Internationella projekt i skolan - WLH

More documents

Recommendations

Info

Förbestämt tema- arbete x X Elevresor x x Tidsram x x Finansiering x Tabell: De olika projektens innehåll Projekten vänskola/partnerskolan: Här fanns inga bestämda regler för att gestalta arbetet. De hade ingen tidsram och var till viss del inte beroende av något ekonomiskt stöd och därför inte tvungna att uppfylla några förbestämda mål. De gjorde egna insamlingar men sökte och fick vid vissa tillfällen ekonomiskt stöd av t ex organisationer som SIDA. I dessa projekt skickades bistånd till partnerskolan i form av material och pengar och även till andra projekt som hade samband med partnerskolan. Eleverna var för det mesta med och samlade in material och pengar på olika sätt. Skolorna hittade på egna teman att arbeta med, det kunde vara allt från brevväxling till att bära hinkar med vatten på skolgården för att förstå hur barnen i de andra länderna har det i sin vardag. I dessa projekt hade eleverna rest till samarbetsländerna och även elever och lärare från dessa länder hade till viss del varit och hälsat på i Sverige. Comeniusprojekten: För att driva ett Comeniusprojekt skulle man ha ett tvåårigt (förut treårigt) samarbetsprojekt med minst två europeiska skolor. Man arbetade efter ett speciellt tema som bestämdes gemensamt av de involverade partnerskolorna. För att få ekonomiskt stöd måste vissa riktlinjer och mål uppfyllas, det var att elever och lärare skulle få ett internationellt perspektiv i undervisningen, främja förståelsen av Europas kulturer, och stimulera till språkinlärning och språklig mångfald. I de tre Comeniusprojekten vi undersökte hade samtliga projekt uppnått dessa mål. De hade under arbetet med temat fått ta del av samarbetsländernas arbeten och kulturutbyten har skett mellan länderna genom att eleverna haft både mailkontakt och rest och hälsat på varandra. Den engelska språkinlärningen hade stimulerats genom kommunikationen mellan eleverna. NGO - Bangladeshprojektet fungerade i första hand som ett biståndsprojekt för att hjälpa olika skolor i Bangladesh att starta upp skolor och kunna driva dem, det skulle vara i minst sex år. Eleverna samlade in pengar till projektet på olika sätt. Det anordnades ibland temadagar på skolan med Bangladesh som tema då barnen åt mat därifrån på Bangladesh-sätt och pedagogerna t ex berättade om Bangladeshs kultur och situation. Detta för att eleverna skulle få en inblick i landets kultur. Zenit: Pedagoger kan komma till Zenit på besök med sin klass och personalen som har fördjupade kunskaper i globala frågor, håller i en workshop. Under workshopen arbetar man bland annat med värderingsövningar och eleverna får möjlighet att ställa frågor om globala frågor till personalen och även uttrycka egna tankar om dessa frågor. Zenit arbetar med att ge inspiration till skolor. Kryssen i tabellen blir då inte helt jämförbara med skolornas projekt, där samverkan sker med skolor i andra länder. 28
6 Resultatdiskussion I den här delen kommer vi att diskutera våra fyra frågeställningar utifrån våra intervjuresultat och jämföra dem med litteraturen. 6.1 Frågeställningar Hur kommer det sig att lärarna arbetar med internationella projekt Lärarna nämner olika anledningar till vad de ser för mening med att arbeta med internationella projekt. Några av dem säger att man genom de internationella projekten kan väcka elevernas intresse och förståelse för andra människor på jorden och få ett kulturutbyte. Att de ska kunna förstå sin egen roll och del i världen och bli medvetna om hur mycket det finns att göra för att förbättra den. Det som lärarna nämner står med i Lpo94 som mål att uppnå när det gäller internationaliseringsarbetet i skolan. Att lärarna vi intervjuade arbetar med just det projekt som de gör, är i vissa fall kopplade till lärarnas personliga relation till projektlandet, till projektets tema eller till att projektet syftar till att överbrygga en brist på skolan. En del av dem säger att de under en lång tid innan de satt igång projektet på skolan har haft ett stort intresse för globala frågor. Detta bekräftar det som står i Skolverkets rapport (1999). När vi intervjuade lärarna kunde vi uppleva att de hade ett stort engagemang och brinnande intresse för projektet. Att skolorna överhuvudtaget hade dessa projekt berodde ofta på dessa lärare. Engagemanget verkade vara den drivande motorn i projektarbetena. I två fall hade en skola genom kommunens verksamhetsplan som mål att arbeta med internationella projekt. Där stod inte läraren själv som ansvarig för att starta upp och driva projektet utan kommunen ”puttade” på skolan att starta dem och lärarna fick det stöd de behövde för att starta upp och driva dem. Lärarna i denna skola sa att en anledning till att de arbetade med de internationella projekten berodde förutom eget intresse på de krav kommunen ställde på skolan genom de lokala styrdokumenten. Genom vår studie ser vi att det krävs tid, kraft och engagemang att driva ett internationellt projekt. Att skolorna får resurser och stöd gör det lättare för dem att hålla igång projekten och utveckla det, men det är inte det som tänder pedagogernas engagemang. Engagemanget har de oftast innan de startar projektet. Projektet är för lärarna inte bara ett sätt att arbeta för att uppnå de internationella målen i Lpo94, utan det är ett sätt att arbeta för någonting de tror på, något som kan berika och utveckla både eleverna och dem själva. De vill genom projekten verka för att förbättra och utveckla situationen i skolan internationellt och i vissa fall förbättra skolorna i samarbetsländerna. Genom studien kan vi utläsa att i alla projekten har Lpo94s mål om skolans internationalisering uppnåtts genom lärarens personliga engagemang. Vi ser att ett personligt engagemang spelar en viktig roll i arbetet med de internationella projekten och att det är en viktig del för att driva och hålla dem vid liv. Vad anser lärarna att skolan har för roll i att engagera sig i omvärlden? Att kunna förmedla projektet på ett levande sätt genom att läraren rest och hälsat på i samarbetslandet och sedan berättar om sina upplevelser där för eleverna nämner några lärare som ett sätt att väcka ett engagemang hos eleverna för projekten. Genom att eleverna i samband med 29
Page 1 and 2: Internationella projekt i skolan N
Page 3 and 4: Nyckelord Internationalisering, Int
Page 5 and 6: 5.3 NGO ...........................
Page 7 and 8: Följande dikt har vi tagit med fö
Page 9 and 10: dess arbete är att bidra till att
Page 11 and 12: leva tillsammans har glömts bort.
Page 13 and 14: och med gemensamma tag? Vem finns s
Page 15 and 16: 4.3 Forskningsetiska överväganden
Page 17 and 18: Hos några elever har jag sett ett
Page 19 and 20: Har arbetet väckt ett ökat engage
Page 21 and 22: Projektet har legat på ett individ
Page 23 and 24: Engagemanget har hela tiden ökat,
Page 25 and 26: 8. Vad anser du att skolan har för
Page 27 and 28: Ja, det tycker jag. Eleverna är my
Page 29: kanske är viktigt att uppdatera de
Page 33 and 34: arbetar endast med länder inom EU
Page 35 and 36: potentialen i den typ av internatio
Page 37: Widerberg, K. (2002). Kvalitativ fo

Internationella projekt i skolan - WLH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?