun
KIMITOÖNS KOMMUN DALSBRUKS DELGENERALPLAN PLANBESKRIVNING 24.5.2013 Planbeskrivning, som gäller båda planområdena deterade 24.5.2013 i Dalsbruks delgeneralplan, delområde I och delområde II
- Page 2 and 3: PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLL 24.5.2
- Page 4 and 5: FÖRTECKNING ÖVER PLANENS BILAGOR
- Page 6 and 7: 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER
- Page 8 and 9: 2.2.2 LANDSKAPSBILD 2.2.3 YTBILDNIN
- Page 10 and 11: 2.2.6 VEGETATION 2.2.7 NATUROBJEKT
- Page 12 and 13: 2.2.10 NATURA-OMRÅDEN I det områd
- Page 14 and 15: 24.5.2013 14 (57) 2.4 BEBYGGD KULTU
- Page 16 and 17: 24.5.2013 16 (57) Vid havsstranden
- Page 18 and 19: 24.5.2013 18 (57) Lilla Masugnsträ
- Page 20 and 21: Bild: Karta över fornlämningarnas
- Page 22 and 23: 2.5.2 ARBETSPLATSER 24.5.2013 22 (5
- Page 24 and 25: 2.6 SERVICE 2.7 TRAFIK 2.7.1 VATTEN
- Page 26 and 27: 2.7.6 TRAFIKPROBLEM 2.7.7 TRAFIKSÄ
- Page 28 and 29: 24.5.2013 28 (57) tas till områden
- Page 30 and 31: 2.10.3 REGIONPLAN 24.5.2013 30 (57)
- Page 32 and 33: 2.10.6 DETALJPLAN 2.10.7 STRANDDETA
- Page 34 and 35: 24.5.2013 34 (57) Trafiksystemplan
- Page 36 and 37: 4.2 DIMENSIONERING 24.5.2013 36 (57
- Page 38 and 39: 24.5.2013 38 (57) Nya småhusdomine
- Page 40 and 41: P OMRÅDE FÖR SERVICE OCH FÖRVALT
- Page 42 and 43: LS HAMNOMRÅDE. 24.5.2013 42 (57) M
- Page 44 and 45: 24.5.2013 44 (57) sm-1 Masugnsträs
- Page 46 and 47: 5.1.4 SÄKERHET 5.1.5 REKREATION 24
- Page 48 and 49: 5.4.4 FÖR VEGETATIONEN, NATURMÅLE
- Page 50 and 51: 5.6 KONSEKVENSER FÖR TRAFIK 5.6.1
KIMITOÖNS KOMMUN<br />
DALSBRUKS DELGENERALPLAN<br />
PLANBESKRIVNING 24.5.2013<br />
Planbeskrivning, som gäller båda planområdena deterade<br />
24.5.2013 i Dalsbruks delgeneralplan, delområde I och<br />
delområde II
PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLL<br />
24.5.2015 2 (57)<br />
FÖRTECKNING ÖVER PLANENS BILAGOR ........................................................................................ 4<br />
FÖRTECKNING ÖVER BIFOGAT MATERIAL ....................................................................................... 4<br />
PLANENS ÖVRIGA BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL ................................................ 4<br />
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER ......................................................................... 6<br />
1.1 PLANOMRÅDETS LÄGE ............................................................................................................................... 6<br />
1.2 PLANENS SYFTE .......................................................................................................................................... 6<br />
2 UTGÅNGSPUNKTER ............................................................................................................ 7<br />
2.1 UTREDNING AV PLANEOMRÅDETS FÖRHÅLLANDEN ............................................................................ 7<br />
2.1.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET .............................................................................................. 7<br />
2.2 NATURMILJÖ, LANDSKAP OCH DJURBESTÅND ...................................................................................... 7<br />
2.2.1 LANDSKAPSSTRUKTUR, LANDSKAPETS HISTORISKA SÄRDRAG ................................................ 7<br />
2.2.2 LANDSKAPSBILD .................................................................................................................................. 8<br />
2.2.3 YTBILDNING .......................................................................................................................................... 8<br />
2.2.4 JORDMÅN.............................................................................................................................................. 8<br />
2.2.5 YT- OCH GRUNDVATTEN .................................................................................................................... 9<br />
2.2.6 VEGETATION ...................................................................................................................................... 10<br />
2.2.7 NATUROBJEKT SOM BÖR BEAKTAS ............................................................................................... 10<br />
2.2.8 LIVSMILJÖER SOM ÄR VÄRDEFULLA MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD ........................ 10<br />
2.2.9 NATURSKYDDSPROGRAMOMRÅDEN ............................................................................................. 11<br />
2.2.10 NATURA-OMRÅDEN ........................................................................................................................... 12<br />
2.2.11 FLADDERMÖSS .................................................................................................................................. 12<br />
2.2.12 FLYGEKORRAR .................................................................................................................................. 12<br />
2.2.13 FÅGELBESTÅND ................................................................................................................................ 12<br />
2.2.14 FJÄRILAR ............................................................................................................................................ 12<br />
2.3 BEBYGGD MILJÖ ........................................................................................................................................ 13<br />
2.4 BEBYGGD KULTURMILJÖ, KULTURHISTORISKA OBJEKT SOM BÖR SKYDDAS ................................ 14<br />
2.4.1 DALSBRUK HISTORISKA INDUSTRIOMRÅDE RKY ........................................................................ 14<br />
2.4.2 FORNLÄMNINGAR .............................................................................................................................. 17<br />
2.5 BEFOLKNING, ARBETSPLATSER, NÄRINGSLIV ..................................................................................... 20<br />
2.5.1 BEFOLKNING ...................................................................................................................................... 20<br />
2.5.2 ARBETSPLATSER .............................................................................................................................. 22<br />
2.5.3 NÄRINGSFORMER ............................................................................................................................. 23<br />
2.5.4 AFFÄRSUTRYMMEN .......................................................................................................................... 23<br />
2.6 SERVICE ......................................................................................................................................... 24<br />
2.7 TRAFIK ......................................................................................................................................... 24<br />
2.7.1 VATTENTRAFIK .................................................................................................................................. 24<br />
2.7.2 TRAFIKMÄNGDER .............................................................................................................................. 25<br />
2.7.3 TUNG TRAFIK ..................................................................................................................................... 25<br />
2.7.4 KOLLEKTIVTRAFIK ............................................................................................................................. 25<br />
2.7.5 LÄTTRAFIKNÄT ................................................................................................................................... 25<br />
2.7.6 TRAFIKPROBLEM ............................................................................................................................... 26<br />
2.7.7 TRAFIKSÄKERHET ............................................................................................................................. 26<br />
2.8 TEKNISKT UNDERHÅLL ............................................................................................................................. 27<br />
2.9 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN ...................................................................................................................... 27<br />
2.10 PLANSITUATIONEN .................................................................................................................................... 27<br />
2.10.1 RIKSOMFATTANDE MÅL FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN .......................................................... 27<br />
2.10.2 LANDSKAPSPLAN .............................................................................................................................. 29<br />
2.10.3 REGIONPLAN ...................................................................................................................................... 30<br />
2.10.4 DELGENERALPLAN ............................................................................................................................ 31<br />
2.10.5 KIMITOÖNS UTVECKLINGSBILD ...................................................................................................... 31<br />
2.10.6 DETALJPLAN ...................................................................................................................................... 32<br />
2.10.7 STRANDDETALJPLAN ........................................................................................................................ 32<br />
2.10.8 BYGGNADSPLAN ............................................................................................................................... 33<br />
2.10.9 BYGGNADSORDNING ........................................................................................................................ 33<br />
2.10.10 BYGGNADSFÖRBUD .................................................................................................................... 33<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2015 3 (57)<br />
2.10.11 ÖVRIGA PLANER SOM GÄLLER OMRÅDET ............................................................................... 33<br />
3 DELGENERALPLANENS MÅLSÄTTNINGAR ................................................................... 34<br />
3.1 MÅLSÄTTNINGAR ENLIGT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING .................................. 34<br />
4 DELGENERALPLAN ........................................................................................................... 34<br />
4.1 PLANENS STRUKTUR, ALLMÄN MOTIVERING........................................................................................ 34<br />
4.2 DIMENSIONERING ...................................................................................................................................... 36<br />
4.3 TRAFIK ......................................................................................................................................... 37<br />
4.4 OMRÅDESRESERVERINGAR .................................................................................................................... 37<br />
4.4.1 OMRÅDESRESERVERINGAR FÖR BYGGANDE.............................................................................. 37<br />
4.4.2 ÖVRIGA OMRÅDERESERVERINGAR ............................................................................................... 41<br />
4.4.3 ÖVRIGA PLANBETECKNINGAR ........................................................................................................ 43<br />
4.4.4 FÖRTECKNING ÖVER FORNLÄMNINGSOBEJKT SOM FRAMKOMMER PÅ PLANKARTAN ........ 43<br />
4.4.5 BYGGNADSSKYDDSOBJEKT SOM MARKERATS PÅ PLANKARTAN ............................................ 44<br />
4.4.6 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER ........................................................................................................... 44<br />
5 PLANENS KONSEKVENSER ............................................................................................. 44<br />
5.1 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKANS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LEVNADSMILJÖ ................. 45<br />
5.1.1 SOCIAL MILJÖ .................................................................................................................................... 45<br />
5.1.2 SERVICE.............................................................................................................................................. 45<br />
5.1.3 BOSTADSMILJÖ ................................................................................................................................. 45<br />
5.1.4 SÄKERHET .......................................................................................................................................... 46<br />
5.1.5 REKREATION ...................................................................................................................................... 46<br />
5.2 KONSEKVENSER FÖR OMRÅDES- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN .................................................... 46<br />
5.3 KONSEKVENSER FÖR ARBETSPLATSER OCH NÄRINGSVERKSAMHET ........................................... 47<br />
5.4 KONSEKVENSER FÖR NATUREN OCH NATURTILLGÅNGAR ............................................................... 47<br />
5.4.1 ALLMÄNT ............................................................................................................................................. 47<br />
5.4.2 FÖR YT- OCH GRUNDVATTEN ......................................................................................................... 47<br />
5.4.3 FÖR BERGGRUNDEN OCH JORDMÅNEN ....................................................................................... 47<br />
5.4.4 FÖR VEGETATIONEN, NATURMÅLEN ............................................................................................. 48<br />
5.4.5 FÖR DJUBESTÅNDET ........................................................................................................................ 48<br />
5.4.6 FÖR NATURSKYDDET ....................................................................................................................... 48<br />
5.4.7 FÖR MILJÖSKYDDET ......................................................................................................................... 49<br />
5.5 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET, BYBILDEN, KULTURMILJÖN OCH DEN BYGGDA MILJÖN .... 49<br />
5.5.1 FÖR LANDSKAPSBILDEN .................................................................................................................. 49<br />
5.5.2 FÖR TÄTORTSBILDEN ....................................................................................................................... 49<br />
5.5.3 FÖR DEN BYGGDA KULTURMILJÖN OCH -LANDSKAPET ............................................................. 49<br />
5.6 KONSEKVENSER FÖR TRAFIK ................................................................................................................. 50<br />
5.6.1 FORDONSTRAFIK .............................................................................................................................. 50<br />
5.6.2 LÄTT TRAFIK ....................................................................................................................................... 50<br />
5.6.3 KOLLEKTIVTRAFIK ............................................................................................................................. 50<br />
5.7 KONSEKVENSER FÖR EKONOMIN .......................................................................................................... 50<br />
5.7.1 REGOINENS NÄRINGSLIV ................................................................................................................. 51<br />
5.7.2 FÖR SAMHÄLLSTEKNISKA KOSTNADER ........................................................................................ 52<br />
5.7.3 FÖR ORDNANDE AV SERVICE ......................................................................................................... 52<br />
5.8 FÖRHÅLLANDE TILL ÖVRIGA PLANER .................................................................................................... 52<br />
5.8.1 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL RIKSOMFATTANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR<br />
OMRÅDESANVÄNDNING ............................................................................................................................. 52<br />
5.8.2 FÖRHÅLLANDE TILL LANDSKAPSPLANEN ..................................................................................... 53<br />
6 PLANLÄGGNINGSSKEDEN ............................................................................................... 53<br />
6.1 TIDIGARE PLANERING AV DALSBRUK .................................................................................................... 53<br />
6.2 DELTAGANDE OCH SAMARBETE ............................................................................................................. 53<br />
6.2.1 INTRESSENTER ................................................................................................................................. 53<br />
6.2.2 DELTAGANDE ..................................................................................................................................... 54<br />
6.3 UTKASTSKEDE ......................................................................................................................................... 54<br />
