Internationella projekt i skolan - WLH

Internationella projekt 

i skolan 

Några pedagogers uppfattningar om arbetet 

Diana Neibig, Maria Slättorp och Aysun Tirpan 

Stockholms Universitet 

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och 

praktiska kunskapstraditioner 

Examensarbete 15 hp 

Examensämne: Internationella projekt i skolan. Några pedagogers uppfattningar 

om arbetet 

Tvärvetenskaplig ämneskurs i examensarbete (15 hp) 

Vårterminen 2008 

Examinator: Lars Lindström 

English title: International Projects in School. Some Pedagogs opinions of the 

Work

Internationella projekt 

i skolan 

Några pedagogers uppfattningar om arbetet 

Diana Neibig, Maria Slättorp och Aysun Tirpan 

Sammanfattning 

Genom att skolan har projekt i andra länder, kan den bli en del av ett större sammanhang. Skolan 

och eleverna kan komma ut i världen och världen kan komma in i skolan. Syftet med studien är att 

undersöka om varför och hur pedagoger arbetar med internationella projekt, och vad arbetet kan 

utveckla hos eleverna. Syftet med studien är också att undersöka om arbetet med internationella 

projekt kan leda till att det väcks ett ökat engagemang för omvärlden hos eleverna. 

Vi har använt oss av en kvalitativ studie och har intervjuat pedagoger som arbetar på grundskolor 

som har ett internationellt projekt. Vi har även intervjuat en annan pedagog som på heltid arbetar 

med globala frågor med skolungdomar. 

Sättet att arbeta med de internationella projekten varierar beroende av vilken form av projekt skolan 

väljer att arbeta med. Ofta innehåller projekten sådant lärarna tycker är viktigt att ta med i 

undervisningen och som de ofta har ett personligt intresse för. Utifrån intervjuerna har det visat sig 

att eleverna har fått nya perspektiv på livet genom att arbeta med projekten och deras engagemang 

för omvärlden har i många fall ökats. Flera punkter i skolans styrdokument som handlar om 

internationalisering har förverkligats genom de internationella projekten. Studien har också gett oss 

nya synsätt på vad det kan innebära att driva internationella projekt. Det som visat sig i studien är 

att för att på ett fruktbart sätt kunna driva ett internationellt projekt, krävs det ett stort engagemang 

inte bara från lärarna utan även från hela skolans organisation. 

Stockholms universitet 

106 91 Stockholm 

Telefon: 08–16 20 00 

www.su.se

Nyckelord 

Internationalisering, Internationella projekt, Engagemang 

Förord 

Vi som har skrivit uppsatsen heter Aysun, Diana och Maria. Vi har under uppsatsens gång delat 

resa genom att skriva den tillsammans, och vilken resa det har varit! Samarbetet oss emellan har 

utvecklat var och en av oss på sitt sätt. Till en början skrev vi uppsatsen tillsammans men på slutet 

delade vi upp uppsatsen mellan oss så att var och en hade fokus på sin del. Maria fokuserade på 

kapitel ett och två, Aysun på kapitel tre, och Diana på kapitel fyra och fem. Ett stort tack till alla de 

pedagoger vi har intervjuat för vår undersökning! Det var inspirerande och härligt att uppleva ert 

engagemang och få del av er kunskap. Tack också till alla våra familjemedlemmar som under 

arbetets gång har stöttat och hjälpt oss på olika sätt. Slutligen vill vi rikta ett varmt tack till våra 

handledare, Aarne och Göran, som vi har kunnat vända oss till i alla stunder och som har funnits 

och väglett oss på resan! 

1

1 INTRODUKTION............................................................................ 4 

2 Syfte............................................................................................. 5 

2.1 Avgränsningar......................................................................................5 

2.2 Frågeställningar ...................................................................................5 

2.3 Begreppsförklaring ...............................................................................6 

3 BAKGRUND ................................................................................... 6 

3.1 Historik om internationalisering i skolan...................................................6 

3.2 Lpo94 om internationalisering ................................................................7 

3.3 Internationella styrdokument .................................................................8 

3.4 Skolans arbete med internationalisering ..................................................9 

3.5 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter ...............................................9 

3.6 Kulturmöten ...................................................................................... 10 

3.7 Individens och samhällets engagemang ................................................. 10 

3.8 Uppsatser.......................................................................................... 11 

4 METOD........................................................................................ 11 

4.1 Urval ................................................................................................ 12 

4.2 Genomförande ................................................................................... 12 

4.3 Forskningsetiska överväganden ............................................................ 13 

5 RESULTAT................................................................................... 13 

5.1 Vänskola/partnerskola......................................................................... 13 

5.1.1 Sofia och vänskolan i Nicaragua ..................................................... 13 

5.1.1.1 Sammanfattning av Sofias svar ................................................................................15 

5.1.2 Jens och partnerskolan i Ryssland................................................... 15 

5.1.2.1 Sammanfattning av Jens svar....................................................................................16 

5.2 Comeniusprojekt ................................................................................ 17 

5.2.1 Patrik och Comeniusprojektet......................................................... 17 

5.2.1.1 Sammanfattning av Patriks svar ...............................................................................18 

5.2.2 Sylvia och Comeniusprojektet ........................................................ 19 

5.2.2.1 Sammanfattning av Sylvias svar...............................................................................20 

5.2.3 Annika och Comeniusprojektet ....................................................... 21 

5.2.3.1 Sammanfattning av Annikas svar .............................................................................23 

2

5.3 NGO ................................................................................................. 23 

5.3.1 Annika och projektet i Bangladesh .................................................. 23 

5.3.1.1. Sammanfattning av Annikas svar ............................................................................25 

5.4 Zenit, SIDA:s globala forum för unga .................................................... 25 

5.4.1 Sara och Zenitprojektet................................................................. 26 

5.4.1.1 Sammanfattning av Saras svar..................................................................................27 

5.5 Jämförelse av projekten ...................................................................... 27 

6 Resultatdiskussion ..................................................................... 29 

6.1 Frågeställningar ................................................................................. 29 

7 Metoddiskussion......................................................................... 32 

8 Urvalsdiskussion ........................................................................ 32 

9 Slutdiskussion och uppslag för nya studier................................. 33 

3

1 INTRODUKTION 

Att leva här på jorden är att vara en del av allt vad som är och allt vad som har funnits. Vi är 

uppbyggda av i princip samma byggstenar som funnits i annat liv här på jorden under de miljarder 

år jorden funnits. Om man tänker på vart vattnet i regndropparna som faller i regnskuren kommer 

från, eller vart vinden tidigare blåst på jorden, kan man uppleva jorden som en helhet och känna sig 

nära allt och alla. Vi människor lever här en stund på jorden utspridda på olika platser och med 

olika kultur, natur, språk med mera, men vi i uppsatsgruppen upplever att i grund och botten är vi 

alla lika. Lika i våra grundläggande behov och människovärde, och med det gemensamt att vi alla 

är världsmedborgare som delar ett ansvar för nuet och framtiden på vår jord. Dag Hammarskjöld 

har uttryckt att människan med en del av sin varelse, tillhör ett land, med dess speciella traditioner 

och problem. Och med en annan del är hon medborgare i en värld som inte innehar en nationell 

isolering. 

I dagens värld är vi sammankopplade med många människor och länder i vårt dagliga liv, direkt 

och indirekt. Världen är alltmer global. Det är många utmaningar inför framtiden på vår jord som vi 

bör beakta just nu. Hur mycket vi människor konsumerar och hur vi kan bromsa växthuseffekten är 

två att nämna. Att se sig själv och sin egen påverkan på andra människor och på vår jord tycker vi 

är en viktig del i livet som varande människa. I dagens värld när det sker, och förmodligen kommer 

att fortsätta ske, en förflyttning av människor från deras ursprungliga länder till nya, tror vi att 

öppenhet och respekt för nya kulturer är oerhört viktigt. Vi upplever själva att det är berikande att 

möta andra länder och andra människor med olika sätt att vara, leva och se på världen. 

Att i en skola arbeta med ett projekt utanför Sverige, tycker vi är ett sätt att visa eleverna att man 

engagerar sig i det internationella perspektivet. Pedagogen John Dewey såg skolan som ett 

minisamhälle och i detta fall ser vi det som att skolan även ska engagera sig i omvärlden med 

eleverna. Utanför skolan finns många olika folkrörelser och organisationer, men vi tycker det är 

viktigt att eleverna kommer i kontakt med engagemanget redan i skolan. Vi undrar över vilken roll 

skolan egentligen har i det internationella engagemanget. Det finns många olika sätt för en skola att 

engagera sig i det internationella. Som lärare kan man i sin undervisning ha ett internationellt 

perspektiv och dra paralleller till andra länder och människor. Om man i sin klass har elever som 

kommer från andra kulturer, kan man ta del av dessa. Att arbeta med Operation dagsverke är ett 

annat exempel som en hel del skolor gör. Eleverna får då vara med och samla in pengar som sedan 

skänks till ett speciellt land och projekt. Det vi är mest intresserade av är att titta närmre på projekt 

som är mer långvariga och som därmed är mer kontinuerliga i arbetet och där relationen till 

projektet och landet förmodligen är större. Vilka olika former av internationella projekt finns det 

och hur ser det arbetet ut på skolorna? Vad ser pedagogerna som jobbar med projektet för mening 

med det? Vad står det i olika styrdokument? Om en skola har ett internationellt projekt tycker vi 

också det är spännande att se vad det kan utveckla hos eleverna. 

4

Följande dikt har vi tagit med för vi tycker den anknyter till själva grundtankarna varför man vill 

engagera sig i omvärlden och arbeta internationellt. Vem angår egentligen världen? Angår den dig 

och mig? 

Angår det dej kanske 

Angår det dej kanske 

vad jag gör? 

Och vad jag tänker? 

Angår det mej kanske 

vad du gör? 

Och vad du tänker? 

Angår vi varandra kanske? 

Du och jag och alla vi 

som råkar leva här 

just nu 

och som det hänger på 

hur det ska bli i världen 

Angår vi varandra kanske? 

kanske det ja 

kanske (Sjöstrand, s.1) 

2 Syfte 

Syftet med studien är att undersöka om varför och hur pedagoger arbetar med internationella 

projekt och vad det arbetet kan utveckla hos eleverna. 

2.1 Avgränsningar 

Inom det stora ämnet internationalisering har vi valt att undersöka skolor som har något 

internationellt projekt, och vi har valt att undersöka projekt som är långvariga. Vi har valt att 

intervjua pedagoger ute på skolorna, för att få del av deras reflektioner av arbetet med projektet. Vi 

har också intervjuat en pedagog som arbetar med globala frågor med skolungdomar på heltid, på 

Zenit som är en del av SIDA och som inriktar arbetet mot unga människor, för att få del av hennes 

reflektioner. 

2.2 Frågeställningar 

De frågeställningar vi har velat få belysta av pedagogerna är 

Hur kommer det sig att du arbetar med internationella projekt? 

Hur ser arbetet ut på skolan och med eleverna? 

Upplever du att arbetet väckt ett ökat engagemang för omvärlden och utvecklat eleverna? 

5

Vad anser du att skolan har för roll i att engagera sig i omvärlden? 

2.3 Begreppsförklaring 

Internationalisering: När vi skriver om internationalisering handlar det om det som sker mellan de 

svenska skolorna och deras projekt i ett annat land. Det rör sig om ett gräsrotsperspektiv. 

Internationella projekt i skolan: Med internationella projekt menar vi skolor som har ett projekt i 

ett annat land i världen. 

Kultur: Det finns många sätt att förklara ordet kultur och det är väldigt svårdefinierat. 

Återkommande förklarningar finns som; mänsklig sammanhållning, identitet, likheter och olikheter. 

(Illman 2005) Det vi syftar på när vi skriver ordet kultur är världsuppfattningar, värderingar, 

beteenden och levnadssätt. 

3 BAKGRUND 

I vår bakgrundsdel tar vi först upp ett historiskt perspektiv på skolan och internationalisering. 

Därefter följer texter om vad internationaliseringsarbetet handlar om i skolan och anledningar till 

varför en skola har ett internationellt projekt. Vi har i vår bakgrundsdel också tagit upp vad skolans 

styrdokument säger om internationalisering och vi har även lyft frågan från det nationella till det 

internationella genom att titta på olika internationella styrdokument. Om kulturer och kulturmöten 

följer i en text därefter och tankar om individens och samhällets engagemang. Avslutningsvis i 

bakgrunden finns en del med där vi presenterar tidigare uppsatser som hör till ämnet. 

