Internationella projekt i skolan - WLH

Engagemanget har hela tiden ökat, det har växt under arbetets gång. De elever som har rest till
samarbetsländerna har väckt de andra elevernas intresse genom att berätta om sina upplevelser där.
Beroende på vilket tema man arbetat med har elevernas intresse antingen ökats eller minskat.
Vad anser pedagogen att skolan har för roll i att engagera sig i omvärlden?
Hon anser att skolan har en viktig roll och hänvisar till vad det står i Lpo94. Hon ser skolan som en
del av resten av samhället och omvärlden.
5.2.3 Annika och Comeniusprojektet
Annika är 42 år gammal och har jobbat som lärare i 20 år. De första tio åren var hon lågstadielärare.
Efter det utbildade hon sig till specialpedagog och har arbetat som speciallärare. Hon brinner för att
ha internationella projekt, även om det innebär mycket mer jobb och kan vara tufft emellanåt. Vi
har intervjuat henne om två projekt som hon jobbar med. Det ena är ett Comeniusprojekt och det
andra är ett projekt i Bangladesh. Comeniusprojektet är med klasserna f-5 och innefattar tre klasser
med totalt 90 elever. Temat på projektet är att jobba med konst, dans och musik och de har avsatt en
dag i veckan för att arbeta med detta. Projektet är inne på tredje och sista året. De andra
projektländerna är Italien och Polen. Wales var med de två första åren, men fick inte fortsatt bidrag
för detta sista år. Annikas eget engagemang i detta projekt är för att hon tycker det är roligt och
intressant att ha internationella kontakter, göra utbyten, resa och möta andra kulturer.
1. Vad är din uppfattning om meningen med arbetet för eleverna?
Meningen med projektet är att ha ett kulturutbyte och även att få se att sätten man jobbar på i olika
skolor i Europa är ganska lika varandra. Temat i projektet med konst, musik och dans, kände vi att
vi jobbat alldeles för lite med. Vi har jobbat mycket med mätbara saker och ville med projektet
erbjuda eleverna på något annat. Detta som är jätteviktigt och som man ska ha med sig för att bli en
hel individ. Meningen med projektet är också att få individen att växa och få självförtroende,
framförallt de elever som normalt inte stärks och som man får kämpa extra med. De elever som inte
är så starka verbalt, eller kan skriva och tala så bra, har i projektet fått uttrycka sig i andra språk än
det talade språket med hjälp av konst, musik och dans.
2. Hur har arbetet gestaltats?
Varje land har arbetat med en berättelse som är speciell för deras land. Vi valde Ronja och har
jobbat fantastiskt fint med konst, musik och dans och har fått hjälp från Barn och Kulturcenter med
dansen och från Konstmuseet med konsten. Vi i de olika länderna har inspirerat och hjälpt varandra
i hur man kan jobba. Första året gjorde vi en teaterföreställning som vi spelade in och skickade till
våra samarbetsskolor och vi fick också del av deras filmer. Andra året jobbade vi mycket med
Ronjas känslor. Vi övade att se hennes känslor och hur hon uttrycker dem. Vi visade upp arbetet en
kväll för elevernas familjer. Det var ett målat rum med mycket konst som man fick gå in i och
uppleva Ronjas känslor. En musiksaga och dans var det också. Detta tredje år gör vi också en
föreställning, men bara en scen på fem minuter.
Vi har också haft andra delar i projektet, till exempel har eleverna skickat och visat hur en svensk
frukost ser ut. Vi har också gjort en kalender där vart land har gjort tre månadsbilder var. Dagarna
och månaderna står på alla ländernas språk och helgdagar är också utmärkta. Tanken är att vi ska
skriva en bok där alla länderna beskriver och förklarar sitt lands helgdagar. Traditionella svenska
danser har eleverna också lärt sig. 4: an och 5: an har även brevvänner i alla länderna.
3. Hur väcks elevens engagemang för projektet och vad har läraren för roll i det?
21