6.3.1 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER UTKASTSKEDET .................................. 55<br />
6.3.2 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER KOMMUNSTYRELSENS BESLUT OM<br />
FRAMLÄGGANDE ......................................................................................................................................... 56<br />
7 PLANENS FÖRVERKLIGANDE .......................................................................................... 57<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
FÖRTECKNING ÖVER PLANENS BILAGOR<br />
FÖRTECKNING ÖVER BIFOGAT MATERIAL<br />
24.5.2015 4 (57)<br />
Bilaga 1 Plan för deltagande och bedömning<br />
Bilaga 2 Vattenförsörjningsnät<br />
Bilaga 3 Detaljplanernas kapacitet<br />
Bilaga 4 Plansituation<br />
Bilaga 5 Trafiknät<br />
Bilaga 6 Servicestruktur<br />
Bilaga 7 Nuvarande markanvändning<br />
Bilaga 8 Delgeneralplanekarta och beteckningar<br />
Bilaga 9 Förteckning över värdefulla byggnader som markerats på plankartan<br />
Bilaga 10 Utkastskedets respons och bemötanden<br />
Bilaga 11 Myndighetsmöte I, pro memoria<br />
Bilaga 12 Myndighetsmöte II, pro memoria<br />
Bilaga 13 Myndighetsarbetsmöte, pro memoria<br />
Bilaga 14. Myndighetsmöte, pro memoria<br />
Bilaga 15. Respons och bemötanden från förslagsskedet<br />
Inventering av byggnadsbestånd, utredning av kulturmiljö och byggnadsarv, Museiverket/Landskapsmuseet<br />
2011<br />
Trafikutredning, AIRIX Miljö Ab, 2012.<br />
Inventering av fornlämningar, Museiverket/Landskapsmuseet 2011<br />
Landskapsutredning, AIRIX Miljö Ab, 2011.<br />
Naturutredning, Faunatica Oy, 2011.<br />
Utredning av Blåeld och utrotningshotade fjärilsarter som lever på den (Neidonkielen ja<br />
sillä elävien uhanalaisten perhoslajien selvitys Taalintehtaalla 2011), Faunatica Oy,<br />
2011.<br />
Handelsutredning för <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong>, AIRIX Miljö Ab, 2012.<br />
PLANENS ÖVRIGA BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL<br />
Taalintehtaan liike-elämän tilatarve-selvitys, Luotsaamo, 2011<br />
Utredningar av persontrafik i Västra Åboland och Kimito, 2009<br />
Trafiksäkerhetsplan för region Åboland, Vägverket, Åbo vägdistrikt, 2009<br />
Trafiksystemsplan för Sydvästra Finlands skärgård 2001<br />
Reparations- och ändringsplan för huvudbyggnaden (B1) och parken i Dalsbruk bruksområde.<br />
Diplomarbete, arkitektavdeningen vid Tekniska högskolan, Sebastian Lönnqvist<br />
24.8.1998.<br />
Utvecklingsplan för Dalsbruk. Arkkitehtitoimisto Lasse Minkkinen, 2006.<br />
Köli-projektet, 2011<br />
Geologiska forskningscentralen, karttjänst, http://www.gtk.fi/geotieto/kartat/<br />
Det geografiska informationssystemet Lounaispaikka. http://www.lounaispaikka.fi/.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 5 (57)<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER<br />
1.1 PLANOMRÅDETS LÄGE<br />
1.2 PLANENS SYFTE<br />
24.5.2013 6 (57)<br />
Planområdet är beläget i <strong>Kimitoön</strong>s södra del. Planläggningsområdet avgränsas i söder till Skärgårdshavet,<br />
i väster mot Dragsfjärden och i norr vid åkrarna vid byn Dalen. I öster avgränsas området<br />
av Stora Masugnsträsket och Lilla Masugnsträsket. Området omfattar Dalsbruk centrum<br />
inklusive industriområden samt Sabbels, Hasselbackens, Tordalens, Lemo bro ja Grophagens bostadsområden<br />
samt Släts och Dalens byområden. Till området hör ytterligare öarna Byholmen,<br />
Tyska holmen, Lysholmen och Högholmen söder om Dalsbruk. Området korsas i nordsydlig riktning<br />
av regionväg 183, Dalsbruksvägen, som slutar i Dalsbruk.<br />
Bild: Flygbild över området<br />
Genom delgeneralplanen styrs utvecklingen av samhällsstrukturen och samordnandet av olika<br />
funktioner. I planen presenteras principerna för den eftersträvade utvecklingen och behövliga<br />
områden anvisas i stora drag. I delgeneralplaneringen betonas samhällets funktionella struktur,<br />
placeringen av olika aktiviteter och ordnandet av förbindelser mellan dessa samt anpassande av<br />
denna struktur till den övriga miljön. Delgeneralplanen fungerar som förmedlare och uttolkare<br />
av <strong>kommun</strong>ala och landskapsmässiga mål.<br />
Till Dalsbruksområdet riktas även nationella mål vad gäller områdesanvändningen; största delen<br />
av tätorten ingår i Museiverkets RKY-område (byggda kulturmiljöer av riksintresse) ”Dalsbruk historiska<br />
industrimiljö”. Delgeneralplanen har en viktig uppgift när det gäller beaktande av mål i<br />
anknytning till gränsdragningen. Delgeneralplanens syfte är även i övrigt att fastställa skyddsbehov<br />
för kulturmiljöer, byggnadsarv, fornlämningar samt värdefulla naturmål.<br />
Då Dalsbruk delgeneralplan fastställts fungerar den som anvisningar vid utarbetandet av deltaljplaner<br />
för området.<br />
Delgeneralplanens målår är 2035.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2 UTGÅNGSPUNKTER<br />
2.1 UTREDNING AV PLANEOMRÅDETS FÖRHÅLLANDEN<br />
2.1.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET<br />
24.5.2013 7 (57)<br />
Delgeneralområdets storlek är ca 800 ha, varav landområden utgörs av 585 hektar (73 %) och<br />
vattenområden 215 hektar (27 %). <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong> äger ca 100 hektar av planläggningsområdet.<br />
Naturlandskapet i Dalsbruk präglas av hav, insjöar och skogsbevuxna bergsryggar. I planeringsområdet<br />
finns flera byggnadshistoriskt sett värdefulla byggnader och byggnadshelheter i<br />
anknytning till bruket. Största delen av Dalsbruks område utgörs av på riksnivå betydande bebyggd<br />
kulturmiljö (RKY 2009).<br />
2.2 NATURMILJÖ, LANDSKAP OCH DJURBESTÅND<br />
2.2.1 LANDSKAPSSTRUKTUR, LANDSKAPETS HISTORISKA SÄRDRAG<br />
Delgeneralplaneområdet i Dalsbruk på <strong>Kimitoön</strong> hör enligt indelningen i landskapsområden<br />
(Landskapsvård. Miljöministeriets betänkande 66/1992) till Sydvästlandet och dess undertyp<br />
Sydvästkusten och Skärgårdshavet.<br />
Sydvästkusten och Skärgårdshavet kan vad gäller naturförhållande anses vara kanske det mest<br />
speciella i vårt land, den största natursevärdheten som även innefattar enastående kultursärdrag.<br />
Landskapsmässigt karaktäriseras jordmånen och topografin i skärgårdsområdet av stora<br />
klippområden som uppkommit längs med de raklinjade krossdalarna som klyver berggrunden.<br />
Landskapets viktigaste grundelement är havet, där regionens vidsträckta och splittrade skärgård<br />
finns. Då man rör sig från det öppna havet mot kusten blir de små skären och holmarna större<br />
vartefter man närmar sig land och bildar olika typer av zoner. Lerområden är vanliga i regionen<br />
och tack vare det gynnsamma klimatet och den kalkrika jordmånen är lundar och andra frodiga<br />
vegetationstyper vanliga vid sidan av skärgårdens karga tallbestånd och kala berg. (Källa: Landskapsvård.<br />
Miljöministeriets betänkande 66/1992)<br />
I indelningen av skärgårdszoner hör <strong>Kimitoön</strong> till den inre skärgårdszonen.<br />
Bosättningen i skärgårdsområdet har traditionellt koncentrerats till tätbebyggda byar i så skyddade<br />
sänkor som möjligt. Vid strandområdena ligger grupper av båt- och nätbodar. Regionen<br />
karaktäriseras dessutom av både traditionell och modernare fritidsbosättning. Fiske har traditionellt<br />
varit den viktigaste näringen. Utöver fisket har man i fiskarbyarna i den inre skärgården<br />
även haft mindre mångsidigt odlade åkrar och trädgårdar samt hagar och ängar. Då man kommer<br />
till fastlandskusten ökar åkermarken kraftigt. Byggandet har traditionellt koncentrerats<br />
nära stränderna i låglänta områden och till ryggarnas skyddade sluttningar och sänkor. Det moderna<br />
byggandet är beläget i detaljplanerade områden som ofta skiljer sig från det traditionella<br />
byggnadssättet i och med att dagens bostadsbyggnader ofta placeras uppe på ryggarna. (Källa:<br />
Landskapsvård. Miljöministeriets betänkande 66/1992)<br />
Det för utredningsområdet typiska landskapets grundstomme bildas av bergsryggar, leriga dalar,<br />
sjöbassänger som avsnörts från vikar samt de vattenområden som omger holmarna. Människans<br />
verksamhet koncentrerar sig till stränderna. (Betänkande II av arbetsgruppen för landskapsvården;<br />
Miljöministeriet 1992)<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.2.2 LANDSKAPSBILD<br />
2.2.3 YTBILDNING<br />
2.2.4 JORDMÅN<br />
24.5.2013 8 (57)<br />
I landskapsstrukturen kan man tydligt se hur bergsryggarna och sjöbassängerna som avsnörts<br />
från havet, t.ex. Dragsfjärden, följer riktningen nordost-sydväst. Området karaktäriseras även av<br />
förhållandevis kraftiga höjdskillnader. De högsta topparna av bergsryggarna ligger 47 meter<br />
ovanför havet. Jordmånen är mycket bergig. Åkermängden är liten på grund av brist på odlingsjord<br />
och åkrarna är därför koncentrerade främst till dalarnas lerområden i den norra delen av<br />
utredningsområdet. Bergiga torrängar är vanliga.<br />
Landskapsstrukturen präglas kraftigt av vattendrag. Den södra delen av området påverkas av<br />
havet och på övriga håll av insjöar såsom Lilla och Stora Masugnsträsket samt Dragsfjärden.<br />
Landskapet i Dalsbruksområdet domineras av hav, insjöar, det historiska bruksområdet med<br />
dess byggnader samt av skogsbevuxna bergsryggar. Landskapet karaktäriseras av öppna havslandskap<br />
och slutna skogar. I landskapet kan man också se småskalighet och överraskande vyer,<br />
såsom insjölandskapen i mitten av ryggarna eller dalarna mellan ryggarna. Det finns få åkrar och<br />
de ligger huvudsakligen i de få leriga dalarna eller i övergångszonen mellan rygg och dal. I de<br />
bergiga områdena finns rikligt med torrängar. Bosättningen är koncenterad till bruksmiljön i<br />
Dalsbruk eller till små byar i närheten av odlingsområden.<br />
Dalsbruks historiska bruksmiljö bildar en landskapshelhet som tydligt avviker från den övriga<br />
miljön. Dalsbruks landskapsbild påverkas av särdrag från herrgårdskulturen. Kring herrgårdens<br />
marker och de traditionella bondebyarna bildades torpar- och backstugebosättning. Med herrgårdarna<br />
följde en trädgårdskultur som representerar europeisk kulturtradition samt en herrgårdsinspirerad<br />
byggnadsstil. Frodiga parker och trädgårdar och en snygg bymiljö är än idag ett<br />
typiskt särdrag i regionen. (Källa: Landskapsvård. Miljöministerets betänkande 66/1992)<br />
Dalsbruksområdet karaktäriseras av förhållandevis kraftiga höjdskillnader mellan havsytan och<br />
de höga bergsryggarna som sträcker sig ända till 47 meter över havsytan. Lilla Masugnsträsket<br />
ligger cirka 14 meter ovanför havsytan och Stora Masugnsträsket cirka 20 meter ovanför havsytan.<br />
Dragsfjärden vid utredningsområdets gräns ligger cirka 3,5 meter ovanför havsytan.<br />
Berggrunden i utredningsområdet hör till det svekofenniska huvudområdets suprakrustala<br />
berggrund. Bergkvaliteten är intermediär och består av felsisk metavulkanit och metasediment.<br />
I utredningsområdet framkommer berggrunden i form av kala berg och rundhällar. Dalarna och<br />
sjöarna har bildats i berggrundens krosszoner. (Källa: http://geomaps2.gtk.fi/geo/)<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.2.5 YT- OCH GRUNDVATTEN<br />
24.5.2013 9 (57)<br />
Bild: Utdrag ur berggrundskartan. Platsen för Dalsbruk tätort har markerats med en cirkel. (Källa:<br />
http://geomaps2.gtk.fi/geo/)<br />
Utredningsområdets jordmån bildas av bergsryggar och däremellan liggande dalar. Jordmånen<br />
består huvudsakligen av kala berg eller bergsmark. Bergsområdena omfattar både bergshällar<br />
och bergsområden med ett tunt eller ett under en meter tjockt moränlager. I den norra delen av<br />
området, i dalen där byn Dalen ligger, finns ett litet lerområde. (Källa:<br />
http://geomaps2.gtk.fi/geo/ )<br />
Bild: Utdrag ur jordmånskartan. Platsen för Dalsbruk tätort har markerats med en cirkel. (Källa:<br />
http://geomaps2.gtk.fi/geo/)<br />
Utredningsområdet ligger delvis i Skärgårdshavet som är en del av Östersjön. Förutom havet<br />
finns det även insjöar med sötvatten i området såsom Lämmokärret, Stora Masugnsträsket, Lilla<br />
Masugnsträsket och Dammen. Insjöarna har fungerat som källor för vattenkraft i den gamla<br />
masugnen. På kartor från 1700- och 1800-talet är Stora Masugnsträsket betydligt mindre än i<br />
dagsläget medan Lilla Masugnsträsket är ungefär lika stort. Vattennivån i insjöarna reglerades<br />
med hjälp av dammar. Vattnet leddes via Dammen till den gamla masugnen för vattenkraft och<br />
vidare genom det nuvarande torgområdet ut i havet. Efter att masugnen tagits ur bruk har vattennivån<br />
i Stora Masugnsträsket höjts genom uppdämning, och insjön sträcker sig därför ut över<br />
ett betydligt större område. Samtidigt uppkom Lämmokärret. Vattnet som mynnar ur Lilla Masugnsträsket<br />
leds numera till ett underjordiskt rör som mynnar ut i Bruksviken.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.2.6 VEGETATION<br />
2.2.7 NATUROBJEKT SOM BÖR BEAKTAS<br />
24.5.2013 10 (57)<br />
I väst gränsar området till den fjordliknande Dragsfjärden. För cirka 2000 år sedan hade fjärden<br />
fortfarande en förbindelse till havet. På grund av landhöjningen har förbindelsen senare försvunnit.<br />
I utredningsområdet finns få åar och bäckar och de är korta. Åsarna styr ytvattnet endera<br />
till havet eller insjöarna i området. I Stora Masugnsträskets omgivning finns rikligt med försumpade<br />
markområden.<br />
Enligt Miljöförvaltningens OIVA-tjänst ligger inga grundvattenområden i utredningsområdet.<br />
(Källa: Miljöförvaltningens miljö- och geoinformationstjänst OIVA,<br />
http://wwwp2.ymparisto.fi/scripts/palvelut.asp)<br />
Geobotaniskt sett ligger planeområdet i den hemiboreala zonen dvs i ekzonen. Området är intressant<br />
med tanke på naturförhållanden, en plats där fastlandet och havet möts. I området<br />
som ligger i den sydvästra kustzonen är växtförhållandena mera gynnsamma än i det övriga landet,<br />
vilket framkommer i den stora mängden arter i planeringsområdet.<br />
Delgeneralplaneområdet har en mångsidig natur som präglas av små växlingar. Naturtypsobjekten<br />
i planeringsområdet sträcker sig endast ut över små områden och är väldigt splittrade.<br />
I Dalsbruk finns s.k. nyckelbiotoper, som är sällsynta i hela landet eller viktiga med tanke på naturens<br />
mångfald, såsom frodiga lundfläckar, gassiga sydsluttningar (med sina torrängs- och<br />
bergsnaturtyper) samt odikade eller frodiga myrar. Sällsynta torrängar förekommer på bergssluttningar<br />
med exceptionella växtförhållanden som öppnar sig mot söder, där det gassiga och<br />
havsnära läget påverkar den speciella växtmiljön. Enligt naturutredningen är lundarna i Dalsbruksområdet<br />
värda att skyddas.<br />
Speciella miljöer som bör tas i beaktande vad gäller naturen i Dalsbruk är bergssluttningarna<br />
som öppnas söderut, vars gassiga och havsnära miljö är vanligare i skärgården. Den ovanliga<br />
miljön möjliggör förekomsten av sällsynta torrängar.<br />
Utredningsområdet har ett rikt naturvärde. Enligt Faunatica Oy:s utredning finns det sammanlagt<br />
92 mål med betydande naturvärden i planeringsområdet. Enligt utredningen är de mest<br />
värdefulla naturhelheterna i Dalsbruk enligt följande:<br />
Masugnträskets strandområden och bergs- och skogsområdet på den sydvästra sidan<br />
av Lilla Masugnsträsket<br />
En koncentration av frodiga och sällsynta naturtyper som omfattar Vaktkojsbergets<br />
norra kant, torrängsområdet i Sabbels östra ända samt lundarna på områdets norra<br />
sida, den långsmala hassellunden och det orörda skogsområdet intill den samt den lilla<br />
bäcksänkan på den nordöstra sidan av dessa<br />
Bergsskogshelheten på den norra sidan av Todalen samt Lämmokärrets område<br />
Det branta enhetliga sluttningsavsnittet på Dragsfjärdens östra strand<br />
De obebyggda strandområdena på Stora Masugnsträskets västra strand<br />
Utredningsområdets nationellt sett värdefulla helhet av växtplatser för blåmunkar<br />
2.2.8 LIVSMILJÖER SOM ÄR VÄRDEFULLA MED TANKE PÅ NATURENS MÅNGFALD<br />
I planeområdet finns 50 livsmiljöer som enlig skogslagen klassas som mycket viktiga. Dessutom<br />
observerades en förekomst av en utrotningshotad naturtyp i 19 av dessa livsmiljöer. I planeom-<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 11 (57)<br />
rådet finns dessutom sammanlagt 37 st. förekomster av övriga värdefulla livsmiljöer. På dessa<br />
objekt förekom i synnerhet kulturbiotoper såsom torrängar samt myrområden som inte omfattas<br />
av skogslagen, skogar med rikligt med murkna träd samt andra livsmiljöer. Dessutom observerades<br />
en förekomst av en utrotningshotad naturtyp inom gränserna för 27 av dessa värdefulla<br />
livsmiljöer.<br />
Bild: Karta över naturmål i planeringsområdet, upprättad av Faunatica Oy<br />
2.2.9 NATURSKYDDSPROGRAMOMRÅDEN<br />
I det område som ska planläggas finns inga naturskyddsområden.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.2.10 NATURA-OMRÅDEN<br />
I det område som ska planläggas finns inga Natura-områden.<br />
2.2.11 FLADDERMÖSS<br />
2.2.12 FLYGEKORRAR<br />
2.2.13 FÅGELBESTÅND<br />
2.2.14 FJÄRILAR<br />
24.5.2013 12 (57)<br />
I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga<br />
observationer av fladdermusrevir.<br />
Den naturutredning som gjorts över området täcker inte eventuell förekomst av flygekorrar på<br />
området. I Grophagen har det tidigare i april 2010 hittats ett flygekorrevir. Reviret har meddelats<br />
till NTM-centralen i Egentliga Finland. Spår av flygekorre har hittats på ett cirka 4,5 hektar<br />
stort område från havsstranden till den norra sidan av Grophagsvägen. Målets skog består av<br />
