Internationella projekt i skolan - WLH

More documents

Recommendations

Info

3.6 Kulturmöten Människor har en naturlig dragningskraft till människor och grupper de kan identifiera sig med. I den monokulturella miljön är endast en kultur representerad. Denna grupp delar ofta världsuppfattning, värderingar, beteende, kommunikationsmönster. I den mångkulturella miljön är flera kulturer representerade. Det betyder att flera monokulturella kulturer lever sida vid sida. I en sådan miljö finns det möjligheter till kulturmöten mellan människor, men dessa möten skapas inte automatiskt. Den interkulturella miljön blir möjlig när monokulturella grupper i en mångkulturell miljö tar steget att möta varandra genom integration och samverkan med det som är annorlunda. I denna miljö möts och blandas kulturella uttryck och världsbilder, här kan vi möta nya sätt att tänka och hitta nya lösningar på problem. Denna process kan vara skrämmande och vi möter kanske saker som är svåra att förstå, eller till och med provocerande. Ibland kan det vara svårt att acceptera att verkligheten är relativ och att det finns olika sätt att bedöma vad som är rätt eller fel. Detta svåra kan göra att vi backar och går tillbaka till vår monokulturella miljö. (Nyström 2001) Många konflikter på skola och förskola handlar om kulturkrockar som ofta beror på ett osvenskt sätt att uppträda och möta vardagslivet. Lärare känner ett stort behov av att utveckla metoder för att få elever och vuxna att ha respekt inför olika kulturer. Idag har vi mångkulturella klasser i många kommuner. Vi är idag en del av det globala samhället. Idag handlar skolans ansvar gällande internationaliseringsfrågor om ett ”här och nu arbete”, i vardagen insatt i ett globalt perspektiv. Man ska arbeta med attityder och värderingar inom detta område och det måste vara ett långsiktigt arbete och lämpar sig därför till det vardagliga arbetet i skolan. (Lendhals.1990, s.61-62) Den globalisering som äger rum idag har gjort att det finns en kulturell mångfald i flera länder. För att skapa en god gemenskap, handlar det om att kunna möta det som är nytt genom att vara öppen för nya tolkningsmöjligheter. Hur jag tolkar världen beror på min egen utsiktspunkt och av de traditioner som jag växt upp i och också skolats in i. Det går inte att lära känna världen utan att känna sig själv. Tolkningen av världen och tolkningen av mig själv hänger samman. Därför är självkännedom en central och integrerad del av ambitionen att vidga sina horisonter och öppna upp för nya betydelsesammanhang (Gustavsson 2000, s. 24). 3.7 Individens och samhällets engagemang Owe Wikström professor i religionspsykologi, psykoterapeut och författare, har skrivit böcker inom området livsåskådning och psykologi. Vi har valt att ta med hans text som belyser engagemang inför omvärlden, på samhällsplanet och hos den enskilda individen. Den förändring som sker i samhället idag, har lett till att ödmjukheten, medmänskligheten, ett självuppoffrande liv och ansvar för andra, har försvunnit eller tonats ner. Ansvaret för för de svaga som inte kan föra sin egen talan har överlåtits till den diffusa mängden som vi kallar samhället och av dess representanter. Samhällsforskningen är relativt enig i att det idag handlar mer om individen än om kollektivet, mer om den enskildes värden istället för gemensamma värden, mer om ensamhet istället för gemenskap. Den tillbakalutade likgiltigheten. När människan ser på TV om krig, naturkatastrofer och brutalitet är det kanske så att hon vill engagera sig, men helt enkelt inte orkar. Owe Wikström frågar sig vem som egentligen ser de svaga och faktiskt gör någonting åt situationen. Och hur görs det på lång sikt 10
