Internationella projekt i skolan - WLH

More documents

Recommendations

Info

till de olika intervjupersonerna eller att det skulle vara omöjligt att kvantifiera deras svar. Allt detta är fullt möjligt att utföra inom ramen för en kvalitativ intervju (Widerberg 2002, sid. 16). I det kvalitativa perspektivet betraktas verkligheten som subjektiv och människan ingår och är en del av denna. Det man intresserar sig för är hur människan uppfattar och tolkar sin omgivning. (Backman 1998). Vi använde en halvstrukturerad intervjuform Vi arbetade ut åtta olika frågeteman som vi använde som intervjuguide. Vi försökte vara lyhörda inför det pedagogen sa för att kunna lägga in spontana frågor i stunden och för att få fördjupade svar på det vi tyckte var extra intressant. Intervjuerna spelades in, och det som sades blev därefter ordagrant transkriberat till skrift. Efter det organiserade vi all data för att få en överskådlighet. I vår analys av materialet valde vi att använda våra frågeteman som kategorier och gjorde ett sammandrag av varje intervju där synpunkterna samlades efter dessa teman. I nästa steg samlade vi ihop de synpunkter som var väsentliga för våra fyra frågeställningar (se kapitel 1.4) som en sammanfattning av varje intervju. Som avslutning i redovisningsdelen har vi också grupperat de olika typerna av projekt var för sig och jämfört dem med varandra. Intressanta och i övrigt väsentliga synpunkter har vi valt att lyfta in direkt i diskussionsdelen. 4.1 Urval Tidigt i arbetets gång började vi söka efter skolor som under några år har haft internationella projekt. För att fokusera på de åldersgrupper av elever som vi själva kommer att arbeta med valde vi att rikta oss till grundskolor. Vi sökte skolor i Stockholmsregionen för att undvika långa resor. Skolorna hittade vi genom att söka på internet. Sedan ringde vi till skolorna och fick därigenom kontakt med sex pedagoger som är aktiva i internationella projekt. 4.2 Genomförande Vi började med att studera litteratur som vi valt ut, för att få en djupare inblick i ämnet. Efter det formulerade vi intervjufrågorna. En av oss hade en provintervju per telefon med en nyligen pensionerad pedagog som länge har arbetat med vänskolor. Det samtalet byggde på frågor vi hade arbetat fram under teorigenomgången. Vi ville genom den intervjun prova hur de fungerade och om de var enkla att förstå inför våra kommande intervjuer. Därefter justerade vi och bestämde de slutgiltiga frågorna som skulle vara med. Intervjupersonerna blev kontaktade per telefon och en tid bokades in när de hade möjlighet att träffa oss. Vi valde att inte skicka ut frågorna till våra intervjupersoner i förväg. Tanken med det var att de skulle kunna tala fritt utan att i förväg ha sett de frågor vi hade som grund för samtalet. (Kvale, 1997). Vi var också öppna och lyhörda för vad de uttryckte och ställde ibland spontana frågor för att få veta mer och få större inblick i deras uppfattning. Vi fick av alla samtycke till att spela in samtalen med en minidisc. Syftet var att slippa anteckna under själva intervjun för att kunna ha fokus på samtalet och få med det korrekta svaret från intervjupersonerna. Intervjuerna ägde rum på intervjupersonernas arbetsrum eller i deras hem och pågick i ungefär 45 min. En av intervjupersonerna, Annika, hade varit engagerad i två projekt. Hennes svar har vi därför redovisat på två ställen, beroende på vilket projekt hon berättade om. 12
4.3 Forskningsetiska överväganden Alla intervjupersoner blev vid första telefonkontakten muntligt informerade om syftet med intervjun och vår undersökning. Innan intervjuerna genomfördes informerade vi via e-post att intervjun är frivillig, att de kunde avbryta när som helst om de av någon anledning skulle vilja det och att deras anonymitet är garanterad. I redovisningsdelen är alla namn fingerade och varje intervju har raderats. Intervjupersonerna har erbjudits ett exemplar av studien när den är färdig. 5 RESULTAT Redovisningen är indelad efter de olika typerna av internationella projekt (vänskola/partnerskola, Comeniusprojekt och NGO) som fanns representerade på de olika skolorna och verksamheten på Zenit. Varje avsnitt inleds med en presentation av projektet och informanten, sedan följer intervjuredovisningen med sina åtta kategorier och därefter kommer en sammanfattning av synpunkter på de fyra frågeställningarna. Dessa ligger sedan till grund för en avslutande jämförelse mellan de olika projekten. 5.1 Vänskola/partnerskola Att en skola har kontakt med en annan skola kan kallas för flera olika saker, där vi förutom vänskola och partnerskola har stött på systerskola. Som namnen antyder handlar det om en relation skolorna emellan. Vad man gör är olika, men vanligt förekommande är att eleverna brevväxlar med varandra och ibland också besöker varandra. 5.1.1 Sofia och vänskolan i Nicaragua Sofia är 61 år gammal och har arbetat som musik-, NO- och spansklärare. Hon har länge haft en förkärlek till Centralamerika och velat starta ett samarbete med något land där. Sedan hon var ung har hon varit intresserad och engagerad i politik och samhällsfrågor. 1990 tog hon initiativ till att starta arbetet med en vänskola i Nicaragua. Innan dess hade hon länge varit engagerad i landet och under ett år på 1990-talet bodde hon där och utbildade förskollärare. 1. Vad är din uppfattning om meningen med arbetet för eleverna? Jag tycker det är otroligt viktigt att barnen i de rika länderna får upp ögonen för orättvisorna i världen och samtidigt förstår att vi alla är lika och beroende av varandra. Och att de kan binda sig både känslomässigt och intellektuellt till kunskapen om tredje världen och få vänner i dessa länder. Jag vill att de ska uppleva att det är fantastiskt roligt och få en annan bild av dessa länder och inte bara tro att det är krig och elände. Jag tror det är jätteviktigt att kunna se jorden som en helhet och motverka främlingsfientligheten här. Jag tror det är otroligt viktigt att få barnen medvetna globalt och att man börjar med det tidigt. Det är speciellt viktigt nu med den globala uppvärmningen och även detta att hjälpa hela världen och bekämpa fattigdomen. För det hänger ju ihop miljöförstörelsen och fattigdomen 2. Hur gestaltas arbetet? 13
Page 1 and 2: Internationella projekt i skolan N
Page 3 and 4: Nyckelord Internationalisering, Int
Page 5 and 6: 5.3 NGO ...........................
Page 7 and 8: Följande dikt har vi tagit med fö
Page 9 and 10: dess arbete är att bidra till att
Page 11 and 12: leva tillsammans har glömts bort.
Page 13: och med gemensamma tag? Vem finns s
Page 17 and 18: Hos några elever har jag sett ett
Page 19 and 20: Har arbetet väckt ett ökat engage
Page 21 and 22: Projektet har legat på ett individ
Page 23 and 24: Engagemanget har hela tiden ökat,
Page 25 and 26: 8. Vad anser du att skolan har för
Page 27 and 28: Ja, det tycker jag. Eleverna är my
Page 29 and 30: kanske är viktigt att uppdatera de
Page 31 and 32: 6 Resultatdiskussion I den här del
Page 33 and 34: arbetar endast med länder inom EU
Page 35 and 36: potentialen i den typ av internatio
Page 37: Widerberg, K. (2002). Kvalitativ fo

Internationella projekt i skolan - WLH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?