gammal blandskog av orörd typ.<br />
Typiskt för flygekorren är att den lämnar sitt revir för att återvända till samma plats efter några<br />
år. För att kunna vara säker på den rådande situationen bör separata flygekorrsutredningar<br />
genomföras i detaljplaneskedet.<br />
I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga<br />
beaktansvärda observationer av fåglars revir.<br />
I området för Dalsbruks centrum i <strong>Kimitoön</strong> utreddes 2011 förekomsten av blåeld och fyra beaktansvärda<br />
fjärilsarter som lever på blåeld i larvstadiet. Utredningen gjordes på uppdrag av <strong>Kimitoön</strong>s<br />
<strong>kommun</strong> och utfördes av Faunatica Ab.<br />
Som förutredningsområde fungerade Dalsbruks centrumområde med omgivning. Som förutredningsmål<br />
fungerade vägrenar, sandgropar, ruderatmarker och andra öppna gassiga områden<br />
med sandbotten. De utredda målen indelades i olika grupper utifrån deras nuvarande tillstånd<br />
och vikt för beaktansvärda fjärilar som lever på blåeld.<br />
I förutredningen hittades totalt 39 förekomster av blåeld. Av målen var endast ett i mycket gott<br />
skick, åtta i gott skick, 20 medelmåttiga och 10 i dåligt skick.<br />
Alla fyra beaktansvärda fjärilsarter som lever på blåeld observerades:<br />
• Gråkantad sorgmal (Ethmia terminella) CR, art som kräver särskilt skydd och är fridlyst, totalt<br />
70 ind. vid 10 mål<br />
• Tandmott (Cynaeda dentalis) EN, art som kräver särskilt skydd och är fridlyst, totalt 9 ind. vid<br />
fem mål<br />
• Blåeldsorgmal (Ethmia bipunctella) VU, totalt 8 ind. vid fyra mål.<br />
• Blåeldsskäckmal (Tinagma ocnerostomellum) NT, totalt över 400 ind. vid 13 mål<br />
Under de senaste 25 åren har blåeld tydligt brett ut sig i de områden som omger Dalsbruks<br />
centrum. Å andra sidan har många gamla växtsamhällen försvagats till följd av igenväxning. Gråkantad<br />
sorgmal förekommer numera på flera platser än under 1980-talet, och den har brett ut<br />
sig till några små blåeldssamhällen på den norra sidan av centrum. Förekomsterna av tandmott<br />
begränsas däremot fortfarande till centrum.<br />
Enligt utredningen borde skötselåtgärder för att stoppa igenväxning och splittringen av blåeldssamhällena<br />
påbörjas omedelbart vid flera mål. Eventuellt borde det ordnas en täckande och regelbunden<br />
uppföljning av de mål där åtgärder bör utföras för att bedöma behandlingarnas effekt<br />
och framgång. Både blåeld och de fyra fjärilsarter som lever på den bör tas med i uppföljningen.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.3 BEBYGGD MILJÖ<br />
24.5.2013 13 (57)<br />
Den bebyggda miljön i Dalsbruk präglas av fabriksarbetar- och tjänstemannabostäder och bostadskaserner<br />
i anknytning till bruket, herrgårdsbyggande och användningen av slaggtegel som<br />
byggnadsmaterial. Fabriksverksamheten som pågått ända från 1600-talet fram till våra dagar<br />
har gett upphov till en enastående bebyggd miljö med olika skikt. Den bebyggda miljön består<br />
av bostadsområden ända från 1700-talet till 1970-talet som bildar egna enhetliga helheter. Som<br />
en egen specialitet finns loftbostäder för arbetarfolket från 1800-talet som syns långt ut till havs<br />
från de höga bergssluttningarna.<br />
Bruksviken kantas av gamla magasin, fabrikskontor och huvudbyggnad med värdefulla parker.<br />
Endast det stora asfalterade fältet framför byggnaderna skadar landskapets harmoni. Nyare bebyggelse<br />
representeras av <strong>kommun</strong>gården från 1960-talet som är belägen intill stranden på en<br />
mycket vacker plats.<br />
Arbetarbostadsbyggande från 1970-talet framträder i Dalsbruk, liksom i hela landet, som en<br />
tidsperiod då torn- och lamellhus uppfördes snabbt av element. I en miljö som i övrigt består av<br />
småskalig trähusbebyggelse har de höga tornhusen som placerats på bergets krön gjort skada<br />
för landskapet. Även i övrigt har höghusbebyggelsen huvudsakligen haft en dålig kvalitet, och<br />
det har inte satsats tillräckligt på att planera byggnaderna och deras läge på tomten.<br />
Affärsbebyggelsen som omger Dalsbruks torg har med undantag av det gamla apotekshuset från<br />
år 1820-1870 byggts under åren 1940-1970. Fastigheternas arkitektur är typiska för tidsperioden.<br />
I delgeneralplaneområdet finns två landskapsmässigt värdefulla miljöhelheter från nybyggarperioden:<br />
Släts by och den västra delen av Byholmen. Där bildar de stora trädgårdsliknande tomterna<br />
och det enhetliga byggnadsbeståndet en trivsam miljö.<br />
Den bebyggda miljön i Dalsbruk ingår till största delen i den historiska industrimiljön och har beskrivits<br />
under punkt 2.4.1.<br />
Bild: Bebyggd miljö i Släts.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 14 (57)<br />
2.4 BEBYGGD KULTURMILJÖ, KULTURHISTORISKA OBJEKT SOM BÖR SKYDDAS<br />
2.4.1 DALSBRUK HISTORISKA INDUSTRIOMRÅDE RKY<br />
Dalsbruk kompakta och mångsidiga historiska industriområde har under över trehundra års tid<br />
byggts upp från en anspråkslös masugn till ett stort järnindustrisamhälle. Dalsbruk hör till de tidiga<br />
järnbruken under stormaktstiden på 1600-talet och har varit en del av Västra Nylands industrihistoriskt<br />
sett betydelsefulla brukskedja. Utöver industri-, produktions- och lagerbyggnader<br />
som uppförts under olika tider finns det även en del arbetarbostadsbyggnader och -<br />
bostadsområden från 1700-talet fram till våra dagar samt andra offentliga samhällsbyggnader i<br />
Dalsbruk. Trots den industriella tillväxten bildar den gamla bruksmiljön tillsammans med sina<br />
slaggtegelbyggnader fortfarande områdets välbevarade historiska tätortskärna. Det faktum att<br />
Dalsbruk är det sista av våra gamla bruk där det fortfarande finns en verksam järnfabrik berättar<br />
om en sällsynt lång historisk kontinuitet.<br />
Dalsbruks bruk på <strong>Kimitoön</strong>s södra strand har grundats på en utmärkt belägen plats med tanke<br />
på transportförbindeler. Industribyggnaderna bildar två separata grupper. Platsen där det gamla<br />
bruket funnits ligger längs en bäck som mynnar ut i havet från Lilla Masugnsträsket. Nedanför<br />
den gamla dammen som byggts av sten, men delvis förnyats och förstärkts, finns ruinerna av en<br />
gammal masugn i gråsten och tegel samt runt den grunder till en rostugn, en rådstuga och ett<br />
kolrum. Söder om masugnen finns ett gjuteri byggt av slaggtegel och rödtegel, en mekanisk<br />
verkstad i tegel samt en skruv- och mutterfabrik. Det nyare fabriksområdet, vars äldsta delar är<br />
från 1920-talet och som byggts i synnerhet under 1930- och 1970-talen, är grundat på Skeppsholmen,<br />
som är förenad med fastlandet via en vall.<br />
Arbetarnas och tjänstemännens bostadsbyggnader bildar en ovanligt välbevarad, historiskt lagrad<br />
helhet från 1700-talet fram till våra dagar. Dalsbruks äldsta timrade arbetarbostäder från<br />
1700-talet ligger på den södra sluttningen till den s.k. Norrbacken. Arbetarkasernen i två våningar<br />
är från 1830-talet och de två kasernerna som delvis murats i slaggtegel är från slutet av<br />
1800-talet. Loftgångshusen i två våningar som finns i Dalsbruk och som byggts i slutet av 1800talet<br />
och början av 1900-talet representerar en egen speciell byggnadstyp. Under 1930-talet<br />
byggdes många arbetarbostadsbyggnader i Dalsbruk. Arbetarbostadsbyggandet från början av<br />
1900-talet representeras av en enhetlig kedja av bostadsbyggnader i Nedre Sabbels.<br />
Bild: Dalsbruks kolugnar i slaggtegel. I bakgrunden syns <strong>kommun</strong>gården. Bild: Maritta Heinilä<br />
2011.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 15 (57)<br />
Bild: I Dalsbruk byggdes loftgångsbyggnader för arbetarna i slutet av 1800-talet och början av<br />
1900-talet. Bild: MV/RHO Johanna Forsius 2007.<br />
Bild: I bakgrunden skymtar Dalsbruks hamns empirebyggnader, där det fanns stall, sädesmagasin<br />
och lager. I det övre vänstra hörnet syns fabrikskontoret. Bild: Maritta Heinilä 2011.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 16 (57)<br />
Vid havsstranden finns tolv kolugnar i slaggtegel som byggts under 1800-talet, och vid den gamla<br />
skeppshamnen finns ett stall, ett sädesmagasin och en lagerbyggnad i empirestil. Även Dalsbruks<br />
kyrka, som ursprungligen byggdes som metodistkyrka år 1921, är uppförd i slaggtegel.<br />
I Dalsbruk finns två bruksherrgårdar. Den äldre herrgården med tillhörande park ligger i sluttningen<br />
som vätter mot stranden. Den andra herrgården, som blev färdig år 1874 har förnyats år<br />
1936. Kontorsbyggnaden där det även fanns tjänstemannabostäder är troligtvis från 1700-talet<br />
eller början av 1800-talet. Tjänstemannabyggnaden i empirestil är från mitten av 1800-talet.<br />
(Källa: Museiverket. http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=919, 2011)<br />
Den ovan nämnda RKY-dragningen bildar även en ur riksomfattande perspektiv och landskapsmässigt<br />
betydande områdeshelhet av en byggd miljö. I utkastet till landskapsplan från år 2010<br />
har området betecknats som en riksomfattande och landskapsmässigt värdefull byggd kulturmiljöhelhet<br />
med beteckningen sra-1002: Dalsbruk gamla industriområde. Beteckningen har riktats<br />
till den plats där Dalsbruks bruk ligger.<br />
Bild: Utdrag ur kartbilagan över kulturarv till landskapsplaneutkastet 2010. Dalsbruks gamla industriområde<br />
har avgränsats med blålila färg.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.4.2 FORNLÄMNINGAR<br />
24.5.2013 17 (57)<br />
Bild: RKY-dragningen för Dalsbruk historiska industriområde som godkänts av Statsrådet.<br />
För delgeneralplanen utarbetades en fornlämningsinventering under hösten 2011 (fältarbetet<br />
utfördes 11–14.10.2011). Som inventerare fungerade Esa Laukkanen på uppdrag av Egentliga<br />
Finlands landskapsmuseum.<br />
Av de områden som ligger på den norra sidan av Dalsbruks stora fabriksområde inventerades<br />
terrängen från den västra och sydvästra sidan av Masugnsträsket fram till Dragsfjärdens strand<br />
och havet samt fram till det näs som ligger mellan dessa. Dessutom inventerades miljön kring<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 18 (57)<br />
Lilla Masugnsträsket på en radie på cirka 400 meter, bergen närmast havet västerut från Grophagen<br />
samt holmarna Lysholmen, Tyska holmen, Byholmen och Högholmen som ligger på den<br />
södra sidan av fabriksområdet.<br />
De tidigare arkiverade arkeologiska utredningarna över Dalsbruksområdet var inte särskilt detaljerade.<br />
Från sommaren 1886 nämns Volter Högmans observationer som han antecknat från byn<br />
Dalen som ligger i närheten av Dalsbruk. I observationerna ingår anteckningar om ett eventuellt<br />
gravröse (jfr inventeringsobjekt nr 3) i Dalen eller dess omgivning och dessutom om ett naturligt<br />
stenröse. År 1932 har Hildur Planting vandrat omkring och gjort en arkeologisk inventering på<br />
<strong>Kimitoön</strong>, men hon har inte antecknat några objekt från Dalsbruk på den allmänna kartan till inventeringen.<br />
Amatörarkeologiverksamheten har i synnerhet under 1980-talet varit livlig och<br />
välordnad på <strong>Kimitoön</strong>. Genom denna verksamhet hittade läraren Hans Myhrman en fyndplats<br />
med kvartsverktyg i Dalsbruk, vilket har ansetts innebära att en stenåldersboplats legat nära Lilla<br />
Masugnsträsket (jfr inventeringsobjekt nr 2). I Dalsbrukområdet kände man sedan tidigare<br />
förutom Masugnsträskets objekt till de historiska byggnaderna och konstruktionerna osv. vid<br />
järnbruket i Dalsbruk (jfr inventeringsobjekt nr 1).<br />
Inventeringens fältarbete begränsades till observationer som riktades till markytans former och<br />
utifrån dessa till eventuellt framträdande gamla sten- och jordkonstruktioner samt till sökande<br />
efter fyndområden som eventuellt framkommer i olika marksnitt. Andra mera tidskrävande fältarbetsmetoder<br />
såsom grävning av provgropsnätverk användes inte. Gammalt kartmaterial genomgicks<br />
vid beredningen av inventeringen. Kartor som granskades var ägokartor från byn Dalen<br />
samt den s.k. Kalmbergs karta från cirka år 1855 samt ”Senatens karta” från cirka år 1881.<br />
I inventeringen i oktober 2011 hittades fyra sådana objekt i Dalsbruk som preliminärt kan anses<br />
vara fornlämningar. Inventeringsnummer, benämningar, preliminära fornminnestyper och tidsbestämningar<br />
för dessa objekt är enligt följande:<br />
nr 4: Sabbelsviken 1, gravplatser: gravrösen, brons- och/eller järnåldern<br />
nr 5: Sabbelsviken 2, gravplatser: gravrösen (två stenkonstruktioner), brons och/eller<br />
järnåldern<br />
nr 6: Dahlsbyskogen, stenkonstruktioner (två stensättningar intill varandra): icketidsbestämda<br />
stensättningar<br />
nr 7: Valsverksholmen, industrihistoriska fornlämningar (kanal och stenkonstruktioner),<br />
historisk<br />
nr 8: Lilla Masugnsträsket, stenkonstruktioner: stensättningar, icke-tidsbestämda<br />
Inventeringsobjekt nr 9 (Grophageskogen) och 10 (Stora Masugnsträsket) är obestämda och<br />
icke-tidsbestämda. I fornlämningsinventeringen har dessa inte klassats som fornlämningar utan<br />
som så kallade övriga objekt.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 19 (57)<br />
Bild: Tabell över fornlämningsinventeringen i Dalsbruk (källa: Esa Laukkanen)<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
Bild: Karta över fornlämningarnas fyndplatser (källa: Esa Laukkanen)<br />
2.5 BEFOLKNING, ARBETSPLATSER, NÄRINGSLIV<br />
2.5.1 BEFOLKNING<br />
Fast boende<br />
24.5.2013 20 (57)<br />
Enligt Statistikcentralens befolkningsstatistik hade <strong>Kimitoön</strong> 7173 invånare år 2011. Befolkningen<br />
i <strong>Kimitoön</strong> har koncentrerats till <strong>kommun</strong>centra i Kimito, Dalsbruk, Västanfjärd och Kärra. Ål-<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 21 (57)<br />
dersstrukturen i <strong>Kimitoön</strong> är äldre än genomsnittet i landet, vilket är typiskt för landsbygdsorter.<br />
<strong>Kimitoön</strong>s utmaning är att i framtiden kunna svara mot den åldrande befolkningens behov.<br />
Dalsbruk delområde har 1503 fasta invånare. I Dalsbruk finns 1128 bostäder, varav 794 har fasta<br />
invånare.<br />
Sedan år 1980 har invånarantalet minskat med 1849 personer. Förändringen har varit störst<br />
bland arbetsföra 25 – 44-åringar (2201 1377 inv.). Det absoluta antalet personer över 45 år<br />
har förblivit så gott som oförändrad (4267 4144 inv.). Enligt Statistikcentralens invånarprognos<br />
från år 2012 kommer invånarantalet i <strong>kommun</strong>en att minska med cirka 450 invånare fram<br />
till år 2035. År 2035 kommer invånarantalet enligt prognosen att vara 6728. Ett av målen i<br />
<strong>kommun</strong>strategin för <strong>Kimitoön</strong> för åren 2010-2015 är att invånarantalet i <strong>Kimitoön</strong> ska växa<br />
med +0,3 % per år. Fram till år 2035 skulle invånarantalet på <strong>Kimitoön</strong> då uppgå till 7708.<br />
(Ändring och utveckling i folkmängden i <strong>Kimitoön</strong> 1980-2010, Statistikcentralen 13.5.2011)<br />
Fritidsboende<br />
År 2011 fanns det 4618 sommarstugor i <strong>Kimitoön</strong> (Statistikcentralen). <strong>Kimitoön</strong> är Finlands tredje<br />
sommarstugetätaste <strong>kommun</strong>. I Dalsbruk delområde finns 226 fritidsbostäder. (Statistikcentralen/Boende<br />
19.4.2011) Enligt en enkät som gjorts av Trygga Skärgårdsboendet r.f. bor i genomsnitt<br />
2,4 personer i en fritidsbostad. Enligt enkäten finns det cirka 10700 fritidsinvånare på<br />
<strong>Kimitoön</strong>. En fjärdedel av dessa är dessutom fasta invånare i <strong>kommun</strong>en. På så sätt blir den<br />
verkliga mängden fritidsinvånare cirka 8000 personer.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi<br />
År Invånarantal Ändringar i folkmängden % Nettoflytt<br />
1989 8358 -0,57 20<br />
1990 8371 0,16 26<br />
1991 8325 -0,55 -31<br />
1992 8262 -0,76 -10<br />
1993 8199 -0,76 11<br />
1994 8134 -0,79 -26<br />
1995 8041 -1,14 -27<br />
1996 7975 -0,82 -20<br />
1997 7836 -1,74 -58<br />
1998 7751 -1,08 0<br />
1999 7709 -0,54 -31<br />
2000 7663 -0,60 27<br />
2001 7619 -0,57 21<br />
2002 7560 -0,77 23<br />
2003 7529 -0,41 11<br />
2004 7491 -0,50 14<br />
2005 7462 -0,39 18<br />
2006 7425 -0,50 22<br />
2007 7383 -0,57 16<br />
2008 7303 -1,08 -51<br />
2009 7298 -0,07 29<br />
2010 7191 -1,47 -36
2.5.2 ARBETSPLATSER<br />
24.5.2013 22 (57)<br />
Bild: Diagrammet visar invånarantalet i <strong>Kimitoön</strong> (Trygga skärgårdsboendet) och beskriver väl<br />
betydelsen av fritidsboende i <strong>Kimitoön</strong>. Fritidsbosättningen har en väldigt stor betydelse för<br />
<strong>kommun</strong>en från vår till höst.<br />
I <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong> finns en betydande del av arbetsplatserna inom industrin och därtill<br />
anknuten transport- och lagerverksamhet. Hälso- och socialvårdstjänsterna samt handeln<br />
hör även till de större sysselsättarna. Kommunens sysselsättningsgrad är högre än<br />
genomsnittet i det övriga landet. Den har under 2000-talet legat kring 70–74 % då man<br />
räknat andelen sysselsatta 18–64-åringar av hela åldersklassen. Arbetsplatssufficiensen<br />
i <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong> är något under 90 %.<br />
C T eollisuus<br />
Q T erveys- ja sosiaalipalvelut<br />
G T ukku- ja vähittäiskauppa<br />
A Maa-, metsä- ja kalatalous<br />
P Koulutus<br />
F Rakentaminen<br />
H Kuljetus ja varastointi<br />
O Julkinen hallinto ja maanpuolustus<br />
I Majoitus- ja ravitsemistoiminta<br />
N Hallinto- ja tukipalvelutoiminta<br />
M Ammatill., tieteell. ja tekn. toim.<br />