3.1 Historik om internationalisering i skolan 

Det var efter andra världskriget som det riktigt sattes i gång med internationaliserade arbeten i 

svenska skolor och som startade den internationaliserade skola vi har idag. Sverige som då stod 

utanför kriget, var på väg mot en god tillväxt och hade även en stark ekonomiskt utveckling. 

Möjligheter och viljan fanns för att hjälpa krigshärjade och fattiga länder och ett arbete om bistånd 

baserat på tankar om internationell hjälp växte fram. 1946 lade skolkommissionen fram ett program 

för att svenska ungdomar skulle få möjligheten att se andra kulturer och länder. 

Under 1950-talet fokuserade Sveriges internationella arbeten på att organisera biståndsarbete 

med internationell solidaritet som huvudsyfte. Det var det första beslutet som togs om svenska 

biståndsmedel. En halv miljon anslogs till FN:s program för hjälp till utvecklingsländerna. 1962 

kom en proposition med riktlinjer för den svenska biståndspolitiken. Meningen med detta var enligt 

riksdagen att höja de fattigaste ländernas och folkens levnadsnivå. Detta var under samma år som 

den första läroplanen gavs ut för den nioåriga grundskolan, Lgr 62. I den står det att skolan ska 

förmedla kunskaper om de stora internationella frågorna och bidra till att lägga grunden till ett 

internationellt samarbete mellan olika länder, samt ha en internationell förståelse. I politiken fick 

biståndsfrågorna allt större betydelse under sextiotalet. År 1965 bildades SIDA som är en statlig 

myndighet där förkortningen står för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Målet med 

6

dess arbete är att bidra till att skapa förutsättningar för att fattiga människor ska kunna förbättra sina 

levnadsvillkor. Sida har ansvar för ledning och administration av bistånd. När staten har ett ansvar 

om att sprida information och kunskap blir skolan ett redskap i processen. Lärarna uppfattades som 

en speciellt viktig grupp att engagera och informera SIDA var med om att ta fram undervisnings- 

och fortbildningsmaterial och man hade också samarbete med SÖ (Skolöverstyrelsen) om särskild 

fortbildning för lärare, vilket resulterade i så kallade u-landsseminarier. Syftet med dessa var att 

lärare på plats skulle få studera levnadsvillkor i landet och biståndsarbete, för att sedan kunna 

förmedla detta i undervisningen. Även annan skolpersonal, journalister, fackförbundsrepresentanter 

och läromedelsförfattare var med på resorna. Syftet var att de i text och bild kunde berätta om 

levnadsvillkoren och sprida det vidare i böcker, filmer och tidningar. (Skolverket 1996) 

Under 60- och 70-talet kom en våg av radikalisering i Sverige. Den internationella 

solidaritetsrörelsen, ökad kamp för jämlikhet internationellt sett och i Sverige, kampen i tredje 

världen, en ny vänsterrörelse och kvinnorörelsen är exempel på starka impulser. 

Folkbildningsarbetet genom studiecirklar var mycket aktivt. (Östberg, 1968) Detta engagemang och 

viljan att förändra tillvaron återspeglade sig i den nya läroplanen för grundskolan 1969, där 

solidaritet och ansvar finns inskrivet. I Lgr 80 var de grundläggande värderingarna desamma som 

tidigare. De handlade om de mänskliga rättigheterna, om en värld i fred och samverkan, samt 

ansvaret för den globala miljön. Skillnaden från tidigare år var att Sverige tagit emot många 

politiska flyktingar och andra asylsökande från krigsdrabbade och fattiga länder. Detta gjorde att 

den internationella solidariteten nu också kom att handla om livet här i Sverige. Under åttiotalet 

kom internationaliseringsarbetet i skolan att bli alltmer ämnesövergripande och intresset för EUländerna 

och samarbetet mellan dem ökade. (Skolverket 1996) 

3.2 Lpo94 om internationalisering 

I förarbetet till Lpo94 definierades internationaliseringsarbetet som tre specifika områden, som inte 

ska ses som ämnesrelaterade utan bör behandlas inom ramen för flera ämnen. 

1. Ökade språkkunskaper. Dessa krävs inte bara för att kommunicera med andra utan också för att 

ha en chans både på den internationella arbetsmarknaden som växer fram och på den inhemska 

arbetsmarknaden. 

2. Ökad kunskap om det egna kulturarvet. Denna ska göra eleverna medvetna om deras egna 

grundläggande värderingar och därigenom stärka deras identitet. Med stärkt identitet har elever 

lättare att möta och acceptera andra grupper. 

3. Ökad kunskap om andra kulturer och trosuppfattningar. Det ska leda till ökad tolerans. 

Kunskapen måste baseras på respekt för människors kulturella bakgrund och präglas av synen 

på mångkulturalitet som något värdefullt (Skolverket 1996, s. 45). 

Dessa tre områden kom sedan att prägla Lpo94 och är nu en del av de kunskapsmål som eleverna i 

grundskolan ska uppnå. De som hör till det internationaliseringsarbetet är 

har kunskaper om länders och världsdelars ömsesidiga beroende av varandra (…) 

har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska och västerländska kulturarv 

(…) 

utvecklat förståelse för andra kulturer. (Lpo94, s.10). 

7

I Lpo94 står det om förståelse och medmänsklighet som en del av skolans värdegrund och uppdrag. 

Förmågan att leva med och inse värdet av en kulturell mångfald betonas i och med att vi har en 

växande rörlighet över nationsgränser och genom det svenska samhällets internationalisering. Att 

vara medveten om sitt eget kulturarv samt delaktigheten i det gemensamma kulturarvet är viktig för 

att utveckla för en trygg identitet. Förmågan att leva sig in i andras villkor och värderingar samt 

förstå dem är också viktigt. Skolan är en social och kulturell mötesplats, med möjlighet och ansvar 

att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. På skolan är det rektorn som har ett särskilt 

ansvar för att skolans internationella kontakter utvecklas. 

I Lpo94 finns det internationella perspektivet med som en av fyra övergripande läroplansperspektiv, 

de andra är det etiska, det historiska och miljöperspektivet. Dessa ska man alltid försöka ha med i 

undervisningen. Så här står det om det internationella perspektivet. 

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt 

sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta 

kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att 

utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet (Lpo94, s.6). 

3.3 Internationella styrdokument 

Sverige har skrivit under internationella konventioner som berör barn och utbildning. Ett exempel 

är FN:s konvention om barnets rättigheter. Den sätter barnet i fokus och synen på barnet är att det är 

unikt, har speciella behov och att barnet behöver stöd och skydd. I artikel 29 står det att barnets 

utbildning ska syfta till att 

(a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk 

förmåga; 

(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt för de 

principer som uppställts i Förenta nationernas stadga; 

(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och 

egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som 

skiljer sig från barnets egen; 

(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, 

tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa 

grupper och personer som tillhör urbefolkningar; 

(e) utveckla respekt för naturmiljön (FN:s konvention hämtat ur Bäckström 1993, s. 29 ). 

I och med att Sverige har skrivit under finns ett åtagande att följa vad som står i konventionen och 

utbildningen ska således syfta till ovanstående punkter. 

I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står rätten till en grundläggande utbildning 

med. Nyare åtaganden har gjorts de senaste åren. Deklarationen har alltmer kommit att handla om 

en vidgad vision. En vision om fred och internationell solidaritet, humanistiska värden och tolerans 

för människor med olika tro. I grund och botten handlar det om ett sätt att leva tillsammans, i en 

värld med motstridiga värderingar där klyftorna växer. I den nyaste deklarationen från Dakar år 

2000, står det att det som behövs är att mer resurser mobiliseras och ökas till fattiga länder. 

Problemet är att det blivit en biståndsfråga för många rika länder. Den breda visionen om ett sätt att 

8

leva tillsammans har glömts bort. Det som behövs är en breddning av internationella kontakter och 

att det etableras mer kontakter mellan lärare och elever i fattiga och rika länder och mellan dem 

som har ansvaret för att formulera kursplaner och mål. I Sverige kan vi bland annat arbeta för att 

det ska finnas mer möjligheter till utbyte mellan fattiga och rika länder, och att det ska finnas en 

diskussion däremellan gällande utbildning och demokrati. (Unesco och Svenska Unescorådet.) 

3.4 Skolans arbete med internationalisering 

Att arbeta med internationalisering handlar om att sträcka sig ut över den egna skolmiljön, 

lokalsamhället, Europa och världen. Samtidigt handlar det om att vända sig inåt för personlig 

utveckling och att förmedla skolans värdegrund till eleverna. Skolan kan arbeta med 

internationalisering inom många olika områden. Det kan handla om att eleverna lär sig ett nytt 

språk, att de har skolutbyten/samarbeten eller att läraren i undervisningen har med ett internationellt 

perspektiv. Internationalisering kan också handla om att förmedla attityder och värderingar för att 

ha en öppen och ickedömande bild till olika kulturer och människor, och att förmedla empati. 

Att skolor jobbar med internationalisering på sitt sätt, kan bero på olika saker. Vad de engagerar sig 

i kan bero på vad lärarna ser för brister i skolan och i samhället. Det kan också komma ur vissa 

lärares engagemang i olika ämnen. Personer som är eldsjälar och de mest engagerade kan dels ha en 

bakgrund i ett visst land eller en viss organisation. Det kan också bottna i olika statusförhållanden i 

skolan och samhället. 

På de skolor där man har ett internationellt projekt är ambitionen hos många lärare att man vill att 

arbetet ska bli integrerat i undervisningen och inget utöver eller extra. En del skolor har 

återkommande temaveckor, eller sätter av en dag eller tid för att arbeta med detta. Många skolor har 

dock erfarenhet av att det kan vara svårt att etablera en internationell kontakt och att få den att 

fortgå med stabilitet och kontinuitet. Det är ofta engagerade lärare som håller i kontakten. 

(Skolverket 1999) 

3.5 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter 

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står rätten till en grundläggande utbildning med. 

Nyare åtaganden har gjorts de senaste åren. Deklarationen har alltmer kommit att handla om en 

vidgad vision. En vision om fred och internationell solidaritet, humanistiska värden och tolerans för 

människor med olika tro. I grund och botten handlar det om ett sätt att leva tillsammans, i en värld 

med motstridiga värderingar där klyftorna växer. 

I den nyaste deklarationen från Dakar år 2000, står det att det som behövs är att mer resurser 

behöver mobiliseras och ökas till fattiga länder. Problemet är att det blivit en biståndsfråga för 

många rika länder. Den breda visionen om ett sätt att leva tillsammans har glömts bort. Det som 

behövs är en breddning av internationella kontakter och att det etableras mer kontakter mellan 

lärare och elever i fattiga och rika länder och mellan dem som har ansvaret för att formulera 

kursplaner och mål. I Sverige kan vi bland annat jobba för att det ska finnas mer möjligheter till 

utbyte mellan fattiga och rika länder, och att det ska finnas en diskussion däremellan gällande 

utbildning och demokrati. (Unesco och Svenska Unescorådet) 

9

3.6 Kulturmöten 

Människor har en naturlig dragningskraft till människor och grupper de kan identifiera sig med. I 

den monokulturella miljön är endast en kultur representerad. Denna grupp delar ofta 

världsuppfattning, värderingar, beteende, kommunikationsmönster. 

I den mångkulturella miljön är flera kulturer representerade. Det betyder att flera monokulturella 

kulturer lever sida vid sida. I en sådan miljö finns det möjligheter till kulturmöten mellan 

människor, men dessa möten skapas inte automatiskt. Den interkulturella miljön blir möjlig när 

monokulturella grupper i en mångkulturell miljö tar steget att möta varandra genom integration och 

samverkan med det som är annorlunda. I denna miljö möts och blandas kulturella uttryck och 

världsbilder, här kan vi möta nya sätt att tänka och hitta nya lösningar på problem. Denna process 

kan vara skrämmande och vi möter kanske saker som är svåra att förstå, eller till och med 

provocerande. Ibland kan det vara svårt att acceptera att verkligheten är relativ och att det finns 

olika sätt att bedöma vad som är rätt eller fel. Detta svåra kan göra att vi backar och går tillbaka till 

vår monokulturella miljö. (Nyström 2001) 

Många konflikter på skola och förskola handlar om kulturkrockar som ofta beror på ett osvenskt 

sätt att uppträda och möta vardagslivet. Lärare känner ett stort behov av att utveckla metoder för att 

få elever och vuxna att ha respekt inför olika kulturer. Idag har vi mångkulturella klasser i många 

kommuner. Vi är idag en del av det globala samhället. Idag handlar skolans ansvar gällande 

internationaliseringsfrågor om ett ”här och nu arbete”, i vardagen insatt i ett globalt perspektiv. 

