Internationella projekt i skolan - WLH

fattigare länder. Men i ett samarbete med NGO eller biståndsprojekt kan elevernas medkänsla för
andra människors situation väckas och på det sättet väcks förståelsen för den andra kulturen och
kanske en nyfikenhet som leder till att eleverna reser dit och kulturmöten eller kulturkrockar
uppstår. Dessa projekt leder tillslut fram till att vissa mål i Lpo94 uppnås.
Är det som en av lärarna sa att läroplansperspektiven är så övergripande att de kanske inte uppfattas
av alla som nödvändiga att ta med i undervisningen? Några av lärarna nämner inte ens Lpo94 som
ett motiv till att driva internationella projekt. Varför ser inte stat, kommun, skolledning och lärare
det som sitt ansvar att tillsammans arbeta för att uppnå alla punkter i skolans styrdokument? Ett
svar på det kan vara att det idag finns andra frågor som upptar samhällsdebatten än det som
inspirerade den nya läroplanen 1969. Läroplanen från 1969 var en återspegling av den
radikalisering som sköljde över vårt land då, en återspegling av ett engagemang och en vilja att
förändra samhället på många olika sätt. De åsikter som står med från den tiden i vår nuvarande
läroplan Lpo94 verkar inte ha samma kraft idag som då. De kommer inte fram i undervisningen. Vi
har inte undersökt hela fältet i den frågan och ser inte att vi kan besvara den frågan genom vår
undersökning. Men det är en intressant fråga att forska vidare i.
I FNs senaste deklaration skriver man att fler resurser behöver förflyttas och ökas till fattiga länder.
Många rika länder uppfyller detta genom att ge bistånd till de fattiga länderna. Men deklarationerna
talar också om att få kulturer att mötas och förstå varandra i en värld med motstridiga värderingar
och där klyftorna växer. Eftersom kulturer idag kommer närmare varandra på grund av den ökade
möjligheten att röra sig över nationsgränser är FNs vision om att hitta sätt att leva tillsammans
mycket aktuell idag. De internationella projekten i skolan kan vara bra verktyg för att förverkliga
dessa deklarationer och skapa en framtida förståelse och samarbete mellan människor och länder.
Genom vår undersökning av internationella projekt på skolan ser vi att flera kunskapsmål och
värdegrundsmål i skolans styrdokument som handlar om internationalisering har uppnåtts. Som
blivande lärare är detta något värdefullt vi tar med oss som vetskap i vår framtida yrkesutövning.
LITTERATURFÖRTECKNING
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bäckström, K. (1993). Jag har rätt lovar FN. Att arbeta med små barn kring FN:s konvention om
barnets rättigheter. Stockholm: Liber.
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. AB Wahlström & Widstrand.
Illman, R. & Nynäs P. (2005). Kultur, människa, möte: Ett humanistiskt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lendahls, B; Nordheden, I. & Ståhlstedt, U. (1990). Kulturmöten i klassrummet.
Utbildningsförlaget
Nyström, J. (2001). Att mötas och utvecklas. ABC i att bygga interkulturella utbyten. Centrum för
internationellt Ungdomsutbyte.
Sjöstrand, I. (1969). Fundror. Stockholm: Bonniers.
Skolverket (1999). Att möta det annorlunda. Liber
Skolverket. Lpo94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.
Skolverket (1996). Långt borta. Och nära. Läroplanerna och internationaliseringsbegreppet. Liber
Unesco och Svenska Unescorådet (2001). Utmaningen: En lägesbestämning vid 50-års jubileet.
Stockholm: Svenska Unescorådet.
34