Internationella projekt i skolan - WLH
Internationella projekt i skolan - WLH
Internationella projekt i skolan - WLH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I Lpo94 står det om förståelse och medmänsklighet som en del av <strong>skolan</strong>s värdegrund och uppdrag.<br />
Förmågan att leva med och inse värdet av en kulturell mångfald betonas i och med att vi har en<br />
växande rörlighet över nationsgränser och genom det svenska samhällets internationalisering. Att<br />
vara medveten om sitt eget kulturarv samt delaktigheten i det gemensamma kulturarvet är viktig för<br />
att utveckla för en trygg identitet. Förmågan att leva sig in i andras villkor och värderingar samt<br />
förstå dem är också viktigt. Skolan är en social och kulturell mötesplats, med möjlighet och ansvar<br />
att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. På <strong>skolan</strong> är det rektorn som har ett särskilt<br />
ansvar för att <strong>skolan</strong>s internationella kontakter utvecklas.<br />
I Lpo94 finns det internationella perspektivet med som en av fyra övergripande läroplansperspektiv,<br />
de andra är det etiska, det historiska och miljöperspektivet. Dessa ska man alltid försöka ha med i<br />
undervisningen. Så här står det om det internationella perspektivet.<br />
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt<br />
sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta<br />
kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att<br />
utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet (Lpo94, s.6).<br />
3.3 <strong>Internationella</strong> styrdokument<br />
Sverige har skrivit under internationella konventioner som berör barn och utbildning. Ett exempel<br />
är FN:s konvention om barnets rättigheter. Den sätter barnet i fokus och synen på barnet är att det är<br />
unikt, har speciella behov och att barnet behöver stöd och skydd. I artikel 29 står det att barnets<br />
utbildning ska syfta till att<br />
(a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk<br />
förmåga;<br />
(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de<br />
principer som uppställts i Förenta nationernas stadga;<br />
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och<br />
egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som<br />
skiljer sig från barnets egen;<br />
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred,<br />
tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa<br />
grupper och personer som tillhör urbefolkningar;<br />
(e) utveckla respekt för naturmiljön (FN:s konvention hämtat ur Bäckström 1993, s. 29 ).<br />
I och med att Sverige har skrivit under finns ett åtagande att följa vad som står i konventionen och<br />
utbildningen ska således syfta till ovanstående punkter.<br />
I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står rätten till en grundläggande utbildning<br />
med. Nyare åtaganden har gjorts de senaste åren. Deklarationen har alltmer kommit att handla om<br />
en vidgad vision. En vision om fred och internationell solidaritet, humanistiska värden och tolerans<br />
för människor med olika tro. I grund och botten handlar det om ett sätt att leva tillsammans, i en<br />
värld med motstridiga värderingar där klyftorna växer. I den nyaste deklarationen från Dakar år<br />
2000, står det att det som behövs är att mer resurser mobiliseras och ökas till fattiga länder.<br />
Problemet är att det blivit en biståndsfråga för många rika länder. Den breda visionen om ett sätt att<br />
8