Man ska arbeta med attityder och värderingar inom detta område och det måste vara ett långsiktigt 

arbete och lämpar sig därför till det vardagliga arbetet i skolan. (Lendhals.1990, s.61-62) 

Den globalisering som äger rum idag har gjort att det finns en kulturell mångfald i flera länder. För 

att skapa en god gemenskap, handlar det om att kunna möta det som är nytt genom att vara öppen 

för nya tolkningsmöjligheter. Hur jag tolkar världen beror på min egen utsiktspunkt och av de 

traditioner som jag växt upp i och också skolats in i. 

Det går inte att lära känna världen utan att känna sig själv. Tolkningen av världen och tolkningen av 

mig själv hänger samman. Därför är självkännedom en central och integrerad del av ambitionen att 

vidga sina horisonter och öppna upp för nya betydelsesammanhang (Gustavsson 2000, s. 24). 

3.7 Individens och samhällets engagemang 

Owe Wikström professor i religionspsykologi, psykoterapeut och författare, har skrivit böcker inom 

området livsåskådning och psykologi. Vi har valt att ta med hans text som belyser engagemang 

inför omvärlden, på samhällsplanet och hos den enskilda individen. Den förändring som sker i 

samhället idag, har lett till att ödmjukheten, medmänskligheten, ett självuppoffrande liv och ansvar 

för andra, har försvunnit eller tonats ner. Ansvaret för för de svaga som inte kan föra sin egen talan 

har överlåtits till den diffusa mängden som vi kallar samhället och av dess representanter. 

Samhällsforskningen är relativt enig i att det idag handlar mer om individen än om kollektivet, mer 

om den enskildes värden istället för gemensamma värden, mer om ensamhet istället för gemenskap. 

Den tillbakalutade likgiltigheten. När människan ser på TV om krig, naturkatastrofer och brutalitet 

är det kanske så att hon vill engagera sig, men helt enkelt inte orkar. Owe Wikström frågar sig vem 

som egentligen ser de svaga och faktiskt gör någonting åt situationen. Och hur görs det på lång sikt 

10

och med gemensamma tag? Vem finns som frigör engagemangspotentialen och kanaliserar den? 

(Wikström 2006). 

3.8 Uppsatser 

På internetsidorna uppsatser.se och på e-arkivet på Lärarhögskolan i Stockholm har vi sökt efter 

uppsatser och avhandlingar som liknar vårt ämne. På sökordet ”internationella projekt” fick vi 

ingen träff om något som handlade om skolans arbete. Med ”internationalisering” kom följande 

uppsats upp på uppsatser.se 

”Internationalisering i skolan - Comeniusprojektet”, Eva Gestrin, Y-uppsats, Malmö Högskola. 

Eva Gestrin undersökte om arbetet med ett Comeniusprojekt på en skola hade uppfyllt de mål som 

man hade satt upp för de svenska eleverna och lärarna. Målen var att utveckla barnens förståelse för 

främmande språk genom att låta dem använda sina kunskaper för ett verkligt ändamål; att lära om 

vår europeiska kultur och omgivning genom att utforska och lyfta fram likheter och olikheter i 

samarbetet med andra skolor; att öka medvetandet i det lokala samhället om hur vi kan arbeta 

tillsammans för att etablera en vänskap mellan skolor och också att visa vårt ansvar som europeiska 

medborgare; att öka medvetandet om vikten av IT som kommunikationsmetod och att utveckla 

barnens förståelse för att den digitala teknologin där internet och e-post kan ha ett verkligt syfte. 

Eleverna intervjuade hon och kom i studien fram till att alla målen hade uppfyllts. Lärarna skickade 

hon en enkät till och frågade om positiva och negativa erfarenheter, vad eleverna fått ut av arbetet, 

samt om projektet har förändrat lärarnas undervisningssätt. I det stora hela har det varit svårt att få 

med många lärare på skolan och det har gått åt mycket tid för administration, men elevernas 

glädjefyllda svar i intervjuerna gör att författaren ser projektet som lyckat. 

Johanna Hjerpe och Hanna Wallmark från Steinerhögskolan undersökte i sin uppsats hur det lokala 

engagemanget hos fyra waldorfpedagogiska initiativ runt om i världen hänger samman med ett 

globalt ansvarstagande. Uppsatsen heter ”Ansvar ur frihet” och vad de kunde se med studien var att 

initiativens motiv och arbete bygger på det mänskliga engagemanget. Uppsatsförfattarna har i sin 

undersökning sett att alla initiativtagare är eldsjälar och starka individualiteter med stort 

samhällsengagemang. Vikten av att mötas mellan kulturer betonar alla initiativen och just detta tror 

uppsatsförfattarna kan skapa förutsättningar för en global medvetenhet. 

4 METOD 

Studien baseras på kvalitativa verbala intervjuer med pedagoger. 

Vid kvalitativa intervjuer är syftet att använda sig av det direkta mötet mellan forskare och 

intervjuperson och det unika samtal som uppstår i just denna kontext, eftersom intervjupersonerna 

skiftar och därmed också relationen och samtalet. Forskaren är här det viktigaste redskapet i 

försöket att få fram och följa upp just den här intervjupersonens uppgifter, berättelser och 

förståelsen. Det behöver emellertid inte innebära att man inte kan eller bör ha tänkt igenom och 

planerat intervjuns innehåll och form på förhand, att man inte skulle kunna ställa samma frågor 

11

till de olika intervjupersonerna eller att det skulle vara omöjligt att kvantifiera deras svar. Allt 

detta är fullt möjligt att utföra inom ramen för en kvalitativ intervju (Widerberg 2002, sid. 16). 

I det kvalitativa perspektivet betraktas verkligheten som subjektiv och människan ingår och är en 

del av denna. Det man intresserar sig för är hur människan uppfattar och tolkar sin omgivning. 

(Backman 1998). 

Vi använde en halvstrukturerad intervjuform Vi arbetade ut åtta olika frågeteman som vi använde 

som intervjuguide. Vi försökte vara lyhörda inför det pedagogen sa för att kunna lägga in spontana 

frågor i stunden och för att få fördjupade svar på det vi tyckte var extra intressant. Intervjuerna 

spelades in, och det som sades blev därefter ordagrant transkriberat till skrift. Efter det organiserade 

vi all data för att få en överskådlighet. I vår analys av materialet valde vi att använda våra 

frågeteman som kategorier och gjorde ett sammandrag av varje intervju där synpunkterna samlades 

efter dessa teman. I nästa steg samlade vi ihop de synpunkter som var väsentliga för våra fyra 

frågeställningar (se kapitel 1.4) som en sammanfattning av varje intervju. Som avslutning i 

redovisningsdelen har vi också grupperat de olika typerna av projekt var för sig och jämfört dem 

med varandra. Intressanta och i övrigt väsentliga synpunkter har vi valt att lyfta in direkt i 

diskussionsdelen. 

4.1 Urval 

Tidigt i arbetets gång började vi söka efter skolor som under några år har haft internationella 

projekt. För att fokusera på de åldersgrupper av elever som vi själva kommer att arbeta med valde 

vi att rikta oss till grundskolor. Vi sökte skolor i Stockholmsregionen för att undvika långa resor. 

Skolorna hittade vi genom att söka på internet. Sedan ringde vi till skolorna och fick därigenom 

kontakt med sex pedagoger som är aktiva i internationella projekt. 

4.2 Genomförande 

Vi började med att studera litteratur som vi valt ut, för att få en djupare inblick i ämnet. Efter det 

formulerade vi intervjufrågorna. En av oss hade en provintervju per telefon med en nyligen 

pensionerad pedagog som länge har arbetat med vänskolor. Det samtalet byggde på frågor vi hade 

arbetat fram under teorigenomgången. Vi ville genom den intervjun prova hur de fungerade och om 

de var enkla att förstå inför våra kommande intervjuer. Därefter justerade vi och bestämde de 

slutgiltiga frågorna som skulle vara med. 

Intervjupersonerna blev kontaktade per telefon och en tid bokades in när de hade möjlighet att träffa 

oss. Vi valde att inte skicka ut frågorna till våra intervjupersoner i förväg. Tanken med det var att 

de skulle kunna tala fritt utan att i förväg ha sett de frågor vi hade som grund för samtalet. (Kvale, 

1997). Vi var också öppna och lyhörda för vad de uttryckte och ställde ibland spontana frågor för 

att få veta mer och få större inblick i deras uppfattning. Vi fick av alla samtycke till att spela in 

samtalen med en minidisc. Syftet var att slippa anteckna under själva intervjun för att kunna ha 

fokus på samtalet och få med det korrekta svaret från intervjupersonerna. Intervjuerna ägde rum på 

intervjupersonernas arbetsrum eller i deras hem och pågick i ungefär 45 min. En av 

intervjupersonerna, Annika, hade varit engagerad i två projekt. Hennes svar har vi därför redovisat 

på två ställen, beroende på vilket projekt hon berättade om. 

12

4.3 Forskningsetiska överväganden 

Alla intervjupersoner blev vid första telefonkontakten muntligt informerade om syftet med 

intervjun och vår undersökning. Innan intervjuerna genomfördes informerade vi via e-post att 

intervjun är frivillig, att de kunde avbryta när som helst om de av någon anledning skulle vilja det 

och att deras anonymitet är garanterad. I redovisningsdelen är alla namn fingerade och varje 

intervju har raderats. Intervjupersonerna har erbjudits ett exemplar av studien när den är färdig. 

5 RESULTAT 

Redovisningen är indelad efter de olika typerna av internationella projekt (vänskola/partnerskola, 

Comeniusprojekt och NGO) som fanns representerade på de olika skolorna och verksamheten på 

Zenit. Varje avsnitt inleds med en presentation av projektet och informanten, sedan följer 

intervjuredovisningen med sina åtta kategorier och därefter kommer en sammanfattning av 

synpunkter på de fyra frågeställningarna. Dessa ligger sedan till grund för en avslutande jämförelse 

mellan de olika projekten. 

5.1 Vänskola/partnerskola 

Att en skola har kontakt med en annan skola kan kallas för flera olika saker, där vi förutom 

vänskola och partnerskola har stött på systerskola. Som namnen antyder handlar det om en relation 

skolorna emellan. Vad man gör är olika, men vanligt förekommande är att eleverna brevväxlar med 

varandra och ibland också besöker varandra. 

5.1.1 Sofia och vänskolan i Nicaragua 

Sofia är 61 år gammal och har arbetat som musik-, NO- och spansklärare. Hon har länge haft en 

förkärlek till Centralamerika och velat starta ett samarbete med något land där. Sedan hon var ung 

har hon varit intresserad och engagerad i politik och samhällsfrågor. 1990 tog hon initiativ till att 

starta arbetet med en vänskola i Nicaragua. Innan dess hade hon länge varit engagerad i landet och 

under ett år på 1990-talet bodde hon där och utbildade förskollärare. 

1. Vad är din uppfattning om meningen med arbetet för eleverna? 

Jag tycker det är otroligt viktigt att barnen i de rika länderna får upp ögonen för orättvisorna i 

världen och samtidigt förstår att vi alla är lika och beroende av varandra. Och att de kan binda sig 

både känslomässigt och intellektuellt till kunskapen om tredje världen och få vänner i dessa länder. 

Jag vill att de ska uppleva att det är fantastiskt roligt och få en annan bild av dessa länder och inte 

bara tro att det är krig och elände. Jag tror det är jätteviktigt att kunna se jorden som en helhet och 

motverka främlingsfientligheten här. Jag tror det är otroligt viktigt att få barnen medvetna globalt 

och att man börjar med det tidigt. Det är speciellt viktigt nu med den globala uppvärmningen och 

även detta att hjälpa hela världen och bekämpa fattigdomen. För det hänger ju ihop 

miljöförstörelsen och fattigdomen 

2. Hur gestaltas arbetet? 

13

Vi har gjort många olika saker under de 17 år som vi haft vår vänskola. Dels har vi gjort olika 

insamlingar, av pengar eller av materiella saker såsom cyklar som vi har skänkt och skickat till 

dem. Av pengarna som vi har stöttat dem med, har de byggt en ny skola som är den finaste man kan 

tänka sig. Det är jättemånga barn som nu går på skolan till och med högstadiet, tack vare vårt stöd. 