S Muu palvelutoiminta<br />
X T oimiala tuntematon<br />
J Informaatio ja viestintä<br />
K Rahoitus- ja vakuutustoiminta<br />
B Kaivostoiminta ja louhinta<br />
R T aiteet, viihde ja virkistys<br />
L Kiinteistöalan toiminta<br />
D Sähkö-, kaasu- ja lämpöhuolto<br />
E Vesi-, viemäri-, jätevesi-, jätehuolto<br />
SeutuNet<br />
T oimiala T OL 2008<br />
Vuoden 2011 aluerajat<br />
Lähde: T ilastokeskus/T yössäkäynti<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi<br />
Työpaikat toimialoittain Kemiönsaaren kunnassa 2009<br />
0 100 200 300 400 500<br />
Henkilöä<br />
Miehet<br />
Naiset
2.5.3 NÄRINGSFORMER<br />
2.5.4 AFFÄRSUTRYMMEN<br />
24.5.2013 23 (57)<br />
Dalsbruk är en krävande företagsmiljö. Befolkningsunderlaget är inte tillräckligt för att mångsidiga<br />
tjänster skall kunna upprätthållas året runt. Säsongsskiftningarna är väldigt stora då kundmängderna<br />
mångdubblas under sommarsäsongen. Tack vare detta är det även möjligt att upprätthålla<br />
den nuvarande servicenivån.<br />
I Dalsbruk finns 39 företag inom handel och service samt 4 produktionsföretag och en stor stålfabrik.<br />
Företagen i Dalsbruk består huvudsakligen av små mikroföretag. Under sommarsäsongen<br />
har företagen flera anställda. Det nuvarande serviceutbudet i tätorten är förhållandevis täckande<br />
med tanke på de årliga kundmängderna.<br />
Stålfabriken samt ett antal mindre produktionsföretag bildar Dalsbruks industrikluster som har<br />
koncentrerats till hamnområdets industrihallar. Stålfabriken har även en privat industrihamn<br />
med verksamhet året runt.<br />
Under 1990-talet renoverade <strong>kommun</strong>en ett av sina höghus till kontorsutrymmen: DIT-center.<br />
Syftet var att skapa ny företagsverksamhet ur verksamhet som är oberoende av läget. I dagsläget<br />
används endast en tredjedel av DIT-centret.<br />
Vinterförvaring, uthyrning och underhåll av båtar, gästhamnen med sina tjänster och bryggplatser<br />
bildar en av affärslivskoncentrationerna i Dalsbruk.<br />
I Dalsbruk finns enligt uppgifter från Statistikcentralen totalt 15 stycken industri- och lagerbyggnader<br />
samt 29 stycken affärs- och kontorsbyggnader. Totalt 70 402 m2 används till företagsverksamhet,<br />
varav 9820 m2 är ledigt (situationen under våren 2011). Industrihallarna är delvis i<br />
dåligt skick och kan i nuvarande skick inte användas för affärsverksamhet. Detta underlättar inte<br />
utvecklingen av affärsverksamheten och ökningen av lönsamheten. Det finns knappt något ledigt<br />
hallutrymme alls. I Dalsbruk finns 3400 m2 ledigt industriutrymme. Med tanke på småbåtstjänster<br />
lämpar sig det lediga utrymmet inte för affärsverksamhet i sitt nuvarande skick. Det<br />
finns cirka 3000 m2 ledigt utrymme av detta slag.<br />
Av de lediga affärs- och kontorsutrymmena håller hälften på att renoveras. Utrymmena är färdiga<br />
för användning efter uppskattningsvis några år. Det finns 3420 m2 ledigt affärs- eller kontorsutrymme.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.6 SERVICE<br />
2.7 TRAFIK<br />
2.7.1 VATTENTRAFIK<br />
24.5.2013 24 (57)<br />
Av företagen inom handeln och servicebranschen är två dagligvaruhandlar, sex erbjuder restaurangtjänster<br />
året runt och fyra erbjuder övernattning. I tätorten finns bland annat en ombudspost,<br />
Matkahuolto, apotek, bank, servicestation, märkesaffärer inom fritidsbranschen, inredningsaffär,<br />
Alko och <strong>kommun</strong>kansli. Det finns även ett täckande utbud på välfärds-, bygg-, jordtransports-<br />
och båttjänster samt andra tjänster inom servicebranschen.<br />
Bilaga 6 Servicestruktur<br />
Dalsbruk tätort ligger i den södra delen av <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong>. Det är cirka 25 km lång väg till<br />
Kimito tätort, cirka 85 km till Åbo och cirka 72 km till Salo. Delgeneralplaneområdet ligger söder<br />
om landsväg 183 (Dalsbruksvägen).<br />
Dalsbruks tätort präglas av följande vad gäller trafiken:<br />
Vattentrafik. Dalsbruk är en viktig hamn för skärgårdstrafiken med regelbunden förbindelsetrafik<br />
till Åbo skärgård. I Dalsbruk finns även FN-Steels hamn som tjänar fabrikens<br />
transportbehov<br />
Dalsbruk är en viktig lastplats för varor som ska transporteras ut i skärgården<br />
Dalsbruk är ett livligt besöksmål under sommaren och är även en populär plats för byte av<br />
båtbesättning.<br />
Säsongsväxlingar i trafiken. Trafikmängderna ökar kraftigt på sommaren.<br />
Tätortsstrukturen är delvis splittrad. Tätorten fortsätter från fabriksområdet mot havet i<br />
Byholmens, Lystholmens och Högholmens områden. Dessa områden nås via fabriksområdet.<br />
Släts och Todalen ligger en bit bort från tätorten.<br />
Stommen för vägnätet i Dalsbruks tätort bildas av landsväg 183 (Dalsbruksvägen) och huvudgatorna<br />
Bruksvägen, Tullbacksvägen och Hertsbölevägen. Landsväg 183 (Dalsbruksvägen) fungerar<br />
som infart till tätorten. Bruksvägen och Tullbacksvägen bildar en ringförbindelse genom Dalsbruks<br />
tätort. I närheten av denna förbindelse finns tätortens affärs- och förvaltningstjänster.<br />
Allmänna vägar i planeringsområdet är landsväg 12053 (Söderlångviksvägen) som leder till Kasnäs<br />
och landsväg 12058 (Hertsbölevägen) som leder mot Västanfjärd.<br />
Bilaga 5 Trafiknät<br />
Vattentrafiken är en betydande trafikform i Dalsbruk. I tätorten ligger en förbindelsefartygshamn<br />
därifrån transporter och persontrafik sköts ut i skärgården året runt. Via Dalsbruk transporteras<br />
en stor mängd olika material ut i skärgården. I området vid förbindelsefartygets brygga<br />
och på andra håll i tätorten lagras tillfälligt varor som ska transporteras ut i skärgården.<br />
FN-Steels stålfabrik som ligger i området har en egen hamn och därifrån sköts fabrikens inkommande<br />
och utgående transporter. Hamnen används endast för företagets eget bruk.<br />
I Dalsbruk finns utöver dessa hamnar både en gästhamn och flera småbåtshamnar. I gästhamnen<br />
finns 140 båtplatser. Andra småbåtshamnar är Lysholmen med 94 platser och Hasselbacken<br />
med 64 platser. I tätortens randområden Hasselbacken och området vid Grophagvägens och<br />
Bergerströmsvägens förbindelse finns flera båtplatser.<br />
Dalsbruk är ett populärt mål för båtutflykter. I området finns god service för båtfolk och många<br />
hyr båt i Dalsbruk. De goda förbindelserna till Åbo och Helsingfors bidrar till populariteten.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.7.2 TRAFIKMÄNGDER<br />
2.7.3 TUNG TRAFIK<br />
2.7.4 KOLLEKTIVTRAFIK<br />
2.7.5 LÄTTRAFIKNÄT<br />
24.5.2013 25 (57)<br />
Trafikmängderna längs tätortens landsvägar och de landsvägar som startar från tätorten hålls<br />
inom rimliga gränser. Trafikmängderna medför inga problem för vägarnas kapacitet även om de<br />
skulle öka betydligt från den nuvarande nivån. Trafikprognosen tyder inte på någon större ökning<br />
av trafikmängderna. Enligt trafikprognosen är trafikökningen så gott som omärkbar. Längs<br />
lugna vägar kommer trafikmängderna att sjunka.<br />
I planeringsområdet är mängden tung trafik måttlig. Mängden tung trafik längs landsväg 183<br />
(Dalsbruksvägen) påverkas bl.a. av stålfabrikens transporter, tätortens underhållstrafik och<br />
transporter i anknytning till båtliv. Längs landsväg 12053 (Söderlångviksvägen) och 12058<br />
(Hertsbölevägen) är mängden tung trafik liten.<br />
Under sommaren ökar trafikmängderna längs de livligaste avsnitten med nästan 20 procent.<br />
Den ökade trafikmängden påverkas bl.a. av områdets popularitet som sommarstugeområde och<br />
turistmål samt dess funktion som plats där båtar byter besättning.<br />
Landsväg 183 (Dalsbruksvägen) fungerar som huvudled för den tunga trafiken. I tätorten använder<br />
den tunga trafiken för tillfället i synnerhet Bruksvägen, Stallbacksvägen, Malmvägen och<br />
Kolbacksvägen. Av affärstjänsterna i tätorten ligger de flesta längs dessa förbindelser. Dessa gator<br />
används även för transporter till båthamnar och förbindelsefartygets hamnbrygga.<br />
Den tunga trafiken består till största delen av trafik till och från FN-Steel samt av distributions-<br />
och kollektivtrafik.<br />
Vad gäller kollektivtrafiken utgörs en betydande del av den av arbetsresetrafik från Dalsbruk till<br />
Åbo samt av arbetsresetrafik inom <strong>kommun</strong>en från Dalsbruk tätort till Kimito tätortsområde.<br />
Sommartid utnyttjas kollektivtrafiken i Dalsbruk av båtarnas bytesbesättning.<br />
I Dalsbruks tätort finns ett gott kollektivtrafikutbud mot bl.a. Åbo och Salo och vidare mot Helsingfors.<br />
Goda kollektivtrafikförbindelser finns även åt Kasnäshållet. Mellan Dalsbruk och Åbo<br />
körs turer med cirka en timmes mellanrum under de viktigaste studie- och arbetstiderna på vardagarna.<br />
Dessutom finns några turer som tjänar uträttande av ärenden under dagen samt<br />
kvällsturer. Turerna mellan Dalsbruk och Salo tjänar främst personer som studerar på andra<br />
stadiet.<br />
Med tanke på kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar finns det sannolikt ett behov av att<br />
öka tjänstetrafiken och skolturerna i <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong>. Den åldrande befolkningen kan medföra<br />
ett behov av anropstrafik som tjänar fritidsbosättningen.<br />
Lättrafiknätet i Dalsbruk är förhållandevis täckande i tätortsområdet.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.7.6 TRAFIKPROBLEM<br />
2.7.7 TRAFIKSÄKERHET<br />
Bild: Nuvarande lättrafiknät.<br />
I Dalsbruksområdet har följande trafikproblem upptäckts:<br />
24.5.2013 26 (57)<br />
Säsongsväxlingar. Under sommaren ökar trafikmängderna med cirka 20 % från trafikmängderna<br />
under den övriga delen av året. Säsongen är ganska kort, men livlig.<br />
Parkering i anknytning till båtplatser. Dalsbruk är en populär plats för hyrning av båtar<br />
samt för sjösättning av båtar från trailers. Under sommaren finns inte tillräckligt med<br />
parkeringsplatser för båtfolkets behov.<br />
Tillfällig lagring av varor som ska transporteras ut i skärgården på förbindelsefartygets<br />
brygga leder vårtid till att material som ska transporteras ut i skärgården lagras tillfälligt<br />
i hamnområdet. Varorna blockerar förbindelsefartygshamnens näromgivning.<br />
Bron som leder till Byholmen är smal och två fordon har inte plats att mötas. Bron är<br />
inte trygg för lättrafik.<br />
En trafiksäkerhetsplan har utarbetats för Åbolandsregionen (Trafiksäkerhetsplan för region Åboland,<br />
2009, Vägförvaltningen, Åbo vägdistrikt). I planen framförs fyra åtgärder för planeringsområdet:<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.8 TEKNISKT UNDERHÅLL<br />
2.9 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN<br />
2.10 PLANSITUATIONEN<br />
24.5.2013 27 (57)<br />
Anslutningarna Dalsbruksvägen–Slätsvägen, förflyttning av tätortsskylten från Slätsvägens<br />
södra anslutning till den norra anslutningen<br />
Lättrafikled (mellan Kyrkbyvägen–Slätsvägens södra anslutning) ca 5,3 km<br />
Söderlångviksvägen, reflexmärken till skyddsvägen med mittrefuge (1 skyddsväg, sammanlagt<br />
4 reflexer)<br />
Anslutning Söderlångviksvägen Dragsedsvägen/Sabbelsvägen, avstängning av anslutning<br />
(ersättande anslutning finns) (1 st. tvåsidig avsmalning)<br />
I delgeneralplaneområdet finns ett täckande nätverk av <strong>kommun</strong>alteknik.<br />
Bilaga 2 Vattenförsörjningsnät<br />
På grund av planeområdets omfattning indelas markägoförhållandena mellan åtskilliga privata<br />
och allmänna aktörer. Av planeringsområdet är cirka 100 hektar i <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong>s ägo.<br />
2.10.1 RIKSOMFATTANDE MÅL FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN<br />
Statsrådets beslut om revidering av de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna<br />
steg ikraft den 1.3.2009. De riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna och deras tilllämpningsområde<br />
finns närmare beskriven i publikationer, som återfinns på miljöförvaltningens<br />
hemsida www.ymparisto.fi/vat.<br />
Målsättningarna bör iakttas vid beredning av delgeneralplan. Riksomfattande områdesanvändningsmålsättningar<br />
som gäller delgeneralplanen är bl.a. följande:<br />
Genom områdesanvändningen stödjer man en balanserad utveckling av regionstrukturen och<br />
förstärker näringslivets konkurrenskraft och landets internationella ställning genom att i så stor<br />
utsträckning som möjligt utnyttja befintliga strukturer och främja en förbättring av livsmiljöns<br />
kvalitet och ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Utvecklingen av regionstrukturen och områdesanvändningen<br />
bygger i första hand på områdenas egna starka sidor och på faktorer förknippade<br />
med områdets lokalisering.<br />
Genom områdesanvändningen främjas den ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella hållbarheten<br />
i samhällena och livsmiljöerna. Befintliga samhällsstrukturer nyttjas och stadsregioner<br />
och tätorter görs mer enhetliga. Samtidigt som tätorterna blir enhetligare förbättras kvaliteten<br />
på livsmiljön.<br />
Samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper<br />
och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik<br />
är så litet som möjligt. Trafiksäkerheten förbättras liksom betingelserna för kollektivtrafiken<br />
och gång- och cykeltrafiken.<br />
Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga<br />
etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga<br />
samhällsstrukturen. Sådana funktioner i näringslivet som medför rikligt med persontrafik inrik-<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 28 (57)<br />
tas till områden innanför den befintliga samhällsstrukturen och till andra områden nära goda<br />
kollektivtrafikförbindelser.<br />
Vid planeringen av områdesanvändningen identifieras befintliga eller förväntade miljöolägenheter<br />
och exceptionella naturförhållanden och verkningarna av dem förebyggs. Vid områdesanvändningen<br />
skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen.<br />
Utgångspunkten för landskapsplanen och generalplanen bör vara en välgrundad bedömning av<br />
befolkningsutvecklingen. I samband med planeringen på landskapsnivå och generalplanläggningen<br />
skall olika alternativ granskas när det gäller utvecklingen på lång sikt av befolkningsmängden<br />
såväl i tätorts som i landsbygdsområdena.<br />
I samband med planläggningen på landskapsnivå och generalplanläggningen skall en enhetligare<br />
samhällsstruktur främjas och åtgärder presenteras som är nödvändiga för att åstadkomma<br />
detta.<br />
I samband med planeringen av områdesanvändningen skall bebyggelsen på landsbygden samt<br />
turismen och den övriga fritidsverksamheten inriktas så att de stödjer landsbygdstätorterna och<br />
bynätet samt infrastrukturen.<br />
I samband med planeringen av områdesanvändningen skall utnyttjandet av det befintliga byggnadsbeståndet<br />
främjas samt skapas förutsättningar för en god tätortsbild. Vid utvecklandet av<br />
tätorter skall man se till att grönområdena bildar enhetliga helheter.<br />
Vid områdesanvändningen skall tillräckliga områden reserveras för nätverk för fotgängare och<br />
cyklister, och nätverkens kontinuitet, säkerhet och kvalitet skall främjas.<br />
Vid general- och detaljplanläggningen skall förberedelser göras för ökande stormar, störtregn<br />
och tätortsöversvämningar.<br />
Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas<br />
och befintliga olägenheter skall om möjligt minimeras. Nya bostadsområden och<br />
andra verksamheter som är bullerkänsliga skall inte placeras i bullerområden, om man inte kan<br />
garantera att bullerbekämpningen är tillräcklig.<br />
Vid områdesanvändningen skall energisparande samt betingelser för att använda förnybara<br />
energikällor och förbruka fjärrvärme främjas.<br />
Med hjälp av områdesanvändningen bidrar man till att kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras<br />
regionalt skiftande karaktär bevaras.<br />
Områdesanvändningen är inriktad på att naturen används för rekreation och gynnar natur och<br />
kulturturism genom att förutsättningarna för mångbruk förbättras. Inom områdesanvändningen<br />
arbetar man för att nätverken av skyddsområden och värdefulla landskapsområden skall nyttjas<br />
för rekreation i det fria på ett ekologiskt hållbart sätt, som stödområden för turismen samt för<br />
utveckling av turismen i närliggande områden utan att målen för skyddet äventyras. Vid områdesanvändningen<br />
främjas bevarandet av tysta områden som anvisats för detta ändamål.<br />
Vid områdesanvändningen främjas uppnåendet och upprätthållandet av en god status på vattendragen.<br />
I samband med områdesanvändningen skall säkras att nationellt sett betydelsefulla värden inom<br />
kulturmiljön och naturarvet bevaras. Vid områdesanvändningen skall de riksomfattande inventeringar<br />
som myndigheterna genomfört beaktas som utgångspunkter för planeringen av områdesanvändningen.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.10.2 LANDSKAPSPLAN<br />
24.5.2013 29 (57)<br />
Genom planeringen av områdesanvändningen skall en större enhetlighet skapas i turismområdena<br />
och tillräckliga områden anvisas för utvecklandet av turismen.<br />
I samband med planeringen av områdesanvändningen skall strändernas fritidsbebyggelse planeras<br />
så att strandområden som är av betydelse på grund av deras naturvärde bevaras och att fritidsboendet<br />
upplevs som trivsamt.<br />
Bördiga och enhetliga åkrar skall inte utan särskilda skäl tas i bruk för tätortsfunktioner, inte<br />
heller skall värdefulla och vidsträckta skogsområden spjälkas upp till följd av annan områdesanvändning.<br />
