Internationella projekt i skolan - WLH

3.6 Kulturmöten
Människor har en naturlig dragningskraft till människor och grupper de kan identifiera sig med. I
den monokulturella miljön är endast en kultur representerad. Denna grupp delar ofta
världsuppfattning, värderingar, beteende, kommunikationsmönster.
I den mångkulturella miljön är flera kulturer representerade. Det betyder att flera monokulturella
kulturer lever sida vid sida. I en sådan miljö finns det möjligheter till kulturmöten mellan
människor, men dessa möten skapas inte automatiskt. Den interkulturella miljön blir möjlig när
monokulturella grupper i en mångkulturell miljö tar steget att möta varandra genom integration och
samverkan med det som är annorlunda. I denna miljö möts och blandas kulturella uttryck och
världsbilder, här kan vi möta nya sätt att tänka och hitta nya lösningar på problem. Denna process
kan vara skrämmande och vi möter kanske saker som är svåra att förstå, eller till och med
provocerande. Ibland kan det vara svårt att acceptera att verkligheten är relativ och att det finns
olika sätt att bedöma vad som är rätt eller fel. Detta svåra kan göra att vi backar och går tillbaka till
vår monokulturella miljö. (Nyström 2001)
Många konflikter på skola och förskola handlar om kulturkrockar som ofta beror på ett osvenskt
sätt att uppträda och möta vardagslivet. Lärare känner ett stort behov av att utveckla metoder för att
få elever och vuxna att ha respekt inför olika kulturer. Idag har vi mångkulturella klasser i många
kommuner. Vi är idag en del av det globala samhället. Idag handlar skolans ansvar gällande
internationaliseringsfrågor om ett ”här och nu arbete”, i vardagen insatt i ett globalt perspektiv.
Man ska arbeta med attityder och värderingar inom detta område och det måste vara ett långsiktigt
arbete och lämpar sig därför till det vardagliga arbetet i skolan. (Lendhals.1990, s.61-62)
Den globalisering som äger rum idag har gjort att det finns en kulturell mångfald i flera länder. För
att skapa en god gemenskap, handlar det om att kunna möta det som är nytt genom att vara öppen
för nya tolkningsmöjligheter. Hur jag tolkar världen beror på min egen utsiktspunkt och av de
traditioner som jag växt upp i och också skolats in i.
Det går inte att lära känna världen utan att känna sig själv. Tolkningen av världen och tolkningen av
mig själv hänger samman. Därför är självkännedom en central och integrerad del av ambitionen att
vidga sina horisonter och öppna upp för nya betydelsesammanhang (Gustavsson 2000, s. 24).
3.7 Individens och samhällets engagemang
Owe Wikström professor i religionspsykologi, psykoterapeut och författare, har skrivit böcker inom
området livsåskådning och psykologi. Vi har valt att ta med hans text som belyser engagemang
inför omvärlden, på samhällsplanet och hos den enskilda individen. Den förändring som sker i
samhället idag, har lett till att ödmjukheten, medmänskligheten, ett självuppoffrande liv och ansvar
för andra, har försvunnit eller tonats ner. Ansvaret för för de svaga som inte kan föra sin egen talan
har överlåtits till den diffusa mängden som vi kallar samhället och av dess representanter.
Samhällsforskningen är relativt enig i att det idag handlar mer om individen än om kollektivet, mer
om den enskildes värden istället för gemensamma värden, mer om ensamhet istället för gemenskap.
Den tillbakalutade likgiltigheten. När människan ser på TV om krig, naturkatastrofer och brutalitet
är det kanske så att hon vill engagera sig, men helt enkelt inte orkar. Owe Wikström frågar sig vem
som egentligen ser de svaga och faktiskt gör någonting åt situationen. Och hur görs det på lång sikt
10