Vi har också hjälpt dem med ett vattenprojekt så att hela byn fick vatten till deras hus. Genom vårt 

arbete och stöd har de i byn fått ett hopp, en framtid och en otrolig aktivitet. Vi har också haft 

fadderverksamhet där familjer som bor här varje månad skänker en viss summa pengar. De har 

bland annat gått till att bygga nya fina hus till de familjer i byn som bott i de allra sämsta husen och 

till stipendiater som har stöttats för att kunna ta studenten och studera på universitet. 

När vi har haft insamlingar har varje klass försökt komma på idéer om hur man ska samla in 

pengar. Det har varit alltifrån att gå ut i skogen och plocka lingon, göra lingonsylt och sälja dem. Sy 

lapptäcke och väva vänskapsband som de gör i indiankulturen. De äldre eleverna har haft café och 

disco och lågstadieeleverna har gjort en show som handlade om internationell solidaritet. Förutom 

insamlingarna har vi i det dagliga arbetet på skolan gjort flera andra saker. Eleverna har t.ex. fått 

prova att bära vatten på huvudet som är många flickors dagliga uppgift i Nicaragua. Vi fyllde 

tiolitershinkar med vatten och så fick de gå fram och tillbaka med dem på skolgården. I spanskan 

skriver eleverna brev, även när eleverna har varit yngre har jag översatt deras brev till spanska och 

breven från vänskolan till svenska. Numera översätter eleverna i klass sex det som övning på 

spanskalektionerna. Vi har också skickat bandspelare och band som vi har sjungit in sånger på. De 

har bland annat skickat sånger, brev, teckningar, dikter, presenter och maracas till oss. 

Vi lärare har gjort flera resor till vänskolan och jag brukar åka dit ungefär en gång varje år. 2006 

åkte vi iväg med elever från klass 9 som har haft brevkompisar på vänskolan sedan lågstadiet. 

Eleverna filmade när de var där som de sedan visade för alla på skolan när de kom hem. Tre vuxna 

från vänskola - byn var här 1997 och de besökte olika skolor och berättade. Det var en enorm 

upplevelse för dem. Jag skulle önska att de ungdomar därifrån som fått lite utbildning skulle kunna 

komma hit, att det skulle kunna bli ömsesidigt. 

3. Hur väcks elevens engagemang för projektet och vad har läraren för roll i det? 

Elevernas engagemang väcks genom att man som lärare presenterar vänskolan på ett personligt sätt 

för eleverna, med ansikten och personliga brev därifrån. Om man som lärare kommer hem från ett 

besök i vänskolan och landet, är det viktigt att man berättar om hur det var och visar foto eller film. 

Att eleverna har brevkompisar därifrån gör att de binds känslomässigt och intellektuellt. Det är 

genom att man gör saker som medvetenheten väcks. Nya tankar och frågor kommer upp och man 

blir engagerad. Det hänger väldigt mycket på om läraren själv är intresserad för att den ska kunna 

engagera eleverna. 

4. Behöver det finnas en grund hos eleverna för att öppna och engagera sig i omvärlden? 

Barn har öppna hjärtan och de flesta har en naturlig solidaritet. 

5. Hur tycker eleverna det är att arbeta? 

När vi väl kommer igång är de jätteengagerade. Efter att vi reste till Nicaragua med en klass är det 

många andra elever som håller på att tjata på mig, kan vi åka en gång? Kan vi inte åka när vi går i 

9:an. Alla tycker inte att det är roligt att arbeta med vänskolan och då är det viktigt att gå varligt 

fram och inte hålla på för mycket. 

6. Har de visat ett ökat engagemang till omvärlden genom arbetet? 

14

Hos några elever har jag sett ett ökat engagemang genom arbetet med vänskolan. Och framförallt 

när vi håller på med en insamling så är de jätteengagerade. 

7. Har du sett att eleverna har utvecklats genom projektet? 

Arbetet har öppnat ögonen för en del elever. Jag känner att lite frön har såtts. De elever som åkte 

till vänskolan, fick uppleva en helt annan kärlek och värme än vad de är vana vid. De förstod vad 

de betydde för sin vänskola och hur stort det var. Det var en stor upplevelse för dem och har gett 

nya perspektiv. Några vill åka dit igen. En flicka uttryckte sig så här: Det är svårt att förstå att 

människor som är så fattiga kan vara så rika i sina hjärtan. 

8. Vad anser du att skolan har för roll i att engagera sig i omvärlden? 

Skolans roll är ju att ha ett internationellt perspektiv. Hela verksamheten grundar sig på de fyra 

grundpelarna, internationellt perspektiv, demokratiskt perspektiv, historiskt perspektiv och 

miljöperspektivet. De fyra perspektiven är superviktiga, men tyvärr är de så övergripande att ingen 

känner sig som att de behöver ha det på sitt ämne direkt. 

5.1.1.1 Sammanfattning av Sofias svar 

Hur kommer det sig att den här pedagogen arbetar med ett internationellt projekt? 

Sofia har ett stort intresse och engagemang för politik och samhällsfrågor, som hon har haft sedan 

hon var ung. Hon har ett speciellt intresse för Latinamerika, då hon har varit där på resor och också 

jobbat ett år i Nicaragua där vänskolan ligger. Hon önskar förmedla ett synsätt på världen och en 

medvetenhet för det globala hos eleverna, samtidigt som hon vill arbeta emot främlingsfientligheten 

i Sverige, är ett av hennes mål. 


De har haft insamlingar och på så sätt fått in pengar som de har skickat till vänskolan. Denna hjälp 

har betytt väldigt mycket för hela byn där skolan ligger. De har ett utbyte med vänskolan genom att 

eleverna brevväxlar med varandra och har skickat varandra sånger, presenter mm. En resa har man 

också gjort då elever från klass 9 besökte vänskolan. 

Har arbetet väckt ett ökat engagemang för omvärlden och utvecklat eleverna? 

Sofia uttrycker att arbetet har öppnat ögonen för en del elever. De elever som var med på resan fick 

nya perspektiv på livet och förstod vad arbetet de gjort betytt för vänskolan och hela byn. 

Vad anser pedagogen att skolan har för roll i att engagera sig i omvärlden? 

Hon hänvisar till de fyra övergripande läroplansperspektiven, se punkt 2.2. 

5.1.2 Jens och partnerskolan i Ryssland 

Jens är 58 år gammal och har varit lärare i 38 år. Han har varit med och startat ett arbete med 

partnerskolan i Ryssland och det projektet har pågått i fyra år. Jens har även arbetat med liknande 

projekt i Tyskland där han tidigare arbetade som lärare. 


Det är viktigt för våra ungdomar att komma till ett annat land som är fullständigt annorlunda än 

Sverige och se hur det är där. Och det är jätteviktigt för ungdomarna i Ryssland att få komma hit. 

Det är också viktigt att eleverna blir medvetna om sin egen kultur och samtidigt en annan. Man är 

15

lind på sin egen kultur, men om man är utomlands och ser någonting annat, får man nya 

perspektiv. 


Hela skolan är engagerad, men på olika nivåer. Lågstadiebarnen målar bilder och skickar vykort 

eller en liten hälsning och på engelskan brevväxlar eleverna. Vi har också gjort resor med elever till 

Ryssland. 


Elevernas intresse behöver väckas och jag har varit i Ryssland och känner många ryssar och deras 

kultur. Vi har åkt med elever och varit där en vecka. 


En nyfikenhet för den andra kulturen. 


De tycker det är kul att brevväxla och när vi har besök tycker de flesta det är roligt att någon bor 

hos dem. De tyckte det var spännande att resa till Ryssland och vi fick bra erfarenheter och träffade 

trevliga människor. Eleverna har inte arbetat i Ryssland, det handlar om ett utbytesprogram som 

innebär att eleverna deltar i partnerskolans liv bor individuellt i familjer och bekantar sig på så vis 

med landets kultur och seder. 

6. Har de visat ett ökat engagemang för omvärlden genom arbetet? 

Ja, jag har sett det på att det har varit fördjupade diskussioner i ämnet. Eleverna upplevde att 

tjänstemännens sätt att tolka regler och bestämmelser upplevdes som godtyckliga. Regler som 

gällde igår verkar inte gälla idag, ingen trygghet upplevdes. 


När vi åkte till Ryssland var resan spännande och vi fick bra erfarenheter. 

Eleverna fick uppleva att ett lands kultur och seder kan vara så olika inom Europa, att vi i Sverige 

vet så lite om t.ex. Ryssland. 


Jag tycker att skolan ska vara en kulturimpuls, det ska finnas idéer för framtiden, man kan satsa på 

kravmärkt och rättvisemärkt mat som vi gör här och sådana frågor som väcker en medvetenhet hos 

barnen att ta ansvar. 

5.1.2.1 Sammanfattning av Jens svar 


Jens har kunskap och erfarenhet av landet där partnerskolan ligger och kan även landets språk. Han 

har tidigare erfarenhet av liknande arbeten och har därför fått rollen att ansvara för samarbetet med 

partnerskolan. 


Arbetet ser olika ut i olika årskurser. Beroende på barnens ålder görs olika saker. T ex är det endast 

äldre elever som hälsat på partnerskolan. 

16


Jens tycker sig se att engagemanget har ökats genom fördjupade diskussioner som uppstått bland 

eleverna. Att eleverna har fått resa verkar också ha ökat deras intresse för omvärlden. 


Han anser att skolans roll är att arbeta med frågor som väcker en medvetenhet hos barnen som leder 

till att de vill ta ansvar. 

5.2 Comeniusprojekt 

Elever eller lärare i förskolan, grundskolan eller gymnasiet kan delta i ett Comenius partnerskap 

(tidigare hette det skol-, språk- respektive skolutvecklingsprojekt). Det innebär att man driver ett 

samarbetsprojekt (under två år) mellan ett antal europeiska skolor, utifrån ett gemensamt tema. Det 

måste alltid vara en skola som står bakom ansökan. 

Målet är att elever och pedagoger ska få ett internationellt perspektiv i undervisningen, främja 

kunskapen och förståelsen av Europas kulturer, och stimulera till språkinlärning och språklig 

mångfald. Temat bestäms gemensamt av partnerskolorna. Om projektet är elevcentrerat kan det 

handla om allt från miljö och hälsa till att jämföra olika traditioner. Har projektet istället fokus på 

skolutveckling kan det handla om t.ex. elevdemokrati, pedagogiska metoder, förebyggandet av våld 

i skolan eller integration av elever från olika sociala eller kulturella miljöer. I Sverige är alla 

förskolor samt skolor på grund- och gymnasienivå som är registrerade i Skolverkets register giltiga 

för deltagande i Comenius Partnerskap. 

Minst en av skolorna i partnerskapet måste vara ett EU-land. Det finns två typer av partnerskap. I 

det multilaterala partnerskapet krävs partnerskolor från minst tre länder och i det bilaterala 

partnerskapet som har fokus på språk, är bara två skolor involverade. 

(www.internationellaprogramkontoret.se) 

5.2.1 Patrik och Comeniusprojektet 

Patrik är 52 år gammal och har arbetat som musiklärare sedan 1976. Comeniusprojektet startades 

för tre år sedan, och Patrik är engagerad i det för att han har sedan länge gjort musikaler på skolan 

och ville utveckla det arbetet på något sätt. 

Comeniusprojektet, startades tillsammans med skolor från Turkiet, Island och Italien. Intentionen 

var att få samarbete och utbyte med länder som arbetar med liknande musikaliska projekt. Att få 

använda sig av det engelska språket var också en del av meningen med projektet. Projektet har varit 

frivilligt och legat som elevens eget val två timmar i veckan, men även utanför lektionstid. 


Vi startade projektet med målsättningen att få ett utbyte med andra länder och framförallt för att 

våra elever kunde få ett utbyte med våra samarbetsländers elever som jobbade med samma saker i 

projektet. Vi tyckte även det var roligt att få in det engelska språket. 


Projektet har handlat om att göra en musikal tillsammans med de tre andra länderna. Eleverna i de 

olika projektländerna har gemensamt skrivit manuset, så man kan se det som en blandning av alla 

fyra kulturer. Musikalen har satts upp i alla länderna på varderas hemspråk. Till vårt arbete här på 

17

skolan hade jag hand om musikträningen och att skriva låtar och så tog vi in hjälp utifrån av en 

regissör och av danslärare. Vi har också gjort en internationell föreställning då alla våra 

samarbetsländers elever kom hit till Sverige och var med. Musikalen uppfördes på engelska, vi bjöd 

in andra skolor och det blev en succé. 