I samband med områdesanvändningen skall kontinuiteten i och möjligheterna att bygga ut befintliga<br />
banor, vägar och vattenleder av riksintresse tryggas, likaså möjligheterna att utveckla<br />
hamnar och flygplatser av riksintresse samt gränsövergångsställen.<br />
I Skärgårdshavet uppmärksammas områdets indelning i en inlandsskärgård, en mellanliggande<br />
skärgård och en yttre skärgård samt fästs vikt vid att särdragen i naturen, kulturmiljöerna och<br />
bebyggelsen i detta område skall bevaras. Samtidigt beaktas näringslivets och den bofasta befolkningens<br />
behov. I Skärgårdshavet tryggas möjligheterna att bevara områden som är av betydelse<br />
med tanke på kulturlandskapet och tillräckligt vidsträckta områden som är obebyggda.<br />
Till de riksomfattande områdesanvändningsmålsättningarna hör en inventering Nationellt betydande<br />
bebyggda kulturmiljöer (RKY 2009), som utarbetats av Museiverket. Till de riksomfattande<br />
områdesanvändningsmålsättningarna hörande nationellt värdefulla områden med avgränsningar<br />
kan återfinnas på Internet på RKY-inventeringssida www.rky.fi, som upprätthålls av Museiverket.<br />
Den största andelen av Dalsbruks bosättningscentrum har klassificerats som nationellt<br />
betydande kulturmiljö.<br />
Bild: Utdrag ur Egentliga Finlands landskapsplanen<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.10.3 REGIONPLAN<br />
24.5.2013 30 (57)<br />
Egentliga Finlands landskapsplan är för Åbolands del godkänd av landskapsfullmäktige den<br />
13.12.2010. Miljöministeriet bestyrkte landskapsplanen 20.3.2013 § 201. Vid fastställelsen<br />
ersatte landskapsplanen tidigare regionplaner.<br />
I landskapsplanen finns följande beteckningar som berör delgeneralplanområdet:<br />
A OMRÅDE FÖR TÄTORTSFUNKTIONER.<br />
Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande områden för boende eller övriga tätortsfunktioner.<br />
Innefattar förutom bostadsområden dessutom lokala servicecentrum, arbetsplatsområden<br />
och mindre industriområden som inte alstrar miljöstörningar samt trafikleder som är<br />
mindre än regionvägar, närrekreationsområden samt specialområden.<br />
MRV JORD- OCH SKOGSBRUKS- / FRILUFTS- / REKREATIONSOMRÅDE<br />
Jord- och skogsbruksdominerat område som har ett speciellt utvecklingsbehov för rekreation<br />
och turism.<br />
PLANERINGSBESTÄMMELSE:<br />
Som komplettering och utvidgning till de existerande områdena kan man i den mer detaljerade<br />
planeringen anvisa utan att orimligt skada huvudsakligt användningssyfte eller de aktiviteter<br />
som betjänar fritidsbosättningen, turismen och rekreationsanvändningen, samt med landskaps-<br />
och miljöaspekter i beaktande, bl.a. ny permanent bosättning och, enligt speciallagstiftning,<br />
även andra aktiviteter.<br />
t/kem INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE, DÄR EN BETYDANDE ANLÄGGNING, SOM FRAMSTÄLLER ELLER<br />
LAGRAR FARLIGA KEMIKALIER, ÄR BELÄGEN<br />
SKYDDSAVSTÅND ELLER KONSULTERINGSZON<br />
Runt inrättningar som tillverkar eller lagrar farliga kemikaler (TKem) har anvisats en konsulteringszon<br />
i enlighet med Seveso-direktivet.<br />
PLANERIGNSBESTÄMMELSE:<br />
För de planerings- och byggnadsprojekt angående nya funktioner i zonen bör ordnas ett utlåtandeförfarande<br />
för experter.<br />
sra-123 BETYDANDE HELHET /-GRUPP / OMRÅDE AV BEBYGGD MILJÖ<br />
Nationellt, landskapsmässigt eller regionalt betydande bebyggda miljöer som bör bevaras. Beteckningen<br />
hänvisar till en förteckning över inventerade helheter (sr), grupper (srr) och områden<br />
(sra) av bebyggda miljöer.<br />
PLANERINGSBESTÄMMELSE:<br />
Planeringen och byggnadsåtgärderna bör säkra och främja helhetens bevarande.<br />
HAMN FÖR FÖRBINDELSEFARTYG<br />
ET 801 Dalsbruks reningsverk<br />
Egentliga Finlands landskapsplan ersatte den tidigare regionplanen i och med att landskapspla-<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.10.4 DELGENERALPLAN<br />
2.10.5 KIMITOÖNS UTVECKLINGSBILD<br />
24.5.2013 31 (57)<br />
nen fastställs. I den fastställda regionplanen anvisas bl.a. industri-, tätorts-, jord- och skogsbruks-<br />
och skyddsområden samt det huvudsakliga vägnätet för regionen.<br />
Bild: Utdrag ur Egentliga Finlands regionplanesammanställning.<br />
För en del av området gäller Delgeneralplan för Dalsbruks västra del, som godkänts år 1999.<br />
Bild: Delgeneralplan för Dalsbruks västra del<br />
<strong>Kimitoön</strong>s utvecklingsbild utarbetades år 2012 och är en uppskattning av en framtida målbild.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.10.6 DETALJPLAN<br />
2.10.7 STRANDDETALJPLAN<br />
24.5.2013 32 (57)<br />
Enligt <strong>Kimitoön</strong>s utvecklingsbild (2012) koncentreras tjänster till Kimito centrum och där placeras<br />
ny serviceverksamhet; detalj- och dagligvaruhandel samt specialhandel som kräver mycket<br />
utrymme. Dalsbruk är ett servicecentrum som koncentrerar sig på turism, Kasnäs är ett turistcentrum<br />
som specialiserat sig på skärgård, natur och rekreation, och i Västanfjärd finns tillgång<br />
till by- och rekreationsservice.<br />
För planeringsområdet har ett flertal detaljplaner utarbetats. Ytareal som dessa täcker är ca 250<br />
hektar av planläggningsarealen.<br />
Bild: Detaljplanlagda och byggnadsplanlagda områden<br />
Bilaga 3 Detaljplanernas kapacitet<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
2.10.8 BYGGNADSPLAN<br />
2.10.9 BYGGNADSORDNING<br />
2.10.10 BYGGNADSFÖRBUD<br />
24.5.2013 33 (57)<br />
För området gäller en den 9.11.1994 godkänd strandplan, i vilken Högholmen anvisats som<br />
närrekreationsområde (VL).<br />
Bild: Utdrag ur stranddetaljplan från år 1994.<br />
Inom Dalsbruks område gäller en delvis ikraftvarande byggnadsplan, som fastställts den<br />
5.7.1985.<br />
Bilaga 4 Plansituation<br />
<strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong>s byggnadsordning är godkänd av <strong>kommun</strong>fullmäktige den 10.12.2008.<br />
Byggnadsordningen steg i kraft den 1.2.2009.<br />
Inom området gäller inga byggnadsförbud.<br />
2.10.11 ÖVRIGA PLANER SOM GÄLLER OMRÅDET<br />
Området omfattas av bl.a. följande planer:<br />
Trafiksäkerhetsplan för region Åboland, Vägförvaltningen, Åbo vägdistrikt 2009<br />
Syftet med utredning är bl.a. följande<br />
- Att utveckla trafiksäkerhetsarbetet i <strong>kommun</strong>erna<br />
- Att utse trafiksäkerhetsgrupper<br />
- Att säkra ett systematiskt och fortlöpande arbete inom trafiksäkerhetsgrupperna<br />
- Att minska trafikolyckor bland unga<br />
- Att förbättra ”semestertrafikens” säkerhet<br />
- Att förbättra sommartrafikens säkerhet<br />
- Att minska alkohololyckor<br />
- Att minska enskilda olyckor<br />
- Att förbättra mopedtrafikens säkerhet<br />
- Att förbättra den lätta trafikens säkerhet<br />
- Att minska korsningsolyckor<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 34 (57)<br />
Trafiksystemplan för Sydvästra Finlands skärgård. 2001<br />
Rapporten innehåller en sammanfattning av trafiksystemets nuvarande situation i skärgården,<br />
om dess utvecklingsbehov samt förslag på hur trafiksystemet kan utvecklas under<br />
åren 2001–2010.<br />
Reparations- och ändringsplan för huvudbyggnaden (B1) och parken i Dalsbruk bruksområde.<br />
Diplomarbete, Tekniska högskolans arkitektavdelning, Sebastian Lönnqvist<br />
24.8.1998.<br />
I diplomarbetet framförs noggranna planer för renovering och utveckling av brukets huvudbyggnad<br />
och den omgivande parken. Arbetet innehåller även detaljerade beskrivningar<br />
av bruksparkens historiska skeden.<br />
Utvecklingsplan för Dalsbruk. Arkkitehtitoimisto Lasse Minkkinen, 2006.<br />
I utvecklingsplanen presenteras nya arrangemang på gårds-, hamn- och trafikområden<br />
främst för turismutvecklingens behov med hjälp av situationsplaner. Planen innehåller<br />
även noggranna detaljbilder på belysning och gatuinventarier. Planen har delvis förverkligats<br />
i Dalsbruk.<br />
Köli-projektet, 2011<br />
Målet med Köli-projektet har varit att utveckla attraktiviteten, turismen och näringslivets<br />
möjligheter i Dalsbruks tätort.<br />
3 DELGENERALPLANENS MÅLSÄTTNINGAR<br />
3.1 MÅLSÄTTNINGAR ENLIGT PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING<br />
4 DELGENERALPLAN<br />
Kommunens planeringsmålsättningar är att skapa en fungerande, enhetlig och attraktiv bostadsmiljö,<br />
där verksamhetsförutsättningarna för små- och medelstora industriföretag är tryggade.<br />
Vid planläggningsarbetet betonas speciellt följande planeringsfrågor:<br />
områdets funktion<br />
områdets attraktivitet som bostadsmiljö såväl från ständigt- och från fritidsboendes synvinkel<br />
skydd av och utnyttjande av värdefull bebyggd miljö som en dragningsfaktor<br />
skydd av och utnyttjande av värdefullt landskap och värdefull naturmiljö som en dragningsfaktor<br />
säkrande av verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft för service och företag<br />
samt möjliggörande av nya innovationer<br />
utnyttjande av hav och strandområden inom utvecklandet av näringsgrenar<br />
ta i beaktande servicebehovet förorsakat av den ökande mängden av fritidsboende<br />
utnyttjande av området för fritidsbruk<br />
utveckling av turism<br />
trygg trafikmiljö<br />
markanvändningens enhetlighet<br />
4.1 PLANENS STRUKTUR, ALLMÄN MOTIVERING<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 35 (57)<br />
Följande centrala utgångspunkter för planeringen och mål i anknytning till förverkligandet av<br />
området har strävats efter att beaktas i planeområdets markanvändningslösning:<br />
Värden i anknytning till natur och djurbestånd<br />
En naturutredning har utarbetats för området (Naturutredning, Faunatica Oy, 2011) och utifrån<br />
den ansågs en utredning om Blåeld och utrotningshotade fjärilsarter som lever på den (Neidonkielen<br />
ja sillä elävien uhanalaisten perhoslajien selvitys Taalintehtaalla 2011, Faunatica Oy,<br />
2011) vara nödvändig.<br />
Naturmål som uppskattats som värdefulla i naturutredningen har beaktats på plankartan, endera<br />
så att de ingår i ett MY-1-område eller med separata luo-beteckningar. Viktiga ekologiska<br />
förbindelser ligger huvudsakligen innanför MY-1-områdets gränser. Dessa har även delvis beaktats<br />
i anknytning till andra grönområden såsom i VL- och M-områdena. I planlösningen bildar<br />
grönområdena ett nätverk som fortsätter genom hela området.<br />
Till gränser mellan skogar och åkrar med rika naturvärden anvisas inga nybyggen.<br />
I planbestämmelserna ingår dessutom bestämmelser som förebygger förorening av luften och<br />
miljöskador.<br />
Nuvarande bosättning i Dalsbruk<br />
Den nuvarande bosättningen har beaktats bl.a. genom placeringen av funktioner. Ny verksamhet<br />
som ökar trafiken, buller eller störningar har inte placerats i anknytning till bosättning.<br />
Den nuvarande bosättningen har beaktats i planlösningen t.ex. genom mångsidiga rekreationsmöjligheter,<br />
vilket framkommer i den stora mängden båthamnar och i att badplatser och rekreationsleder<br />
anvisats till planeområdet. Servicen ligger centralt ur invånarnas perspektiv.<br />
Funktion<br />
Genom planlösningen har trafiknätet utvecklats och parkeringsområdena i anknytning till båthamnar<br />
och rekreation har utökats. Vad gäller centrumområdet är målet att skapa ett kompakt<br />
och tryggt centrum som tjänar såväl <strong>kommun</strong>invånare som turister och sommarboende som söker<br />
service från havshållet. Hamnen för förbindelsefartyg har flyttats till en funktionsmässigt<br />
bättre plats intill den befintliga servicestationen, närmare centrumområdet som kommer att<br />
planeras senare genom en detaljplan. Den tunga trafiken som bl.a. uppkommer på grund av<br />
skärgårdsbyggande styrs från strandmagasinen till en ny handelshamn som anvisats intill vattenreningsverket<br />
på Tyska holmens östra strand. Till holmen anvisas en ny broförbindelse samt<br />
ett behov av en lättrafikled från fastlandet.<br />
Företagsverksamhetens olika behov<br />
För att bevara områdets livskraft och en fortsatt företagsverksamhet samt utveckling av den har<br />
man genom planen strävat efter att anvisa plats för utveckling av turism, centrumtjänster samt<br />
industri- och lagerverksamhet och på så sätt öka attraktiviteten i hela tätorten.<br />
Skeden<br />
De nya bostads- och industriområdena som ska byggas ligger intill befintliga vägar och befintlig<br />
<strong>kommun</strong>alteknik. På så sätt är det möjligt att förverkliga byggande av sådana enligt efterfrågan.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
4.2 DIMENSIONERING<br />
24.5.2013 36 (57)<br />
Byggande av en ny brygga är en förutsättning för att handelshamnen på Tyska holmen ska kunna<br />
byggas och därför finns det ett tidsmässigt samband med dessa två byggnadsprojekt.<br />
OMRÅDESFÖRDELNING AREAL (ha) %<br />
C 4,4<br />
C/S 3,2<br />
Centrumfunktioner totalt 7,6 1,0<br />
AP 81,9<br />
AP-1 44,9<br />
AP/res 11,2<br />
AP/S 13,9<br />
AK 9,0<br />
Boende totalt 160,9 20,2<br />
P 0,4<br />
PY-1 0,9<br />
PY 10,6<br />
Service totalt 11,9 1,5<br />
TY/A 6,2<br />
TY 6,4<br />
T 21,3<br />
Industri och arbetsplatser totalt 33,9 4,3<br />
VU 7,3<br />
VL 97,3<br />
VV 2,8<br />
Rekreationsområden totalt 107,4 13,5<br />
LS 3,8<br />
LP 2,0<br />
LV 43,5<br />
Trafikområden totalt 49,3 6,2<br />
MT 15,5<br />
M 45,4<br />
MY-1 188,6<br />
Jord- och skogsbruksområden totalt 249,5 31,3<br />
W 173,0<br />
Vattenområden totalt 173,0 21,7<br />
EN 0,8<br />
ET 0,8<br />
ET-1 1,3<br />
Övriga områden totalt 2,9 0,3<br />
SR 0,3<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
4.3 TRAFIK<br />
4.4 OMRÅDESRESERVERINGAR<br />
24.5.2013 37 (57)<br />
Skyddsområden totalt 0,3 0,03<br />
HELA OMRÅDET TOTALT 796,7 100,0<br />
Det nuvarande trafiknätet förbättras i betydlig grad då Byholmens anslutning ersätts med en ny<br />
anslutning. Den gamla anslutningen som går vid sidan av fabriken till Byholmen ersätts med en<br />
ny led. Den nya leden använder fortsättningsvis samma anslutning från landsväg 183 (Dalsbruksvägen),<br />
men går inte längre vid sidan av fabriken. Den smala bron mellan Byholmen och<br />
fastlandet ersätts med en ny bro.<br />
I tätortens centrum utvecklas trafiknätet med en ny anslutning på Bruksvikens norra strand. Leden<br />
går från Stallbacksvägens och Malmvägens anslutning via den nya förbindelsefartygsbryggan,<br />
som anvisats i generalplanen och vidare till Kolabacksvägen.<br />
4.4.1 OMRÅDESRESERVERINGAR FÖR BYGGANDE<br />
AP SMÅHUSDOMINERAT OMRÅDE.<br />
Med beteckningen anvisas områden som är ämnade för boende, på vilka man utöver småhus<br />
kan bygga bl.a. småskaliga arbetsutrymmen.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
AP-1 SMÅHUSDOMINERAT OMRÅDE.<br />
Området har reserverats i första hand för småbostadshus. Även trafikleder inom områdets gränser,<br />
parkeringsutrymmen, områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen<br />
får placeras i området om de inte medför buller, tung trafik, luftförorening eller motsvarande<br />
skador eller störningar för miljön.<br />
Med beteckningen anvisas områden för småbostadshus där även särskilda skyddsbehov anvisats<br />
med tanke på områdets enhetlighet eller byggnadsarv. Utöver små bostadshus kan även bl.a.<br />
småskaliga arbetsutrymmen byggas i området.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats i första hand för småbostadshus. Även trafikleder inom områdets gränser,<br />
parkeringsutrymmen, områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen<br />
får placeras i området om de inte medför buller, tung trafik, luftförorening eller motsvarande<br />
skador eller störningar för miljön.<br />
Bevarande och nyanvändning av den gamla bebyggelsen i området bör främjas. Kompletterande<br />
byggande bör anpassas till landskapet, den byggda miljöns skala och byggnadssättet på området.<br />
AP/res LÅNGSIKTIGT UTVIDGNINGSOMRÅDE FÖR BOSTADSOMRÅDE DOMINERAT AV SMÅHUS.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 38 (57)<br />
Nya småhusdominerade bostadsområden har anvisats till den norra sidan av byn Släts ovanför<br />
den västra sluttningen till Dragsfjärden, samt till Todalen, Spikis och Grophagen.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats i första hand för småbostadshus. Även trafikleder inom områdets gränser,<br />
parkeringsutrymmen, områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen<br />
får placeras i området om de inte medför buller, tung trafik, luftförorening eller motsvarande<br />
skador eller störningar för miljön.<br />
AP/S BOSTADSOMRÅDE DOMINERAT AV SMÅHUS, VARS KULTUR- OCH BYGGNADSHISTORISKA BYGGNADSARV BE-<br />
VARAS.<br />
Med beteckningen anvisas områden för småbostadshus där även särskilda skyddsbehov anvisats<br />
med tanke på områdets enhetlighet och byggnadsarv. Utöver småbostadshus kan även bl.a.<br />
småskaliga arbetsutrymmen byggas i området. Området har ett centralt läge med tanke på turism<br />
och därför har även småskaliga övernattningsutrymmen gjorts möjliga genom planbeteckningen.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Med beteckningen anvisas kultur- och byggnadshistoriskt betydande kasern- och bostadsområden<br />
för tjänstemän och arbetare i Dalsbruks historiska fabriksområde. Områdets befintliga<br />
byggnadsbestånd bör bevaras och användningen av det bör främjas. Kompletterande byggande<br />
kan riktas till området endast i form av småskaliga gårdsbyggnader som bör anpassas till det<br />
befintliga byggnadssättet. Även trafikleder och småskaliga parkeringsplatser får byggas inom<br />
områdets gränser. Det är även tillåtet att placera små arbets- och övernattningsutrymmen i<br />
