Internationella projekt i skolan - WLH

More documents

Recommendations

Info

Hon säger att lite frön har såtts hos eleverna genom det projektet och hon hoppas att intresset och engagemanget för omvärlden fortsätter att sprida sig i framtiden genom eleverna. Pedagogen på Zenit säger att lärarens engagemang för omvärlden är viktigt för att väcka elevens engagemang för den. Men hon påpekar att innan ett engagemang kan gro måste det finnas ett eget intresse hos eleverna och att det är först då eleven kan rikta sitt engagemang åt det håll den själv vill. Hon säger vidare att ett engagemang för omvärlden från skolans håll alltid borde finnas med och genomsyra tänkandet och handlandet på skolan och att det inte bara ska komma från lärarna, utan att också skolledningen och annan personal på skolan ska ta del i det. Vem är det som frigör engagemangspotentialen för den globala samhällssituationen och kanaliserar den, undrar Owe Wikström? I vår studie är det pedagogerna i samarbete med de internationella projekten och globala frågorna som kan frigöra engagemangspotential hos eleverna. Genom att skriva styrdokument om vad som ska uppnås och följas i skolan ställer man krav på vad lärarna ska uppnå med sin undervisning. Detta kan till viss del väcka ett engagemang hos lärarna. Men engagemanget blir kraftfullare om det kommer ur en hjärtefråga hos läraren, från ett brinnande intresse. Lärarnas engagemang skapar ett nytt engagemang hos eleverna, det läraren gör är att väcka och locka fram ett intresse hos eleven och finns där som en stöttepelare och förebild för eleven i dens väg till ett eget engagemang. 7 Metoddiskussion Vi använde oss av en halvstrukturerad intervjuform med åtta olika frågeteman. Detta gjorde det möjligt att låta lärarna tala mer fritt. Genom intervjuerna fick vi fördjupade svar på våra frågor och ett rikt material om hur det är att driva ett internationellt projekt. Det som uttrycks i intervjuerna stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Men vi fick även fram oväntade kommentarer från intervjuerna om vad det kan innebära att driva internationella projekt. Det gav oss bl.a. en inblick i problematiken kring vem som har ansvaret för att målen i skolans styrdokument blir uppfyllda (se nedan). Att vi valde att sortera in svaren både efter våra frågeteman och efter våra problemställningar gjorde det lättare för oss att utläsa resultatet av intervjuerna. Jämförelsen av de olika projekten gav oss också en tydlighet i resultatet och underlättade arbetet med det. 8 Urvalsdiskussion Vi valde att intervjua lärare som var de mest drivande och engagerade i de internationella projekten. I vår studie har vi enbart intervjuat lärare på grundskolor som har internationella projekt i form av utbyten och samarbeten mellan skolor i olika länder, vi har inte studerat skolor som driver andra internationella projekt och inte intervjuat kommuner och skolledning. De resultat vi fått visar på 32
potentialen i den typ av internationella projekt vi undersökt och på det engagemang som varit drivkraften i dem. Vi ser här ett angeläget fält att göra fördjupade studier kring. En av våra frågeställningar var om eleverna har utvecklats och fått ett ökat engagemang genom arbetet. För att få ett bättre svar på den frågan tror vi att man skulle ha intervjuat elever. Antingen elever som har varit med i ett projekt men gått ut skolan, eller med elever som är engagerade i ett internationellt projekt på en skola idag. Vi tror då att vi hade fått mer uttömmande svar. Detta är ett antagande som vi gör genom att se på det resultat Eva Gestrins intervjuer med elever gav i hennes studie om internationaliseringen i skolan genom comeniusprojekt. Zenit (SIDA) som har en roll i att stötta internationellt projektarbete i skolorna gav ett positivt bidrag till vår studie. Den intervjun förstärkte det lärarna sa angående skolorganisationens och lärarnas ansvar i att väcka elevernas intresse och engagemang till internationella projekt. 9 Slutdiskussion och uppslag för nya studier Hos alla våra intervjupersoner har vi upplevt att de har haft ett stort engagemang till sitt arbete och det är detta engagemang som driver dem i arbetet med internationella projekt och globala frågor. Ett engagemang har i vår studie visat sig vara det som krävs för att hålla ett projekt igång. Men räcker det med att ha ett engagemang för att driva internationella projekt? Nej, man behöver stöd och resurser för att orka hålla det igång. Detta kan man se genom intervjuerna med de lärare som hade stöd från kommunen. Där kände inte lärarna att det tog mer kraft än vad de orkade och tid utöver deras vanliga arbetstid. Utan stöd blir projektarbetet lätt ett ideellt arbete för läraren som riskerar att bränna ut sig. Men om det står som mål i kommunens lokalplan blir arbetsvillkoren och kraven lika för alla på skolan och risken för att vissa lärare bränner ut sig minskar. För att arbetsklimatet för lärarna i de internationella projekten ska kunna bli bättre ser vi genom vår studie att engagemanget för de internationella projekten behöver finnas från det individuella planet ända upp till statlig nivå. Detta engagemang behövs på alla nivåer när man vill uppnå skolans mål i styrdokumenten genom de internationella projekten. Utan det stödet finns risken att skolan förlitar sig på ett ideellt arbete, som har karaktär av NGO-verksamhet, för att uppnå de statligt fastlagda målen. Sofia som hade projektet med vänskolan i Nicaragua hade en egen idé om hur man skulle kunna lösa problemen med att orka driva ett internationellt projekt. Hon jobbade intensivt för att det skulle finnas en tjänst som koordinatör för vänskolor hos Forum Syd (en svensk plattform för organisationer som jobbar med internationellt bistånd och opinionsbildning om globala frågor) Tanken var att denna person skulle etablera kontakter mellan skolor i Sverige och Nicaragua som önskade att ha en vänskola. Koordinatören skulle vara ett halvår i Nicaragua och ett halvår i Sverige och vara ett stöd för skolorna att starta upp och bli självgående i sitt arbete. Men förslaget avslogs. Sofia fick inget gehör för sin idé. När en lärare på detta sätt tar det som sitt individuella ansvar att arbeta för att förverkliga internationella projekt tar den del i det NGO har som sin uppgift. Det blir till ett frivilligt initiativ från läraren och kan inte ses som ett krav från skolan för att uppnå styrdokumenten. Det är varken skolans uppgift eller mål att skänka pengar eller material till 33
Page 1 and 2: Internationella projekt i skolan N
Page 3 and 4: Nyckelord Internationalisering, Int
Page 5 and 6: 5.3 NGO ...........................
Page 7 and 8: Följande dikt har vi tagit med fö
Page 9 and 10: dess arbete är att bidra till att
Page 11 and 12: leva tillsammans har glömts bort.
Page 13 and 14: och med gemensamma tag? Vem finns s
Page 15 and 16: 4.3 Forskningsetiska överväganden
Page 17 and 18: Hos några elever har jag sett ett
Page 19 and 20: Har arbetet väckt ett ökat engage
Page 21 and 22: Projektet har legat på ett individ
Page 23 and 24: Engagemanget har hela tiden ökat,
Page 25 and 26: 8. Vad anser du att skolan har för
Page 27 and 28: Ja, det tycker jag. Eleverna är my
Page 29 and 30: kanske är viktigt att uppdatera de
Page 31 and 32: 6 Resultatdiskussion I den här del
Page 33: arbetar endast med länder inom EU
Page 37: Widerberg, K. (2002). Kvalitativ fo

Internationella projekt i skolan - WLH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?