Vi har också åkt och träffat varandra. Under de första två åren var det bara vi lärare som träffades, 

men på de senaste två resorna till Turkiet och Island följde fyra av våra elever med på var resa. 

Våra elever har kommunicerat med de andra eleverna i projektet genom e-mail. I skolan har de haft 

redovisningar på engelska. 


Deras engagemang väcktes när de fick se de andra eleverna på storduk och att de vid det tillfället 

kunde prata direkt med eleverna genom videokonferens. 


Barn är öppna naturligt och har lätt för att skapa kontakt. 


För våra elever har projektet bara inneburit fördelar. För de yngre barnen har det varit väldigt roligt 

att få spela teater tillsammans med artonåringarna. De har haft väldigt kul. 


Nej, det har ju handlat så mycket om musikalen och allt runt där så det tycker jag inte. Eleverna har 

ju fått upp intresset just för de här länderna som har varit med, men för andra länder kan jag inte 

svara på. Inte genom det här projektet men det beror ju på vilket Comeniusprojekt man håller på 

med. Vi har fokuserat just på musik och teater. 


Eleverna har fått kompisar i de här länderna och de chattar för fullt med dem. De har tränat sin 

engelska och har fått se Europa. Att eleverna här som knappt åker in till Stockholms city, har fått 

åka till olika länder har vidgat deras vyer. Det har gett dem nya upplevelser. För eleverna är det nog 

ett minne för livet. Eleverna har mognat genom att de har fått stå på scen. Alla har kommit över 

tröskeln att tveka och inte våga. När de kommer ihåg att de stått inför tusen personer och uppträtt, 

är ingenting ett problem längre. 


Skolan har en stor och viktig roll att få barn att öppna sina ögon. Alla barn intresserar sig inte så 

mycket för omvärldsfrågor. 

5.2.1.1 Sammanfattning av Patriks svar 


Patrik vill vidareutveckla sitt eget arbete med musikaler genom att vara med i ett Comeniusprojekt 

som har musikal som tema och få ett kulturellt utbyte genom arbetet. 


18

Projektet har legat på ett individuellt lektionsval och de elever som har varit med har haft ett 

intresse för det musikaliska arbetet. Arbetet med projektet har varit inriktat på uppsättningen av 

musikalen. 


Patrik har inte kunnat avgöra om hans projekt väckt ett ökat engagemang för omvärlden hos 

eleverna. Det som har utvecklat eleverna är det musikaliska arbetet, som gett dem större 

självförtroende. De elever som fått möjlighet att resa har utvecklats av det. 


Patrik tycker att skolan har en stor roll i att engagera sig i omvärlden 

5.2.2 Sylvia och Comeniusprojektet 

Sylvia är 51 år gammal och arbetar som tyska- och engelskalärare från klass 5-9, och hon är 

dessutom mentor för klass 9. Hon har jobbat som lärare i 15 år och innan dess arbetade hon på 

Volvo. Från det arbetet har hon fått mycket erfarenhet av att jobba med andra länder. Att ha 

kontakter utanför skolan överhuvudtaget tycker hon ger fler erfarenheter och är roligt. Hon tycker 

att det blir mer på riktigt att jobba som lärare om man tar in omvärlden mer genom att ha 

internationella projekt. Det treåriga projektet pågick till 2006 och genomfördes med klasserna 6-9 

tillsammans med skolor i Italien, Island och Holland. 


Det är viktigt att lära känna andra kulturer för att kunna se sig själv. Det är viktigt att eleverna får 

en annan dimension och blir medvetna om hur det ser ut på olika håll i världen och att människor 

lever lite annorlunda. Jag tycker att det är speciellt viktigt för våra elever, för det är nästan bara 

svenska elever på skolan. Det är också viktigt för eleverna att de får se och höra om något annat och 

inte bara om vårt samhälle. Det finns en risk att inte skolan interagerar med samhället och 

omvärlden. 


I vårt Comeniusprojekt jobbade vi varje år med olika saker. Första året fick eleverna berätta om sig 

själva och sitt närområde. Året därpå gick vi tillbaka ett par generationer i tiden och de intervjuade 

sina mor- och farföräldrar om hur livet var på den tiden. Tredje året valde vi en tidsperiod ännu 

längre tillbaks i tiden, som var betydelsefull för respektive land och vi gjorde lite inspelningar och 

filmer. Alla dessa arbeten har vi skickat till våra samarbetsländer och samtidigt fått del av deras 

berättelser och arbeten. Vi har jobbat ganska mycket ämnesövergripande med projekten, med 

svenska, So, historia, slöjd och språket för att kommunicera med samarbetsländerna. Det har varit 

väldigt viktigt att det är en del av det naturliga skolarbetet, vi har integrerat arbetet med projektet i 

den ordinarie undervisningen. Under projektets gång har vi åkt till Italien och Island med eleverna. 


Jag upplever det som om eleverna har lättare att förbinda sig om det man gör är konkret, som det 

blir om man har ett projekt. De vet att det är människor de har träffat och som de kan ha kontakt 

med. Det finns en mottagare till det de gör och intresset blir då på ett annat sätt. På mina engelska 

lektioner är de mer motiverade om det är andra elever i de andra länder som ska läsa det, till 

skillnad från mig. Läraren kan väcka engagemang hos eleverna genom att ha samtal i klassen om 

projektet. Som om man pratar om hur man är, tänker och tycker i olika delar av världen. Lärarens 

19

viktiga roll är att få upp elevintresset, så att eleverna får ut någonting av arbetet med projektet. Det 

man gör och temat behöver vara engagerande för eleverna. 


Grunden är att eleverna ska ha intresse och förståelse. Om det inte finns behöver vi lärare jobba för 

att skapa detta. 


De tycker att det är jätteroligt och är engagerade. Det märks framför allt på diskussionen, hur de 

diskuterar. Den personliga kontakten de har med eleverna i de andra länderna är rolig för dem. Nu 

när det kommer elever från Italien som ska vara här en vecka, är de otroligt engagerade och 

planerar. Så det syns och märks på dem. Första och andra året tyckte de det var roliga teman. Tredje 

årets tema med svensk historia, var inte lika populärt och då var det lite trögt. 

Resorna är en positiv upplevelse som de pratar om mycket efteråt. Eleverna brukar vara 

jättenervösa innan de kommit dit och lärt känna dem, men vill inte åka hem när det är dags och 

gråter, det blir ett avbrott i deras vardag. 


Ja det har eleverna gjort. I början var det lite halvtrögt men sen blev de mer öppna och sista året 

ville de verkligen. De tycker att det är roligt med arbetet. Intresset har blivit större och större hela 

tiden och det har spridits på skolan när elever som har varit med på våra resor kommit hem och 

berättat hur de haft det. Vissa elever har fortfarande kontakt med andra elever som de träffat på 

något sätt i projektet. Eleverna håller själva i kontakten för att de tycker det är roligt. 


Ja det tycker jag. Eleverna ser med andra ögon när de kommer hem från besök från våra 

samarbetsländer. 


Jag tycker skolan har en viktig roll. I Lpo94 står det att skolan ska ha internationella kontakter och 

de ska vi följa. Jag ser verkligen skolan som en del av resten av samhället och omvärlden. 

5.2.2.1 Sammanfattning av Sylvias svar 


Sylvia är intresserad av andra länder och tycker att ett internationellt projekt ger nya erfarenheter 

och mycket glädje. Hon tycker att dessa projekt kan integrera skolan och eleverna i samhället på ett 

bra sätt. Att eleverna kan få nya perspektiv på sin egen vardag genom att se andras, att de lär känna 

sig själva och blir medvetna om hur olika vi människor lever. 


Arbetets karaktär ändras från år till år. Eleverna har delgett sina personliga berättelser om sig själva 

och sin familj och om sitt land till varandra. Arbetet har varit ämnesövergripande och ingått i det 

vanliga skolarbetet. 


20

Engagemanget har hela tiden ökat, det har växt under arbetets gång. De elever som har rest till 

samarbetsländerna har väckt de andra elevernas intresse genom att berätta om sina upplevelser där. 

Beroende på vilket tema man arbetat med har elevernas intresse antingen ökats eller minskat. 


Hon anser att skolan har en viktig roll och hänvisar till vad det står i Lpo94. Hon ser skolan som en 

del av resten av samhället och omvärlden. 

5.2.3 Annika och Comeniusprojektet 

Annika är 42 år gammal och har jobbat som lärare i 20 år. De första tio åren var hon lågstadielärare. 

Efter det utbildade hon sig till specialpedagog och har arbetat som speciallärare. Hon brinner för att 

ha internationella projekt, även om det innebär mycket mer jobb och kan vara tufft emellanåt. Vi 

har intervjuat henne om två projekt som hon jobbar med. Det ena är ett Comeniusprojekt och det 

andra är ett projekt i Bangladesh. Comeniusprojektet är med klasserna f-5 och innefattar tre klasser 

med totalt 90 elever. Temat på projektet är att jobba med konst, dans och musik och de har avsatt en 

dag i veckan för att arbeta med detta. Projektet är inne på tredje och sista året. De andra 

projektländerna är Italien och Polen. Wales var med de två första åren, men fick inte fortsatt bidrag 

för detta sista år. Annikas eget engagemang i detta projekt är för att hon tycker det är roligt och 

intressant att ha internationella kontakter, göra utbyten, resa och möta andra kulturer. 


Meningen med projektet är att ha ett kulturutbyte och även att få se att sätten man jobbar på i olika 

skolor i Europa är ganska lika varandra. Temat i projektet med konst, musik och dans, kände vi att 

vi jobbat alldeles för lite med. Vi har jobbat mycket med mätbara saker och ville med projektet 

erbjuda eleverna på något annat. Detta som är jätteviktigt och som man ska ha med sig för att bli en 

hel individ. Meningen med projektet är också att få individen att växa och få självförtroende, 

framförallt de elever som normalt inte stärks och som man får kämpa extra med. De elever som inte 

är så starka verbalt, eller kan skriva och tala så bra, har i projektet fått uttrycka sig i andra språk än 

det talade språket med hjälp av konst, musik och dans. 

2. Hur har arbetet gestaltats? 

Varje land har arbetat med en berättelse som är speciell för deras land. Vi valde Ronja och har 

jobbat fantastiskt fint med konst, musik och dans och har fått hjälp från Barn och Kulturcenter med 

dansen och från Konstmuseet med konsten. Vi i de olika länderna har inspirerat och hjälpt varandra 

i hur man kan jobba. Första året gjorde vi en teaterföreställning som vi spelade in och skickade till 

våra samarbetsskolor och vi fick också del av deras filmer. Andra året jobbade vi mycket med 

Ronjas känslor. Vi övade att se hennes känslor och hur hon uttrycker dem. Vi visade upp arbetet en 

kväll för elevernas familjer. Det var ett målat rum med mycket konst som man fick gå in i och 

uppleva Ronjas känslor. En musiksaga och dans var det också. Detta tredje år gör vi också en 

föreställning, men bara en scen på fem minuter. 

Vi har också haft andra delar i projektet, till exempel har eleverna skickat och visat hur en svensk 

frukost ser ut. Vi har också gjort en kalender där vart land har gjort tre månadsbilder var. Dagarna 

och månaderna står på alla ländernas språk och helgdagar är också utmärkta. Tanken är att vi ska 

skriva en bok där alla länderna beskriver och förklarar sitt lands helgdagar. Traditionella svenska 

danser har eleverna också lärt sig. 4: an och 5: an har även brevvänner i alla länderna. 


21

Läraren har en ganska stor roll tycker jag. Om man ska driva att projekt ska man få med sig 

eleverna. Helst ska man börja hos dem och se vad de vill och låta dem vara med och bestämma. 

Första året med projektet kände vi lärare att vi styrde alldeles för mycket. Så sedan har vi frågat 

eleverna hur vi kan göra och de har fått vara med och bestämma. Detta år valde eleverna vilken 

scen de ville jobba med, efter omröstningar i varje klass. Och de har fått välja i vilken grupp de vill 

vara med i, så i och med det är alla motiverade. 


Jag tror det finns en grund hos alla, men att eleverna kan behöva få saker och ting förklarat för sig 

för att förstå omvärlden. Det gäller att det finns vuxna som pratar, förklarar och som kan göra 

jämförelser. 


De är jätteintresserade och tycker det är roligt, de pratar och funderar. De som går i 4:an nu är 

jättebesvikna för att projektet tar slut nu till sommaren. De har varit med i alla tre åren och kommer 

inte att få åka till något av samarbetsländerna och hälsa på. 


