Internationella projekt i skolan - WLH

till de olika intervjupersonerna eller att det skulle vara omöjligt att kvantifiera deras svar. Allt
detta är fullt möjligt att utföra inom ramen för en kvalitativ intervju (Widerberg 2002, sid. 16).
I det kvalitativa perspektivet betraktas verkligheten som subjektiv och människan ingår och är en
del av denna. Det man intresserar sig för är hur människan uppfattar och tolkar sin omgivning.
(Backman 1998).
Vi använde en halvstrukturerad intervjuform Vi arbetade ut åtta olika frågeteman som vi använde
som intervjuguide. Vi försökte vara lyhörda inför det pedagogen sa för att kunna lägga in spontana
frågor i stunden och för att få fördjupade svar på det vi tyckte var extra intressant. Intervjuerna
spelades in, och det som sades blev därefter ordagrant transkriberat till skrift. Efter det organiserade
vi all data för att få en överskådlighet. I vår analys av materialet valde vi att använda våra
frågeteman som kategorier och gjorde ett sammandrag av varje intervju där synpunkterna samlades
efter dessa teman. I nästa steg samlade vi ihop de synpunkter som var väsentliga för våra fyra
frågeställningar (se kapitel 1.4) som en sammanfattning av varje intervju. Som avslutning i
redovisningsdelen har vi också grupperat de olika typerna av projekt var för sig och jämfört dem
med varandra. Intressanta och i övrigt väsentliga synpunkter har vi valt att lyfta in direkt i
diskussionsdelen.
4.1 Urval
Tidigt i arbetets gång började vi söka efter skolor som under några år har haft internationella
projekt. För att fokusera på de åldersgrupper av elever som vi själva kommer att arbeta med valde
vi att rikta oss till grundskolor. Vi sökte skolor i Stockholmsregionen för att undvika långa resor.
Skolorna hittade vi genom att söka på internet. Sedan ringde vi till skolorna och fick därigenom
kontakt med sex pedagoger som är aktiva i internationella projekt.
4.2 Genomförande
Vi började med att studera litteratur som vi valt ut, för att få en djupare inblick i ämnet. Efter det
formulerade vi intervjufrågorna. En av oss hade en provintervju per telefon med en nyligen
pensionerad pedagog som länge har arbetat med vänskolor. Det samtalet byggde på frågor vi hade
arbetat fram under teorigenomgången. Vi ville genom den intervjun prova hur de fungerade och om
de var enkla att förstå inför våra kommande intervjuer. Därefter justerade vi och bestämde de
slutgiltiga frågorna som skulle vara med.
Intervjupersonerna blev kontaktade per telefon och en tid bokades in när de hade möjlighet att träffa
oss. Vi valde att inte skicka ut frågorna till våra intervjupersoner i förväg. Tanken med det var att
de skulle kunna tala fritt utan att i förväg ha sett de frågor vi hade som grund för samtalet. (Kvale,
1997). Vi var också öppna och lyhörda för vad de uttryckte och ställde ibland spontana frågor för
att få veta mer och få större inblick i deras uppfattning. Vi fick av alla samtycke till att spela in
samtalen med en minidisc. Syftet var att slippa anteckna under själva intervjun för att kunna ha
fokus på samtalet och få med det korrekta svaret från intervjupersonerna. Intervjuerna ägde rum på
intervjupersonernas arbetsrum eller i deras hem och pågick i ungefär 45 min. En av
intervjupersonerna, Annika, hade varit engagerad i två projekt. Hennes svar har vi därför redovisat
på två ställen, beroende på vilket projekt hon berättade om.
12