befintliga byggnader eller gårdsbyggnader ifall utrymmena inte medför buller, tung trafik, förorening<br />
av luft eller motsvarande skador eller olägenheter för den omgivande miljön.<br />
Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att de kulturhistoriska<br />
och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör det upprättas anvisningar<br />
för byggnadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer.<br />
AK HÖGHUSDOMINERAT BOSTADSOMRÅDE.<br />
Med beteckningen anvisas befintliga områden för bostadshöghus i tätortscentrat och Spikisområdet.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats i första hand för höghus. Även trafikleder inom områdets gränser, parkeringsutrymmen,<br />
områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen<br />
får placeras i området om de inte medför buller, tung trafik, luftförorening eller motsvarande<br />
skador eller störningar för den närliggande miljön.<br />
AK BOSTADSOMRÅDE DOMINERAT AV HÖGHUS DIT UTVECKLINGSBEHOV RIKTAS<br />
Med beteckningen anvisas områden för bostadshöghus i tätortscentrumet. Områdena borde<br />
utvecklas i samband med att detaljplanen ändras eller då byggnaderna grundrenoveras.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
C OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER.<br />
24.5.2013 39 (57)<br />
Området har reserverats i första hand för höghus. Även trafikleder inom områdets gränser, parkeringsutrymmen,<br />
områden för samhällstekniskt underhåll samt småskaliga arbetsutrymmen<br />
får placeras i området om de inte medför buller, tung trafik, luftförorening eller motsvarande<br />
skador eller störningar för den närliggande miljön. Utvecklingsbehov riktas till området. Då området<br />
utvecklas eller då detaljplanen ändras bör skalan av Dalsbruks historiska industriområde<br />
och dess landskaps- och kulturmiljövärden beaktas.<br />
Med beteckningen anvisas centrumområden på den norra sidan av Kolabacksvägen och Dalsbruksvägen<br />
i tätortens kärncentrumområde, som bör utvecklas ur offentliga och privata tjänsternas,<br />
förvaltningens, dagligvaruhandelns och turismtjänsternas synvinkel. Även boende som passar<br />
in i centrum kan anvisas i området. Området hör i sin helhet till Dalsbruk historiska industriområde,<br />
som är ett av Statsrådet godkänt RKY-område (Byggda kulturmijöer av riksintresse) och<br />
vars kulturmiljö och byggnadsbestånd som klassats som värdefull bör strävas efter att bevaras.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för funktioner inom privata tjänster, administration, dagligvaruhandel<br />
och turismservice. Boende som är anpassat till centrum får även placeras i området. Stora detaljhandelsenheter<br />
av regional betydelse får inte placeras på området.<br />
Bevarandet och nyanvändningen av det byggnadsbestånd i området som klassats som värdefullt<br />
bör främjas. Vid nybyggande bör man sträva efter att koncentrera boendet i tätorten och förenhetliga<br />
stadsbilden. Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att<br />
de kulturhistoriska och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör<br />
det upprättas anvisningar för byggnadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer.<br />
C/S OMRÅDE FÖR CENTRUMFUNKTIONER, DÄR MILJÖN BEVARAS.<br />
Med beteckningen anvisas området mellan Kolabacksvägen och Bruksviken i tätortens kärncentrumområde,<br />
som bör utvecklas ur offentliga och privata tjänsternas, förvaltningens, dagligvaruhandelns<br />
och turismtjänsternas synvinkel. Även boende som passar in i centrum kan anvisas<br />
i området. Området hör i sin helhet till Dalsbruk historiska industriområde, som är ett av<br />
Statsrådet godkänt RKY-område (Byggda kulturmijöer av riksintresse) och vars kulturmiljö och<br />
byggnadsbestånd som klassats som värdefull bör strävas efter att bevaras. På det sydligare C/Sområdet<br />
ligger Dalsbruks <strong>kommun</strong>hus vars skyddsbehov granskas i samband med detaljplaneringen.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för funktioner inom privata tjänster, administration, dagligvaruhandel<br />
och turismservice. Boende som är anpassat till centrum får även placeras i området. Stora detaljhandelsenheter<br />
av regional betydelse får inte placeras på området.<br />
Bevarandet och nyanvändningen av det byggnadsbestånd i området som klassats som värdefullt<br />
bör främjas. Skyddsbehovet för andra byggnader i området fastställs i samband med detaljplaneringen.<br />
Vid nybyggande bör man sträva efter att koncentrera boendet i tätorten och förenhetliga<br />
stadsbilden. Då området detaljplaneras eller då detaljplanen ändras bör det säkras att de<br />
kulturhistoriska och byggnadshistoriska värdena bevaras. I anknytning till detaljplanen bör det<br />
upprättas anvisningar för byggnadssätt som styr kompletterande byggande och reparationer.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
P OMRÅDE FÖR SERVICE OCH FÖRVALTNING.<br />
PY OMRÅDE FÖR OFFENTLIG SERVICE OCH FÖRVALTNING.<br />
24.5.2013 40 (57)<br />
Med beteckningen anvisas områden för offentlig service och förvaltning, såsom skola, daghem,<br />
hälsovårdscentral, museitjänster och bibliotek.<br />
PY-1 OMRÅDE FÖR OFFENTLIG SERVICE OCH FÖRVALTNING.<br />
Med beteckningen anvisas ett område för en brandstation.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
T INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE.<br />
Området är anvisat för brandstationsfunktioner.<br />
Med beteckningen anvisas Bruksvikens fabriksområde.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
TY INDUSTRI- OCH LAGEROMRÅDE.<br />
Området har reserverats för industri och lagerhållning. I området får dessutom placeras kontorsutrymmen<br />
i anknytning till verksamheten samt affärsutrymmen för byggvaruaffärer och för<br />
företagsverksamhet i anknytning till båtliv.<br />
Med beteckningen anvisas områden som ska utvecklas till industri- och lagerområden och som<br />
ligger i närheten av bosättning eller naturvärden.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för industri, lagerhållning och arbetsutrymmen som inte medför buller,<br />
tung trafik, luftförorening eller motsvarande skador för den närliggande miljön. I samband med<br />
dataljplaneringen bör en tillräckligt stor skyddszon reserveras på industriområdena mot bostadsområdet.<br />
TY/A INDUSTRIOMRÅDE SOM INTE MEDFÖR PÅVERKAN PÅ MILJÖN, DÄR ÄVEN BOENDE I ANKNYTNING TILL VERK-<br />
SAMHETEN ÄR TILLÅTEN.<br />
Med beteckningen anvisas områden norr om Lemo bro och i Släts by som i detaljplanen anvisats<br />
som områden som förenar boende, industri och arbetsutrymmen.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för industri, lagerhållning och arbetsutrymmen som inte medför buller,<br />
tung trafik, luftförorening eller motsvarande skador för den närliggande miljön. Högst 40 % av<br />
byggnadsrätten får användas för byggande av separata småhus.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
SR OMRÅDE SOM SKALL SKYDDAS MED STÖD AV BYGGNADSLAGSTIFTNINGEN.<br />
24.5.2013 41 (57)<br />
Med beteckningen anvisas ett område med kolugnar i slaggtegel.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Med beteckningen anvisas ett område med kolugnar i slaggtegel. I byggnaderna är det tillåtet<br />
att placera funktioner som inte utgör fara för skyddet. Områdets industrihistoriskt och -<br />
arkeologiskt värdefulla konstruktioner och lämningar av sådana inklusive den bearbetade omgivningen<br />
bör bevaras. Alla markanvändningsplaner bör diskuteras med landskapsmuseet.<br />
Reparations- och ändringsarbeten i byggnader, ändringar av användningsändamål samt kompletterande<br />
byggande och åtgärder som utförs på området bör vara sådana att området byggnadshistoriska/landskapsmässigt<br />
värdefulla karaktär bevaras. Det inte tillåtet att utföra sådana<br />
åtgärder på området som minskar dess skyddsvärde.<br />
BYGGNADS- OCH KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLT OBJEKT.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
4.4.2 ÖVRIGA OMRÅDERESERVERINGAR<br />
VL NÄRREKREATIONSOMRÅDE.<br />
Med beteckningen anvisas byggnads- och kulturhistoriska objekt, vars rivning är förbjuden med<br />
stöd av 41 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Objekts byggnads- och kulturhistoriska<br />
särdrag bör beaktas vid ändrings-, reparations- eller utvidgningsåtgärder. Vid byggnadsprojekt<br />
bör diskussioner med museimyndigheten föras innan åtgärder påbörjas.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi<br />
Byggnad av riksomfattande eller regional betydelse som skall skyddas. Byggnadernas<br />
nationella skyddsvärde bör granskas i samband med detaljplaneringen.<br />
Byggnad av lokal betydelse som skall skyddas.<br />
Med beteckningen anvisas områden som anvisats som närrekreationsområden främst i detaljplanen.<br />
Nya VL-områden har anvisats kring nya AP-områden.<br />
VU OMRÅDE FÖR IDROTTS- OCH REKREATIONSTJÄNSTER.<br />
VV BADPLATSOMRÅDE.<br />
LP OMRÅDE FÖR ALLMÄN PARKERING.<br />
Med beteckningen anvisas idrottsplaner och områden med byggnader som tjänar dessa.<br />
Med beteckningen anvisas befintliga badplatser samt stränder som ska utvecklas till badplatser.
LS HAMNOMRÅDE.<br />
24.5.2013 42 (57)<br />
Med beteckningen anvisas ett område på Lysholmen som ska utvecklas till ett parkeringsområde.<br />
Området kan förutom för parkering i anknytning till båtliv och skärgårdsboende även användas<br />
för behov som uppstår pga den hamn som anvisats på holmens östra strand.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för allmän parkering. Ett parkeringshus får byggas på området.<br />
Med beteckningen anvisas ett område som ska utvecklas till hamn på Lysholmens östra strand<br />
samt områdets närliggande havsområden.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
LV OMRÅDE FÖR VATTENTRAFIK.<br />
Området är avsett för gästhamn och som allmän båthamn. På området får placeras byggnader<br />
och anläggningar, som betjänar hamner. Vid byggande av byggnader, bryggor och anläggningar<br />
bör speciell uppmärksamhet fästas vid deras anpassning till terrängen och tätortsbilden.<br />
Med beteckningen anvisas befintliga båthamns- och bryggområden samt båthamns- och<br />
bryggområden som ska utvecklas.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
LV/S OMRÅDE FÖR VATTENTRAFIK<br />
Området är avsett för båthamn. På området får uppföras bryggor som uppförs så att särskild<br />
uppmärksamhet fästes vid deras anpassning till terrängen och tätortsbilden.<br />
Med beteckningen anvisas områden för befintliga båthamnar och bryggor som bör utvecklas på<br />
ett område som anvisats som en betydande kulturmiljö av riksintresse (RKY).<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
EN OMRÅDE FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING.<br />
Området är avsett för båthamn. På området för uppföras bryggor som uppförs så att särskild<br />
uppmärksamhet fästes vid deras anpassning till terrängen och tätortsbilden. Byggnader som<br />
tjänar båtfarare bör anvisas med detaljplanen.<br />
Med beteckningen anvisas ett område för en biovärmecentral.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för energiförsörjningsbruk. Anläggningar och konstruktioner som tjänar<br />
energiförsörjning får byggas på området.<br />
ET OMRÅDE FÖR SAMHÄLLSTEKNISK FÖRSÖRJNING.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
ET-1 VATTENRENINGSVERK.<br />
24.5.2013 43 (57)<br />
Med beteckningen anvisas ett kraftverksområdesamt radiomaster.<br />
Med beteckningen anvisas vattenreningsverk på Tyska holmen.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för ett vattenreningsverk.<br />
M JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE.<br />
Med beteckningen anvisas huvudsakliga sedvanliga jord- och skogsbruksområden. Områdets<br />
naturvärden har anvisats med luo-beteckningar.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
Området har reserverats för jord- och skogsbruk.<br />
MY-1 JORD- OCH SKOGSBRUKSDOMINERAT OMRÅDE MED SPECIELLA MILJÖVÄRDEN.<br />
Med beteckningen anvisas skogar som är särskilt värdefulla med tanke på naturens mångfald<br />
och som även innehåller rikligt med ekologiska förbindelsebehov.<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
keh OMRÅDE SOM SKA UTVECKLAS.<br />
Med beteckningen anvisas skogsbruksområden som är betydande med tanke på naturens mångfald<br />
och där det finns rikligt med värdefulla naturvärden och viktiga ekologiska förbindelsebehov.<br />
Ett landskapsarbetstillstånd enligt 128 § i markanvändnings- och bygglagen bör sökas för<br />
verksamhet som kan utgöra en fara för områdets naturvärden. Upptagning av jordämnen är<br />
förbjuden.<br />
ka DEL AV OMRÅDE DÄR BYGGANDE AV HANDEL SOM KRÄVER STORT YTRYMME SAMT VUTISKSYTÄ ÅR TILLÄTEN<br />
Enligt planbestämmelsen:<br />
4.4.3 ÖVRIGA PLANBETECKNINGAR<br />
Våningsytan får inte överstiga 3000 våningskvadratmeter ens för byggnader som placeras separat.<br />
Bilaga 8 Delgeneralplanekarta och beteckningar<br />
4.4.4 FÖRTECKNING ÖVER FORNLÄMNINGSOBEJKT SOM FRAMKOMMER PÅ PLANKARTAN<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 44 (57)<br />
sm-1 Masugnsträsket: stenåldersboplats<br />
Ligger i ett skogsområde på den norra sidan av Lilla Masugnsträsket.<br />
sm-2 Bruket i Dalsbruk, industriobjekt.<br />
I Dalsbruks tätort.<br />
sm-3 Mellantorp: stensättningar<br />
Ligger på ett åkerfält drygt 2 km norr om kapellet i Dalsbruk.<br />
sm-4 Sabbelsviken 1: Söndrat stenröse som troligtvis är en förhistorisk gravhög<br />
Ligger i Hasselbacken–Spikis-regionen, på den sydvästra spetsen av ett bergigt backområde nära<br />
näset mellan sjön Dragsfjärden och havet.<br />
sm-5 Sabbelsviken 2: En cirka 16 meter lång låg stensättning, troligtvis förhistorisk, och vid sidan av<br />
den en liten stenhög inne i en fördjupning i berget.<br />
Ligger i Hasselbacken–Spikis-regionen, på den sydvästra spetsen av ett bergigt backområde nära<br />
näset mellan sjön Dragsfjärden och havet.<br />
sm-6 Dahlbysskogen: Två små stenrösen nära varandra. Möjligtvis gravhögar.<br />
Ligger på Dragsfjärdens östra strand på en högt belägen bergsbrant.<br />
sm-7 Valsverksholmen: kanal och stenkonstruktioner<br />
Ligger mellan insjöarna Stora Masugnsträsket och Lilla Masugnsträsket.<br />
sm-8 Lilla Masugnsträsket: icke-tidsbestämt stenröse<br />
Ligger ute på en bergskant på Lilla Masugnsträskets norra strand.<br />
4.4.5 BYGGNADSSKYDDSOBJEKT SOM MARKERATS PÅ PLANKARTAN<br />
4.4.6 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER<br />
5 PLANENS KONSEKVENSER<br />
Plankartans sr-beteckningar har gjorts utifrån Museiverkets utredning av kulturmiljö och byggnadsarv<br />
(Inventering av byggnadsbestånd, utredning av kulturmiljö och byggnadsarv, Museiverket/Landskapsmuseet<br />
2011). I planeområdet har alla objekt som klassats som lokalt, regionalt<br />
och riksomfattande betydande markerats som objekt som bör skyddas, med undantag av några<br />
fall.<br />
I enlighet med <strong>kommun</strong>ens mål har det inte ansetts vara möjligt att skydda <strong>kommun</strong>gården eller<br />
den före detta affärsbyggnaden i Sabbels. Kommungården ligger i ett område som är viktigt<br />
med tanke på utvecklingen av Dalsbruk tätortscentrum. Dessa har i inventeringen klassats som<br />
lokalt värdefulla. För <strong>kommun</strong>husets del granskas skyddsbehovet i samband med detaljplaneringen.<br />
Bilaga 9 Förteckning över värdefulla byggnader som markerats på plankartan<br />
Delgeneralplanen har utarbetats som en rättsverkande delgeneralplan i enlighet med markanvändnings-<br />
och bygglagens 42 §.<br />
Syftet med planläggningens konsekvensbedömning är att på förhand i erforderlig utsträckning<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 45 (57)<br />
utreda planens konsekvenser. Enligt MBL 9 §: Planen bör baseras på tillräcklig mängd gransk<br />
ningar och utredningar. Vid utarbetning av planen bör i erforderlig utsträckning utredas planens<br />
miljökonsekvenser, inbegripande samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekven<br />
ser. Utredningarna bör täcka hela det området som uppskattningsvis betydelsefullt kan influe<br />
ras av planen. Vid miljökonsekvensbedömning behandlas även principer för att hindra eller<br />
mildra eventuella skadliga konsekvenser.<br />
Vid beredningen av delgeneralplan har strävan varit att identifiera och utreda betydande kon<br />
sekvenser föranledda av planen. Konsekvensbedömning har gjorts som specialistbedömningar,<br />
på basen av befintliga utredningar, litteratur och terrängbesök.<br />
Av generalplanens förverkling föranledda konsekvenser har bedömts betydande konsekvenser<br />
för områdes- och samhällsstruktur; trafik; industri, handel och näringsliv; samhälls- och energi<br />
ekonomi; natur och naturresurser; landskap, bybild, kulturarv och bebyggd miljö samt männi<br />
skors levnadsförhållanden och levnadsmiljö.<br />
Konsekvensbedömningarna kompletteras i samband med planens fortsatta beredning,<br />
på basen av bl.a. erhållen respons från olika intressegrupper.<br />
Delgeneralplanen uttrycker <strong>kommun</strong>ens vilja att utveckla Dalsbruks tätort, dess boendemiljöer,<br />
attraktionskraft, turism, hamnfunktioner, funktioner i anknytning till båtliv, parkeringsarrangemang<br />
samt kultur- och byggnadshistoriska värden. Kommunens starka vilja att utvecklas kan genom<br />
planen inverka på invånarna redan innan den egentliga planen förverkligas. Genom att uttrycka<br />
sin vilja kan <strong>kommun</strong>en påverka attityder och tron på framtiden genom att skapa förhoppningar<br />
och förväntningar.<br />
5.1 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKANS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LEVNADSMILJÖ<br />