Ja, det tycker jag. Eleverna är mycket mer intresserade och de frågar mycket mer. De som går i 6:an 

och 7:an och som var med i projektet när det startade frågar efter nya projekt. De vill göra något 

mer. 


När vi har arbetat med de olika teman konst, musik och dans, har vi sett elever som blommat ut 

mycket. I våra föreställningar har vi haft ganska stora huvudroller och de som har klivit fram och 

tagit dem och gjort det fantastiskt bra, är inte de starka läsarna utan de här som ofta är lite svaga. 

När 5:orna haft skolutbyten och besökt klasser i Polen och Italien har deras seende vidgats. De har 

bott hemma hos en elevs familj, varit med i skolan och fått se hur deras vardag ser ut där. De har 

växt av det och självförtroendet också. Vid varje resa har det varit en elev som det betytt oerhört 

mycket för. Efter Polenresan var en kille en helt annan person när han kom tillbaka. Han växte så 

det var helt fantastiskt. Han var den som klarade resan allra bäst och var den som klappade om sina 

kamrater som längtade hem och grät och sa: det här löser vi, det här blir bra. Resan till Italien var 

likadant för en annan. Han vågade vara sig själv och utvecklade positiva sidor när vi var där, det 

skedde verkligen en förändring. Nu är han kanonhärlig och han känner att han är accepterad i 

klassen och vågar. 

Att de själva får vara där ger en annan sorts upplevelse än om man har pratat om hur något är i ett 

annat land här hemma i Sverige. Som när de berättade att de i Italien fick bullar till frukost. Ja men 

det visste ni ju redan, för det har vi fått se och pratat om sa vi. Ja men det var så konstigt att äta det, 

sa de. 

När vi åkte till vår projektklass i Polen fick eleverna sig riktiga tankeställare efteråt. Det tyckte jag 

egentligen var bättre, mot att besöka projektklassen i Italien, för det skiljde sig från hur våra elever 

har det här hemma. När vi var där bodde vi lärare på hotell och fick många samtal från elever som 

ringde och var ledsna. De visste inte vad de skulle göra och bad oss att vi skulle komma dit och 

hjälpa dem att göra saker. När vi kommit hem fick vi prata jättemycket om vad vi lärde oss av 

resan. 

22


Ja det står i våra styrdokument att man ska ha internationella kontakter.(Lpo94) Sen kan det se olika 

ut i hur man gör det. 

5.2.3.1 Sammanfattning av Annikas svar 


Att ha ett internationellt projekt tycker Annika personligen är roligt och intressant, då man får 

internationella kontakter och får möta nya kulturer. I detta Comeniusprojekt var verkligen temat 

något som hon kände var väldigt passande för deras skola och elever. Att få eleverna att växa och få 

bättre självförtroende är en drivkraft hon uttryckte. 


De lägger ner mycket tid för eleverna att arbeta med projektet. Utöver att jobba med temat med 

konst, musik och dans, har de också andra delar som gör att de får inblick i de andra 

projektländerna och eleverna. 


När de har rest och besökt samarbetsskolor i olika länder med 5: orna, har det varit berikande för 

eleverna då de fått nya perspektiv på livet. För en del elever har resorna inneburit mycket stora 

positiva förändringar. I arbetet med temat har en del elever blommat ut. 


Hon säger att det ingår i skolans styrdokument att ha internationella kontakter. 

5.3 NGO 

NGO är en förkortning av Non-Governmental Organization, på svenska icke statlig organisation. 

Kännetecknet är att organisationerna är fristående från staten, att de bygger på frivilliga initiativ och 

att de inte är vinstdrivande. Skolor kan ha ett projekt som går ut på att stödja en NGO i ett annat 

land. Ofta handlar det om ekonomiskt stöd för att stötta deras verksamhet, men det kan även vara i 

form av kunskap och material. Skolor kan ha ett projekt som går ut på att stödja en organisation i ett 

annat land. Ofta handlar det om ekonomiskt stöd, men det kan även vara i form av kunskap och 

material. 

5.3.1 Annika och projektet i Bangladesh 

Annika är även den drivande med detta projekt på skolan. Hon har alltid haft ett engagemang till 

fattigare länder och andra människor. Hon känner att det finns så mycket man kan göra. 

Projektet i Bangladesh startade 2006. Alla klasserna på f-9 skolan är engagerade. Projektet går ut på 

att stödja en NGO i Bangladesh ekonomiskt. Skolan har skrivit på ett kontrakt att de ska vara med i 

sex år och har förbundit sig att varje år betala 5000 kr. Dessa pengar går till arbetet med att öppna 

upp och driva skolor på landsbygden, så att det ska finns möjlighet för barnen att gå i skola. 

Projektet är även ett utbyte och flera av lärarna på skolan har åkt till Bangladesh och en 

representant från organisationen därifrån har besökt skolan i Sverige. I slutet av 2007 var det tio 

skolor i Sverige med och stödde detta NGO-projekt. 

23


Meningen med projektet är att eleverna ska förstå att det inte krävs så mycket för att hjälpa barnen i 

Bangladesh. Det känns också jättebra att eleverna vet att deras hjälp är till nytta. Vi gör dessa 

projekt mycket för att vi vill få in den yttre världen i skolan. På skolan har vi också väldigt få 

invandrare, vilket jag ser som en stor nackdel, eftersom eleverna inte kommer i kontakt med detta i 

vardagen. Meningen är även att så små frön av tankar om vad det är som är viktigt här i livet. Att 

man som pedagog ger perspektiv och att eleverna inte tar allting för givet, eller tror att vi i Sverige 

alltid är bäst och har rätt. 


Vi har huvudsakligen haft olika insamlingar för att få in pengar. Till vår första insamling målade 

alla skolans elever en tavla som såldes för 40 kr styck. Eleverna hade olika konstnärer att efterlikna, 

så på så sätt fick vi också in lite konsthistoria. Eleverna har också skapat saker till julmarknader 

som vi haft och på dem har vi också haft ett bildspel rullande och de som har varit där har 

berättat. Före och efter insamlingarna pratar vi mycket om Bangladesh med eleverna. Vid den 

senaste insamlingen nu innan jul fick vi in 35 000 kr, som vi skänkte oavkortat till NGO. 

Vi har även haft en temadag på hela skolan då vi pratade om Bangladesh och pysslade. Till lunch 

den dagen åt vi typisk mat: ris och dhalsoppa och alla elever satt på golvet och åt med handen. Vi 

vill gärna göra mer sådana här saker och har man Bangladesh som tema kan man göra hur mycket 

som helst. Slöjda saker som de gör, baka, prata om religion, titta på jordbruket och på 

familjesituationen m.m. Vi har tänkt ha hållbar utveckling som tema på skolan nästa läsår och då 

ska vi titta på Bangladesh. 

De pedagoger som har varit i Bangladesh nu sedan vi startade projektet har varit runt och berättat 

om resan när de kommit hem. Chefen för NGO:n var och besökte vår skola 2007. 

3. Hur väcks elevens engagemang för projektet och vad har pedagogen för roll i det? 

Elevernas engagemang kan väckas med väldigt små saker. De tyckte det var väldigt speciellt när vi 

åt typisk mat från Bangladesh och vi satt och åt med handen. Är det så här de gör? Känns det så här 

att äta med handen och sitta på golvet? Jag tror aldrig de har ätit så mycket och de tyckte det var 

den godaste maten de någonsin har ätit. När man gör insamlingarna är det viktigt att man lägger 

samtalen på en nivå som är passande för åldern. På en vägg i skolan har vi vad vi kallar en 

Banglameter. Den illustrerar hur mycket pengar vi har samlat in så att det blir åskådligt och att 

eleverna minns. 


Jag tror det finns en grund hos alla, men att eleverna kan behöva få saker och ting förklarat för sig 

för att förstå omvärlden. Det gäller att det finns vuxna som pratar, förklarar och som kan göra 

jämförelser. 


Vi ser ett stort engagemang från alla elever. De är med och tillverkar saker till våra insamlingar 

som vi sedan säljer och de är väldigt måna om att vi ska få in pengar. De frågar; ska vi inte skicka 

detta till Bangladesh? 


24

Ja, det tycker jag. Eleverna är mycket mer intresserade och de frågar mycket mer. De som går i 6: 

an och 7: an och som var med i projektet när det startade frågar efter nya projekt. De vill göra något 

mer 


De får väldiga perspektiv, tankar och funderingar och frågor. Eleverna har utvecklats i frågor om 

vad som är värdefullt i livet. De elever som har varit där har påverkats otroligt starkt och många 

frågor har väckts hos dem, t.ex. vilken värld är bäst? Vad är lycka och vem är lyckligast? Vad ska 

man sträva efter här i livet? De har minnen för livet och upplevelserna har betydelse för hela livet. 

Att komma från Sverige till Bangladesh ger perspektiv på vår stress, hets och det hjul vi springer i. 

Vi vill ha nya saker hela tiden, men för vadå? Värdesätt det du har istället! Det är svårare att stå här 

hemma och berätta, för det skiljer sig så oerhört. Man måste nästan åka dit för att förstå och få 

insikt och efteråt är man en annan människa. 


Ja det står i våra styrdokument att man ska ha internationella kontakter, Lpo94. Sen kan det se olika 

ut i hur man gör det. 

5.3.1.1. Sammanfattning av Annikas svar 


Annikas eget engagemang som hon alltid haft till fattigare länder, får i projektet ta form och 

gestaltas på skolan genom projektet. Hon vill att eleverna ska se att det inte är så mycket de behöver 

göra för att hjälpa mycket i Bangladesh. Här kan man ana att hon i framtiden också vill att de ska 

fortsätta med detta, genom upplevelserna och arbetet på skolan. I intervjun kommer det fram att hon 

också vill ge eleverna perspektiv på sina liv och på livet hos andra människor i världen. Det handlar 

alltså om att skapa förståelse om livet på jorden, och om hur vi lever och är. 


Projektet liknar ett biståndsarbete, då de i projektet än så länge mest har haft olika former av 

pengainsamlingar. Eleverna är med och skapar vad de säljer på insamlingarna. Några pedagoger 

och elever har besökt Bangladesh och organisationen som de stödjer och besökt skolor som har 

kunnat starta upp med deras hjälp. 


Det har utvecklat eleverna genom att de har fått nya synsätt på livet och världen. Hos de elever och 

pedagoger som har varit i Bangladesh har det satt djupa avtryck. 


Hon säger att det ingår i skolans styrdokument att ha internationella kontakter. 

5.4 Zenit, SIDA:s globala forum för unga 

Zenit är en statlig myndighet och är en del av Sidas informationsenhet för unga. Det är en plats där 

unga får tillfälle att diskutera globala frågor. Frågor som rättvisa, internationell politik och alla 

andra frågor som kan tänkas vara globala och ha en roll i världen. Arbetet innebär att komma ut 

med informationen till lärare om att verksamheten finns. Det handlar också om att nå unga och 

25

informera att de kan vända sig till Zenit om de behöver stöd, hjälp eller känner sig vilsna när det 

gäller globala frågor. Sara arbetar även med att anordna och hålla i olika workshops som handlar 

om globala frågor. 

5.4.1 Sara och Zenitprojektet 

Sara är 30 år, jobbar med att marknadsföra Zenit. Hon har en bakgrund som politisk flykting och 

kom till Sverige som tonåring. 

1. Vad är uppfattning om meningen med arbetet för ungdomarna? 

Även om vi upplever att vi är långt bort från ett annat ställe så är det så att vi påverkar varandra 

väldigt mycket. Genom att träffa andra kulturer utvidgar vi våra perspektiv och vi får nya intryck 

och lär oss av andras erfarenheter och kunskaper. Det gör att vi omvärderar de åsikter och 

ståndpunkter vi hade förut. De nya insikterna har en påverkan på hur vi sedan kommer att agera. 

Om vi har kunskap och förståelse för andra kulturer får vi ett annat debattklimat när det gäller 

mångfaldsfrågor. Har man aldrig träffat någon från en annan kultur så är det lätt att det skapas 

fördomar. 


Ungdomar kommer till Zenit med sina pedagoger, som har bokat studiebesök. Det är två timmars 

workshop och det är Zenit som bestämmer temat på workshopen. Genom våra studiebesök ges 

besökarna möjligheter att komma med tankar, funderingar, förslag och idéer gällande globala 

frågor. Vi arbetar med värderingshållningar och har olika lekar för att synliggöra de här frågorna. 

