Internationella projekt i skolan - WLH

Vad anser du att skolan har för roll i att engagera sig i omvärlden?
2.3 Begreppsförklaring
Internationalisering: När vi skriver om internationalisering handlar det om det som sker mellan de
svenska skolorna och deras projekt i ett annat land. Det rör sig om ett gräsrotsperspektiv.
Internationella projekt i skolan: Med internationella projekt menar vi skolor som har ett projekt i
ett annat land i världen.
Kultur: Det finns många sätt att förklara ordet kultur och det är väldigt svårdefinierat.
Återkommande förklarningar finns som; mänsklig sammanhållning, identitet, likheter och olikheter.
(Illman 2005) Det vi syftar på när vi skriver ordet kultur är världsuppfattningar, värderingar,
beteenden och levnadssätt.
3 BAKGRUND
I vår bakgrundsdel tar vi först upp ett historiskt perspektiv på skolan och internationalisering.
Därefter följer texter om vad internationaliseringsarbetet handlar om i skolan och anledningar till
varför en skola har ett internationellt projekt. Vi har i vår bakgrundsdel också tagit upp vad skolans
styrdokument säger om internationalisering och vi har även lyft frågan från det nationella till det
internationella genom att titta på olika internationella styrdokument. Om kulturer och kulturmöten
följer i en text därefter och tankar om individens och samhällets engagemang. Avslutningsvis i
bakgrunden finns en del med där vi presenterar tidigare uppsatser som hör till ämnet.
3.1 Historik om internationalisering i skolan
Det var efter andra världskriget som det riktigt sattes i gång med internationaliserade arbeten i
svenska skolor och som startade den internationaliserade skola vi har idag. Sverige som då stod
utanför kriget, var på väg mot en god tillväxt och hade även en stark ekonomiskt utveckling.
Möjligheter och viljan fanns för att hjälpa krigshärjade och fattiga länder och ett arbete om bistånd
baserat på tankar om internationell hjälp växte fram. 1946 lade skolkommissionen fram ett program
för att svenska ungdomar skulle få möjligheten att se andra kulturer och länder.
Under 1950-talet fokuserade Sveriges internationella arbeten på att organisera biståndsarbete
med internationell solidaritet som huvudsyfte. Det var det första beslutet som togs om svenska
biståndsmedel. En halv miljon anslogs till FN:s program för hjälp till utvecklingsländerna. 1962
kom en proposition med riktlinjer för den svenska biståndspolitiken. Meningen med detta var enligt
riksdagen att höja de fattigaste ländernas och folkens levnadsnivå. Detta var under samma år som
den första läroplanen gavs ut för den nioåriga grundskolan, Lgr 62. I den står det att skolan ska
förmedla kunskaper om de stora internationella frågorna och bidra till att lägga grunden till ett
internationellt samarbete mellan olika länder, samt ha en internationell förståelse. I politiken fick
biståndsfrågorna allt större betydelse under sextiotalet. År 1965 bildades SIDA som är en statlig
myndighet där förkortningen står för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Målet med
6