och med gemensamma tag? Vem finns som frigör engagemangspotentialen och kanaliserar den? (Wikström 2006). 3.8 Uppsatser På internetsidorna uppsatser.se och på e-arkivet på Lärarhögskolan i Stockholm har vi sökt efter uppsatser och avhandlingar som liknar vårt ämne. På sökordet ”internationella projekt” fick vi ingen träff om något som handlade om skolans arbete. Med ”internationalisering” kom följande uppsats upp på uppsatser.se ”Internationalisering i skolan - Comeniusprojektet”, Eva Gestrin, Y-uppsats, Malmö Högskola. Eva Gestrin undersökte om arbetet med ett Comeniusprojekt på en skola hade uppfyllt de mål som man hade satt upp för de svenska eleverna och lärarna. Målen var att utveckla barnens förståelse för främmande språk genom att låta dem använda sina kunskaper för ett verkligt ändamål; att lära om vår europeiska kultur och omgivning genom att utforska och lyfta fram likheter och olikheter i samarbetet med andra skolor; att öka medvetandet i det lokala samhället om hur vi kan arbeta tillsammans för att etablera en vänskap mellan skolor och också att visa vårt ansvar som europeiska medborgare; att öka medvetandet om vikten av IT som kommunikationsmetod och att utveckla barnens förståelse för att den digitala teknologin där internet och e-post kan ha ett verkligt syfte. Eleverna intervjuade hon och kom i studien fram till att alla målen hade uppfyllts. Lärarna skickade hon en enkät till och frågade om positiva och negativa erfarenheter, vad eleverna fått ut av arbetet, samt om projektet har förändrat lärarnas undervisningssätt. I det stora hela har det varit svårt att få med många lärare på skolan och det har gått åt mycket tid för administration, men elevernas glädjefyllda svar i intervjuerna gör att författaren ser projektet som lyckat. Johanna Hjerpe och Hanna Wallmark från Steinerhögskolan undersökte i sin uppsats hur det lokala engagemanget hos fyra waldorfpedagogiska initiativ runt om i världen hänger samman med ett globalt ansvarstagande. Uppsatsen heter ”Ansvar ur frihet” och vad de kunde se med studien var att initiativens motiv och arbete bygger på det mänskliga engagemanget. Uppsatsförfattarna har i sin undersökning sett att alla initiativtagare är eldsjälar och starka individualiteter med stort samhällsengagemang. Vikten av att mötas mellan kulturer betonar alla initiativen och just detta tror uppsatsförfattarna kan skapa förutsättningar för en global medvetenhet. 4 METOD Studien baseras på kvalitativa verbala intervjuer med pedagoger. Vid kvalitativa intervjuer är syftet att använda sig av det direkta mötet mellan forskare och intervjuperson och det unika samtal som uppstår i just denna kontext, eftersom intervjupersonerna skiftar och därmed också relationen och samtalet. Forskaren är här det viktigaste redskapet i försöket att få fram och följa upp just den här intervjupersonens uppgifter, berättelser och förståelsen. Det behöver emellertid inte innebära att man inte kan eller bör ha tänkt igenom och planerat intervjuns innehåll och form på förhand, att man inte skulle kunna ställa samma frågor 11
Page 1 and 2: Internationella projekt i skolan N
Page 3 and 4: Nyckelord Internationalisering, Int
Page 5 and 6: 5.3 NGO ...........................
Page 7 and 8: Följande dikt har vi tagit med fö
Page 9 and 10: dess arbete är att bidra till att
Page 11: leva tillsammans har glömts bort.
Page 15 and 16: 4.3 Forskningsetiska överväganden
Page 17 and 18: Hos några elever har jag sett ett
Page 19 and 20: Har arbetet väckt ett ökat engage
Page 21 and 22: Projektet har legat på ett individ
Page 23 and 24: Engagemanget har hela tiden ökat,
Page 25 and 26: 8. Vad anser du att skolan har för
Page 27 and 28: Ja, det tycker jag. Eleverna är my
Page 29 and 30: kanske är viktigt att uppdatera de
Page 31 and 32: 6 Resultatdiskussion I den här del
Page 33 and 34: arbetar endast med länder inom EU
Page 35 and 36: potentialen i den typ av internatio
Page 37: Widerberg, K. (2002). Kvalitativ fo

Internationella projekt i skolan - WLH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?