Vi har även Zenit city som är ett slags spel. Deltagarna tar ett spelkort och går runt i hela Zenit och 

tar på sig andra roller. Man får uppleva andras problem från andra länder och försöka lösa de 

problemen. 

Vi ger stöd åt dem som tänker ”på vilket sätt kan jag hjälpa till”. Nu har vi en kampanj som ska 

verka för att minska fattigdomen och det ökade våldet, det har fokus på engagemang och att man 

diskuterar den del man har som individ och vilken makt man har och hur man själv påverkar. Vi 

visar på exempel från olika delar av världen och vad som görs där. Det är exempel som vi har mött 

på våra studieresor. Vi visar bilder på dessa personer och berättar vad de gör. Genom att vi 

förmedlar vår självupplevda erfarenhet får t ex Afrika ett ansikte. Det blir en person av kött och 

blod som vi har träffat och pratat med. 

3. Hur väcks ungdomarnas engagemang för ett internationellt projekt och vad har 

pedagogerna för roll i det? 

Pedagogerna är förebilder och som ung ser man alltid upp till dem som är runt omkring en. Man 

blir nyfiken och intresserad av hur de levt sina liv och vad de tycker och varför de tycker så. Det är 

jätteviktigt att pedagogerna är uppdaterade i samhällsfrågor och i hur man på ett pedagogiskt sätt 

kan förmedla engagemang. 

4. Vad har skolan för roll i att engagera sig i omvärlden? 

Vi tycker att skolan har en väldigt viktig roll. Det är ändå där de unga tillbringar den mesta av sin 

tid. Jag tycker skolan är ett viktigt element i att forma samhället, föräldrarna har inte alltid den tiden 

och man kan inte lägga det på dem heller för de har inte den utbildning som krävs. Vad det gäller 

engagemang för världen och samhället så är det jätteviktigt att pedagogerna är uppdaterade. Man 

kan inte bara förvänta sig att lärarna bara genom att läsa tidningar kan hänga med hela tiden. Det 

26

kanske är viktigt att uppdatera de pedagogiska kunskaperna också, hur man kan förmedla 

engagemang. Jag tycker det här borde finnas med alltid, som ett mål i skolplanen och genomsyra 

tänkandet i skolan. Så mycket borde engagemang eller inspiration till engagemang ta plats. Inte 

bara genom pedagogerna utan också runt omkring; rektorerna, syokonsulenter, studievägledare bör 

uppmuntra elever till att själva söka kunskap och att de blir medvetna om hur mycket makt de har. 

5. Behöver det finnas en grund hos ungdomar för att öppna och engagera sig i omvärlden? 

För att kunna skapa ett engagemang måste det finnas ett intresse för världen runt omkring. De 

speciella förutsättningarna är just nyfikenheten, som man får väldigt tidigt. Varje barn är nyfiket av 

naturliga skäl, det måste upptäcka världen. Den här nyfikenheten uppmuntrar man som vuxen, och 

barnen får också ställa frågor, de får uttrycka sig och inga frågor är dumma. Ett väckt intresse kan 

senare leda till att barnet när det blir äldre söker mer information, som då måste vara tillgänglig. 

Det kan inte bara skapas ett intresse och sen stängs informationen av eller mörkläggs. När 

informationen blir möjlig riktar de unga in sig från ett eget intresse åt det håll de vill. Utifrån det 

skapar individen sitt eget engagemang. 

5.4.1.1 Sammanfattning av Saras svar 

Hur ser arbetet ut på Zenit och vad är meningen med det? 

Arbetet på Zenit går bland annat ut på att öppna upp ögonen på ungdomarna som kommer dit för 

andra barn och ungdomars livssituation och levnadssätt, som kan skilja sig ganska mycket från 

deras egen situation. Genom detta vill man arbeta bort ungdomarnas fördomar och öka deras 

förståelse för sina medmänniskor. Man vill ge dem en inblick i vad de kan göra för orättvisorna i 

världen och ge dem verktyg att använda till att förbättra både sin egen och andras framtid. 

Vad har skolan och pedagogerna för roll i att väcka elevens engagemang för omvärlden? 

Sara anser att skolan och pedagogerna har en viktig roll i att väcka elevernas engagemang för 

omvärlden. Eftersom eleverna tillbringar en så stor del av sin tid i skolan så har man där stor chans 

att leda in eleverna på dessa frågor, och ge dem insikt i vad de har för möjligheter att verka i 

världen. Hon tror att pedagogen bara genom att vara närvarande som en förebild kan inverka på 

elevens intresse och engagemang. Men att det också är viktigt att pedagogen är uppdaterad både 

informativt och pedagogiskt, så att hon på ett bra sätt kan förmedla och leda in ungdomarna i 

samhället. 

5.5 Jämförelse av projekten 

Beroende av vilket projekt skolorna har ser arbetet olika ut på skolorna. För att få en snabb 

överblick av vad de olika projekten på skolorna innehåller följer en tabell här nedan: 

Vänskola 

Partnerskola 

Comeniusp. NGO Zenit 

Bistånd x x 

Kulturutbyte x x x X 

Brevväxling x x 

27

Förbestämt tema- arbete x X 

Elevresor x x 

Tidsram x x 

Finansiering x 

Tabell: De olika projektens innehåll 

Projekten vänskola/partnerskolan: Här fanns inga bestämda regler för att gestalta arbetet. De 

hade ingen tidsram och var till viss del inte beroende av något ekonomiskt stöd och därför inte 

tvungna att uppfylla några förbestämda mål. De gjorde egna insamlingar men sökte och fick vid 

vissa tillfällen ekonomiskt stöd av t ex organisationer som SIDA. I dessa projekt skickades bistånd 

till partnerskolan i form av material och pengar och även till andra projekt som hade samband med 

partnerskolan. Eleverna var för det mesta med och samlade in material och pengar på olika sätt. 

Skolorna hittade på egna teman att arbeta med, det kunde vara allt från brevväxling till att bära 

hinkar med vatten på skolgården för att förstå hur barnen i de andra länderna har det i sin vardag. I 

dessa projekt hade eleverna rest till samarbetsländerna och även elever och lärare från dessa länder 

hade till viss del varit och hälsat på i Sverige. 

Comeniusprojekten: För att driva ett Comeniusprojekt skulle man ha ett tvåårigt (förut treårigt) 

samarbetsprojekt med minst två europeiska skolor. Man arbetade efter ett speciellt tema som 

bestämdes gemensamt av de involverade partnerskolorna. För att få ekonomiskt stöd måste vissa 

riktlinjer och mål uppfyllas, det var att elever och lärare skulle få ett internationellt perspektiv i 

undervisningen, främja förståelsen av Europas kulturer, och stimulera till språkinlärning och 

språklig mångfald. I de tre Comeniusprojekten vi undersökte hade samtliga projekt uppnått dessa 

mål. De hade under arbetet med temat fått ta del av samarbetsländernas arbeten och kulturutbyten 

har skett mellan länderna genom att eleverna haft både mailkontakt och rest och hälsat på varandra. 

Den engelska språkinlärningen hade stimulerats genom kommunikationen mellan eleverna. 

NGO - Bangladeshprojektet fungerade i första hand som ett biståndsprojekt för att hjälpa olika 

skolor i Bangladesh att starta upp skolor och kunna driva dem, det skulle vara i minst sex år. 

Eleverna samlade in pengar till projektet på olika sätt. Det anordnades ibland temadagar på skolan 

med Bangladesh som tema då barnen åt mat därifrån på Bangladesh-sätt och pedagogerna t ex 

berättade om Bangladeshs kultur och situation. Detta för att eleverna skulle få en inblick i landets 

kultur. 

Zenit: Pedagoger kan komma till Zenit på besök med sin klass och personalen som har fördjupade 

kunskaper i globala frågor, håller i en workshop. Under workshopen arbetar man bland annat med 

värderingsövningar och eleverna får möjlighet att ställa frågor om globala frågor till personalen och 

även uttrycka egna tankar om dessa frågor. Zenit arbetar med att ge inspiration till skolor. Kryssen i 

tabellen blir då inte helt jämförbara med skolornas projekt, där samverkan sker med skolor i andra 

länder. 

28

6 Resultatdiskussion 

I den här delen kommer vi att diskutera våra fyra frågeställningar utifrån våra intervjuresultat och 

jämföra dem med litteraturen. 

6.1 Frågeställningar 

Hur kommer det sig att lärarna arbetar med internationella projekt 

Lärarna nämner olika anledningar till vad de ser för mening med att arbeta med internationella 

projekt. Några av dem säger att man genom de internationella projekten kan väcka elevernas 

intresse och förståelse för andra människor på jorden och få ett kulturutbyte. Att de ska kunna förstå 

sin egen roll och del i världen och bli medvetna om hur mycket det finns att göra för att förbättra 

den. Det som lärarna nämner står med i Lpo94 som mål att uppnå när det gäller 

internationaliseringsarbetet i skolan. 

Att lärarna vi intervjuade arbetar med just det projekt som de gör, är i vissa fall kopplade till 

lärarnas personliga relation till projektlandet, till projektets tema eller till att projektet syftar till att 

överbrygga en brist på skolan. En del av dem säger att de under en lång tid innan de satt igång 

projektet på skolan har haft ett stort intresse för globala frågor. Detta bekräftar det som står i 

Skolverkets rapport (1999). 

När vi intervjuade lärarna kunde vi uppleva att de hade ett stort engagemang och brinnande intresse 

för projektet. Att skolorna överhuvudtaget hade dessa projekt berodde ofta på dessa lärare. 

Engagemanget verkade vara den drivande motorn i projektarbetena. I två fall hade en skola genom 

kommunens verksamhetsplan som mål att arbeta med internationella projekt. Där stod inte läraren 

själv som ansvarig för att starta upp och driva projektet utan kommunen ”puttade” på skolan att 

starta dem och lärarna fick det stöd de behövde för att starta upp och driva dem. Lärarna i denna 

skola sa att en anledning till att de arbetade med de internationella projekten berodde förutom eget 

intresse på de krav kommunen ställde på skolan genom de lokala styrdokumenten. 

Genom vår studie ser vi att det krävs tid, kraft och engagemang att driva ett internationellt projekt. 

Att skolorna får resurser och stöd gör det lättare för dem att hålla igång projekten och utveckla det, 

men det är inte det som tänder pedagogernas engagemang. Engagemanget har de oftast innan de 

startar projektet. Projektet är för lärarna inte bara ett sätt att arbeta för att uppnå de internationella 

målen i Lpo94, utan det är ett sätt att arbeta för någonting de tror på, något som kan berika och 

utveckla både eleverna och dem själva. De vill genom projekten verka för att förbättra och utveckla 

situationen i skolan internationellt och i vissa fall förbättra skolorna i samarbetsländerna. Genom 

studien kan vi utläsa att i alla projekten har Lpo94s mål om skolans internationalisering uppnåtts 

genom lärarens personliga engagemang. Vi ser att ett personligt engagemang spelar en viktig roll i 

arbetet med de internationella projekten och att det är en viktig del för att driva och hålla dem vid 

liv. 

Vad anser lärarna att skolan har för roll i att engagera sig i omvärlden? 

Att kunna förmedla projektet på ett levande sätt genom att läraren rest och hälsat på i 

samarbetslandet och sedan berättar om sina upplevelser där för eleverna nämner några lärare som 

ett sätt att väcka ett engagemang hos eleverna för projekten. Genom att eleverna i samband med 

29

lärarens berättelse om samarbetslandet och projektet med egna ögon får se människorna som deltar 

i det via foto eller dator väcks deras förståelse, intresse och engagemang inför både landet och 

människorna där. 

Alla lärarna svarar att de tycker att skolan har en betydande roll i att väcka elevernas engagemang 

för omvärlden. Men anledningen till det varierar. Hos några kommer den ur ett personligt tycke 

medan andra hänvisar anledningen till det i lärarnas ansvar att uppfylla skolans styrdokument 

Tre av lärarna säger att det står i Lpo94 att skolan ska ha internationella kontakter och att skolan 

och lärarna ska följa detta. Sedan kan gestaltningen av ett internationellt arbete se olika ut. 

I Lpo94 står det om det internationella perspektivet som ett av fyra övergripande 

läroplansperspektiv. 