5.1.1 SOCIAL MILJÖ<br />
5.1.2 SERVICE<br />
5.1.3 BOSTADSMILJÖ<br />
Delgeneralplanelösningen ger en möjlighet till ett mångsidigt socialt liv. Olika mötesplatser såsom<br />
skolan, idrottsplanen och parkerna möjliggör tillfällen att skapa människoförhållanden och<br />
att upprätthålla dem. De omfattande båthamnsområdena med sina gästhamnar samt tätortscentrat<br />
i närheten av dem skapar naturliga möten mellan säsongsinvånare, turister och fasta invånare.<br />
Delgeneralplanelösningen koncentrerar servicen till det nuvarande centrumområdet, vilket möjliggör<br />
en lätt tillgång till service med olika typer av transportmedel. Servicen finns nära såväl fasta<br />
invånare som skärgårdsbor, båtfolk och säsongsboende som kommer till området med båt.<br />
Den kompletterande bebyggelsen placeras i närheten av service, och på så sätt blir det möjligt<br />
att upprätthålla service och utveckla näringar.<br />
Planen bevarar flera kulturhistoriskt värdefulla gamla bostadsområden i anknytning till fabriksverksamheten<br />
genom att skydda det befintliga byggnadsbeståndet och genom att begränsa nybyggande<br />
endast till hjälputrymmen i separata hushållsbyggnader i anknytning till boende.<br />
Ny och kompletterande bebyggelse i befintliga bostadsområden såsom Släts by, Todalen, Spikis,<br />
Hasselbacken och Grophagen påverkar det befintliga samhället och människors levnadsförhållanden.<br />
Kompletterande bebyggelse minskar delvis antalet rekreationsområden. Å andra sidan<br />
har det i planen fortsättningsvis anvisats förhållandevis rikligt med VL- och MY-1-områden som<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
5.1.4 SÄKERHET<br />
5.1.5 REKREATION<br />
24.5.2013 46 (57)<br />
lämpar sig för rekreation och friluftsliv. Kompletterande bebyggelse gör det möjligt att upprätthålla<br />
service i tätorten och att utveckla näringar, vilket medför positiva konsekvenser för invånarnas<br />
levnadsförhållanden.<br />
Planen möjliggör planering av olika typer av bostadsområden. Speciellt i tätortens centrum är<br />
det möjligt att skapa mycket mångsidig invånarstruktur och bostadsbebyggelse. Målet är att<br />
möjliggöra även deltidsboende vid havsstranden alldeles i tätortens kärncentrum. Planbestämmelserna<br />
möjliggör en bostadsmiljö som livas upp av småskaliga arbets- eller övernattningsutrymmen.<br />
Bostadsområdenas attraktionskraft ökar genom närheten till olika tjänster samt rekreations-,<br />
natur- och arbetsplatsområden. Skyddet av den värdefulla kulturmiljön ökar känslan<br />
av kontinuitet och ökar känslan av ett lokalsamhälle. En vidsträckt havsutsikt, livlig båttrafik och<br />
hamnfunktioner gör bostadsmiljöerna mångsidigare. Grönområdena bildar omfattande nätverk<br />
kring bostadsområden och inverkar positivt på invånarnas hälsa och välfärd. Dessa olika faktorer<br />
skapar en mångsidigare helhet och har en stor betydelse med tanke på människors levnadsförhållanden.<br />
Nya funktioner som orsakar buller eller miljöstörningar har inte placerats i närheten av bostadsområdena.<br />
Funktioner som medför tung trafik har inte anvisats i anknytning till bostadsområdena, vilket<br />
främjar trafiksäkerheten. Även en ny broförbindelse och lättrafikleder förbättrar trafiksäkerheten.<br />
Invånarnas känsla av trygghet förbättras av tätare bostadsområden och den därmed ökande interna<br />
övervakningen.<br />
Runt tätorten ligger omfattande obebyggda grönområden som bildar stora nätverk och erbjuder<br />
olika typer av rekreationsmöjligheter. Riktgivande rekreationsleder har anvisats till rekreationsområdena.<br />
En del av lederna existerar redan. Längs stränderna anvisas flera badplatser och båthamnsområden.<br />
I närheten av tätorten har även flera små holmar och den större Högholmen<br />
anvisats för rekreationsanvändning.<br />
Den värdefulla kulturmiljön i tätortens centrum har anvisats som ett område som bör skyddas,<br />
och det är meningen att centrumets attraktionskraft och speciellt rekreationsmöjligheter i anknytning<br />
till kultur och turism ska utvecklas genom referensplanen och vidare genom den detaljplan<br />
som skall utarbetas.<br />
5.2 KONSEKVENSER FÖR OMRÅDES- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN<br />
Delgeneralplanen gör den befintliga tätorten mera kompakt och enhetlig. Nya bostadsområden<br />
har anvisats i närheten till service och i anknytning till befintliga bostadsområden och <strong>kommun</strong>alteknik.<br />
Utveckling av serviceformer i kärncentrat ökar deras tillgänglighet.<br />
I samband med förhandlingar och bedömning av konsekvenser med planläggaren, <strong>kommun</strong>en<br />
och trafikplaneraren fattades beslut om att anvisa förbindelsen mellan Bruksviken och Tyska<br />
holmen, som framförts i planförslaget, som plats för den nya bron. Styrning av trafiken från<br />
Sabbels direkt till Lysholmen skulle speciellt sommartid öka trafiken i Sabbels småhusområde.<br />
Dessutom finns det trähus som är värdefulla åtminstone ur lokalt perspektiv i anknytning till<br />
broanslutningen som planerats till Sabbels. Husen är en del av en bebyggd kulturmiljö av riksintresse.<br />
I det alternativ som presenteras i utkastet till delgeneralplan förblir de negativa konse-<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 47 (57)<br />
kvenserna av trafiken mindre än de negativa konsekvenser som Lysholmens bro skulle medföra.<br />
Samtidigt förbättras trafiksäkerheten tack vare en bredare bro och den gång- och cykelled som<br />
anvisats till den.<br />
Den nuvarande <strong>kommun</strong>gårdens användningsmöjligheter och läge alldeles i tätortens centrum<br />
är en av de viktigaste och mest betydelsefulla förutsättningarna för utvecklingen i Dalsbruk.<br />
Kommungården kommer att sluta användas för förvaltningsändamål. Enligt <strong>kommun</strong>ens mål ska<br />
den fortsatta planeringen av tätortens centrala område göras möjlig utan att förbinda sig till att<br />
skydda byggnaden genom delgeneralplanen. Byggnaden är i dåligt skick, och en sanering av den<br />
är en mycket dyr åtgärd. Ifall <strong>kommun</strong>gården skulle stå kvar på sin nuvarande plats vore det ett<br />
betydande hinder för utvecklingen av det centrala området av Dalsbruk för boende och turismservice.<br />
Utvecklingen av Dalsbruks centrum på det sätt som planeras i delgeneralplanen förutsätter<br />
att <strong>kommun</strong>gårdens förhållandevis stora område kan användas för det ändamål som avses<br />
i delgeneralplanen.<br />
5.3 KONSEKVENSER FÖR ARBETSPLATSER OCH NÄRINGSVERKSAMHET<br />
Delgeneralplanen möjliggör utveckling av arbetsplatser och näringsverksamhet. Genom delgeneralplanen<br />
anvisas nya industri- och lagerområden. I centrumområdet möjliggörs en mångsidig<br />
näringsverksamhet både inom service, handel och turism. Stora båthamnsområden möjliggör<br />
uthyrning av båtplatser, tjänster för förvaring av båtar, gästhamnsfunktioner och utveckling av<br />
turismtjänster.<br />
5.4 KONSEKVENSER FÖR NATUREN OCH NATURTILLGÅNGAR<br />
5.4.1 ALLMÄNT<br />
5.4.2 FÖR YT- OCH GRUNDVATTEN<br />
5.4.3 FÖR BERGGRUNDEN OCH JORDMÅNEN<br />
Delgeneralplanen har inga betydande konsekvenser för naturen eller naturtillgångarna. Som<br />
basuppgift för planläggningen har en naturutredning utarbetats för området. Utredningen har<br />
beaktats i planlösningen. Delgeneralplanen är i huvudsak en tätortsplan, och nytt byggande har<br />
inte har anvisats i anknytning till insjöar eller orörda havsstränder.<br />
Grundvatten<br />
Delgeneralplaneområdet ligger inte i ett grundvattenområde.<br />
Ytvatten<br />
Delgeneralplanen har inga betydande konsekvenser för ytvattnen. Nybyggen anvisas inte till<br />
den omedelbara närheten av insjöarna. I område finns ett täckande vattenlednings- och avloppssystem<br />
till vilka nya byggnadsområden kan förenas.<br />
De nya bostadsområdena i Todalen, Hasselbacken och Grophagen medför förändringar i berggrunden<br />
och jordmånen till följd av att tomterna bearbetas och <strong>kommun</strong>alteknik och tomtgator<br />
byggs. Enligt naturutredningen finns det dock inga särskilt värdefulla bergsområden på området.<br />
De landskapsmässigt värdefullaste bergen kan beaktas i samband med den noggrannare<br />
planeringen, så att de sparas till exempel som gemensamma rekreationsområden i anknytning<br />
till bostadsområdet. I sådana fall bevaras de i sitt nuvarande skick.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
5.4.4 FÖR VEGETATIONEN, NATURMÅLEN<br />
5.4.5 FÖR DJUBESTÅNDET<br />
5.4.6 FÖR NATURSKYDDET<br />
24.5.2013 48 (57)<br />
Mål i enlighet med skogslagen, vattenlagen och naturvårdslagen<br />
Utredningsområdet har ett rikt naturvärde. Enligt Faunatica Oy:s utredning finns det sammanlagt<br />
92 mål med betydande naturvärden i planeringsområdet. Alla mål har beaktats i delgeneralplanen<br />
endera så att de ingår i MY-1-området eller genom luo-beteckningar.<br />
Utrotningshotade naturobjekt<br />
I delgeneralplanen har utrotningshotade naturobjekt markerats med luo-beteckning.<br />
Mål som är värdefulla med tanke på naturens mångfald<br />
Alla mål har beaktats i delgeneralplanen endera så att de ingår i MY-1-området eller genom luobeteckningar.<br />
För fladdermöss<br />
I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga observationer av<br />
fladdermusrevir.<br />
För flygekorrar<br />
I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga observationer av<br />
flygekorrsrevir. Flygekorrsrevir utreds noggrannare i samband med detaljplaner som gäller<br />
nya bostadsområden.<br />
För fågelbeståndet<br />
I samband med den naturutredning som utarbetats för området gjordes inga beaktansvärda<br />
observationer av fåglars revir.<br />
I delgeneralplanen beaktas naturvärden som framkommit i naturutredningen. I området finns<br />
inga naturskyddsområden.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
5.4.7 FÖR MILJÖSKYDDET<br />
För buller<br />
24.5.2013 49 (57)<br />
I delgeneralplanen ingår planbestämmelser för förebyggande av bullerskador. Bullerorsakande<br />
funktioner har inte anvisats i anknytning till boende.<br />
Det önskas att det centrala fabriksområdet i Dalsbruk ska utvecklas på fabriksfunktionernas<br />
villkor, och därför anger planens allmänna bestämmelser gränsvärden för buller både inomhus<br />
och utomhus när det gäller nytt byggande i närheten av fabriken. Buller som orsakas av Tområdet<br />
har inte begränsats i delgeneralplanen eftersom fabrikens verksamhet är en väsentlig<br />
del av tätortens existens och kulturmiljö.<br />
I det centrala området som lämpar sig för fritidsaktiviteter vid magasinsbyggnaderna i Dalsbruks<br />
hamnområde har man velat minska buller som orsakas av hamnfunktionerna genom att<br />
flytta hamnen för tunga funktioner till Tyska holmen. Flyttningen av förbindelsefartygshamnen<br />
är en del av helhetsutvecklingen av hamnområdet. Utvecklingen preciseras i samband<br />
med referensplanen och detaljplanen som utarbetas för området.<br />
För luftkvaliteten<br />
I delgeneralplanen ingår planbestämmelser för förebyggande av försämrad luftkvalitet. Koncentreringen<br />
av service till centrum minskar behovet av att använda personbil i synnerhet för<br />
korta sträckor, vilket har positiva verkningar på luftkvaliteten.<br />
5.5 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAPET, BYBILDEN, KULTURMILJÖN OCH DEN BYGGDA MILJÖN<br />
5.5.1 FÖR LANDSKAPSBILDEN<br />
5.5.2 FÖR TÄTORTSBILDEN<br />
För planeområdet har utarbetats en separat landskapsutredning som har beaktats i samband<br />
med planläggningen. I och med att delgeneralplanen förverkligas förändras landskapet mest i de<br />
nya byggområdena på den norra sidan av byn Släts, i Grophagenområden, på den norra och<br />
västra sidan av byn Spikis och i Dalens skogsområden.<br />
Då delgeneralplanen förverkligas blir tätorten mera kompakt, det värdefulla byggnadsarvet bevaras<br />
och nybyggen anpassas så att de bildar en del av den värdefulla tätortsbilden. I de värdefullaste<br />
områdena i tätorten förutsätts att noggrannare anvisningar för byggande inklusive anvisningar<br />
om byggnadssätt anges i samband med detaljplaneringen.<br />
5.5.3 FÖR DEN BYGGDA KULTURMILJÖN OCH -LANDSKAPET<br />
För nationellt sett värdefulla landskapsområden och kulturmiljöer<br />
Dalsbruks nationellt sett värdefulla byggda kulturmiljö har identifierats genom planlösningar<br />
och skyddsbeteckningar. En stor del av det äldsta byggnadsbeståndet i tätorten har anvisats att<br />
skyddas och nybyggen har med hjälp av planbestämmelser styrts så att de anpassas till det befintliga<br />
byggnadssättet och landskapet. Genom att möjliggöra nybyggen i anknytning till gamla<br />
byggnader bildas en miljö som präglas av tidsmässig skiktning och en tidsmässig kontinuitet.<br />
För landskapsmässigt värdefulla landskapsområden och kulturmiljöer<br />
I landskapsplanen beaktas den nationella kulturmiljöavgränsningen som en värdefull kulturmiljö,<br />
som beaktats i delgeneralplanen på det sätt som nämns ovan.<br />
För fornlämningar<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
5.6 KONSEKVENSER FÖR TRAFIK<br />
5.6.1 FORDONSTRAFIK<br />
5.6.2 LÄTT TRAFIK<br />
5.6.3 KOLLEKTIVTRAFIK<br />
5.7 KONSEKVENSER FÖR EKONOMIN<br />
24.5.2013 50 (57)<br />
En utredning av fornlämningar har utarbetats för planeområdet och de objekt som identifierats<br />
i utredningen har beaktats på plankartan. En fornlämning ligger i det nya AP-området och<br />
den bör därför beaktas noggrannare i samband med detaljplaneringen.<br />
Trafikmängder<br />
Den nya bosättningen som kommer att ligga i delgeneralplaneområdet och som omfattar cirka<br />
70 tomter och 200 nya invånare medför personbilstrafik i form av cirka 280 fordon i dygnet. Utöver<br />
detta behöver den nya bosättningen underhålls- och servicetrafik, vars mängd förblir under<br />
15 fordon i dygnet. Vid bedömningen av invånar- och trafikmängder har det antagits att huvuddelen<br />
av det nya byggandet består av småhus.<br />
Den nya bosättningen kommer till området i etapper. Av resorna i området sker huvuddelen<br />
med personbil. Enligt miljöministeriets handbok om trafikalstring är andelen personbilar av<br />
transportformerna cirka 82 %.<br />
De nya arbetsplatsområdenas trafikalstring beror mycket på vilken typ av verksamhet som placeras<br />
i områdena. Personalmängden vid ett för arbetsplatsområdena typiskt företag som verkar<br />
i en industrihall ligger kring 1–5 personer. Den trafik som företaget producerar ligger beroende<br />
på bransch kring 1–6 personbilsresor per dygn. Utöver detta bildas underhålls- och ärendetrafik<br />
samt distributionstrafik och övriga transporter. Ett företag producerar totalt cirka 12–20 fordonstrafikresor<br />
i dygnet. Vid bedömningen av trafikalstringen har det antagits att företagens<br />
verksamhetsutrymmen inte omfattar affärsutrymmen.<br />
Den lätta trafikens förhållanden förbättras efter att lättrafiknätet har kompletterats. Lättrafikleden<br />
som kommer att ligga längs landsväg 183 (Dalsbruksvägen) byggs längs avsnittet Slätsvägen<br />
(anslutning på Dalsbruks tätorts sida) – Dalen. Det nya avsnittet förbättrar trafiksäkerheten för<br />
bosättningen intill landsväg 183 (Dalsbruksvägen) och för arbetsplatsområdena och gör det möjligt<br />
att öka lättrafikens andel av fordonsformerna jämfört med dagens läge för olika typer av resor<br />
som riktas till Dalsbruks tätortsområde.<br />
En annan lättrafikled, avsnittet som ligger mellan fabriksområdet och Byholmen, förbättrar<br />
märkbart lättrafikens förhållanden. Den nuvarande förbindelsen till Byholmen går via en farlig<br />
anslutning och därför förbättrar en ny led både trafiksäkerheten och lättrafikens funktion och<br />
vidare ökar den även lättrafikens andel av fordonsformerna för resor som riktas till Dalsbruks<br />
tätort.<br />
För att höja kollektivtrafikens andel av fordonsformerna bör invånarmängden i Dalsbruks tätort<br />
öka betydligt från den nuvarande nivån. Då skulle kollektivtrafiken ha tillräckligt med användare<br />
och skulle bli konkurrenskraftig med personbilstrafiken. Det nuvarande kollektivtrafikutbudet är<br />
dock förhållandevis stort med tanke på tätortens storlek.<br />
Å andra sidan stöder den ökande bosättningen på lång sikt kollektivtrafikens möjligheter att bli<br />
ett konkurrenskraftigt alternativ för personbil i synnerhet för arbetsrese- och ärendetrafik till<br />
Kimito tätort och vidare till Åbo eller Salo.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
5.7.1 REGOINENS NÄRINGSLIV<br />
24.5.2013 51 (57)<br />
I samband med planen utarbetades en handelsutredning för <strong>Kimitoön</strong>s <strong>kommun</strong>, Susanna Harvio,<br />
Airix Miljö Ab 2012. Utifrån utredningen har det strävats efter att få en helhetsbild av detaljhandelns<br />
nuläge på <strong>Kimitoön</strong> och dess framtida behov. Nuläget och utvecklingsbehovet beskrivs<br />
genom statistik och kalkylmässiga bedömningar som grundar sig på bl.a. köpkraft och behovet<br />
av mera affärsyta. I utredningen lyfter man även fram <strong>kommun</strong>ens handelsaktörers åsikter<br />
om nuläget och framtiden.<br />
Handelns servicenät är mycket mångsidigt i <strong>Kimitoön</strong>. Såväl inom dagligvaruhandeln som specialhandeln<br />
finns avsevärt mycket affärsutrymmen med tanke på invånarantalet, och mera än genomsnittet<br />
i landet. Största delen av detaljhandeln är för tillfället belägen i Kimito och i Dalsbruks<br />
centrum. Kimito är ett handelscentrum, men handeln har däremot inte koncentrerats i<br />
särskilt stor utsträckning i <strong>kommun</strong>en.<br />
En ökande köpkraft är en central förutsättning för utvecklingen av handeln. Trots att Statistikcentralens<br />
prognos påvisar att invånarantalet minskar i <strong>Kimitoön</strong>, kommer köpkraften ändå att<br />
öka i området eftersom invånarnas konsumtion fortsättningsvis ökar. Köpkraften inom detaljhandeln<br />
kommer att öka i hela <strong>kommun</strong>ens område med uppskattningsvis cirka 10 milj. euro.<br />
Med beaktande av målutvecklingen för antalet deltidsinvånare kan ökningen uppskattas upp till<br />
cirka 17 milj. euro. Numera är köpkraften hos <strong>kommun</strong>ens fasta invånare cirka 50 milj. euro,<br />
och 12 milj. euro för deltidsinvånarna. Även övriga turister ökar köpkraften i området. Å andra<br />
sidan överförs köpkraft även till <strong>Kimitoön</strong>s grann<strong>kommun</strong>er, speciellt till Salo och Åbo.<br />
Den ökande köpkraften innebär även ett behov av nytt affärsutrymme. Enligt uppskattningar av<br />
tilläggsyta för handeln är maximibehovet för detaljhandeln högst cirka 6600 v-m2 med beaktande<br />
av en konsumtionsökning enligt Statistikcentralens befolkningsprognos och deltidsinvånarnas<br />
köpkraft. Med beaktande av överdimensioneringen i planen är tilläggsbehovet av affärsyta<br />
cirka 9900 v-m2 i hela <strong>kommun</strong>ens område, varav dagligvaruhandelns andel är 1500 v-m2<br />
och specialhandelns andel 8400 v-m2, varav största delen utgörs av ett behov av tilläggsyta för<br />
handel som kräver mycket utrymme. Största delen av tillväxten sker i Kimito, som utvecklas som<br />
ett centrum för handelsservice.<br />
Säsongsvariationerna kommer att vara stora i Dalsbruk även i fortsättningen på grund av den<br />
betydande och växande mängden deltidsboende. De stora säsongsvariationerna kan avspeglas<br />
till exempel som stora produktsortiment, behov av multifunktionellt utrymme samt behov av<br />
mobila tjänster. Handelstjänsterna koncentreras ytterligare, och betydelsen av att koncentrera<br />
handelstjänster ökar eftersom konsumenterna uppskattar ett lättillgängligt och mångsidigt utbud.<br />
Efterfrågan på specialvaror ökar snabbare än för dagligvaror även i fortsättningen. Detta påverkas<br />
bl.a. av ändrade konsumtionsbehov, en större inkomstnivå, mångsidigare konsumtion, mera<br />
internationella konsumtionsmodeller samt ökade fritids- och därtill anknutna aktiviteter. De<br />
mest växande branscherna är enligt Fackhandelns förbund speciellt hemelektronik, möbler samt<br />
järn- och inredningsvaror. (Fackhandelns förbund 2011). I Dalsbruk torde tillväxten riktas även<br />
till båthandel och service i anknytning till båtliv, såsom båtförvaring och -service. Dalsbruk fungerar<br />
dessutom som hamn för byggnadsmaterial som transporteras till skärgården, vilket kan<br />
öka behovet av tilläggsyta i anknytning till hamnen i Dalsbruk.<br />
Förutom att skillnaderna i konsumenternas behov och konsumtionen kommer att öka, blir även<br />
konsumenternas krav på detaljhandeln strängare. Köpställena bör vara allt attraktivare och<br />
mångsidigare. Det blir allt lättare att byta köpställe till exempel till grann<strong>kommun</strong>en eller internet<br />
om näromgivningens utbud inte helt uppfyller ens egna krav. Förutom ett mångsidigt och<br />
attraktivt handelscentrum uppskattar konsumenterna lättillgänglighet. Därför är utvecklingen<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
5.7.2 FÖR SAMHÄLLSTEKNISKA KOSTNADER<br />
5.7.3 FÖR ORDNANDE AV SERVICE<br />
5.8 FÖRHÅLLANDE TILL ÖVRIGA PLANER<br />
24.5.2013 52 (57)<br />
av trafikförbindelser (t.ex. parkering, gång- och cykelförbindelser, trafiksäkerhet) en central del<br />
av utvecklingen av handelstjänster och deras attraktivitet speciellt i Kimito, men även i Dalsbruk.<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens utvecklingsbild utvecklas Dalsbruk, som ligger vid havsstranden, som ett annat<br />
mindre servicecentrum och tätort för turism. Med beaktande av områdets särskilda drag<br />
kan området utvecklas bl.a. som centrum för båthandel och annan specialhandel.<br />
Nya byggnadsområden kan anslutas till det <strong>kommun</strong>altekniska nätverket. Den nya vägen och<br />
bron till Tyska holmen samt den nya hamnen som anvisats till holmen medför de största samhällstekniska<br />
kostnaderna.<br />
Anslutande av nya bostadsområden till det <strong>kommun</strong>altekniska nätet och byggandet av tomtgator<br />
har enligt en grov bedömning uppskattats medföra byggnadskostnader enligt följande:<br />
- Grophagen, ca 420 000 €<br />
- Todalen, ca 170 000 €<br />
- Hasselbacken, ca 250 000 €<br />
Kostnaderna har beräknats genom att anta att hela det anvisade bostadsområdet förverkligas.<br />
Kostnaderna påverkas bl.a. av om rör för <strong>kommun</strong>altekniken måste placeras djupt ner i marken,<br />
och om det krävs en separat pumpstation i området. Kostnaderna bör uppskattas noggrannare i<br />
samband med detaljplaneringen.<br />
Såväl nya som befintliga bostadsområdena ligger nära servicen i centrum och på så sätt kan service<br />
ordnas på ett lätt sätt.<br />
5.8.1 PLANENS FÖRHÅLLANDE TILL RIKSOMFATTANDE MÅLSÄTTNINGAR FÖR OMRÅDESANVÄNDNING<br />
Planen främjar näringslivets konkurrenskraft och förstärker internationell status genom att till<br />
dela näringslivet tillräckliga placeringsmöjligheter genom att utnyttja befintliga konstruktioner.<br />
Planen förebygger, via planbestämmelser och genom planering av funktioners placering, olägenheter<br />
som kan förorsakas av buller, vibrationer eller luftföroreningar.<br />
Genom planbestämmelser och planering av funktioners placering har eftersträvats att<br />
förebygga och avlägsna för människors hälsa befintliga olägenheter och risker.<br />
Planen främjar väg och transportkedjors funktion samt utvecklar samarbete mellan olika<br />
trafikformer.<br />
Planen främjar bevarandet av värdefulla naturområdens och känsliga områdens mångfald enligt<br />
naturutredningens rekommendationer genom planens områdesreservationer och olika planbes<br />
tämmelser.<br />
I planen anvisas en värdefull byggd kulturmiljö och noggrannare planbestämmelser gällande<br />
den har fastställts.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
5.8.2 FÖRHÅLLANDE TILL LANDSKAPSPLANEN<br />
6 PLANLÄGGNINGSSKEDEN<br />
6.1 TIDIGARE PLANERING AV DALSBRUK<br />
6.2 DELTAGANDE OCH SAMARBETE<br />
6.2.1 INTRESSENTER<br />
24.5.2013 53 (57)<br />
Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) har utarbetat en förteckning över mål som medför<br />
eventuell risk för storolyckor samt områden som dessa mål omges av (konsulteringszoner).<br />
Utlåtande bör begäras för planläggningsändringar och betydande byggande som sker i dessa<br />
områden. Dalsbruk centrala fabriksområde hör i sin nuvarande form inte till Tukes förteckning<br />
över anläggningar enligt Seveso II-direktivet, som behandlar kemikaliska ämnen som listats<br />
som farliga. Av denna anledning har landskapsplanens Tkem-beteckning och den därtill anknutna<br />
konsulteringszonen inte markerats i delgeneralplanen.<br />
I övrigt motsvarar markanvädningen i delgeneralplanen landskapsplanens reserveringar och<br />
bestämmelser.<br />
Tidigare planering har beskrivits under punkt 2.11.<br />
På basen av preliminär granskning utgörs intressenter av:<br />
Alustavan tarkastelun perusteella osallisia ovat:<br />
- Markägare och områdets eller närområdens invånare<br />
- Kommunens förvaltning<br />
- Myndigheter<br />
- Egentliga Finlands NTM-central<br />
- Egentliga Finlands förbund<br />
- Egentliga Finlands landskapsmuseum<br />
- Museiverket<br />
- Trafikverket<br />
- Samhällsteknik<br />
vattentjänstverket<br />
telefonbolag<br />
elbolag<br />
trafikidkare (kollektivtrafiksleder)<br />
- Samfund och föreningar<br />
FN-Steel<br />
Företeckningen över intressenter kompletteras vid behov.<br />
Bilaga 1 Plan för deltagande och bedömning<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
6.2.2 DELTAGANDE<br />
6.3 UTKASTSKEDE<br />
24.5.2013 54 (57)<br />
Planens första myndighetsmöte vid NTM-centralen i Egentliga Finland 30.9.2011<br />
Utkast till delgeneralplan framlagt under tiden 22.3 – 21.4.2012<br />
I samband med framläggandet av planutkastet ordnades ett informationsmöte för allmänheten<br />
i Bio Pony<br />
Planens andra myndighetsmöte vid NTM-centralen i Egentliga Finland 28.9.2012<br />
Ett arbetsmöte med myndigheterna om ärenden som berör byggnads- och kulturarv<br />
ordnas i Dalsbruks <strong>kommun</strong>hus 10.1.2013.<br />
Förslag till delgeneralplan framläggs 17.1 - 17.2.2013<br />
Utkastet till delgeneralplan var framlagt under perioden 22.3 – 21.4.2012. Om planutkastet inlämnades<br />
5 utlåtanden och cirka 30 åsikter. Utlåtanden, åsikter och bemötanden presenteras i<br />
planbeskrivningens bilaga 10.<br />
I utlåtandena framkom ett behov av att beakta den värdefulla bebyggda miljön bättre i det fortsatta<br />
planarbetet. I utkastskedet hade man däremot lyckats väl med att beakta naturvärden.<br />
T/kem-beteckningen som fattades på plankartan väckte även uppmärksamhet bland dem som<br />
utgav utlåtanden.<br />
I åsikterna fästes uppmärksamhet främst vid nya AP-områden, som anvisade ändringar i näromgivningen<br />
för dem som lämnat in åsikterna. Speciellt motsatte man sig Norrbackabergets APområde<br />
på den östra sidan av Dalsbruks kapell. I området finns enligt naturutredningen ett<br />
skogslagsmål i form av ett särskilt viktigt revir, ett skogslagsmål i värdeklass II. Även de s.k. inofficiella<br />
detaljplaneändringarna som i tiderna upprättats i f.d. Dragsfjärds <strong>kommun</strong> hade orsakat<br />
oklarheter i planutkastet vad gäller tätortens centrumområde.<br />
Bilaga 10 Utkastskedets respons och bemötanden<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
6.3.1 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER UTKASTSKEDET<br />
24.5.2013 55 (57)<br />
Efter utkastskedet har planarbetet framskridit i form av upprättande av bemötanden, preciserande<br />
terrängbesök och förhandlingar. Beteckningarna för AP-områden har övervägts på nytt så<br />
att de på ett bättre sätt beaktar det värdefulla byggnadsarvet och övriga kulturmiljöarv. Ändringar<br />
i det centrala fabriksområdet, dvs nedläggningen av FN Steel, har även medfört oklarheter<br />
för planeringen. Dessutom har man utrett inofficiella planändringar och strävat efter att beakta<br />
dem i planförslaget så att den rådande situationen kan uppdateras i form av officiella detaljplaner.<br />
Följande ändringar har gjorts i planförslaget efter inkommen respons i utkastskedet och preciserande<br />
terrängbesök:<br />
Plankartans C-område har komprimerats och C-områdena i tätortens västra kant har<br />
ändrats till beteck-ningen P.<br />
En regional vattenförsörjningslinje har lagts till på plankartan.<br />
RKY-områdets svenskspråkiga benämning har korrigerats till ”byggda kulturmiljöer av<br />
riksintresse”.<br />
De viktigaste gång- och cykellederna har lagts till på kartan och markerats med separata<br />
färger.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
24.5.2013 56 (57)<br />
Läget för TY-området i den norra delen som anvisats i utkastskedet samt den nya vägförbindelsen<br />
som leder till området i fråga har i planförslagsskedet setts över på nytt<br />
bl.a. ur trafiksäkerhetens och landskapets perspektiv. Placeringen av en ny förbindelse<br />
och ett industriområde i området har inte ansetts vara möjligt.<br />
En beteckning om kända flygekorrsrevir har lagts till på plankartan med en luobeteckning.<br />
På planutkastkartan anvisas byggnader som klassats som värdefulla utifrån Museiverkets<br />
byggnadsinventering. Beteckningen har preciserats i planens förslagsskede så att<br />
byggnaderna indelas i lokalt, regionalt och landskapsmässigt betydande byggnader,<br />
numreras och presenteras dessutom i en förteckning som bilaga till planbeskrivningen.<br />
På grund av områdets nuvarande befolkningsutveckling har de nya AP-områdena betecknats<br />
som reserv-områden i planförslaget.<br />
Nya AP-områden har avgränsats efter preciserande terrängbesök.<br />
AK-områden som skall utvecklas har anvisats med separat beteckning<br />
I C-områdets planbeteckning inbegrips en förutsättning om noggrannare anvisningar<br />
för byggande i sam-band med detaljplaneringen. Bestämmelsen ändras även så att Cbeteckningen<br />
inte gör det möjligt att bygga en stor detaljhandelsenhet av regional betydelse<br />
på området.<br />
AP-området intill kyrkan har i planförslaget anvisats som MY-1-område på grund av<br />
områdets natur- och landskapsvärden<br />
Området som enligt D-Marin Oy Ab:s planer reserverats för parkering beaktas i planförslaget.<br />
På VL-området i planutkastet fattas ett skogslagsobjekt av värdeklass III från Dragsfjärdens<br />
strand. Det är möjligt att skydda objektet med luo-beteckning med tanke på övrig<br />
markanvändning. Detta har lagts till i planförslaget.<br />
Den nya vägförbindelsen från Spikis till Tordalen som framförts i planutkastet har i<br />
planförslaget presenterats så att den nya vägen endast fortsätter fram till det nya bostadsområdet<br />
som anvisats i Spikis och separat till det nya bostadsområdet i Tordalen.<br />
Ändringar i detaljplaner som godkänts inofficiellt i <strong>kommun</strong>en har granskats efter att<br />
planutkastet varit framlagt. I planförslaget beaktas den rådande situationen som möjliggör<br />
en officiell ändring av detaljplanerna i framtiden.<br />
Planbeteckningar och -bestämmelser gällande AP-områden har ändrats.<br />
6.3.2 ÄNDRINGAR SOM GJORTS I PLANFÖRSLAGET EFTER KOMMUNSTYRELSENS BESLUT OM<br />
FRAMLÄGGANDE<br />
Planbestämmelserna har ändrats efter <strong>kommun</strong>styrelsens beslut om framläggande utifrån diskussionerna<br />
under myndighetsmötet 10.1.2013. Utifrån myndigheternas anvisningar gjordes<br />
följande ändringar på plankartan:<br />
C-området i <strong>kommun</strong>husets kvarter ändrades till C/S-område. I planbestämmelsen föreslås<br />
att <strong>kommun</strong>husets skyddsbehov ska granskas i detaljplaneringsskedet.<br />
Området med kolugnar i slaggtegel ändrades från C/S-område till SR-område, där det<br />
är tillåtet att placera funktioner som inte utgör fara för skyddet.<br />
Skyddsbeteckningen för fastighet 322-492-0001-0408 togs bort eftersom det utförts<br />
rikligt med reparationsåtgärder som ändrat byggnadens karaktär.<br />
Man beslöt att indela de byggnadsskyddsobjekt som framförs på plankartan och i planbeskrivningens<br />
bilaga i två värdeklasser: lokalt värdefulla och regionalt eller nationellt<br />
värdefulla.<br />
En regionalt eller nationellt värdefull byggnad, s.k. Murju, har lagts till i industriområdet.<br />
Fem regionalt eller nationellt värdefulla byggnader har ändrats till lokalt värdefulla<br />
byggnader.<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi
7 PLANENS FÖRVERKLIGANDE<br />
24.5.2013 57 (57)<br />
Industri- och lagerområdet (TY) på fastighet 1:286 ändrades till beteckningen industriområde<br />
som inte medför påverkan på miljön, där även boende i anknytning till verksamheten<br />
är tillåten. (TY/A).<br />
Vattenreningsverkets område (ET-1) utvidgades till ett enhetligt område på fastighet<br />
1:623.<br />
Området för vattentrafik (LV) på den södra sidan av centrumfunktionerna utvidgades<br />
österut.<br />
Masterna anvisades som områden för samhällsteknisk försörjning (ET) på fastigheterna<br />
1:288 och 1:484.<br />
Mellan Dalsbruksvägen och Slätsvägen anvisades ett nytt industri- och lagerområde<br />
(TY). Blåbärsstigen anvisades med beteckningen övrig väg eller gata.<br />
Dragningen av den nya vägförbindelsen ändrades vid fastighet 1:295 på området för<br />
centrumfunktioner.<br />
Elledningens beteckning ändrades från högspänningsledning till distributions- och högspänningsledning.<br />
Kartans dateringar ändrades till 5.2.2013.<br />
På plankartan har dessutom följande tekniska korrigeringar gjorts:<br />
En del av vägarna har anvisats med beteckningen övrig vägförbindelse<br />
Nya gång- och cykelvägsförbindelser har markerats med röd färg i stället för blå.<br />
texten för en luo-beteckning har flyttats så att den går lättare att läsa<br />
Bilaga 13 Myndighetsarbetsmöte, pro memoria<br />
På basen av markanvändnings- och byggnadslagen utarbetas generalplanen till grund för mer<br />
detaljerad planering och byggnation. Planen styr myndigheters och markägares verksamhet<br />
bl.a. enligt följande:<br />
Vid planering av åtgärder gällande markanvändningen bör ombesörjas att de inte försvårar generalplanens<br />
förverkligande. Vid beviljande av byggnadstillstånd bör vid områdens användning<br />
iakttas, att i generalplanen markerat användningsändamåls förverkligande inte försvåras. Generalplanen<br />
är inte i kraft på detaljplaneområden, men den fungerar som anvisning vid beredning<br />
eller ändring av detaljplan. Område avsett som byggnadsplats får inte genom lantmäteriförrättning<br />
ombildas till fastighet om åtgärden försvårar förverkligande av området till det ändamål<br />
som avsetts i generalplanen.<br />
Områdesreserveringar och bestämmelser i rättsverkande plan är bindande. Områdesreservationer<br />
bör dock tolkas med beaktande av delgeneralplanens generella karaktär; avgränsningar preciseras<br />
vid byggnadstillståndsbehandling och i samband med annat beslutsfattande.<br />
I Helsingfors 19.12.2012, granskad 14.1.2013 och 5.2.2013<br />
AIRIX Ympäristö Oy<br />
Maritta Heinilä Tapio Toropainen<br />
Arkitekt SAFA, YKS-506 Utvecklingsdirektör, DI<br />
AIRIX Ympäristö Oy, Y-tunnus 0564810-5, PL 88, Ratamestarinkatu 7a, 00521 HELSINKI, Puh. 010 241 4000, Fax. 010 241 4301<br />
Kotisivut www. airix.fi, sähköpostiosoitteet muotoa etunimi.sukunimi@airix.fi