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt 

sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta 

kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att 

utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (Lpo94, s.6) 

Läraren Sofia påpekar att hela skolans verksamhet grundar sig på fyra läroplansperspektiven som 

innefattar det internationella perspektivet, demokratiska perspektivet, historiska perspektivet och 

miljöperspektivet. Och att det är skolans ansvar att ha med dessa perspektiv i undervisningen. Hon 

säger att genom att eleverna har arbetat med det internationella projektet har inte bara det 

internationella perspektivet uppnåtts utan även det demokratiska perspektivet genom att eleverna 

varit med och bestämt hur arbetat ska gestaltas, vad som ska göras och hur det ska göras. Det 

historiska har uppnåtts genom att de fått en förståelse för varför vänskolans land är fattigt, att det t 

ex beror på kolonialismen. Detta visar att projektet som denna lärare drivit varit betydande för 

resten av skolundervisningen och varit en bra resurs i det vanliga skolarbetet. Det har 

komplimenterat det vanliga arbetet i skolan på ett sådant sätt att arbetet med de internationella 

projekten uppfyller flera aspekter i skolans styrdokument utöver det internationella Genom vår 

studie kan vi se att de andra skolornas projekt också gjort detta även om inte lärarna själva påpekat 

alla aspekter och verkningar av arbetet. Anledningen till att de inte gör det kan vara att de fyra 

läroplansperspektiven är så övergripande att vissa lärare inte ser det som nödvändigt att ta med alla 

perspektiven i sin undervisning och kanske därför inte uppmärksammar det när de som i dessa fall 

förverkligas. 


I förarbetet till Lpo94 definierades internationaliseringsarbetet som tre specifika områden, det var 

att eleverna skulle få: 

Ökade språkkunskaper, ökad kunskap om det egna kulturarvet och ökad kunskap om andra 

kulturer och trosuppfattningar. 

Det vi kan se i intervjuresultaten är att dessa områden till viss del uppnåtts genom de internationella 

projekten. Eleverna har tränat sina språkkunskaper i spanska och engelska och fått en inblick i 

andra kulturers sätt att leva genom berättelser om och resor till samarbetsländerna och genom 

brevväxling med eleverna där. I en del projekt har eleverna beskrivit sin egen kultur och historia för 

sin partnerskola och genom det fått fördjupad insikt om sin egen kultur. 

Projektarbetena visar att de har kapacitet att vidga barnens förståelse för andra kulturer men på 

olika sätt. Comeniusprojekten i jämförelse med de andra tre projekten skiljer sig åt genom att de 

30

arbetar endast med länder inom EU och de andra projekten arbetar med länder utanför EU där alla 

tillhör kategorin utvecklingsländer. Inom comeniusprojekten har samarbetsländerna samma 

förutsättningar och utbytet blir under hela projektet ett jämlikt givande och tagande. Projekten riktar 

sig främst mot ett kulturellt utbyte. I projekten som arbetar med utvecklingsländerna blir biståndet 

det dominerande men arbetet med att ge bistånd leder också till att det uppstår kulturmöten. Att 

skänka bistånd till en skola i ett fattigt land väcker ett stort engagemang hos eleverna. De samlar in 

pengar till barn som har det ekonomiskt sämre än de själva och de får en känsla av att de gjort en 

insats för att stödja. 

En brist med comeniusprojekten kan vara att utbytet bara sker innanför EUs gränser. Kulturerna i 

EU-länderna liknar förmodligen till ganska stor del varandra och kontrasterna blir inte så stora som 

de kan bli i ett samarbete med ett land utanför EU. Att ett comeniusprojekten är tidsbegränsat kan 

också ha sina nackdelar. T ex var det en klass som deltagit i ett comeniusprojekt i tre år och sett de 

äldre eleverna åka till samarbetsländerna och hälsa på, men när de hade åldern inne kunde de inte 

åka eftersom projekttiden var slut. Dessa elever blev mycket besvikna. 

Att eleverna får resa till partnerskolan de arbetar med är något positivt och som genom vår studie 

har visat sig vara ett bra sätt för att leva upp till målformuleringarna i Lpo94 gällande 

internationalisering och internationella perspektiv. 

Anser lärarna att arbetet väckt ett ökat engagemang för omvärlden och utvecklat eleverna? 

Lärarna har varit ganska återhållsamma i sina svar om arbetet har väckt ett ökat engagemang för 

omvärlden hos eleverna. Men genom intervjuerna kan vi se att eleverna i många fall fått ett ökat 

engagemang, även om detta inte uttrycks direkt av lärarna. Det som har varit genomgående av det 

lärarna svarat om elevernas utveckling av arbetet med de internationella projekten är att eleverna 

har fått se en helt ny värld, en värld som inte är som deras. Den interkulturella miljön som Nyström 

(2001) skriver om har blivit möjlig genom att eleverna varit öppna nog för att ta emot och samverka 

med de andra kulturerna i samarbetsländerna. Lärarna säger att projekten har gett eleverna nya 

perspektiv på livet och förståelsen har växt för andra kulturer. De säger att i de projekt där eleverna 

har rest till samarbetsländerna har det visat sig tydligt att det uppstår både kulturmöten och 

kulturkrockar. I de flesta fallen har resorna till samarbetsländerna och möten där gett eleverna 

förståelse för andra sätt att leva, men i ett fall var det precis som Nyström skriver; skrämmande och 

provocerande att möta den nya kulturen. Det nya var så pass annorlunda att det var svårt för 

eleverna att vara öppna och anpassa sig till det nya levnadssättet. Detta förklaras i det Gustavsson 

(2000) skriver: att för att skapa en god gemenskap måste man kunna möta det som är nytt genom att 

vara öppen för nya sätt att tolka världen och att sättet vi tolkar världen beror på vilka traditioner 

man växt upp i och skolats in i. 

Skolan som drev ett internationellt projekt i samarbete med Nicaragua, startade en ekonomisk 

vänskoleförening för att kunna söka bidragspengar från SIDA till bland annat ett vattenprojekt som 

skulle gynna folket i byn vars barn var elever i vänskolan. De svenska elevernas familjer och 

föreningar i lokalsamhället var några av dem som stöttade detta projekt. Många broar byggdes på 

grund av detta projekt, det skapade sociala sammanhang mellan skolan och samhället både på 

hemmaplan och i samarbetslandet. Läraren som arbetade i det här projektet säger att de elever som 

sedan reste till Nicaragua fick en vidgad förståelse och en inblick i hur livet var för eleverna på 

vänskolan och människorna i byn. Genom att resa förstod de hur mycket arbetet de gjort betytt för 

människorna där. 

31

Hon säger att lite frön har såtts hos eleverna genom det projektet och hon hoppas att intresset och 

engagemanget för omvärlden fortsätter att sprida sig i framtiden genom eleverna. 

Pedagogen på Zenit säger att lärarens engagemang för omvärlden är viktigt för att väcka elevens 

engagemang för den. Men hon påpekar att innan ett engagemang kan gro måste det finnas ett eget 

intresse hos eleverna och att det är först då eleven kan rikta sitt engagemang åt det håll den själv 

vill. Hon säger vidare att ett engagemang för omvärlden från skolans håll alltid borde finnas med 

och genomsyra tänkandet och handlandet på skolan och att det inte bara ska komma från lärarna, 

utan att också skolledningen och annan personal på skolan ska ta del i det. 

Vem är det som frigör engagemangspotentialen för den globala samhällssituationen och kanaliserar 

den, undrar Owe Wikström? I vår studie är det pedagogerna i samarbete med de internationella 

projekten och globala frågorna som kan frigöra engagemangspotential hos eleverna. 

Genom att skriva styrdokument om vad som ska uppnås och följas i skolan ställer man krav på vad 

lärarna ska uppnå med sin undervisning. Detta kan till viss del väcka ett engagemang hos lärarna. 

Men engagemanget blir kraftfullare om det kommer ur en hjärtefråga hos läraren, från ett brinnande 

intresse. Lärarnas engagemang skapar ett nytt engagemang hos eleverna, det läraren gör är att väcka 

och locka fram ett intresse hos eleven och finns där som en stöttepelare och förebild för eleven i 

dens väg till ett eget engagemang. 

7 Metoddiskussion 

Vi använde oss av en halvstrukturerad intervjuform med åtta olika frågeteman. Detta gjorde det 

möjligt att låta lärarna tala mer fritt. Genom intervjuerna fick vi fördjupade svar på våra frågor och 

ett rikt material om hur det är att driva ett internationellt projekt. Det som uttrycks i intervjuerna 

stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Men vi fick även fram oväntade kommentarer 

från intervjuerna om vad det kan innebära att driva internationella projekt. Det gav oss bl.a. en 

inblick i problematiken kring vem som har ansvaret för att målen i skolans styrdokument blir 

uppfyllda (se nedan). 

Att vi valde att sortera in svaren både efter våra frågeteman och efter våra problemställningar 

gjorde det lättare för oss att utläsa resultatet av intervjuerna. Jämförelsen av de olika projekten gav 

oss också en tydlighet i resultatet och underlättade arbetet med det. 

8 Urvalsdiskussion 

Vi valde att intervjua lärare som var de mest drivande och engagerade i de internationella projekten. 

I vår studie har vi enbart intervjuat lärare på grundskolor som har internationella projekt i form av 

utbyten och samarbeten mellan skolor i olika länder, vi har inte studerat skolor som driver andra 

internationella projekt och inte intervjuat kommuner och skolledning. De resultat vi fått visar på 

32

potentialen i den typ av internationella projekt vi undersökt och på det engagemang som varit 

drivkraften i dem. Vi ser här ett angeläget fält att göra fördjupade studier kring. 

En av våra frågeställningar var om eleverna har utvecklats och fått ett ökat engagemang genom 

arbetet. För att få ett bättre svar på den frågan tror vi att man skulle ha intervjuat elever. Antingen 

elever som har varit med i ett projekt men gått ut skolan, eller med elever som är engagerade i ett 

internationellt projekt på en skola idag. Vi tror då att vi hade fått mer uttömmande svar. Detta är ett 

antagande som vi gör genom att se på det resultat Eva Gestrins intervjuer med elever gav i hennes 

studie om internationaliseringen i skolan genom comeniusprojekt. 

Zenit (SIDA) som har en roll i att stötta internationellt projektarbete i skolorna gav ett positivt 

bidrag till vår studie. Den intervjun förstärkte det lärarna sa angående skolorganisationens och 

lärarnas ansvar i att väcka elevernas intresse och engagemang till internationella projekt. 

9 Slutdiskussion och uppslag för 

nya studier 

Hos alla våra intervjupersoner har vi upplevt att de har haft ett stort engagemang till sitt arbete och 

det är detta engagemang som driver dem i arbetet med internationella projekt och globala frågor. 

Ett engagemang har i vår studie visat sig vara det som krävs för att hålla ett projekt igång. Men 

räcker det med att ha ett engagemang för att driva internationella projekt? Nej, man behöver stöd 

och resurser för att orka hålla det igång. Detta kan man se genom intervjuerna med de lärare som 

hade stöd från kommunen. Där kände inte lärarna att det tog mer kraft än vad de orkade och tid 

utöver deras vanliga arbetstid. Utan stöd blir projektarbetet lätt ett ideellt arbete för läraren som 

riskerar att bränna ut sig. Men om det står som mål i kommunens lokalplan blir arbetsvillkoren och 

kraven lika för alla på skolan och risken för att vissa lärare bränner ut sig minskar. För att 

arbetsklimatet för lärarna i de internationella projekten ska kunna bli bättre ser vi genom vår studie 

att engagemanget för de internationella projekten behöver finnas från det individuella planet ända 

upp till statlig nivå. Detta engagemang behövs på alla nivåer när man vill uppnå skolans mål i 

styrdokumenten genom de internationella projekten. Utan det stödet finns risken att skolan förlitar 

sig på ett ideellt arbete, som har karaktär av NGO-verksamhet, för att uppnå de statligt fastlagda 

målen. 

Sofia som hade projektet med vänskolan i Nicaragua hade en egen idé om hur man skulle kunna 

lösa problemen med att orka driva ett internationellt projekt. Hon jobbade intensivt för att det skulle 

finnas en tjänst som koordinatör för vänskolor hos Forum Syd (en svensk plattform för 

organisationer som jobbar med internationellt bistånd och opinionsbildning om globala frågor) 

Tanken var att denna person skulle etablera kontakter mellan skolor i Sverige och Nicaragua som 

önskade att ha en vänskola. Koordinatören skulle vara ett halvår i Nicaragua och ett halvår i Sverige 

och vara ett stöd för skolorna att starta upp och bli självgående i sitt arbete. Men förslaget avslogs. 

Sofia fick inget gehör för sin idé. När en lärare på detta sätt tar det som sitt individuella ansvar att 

arbeta för att förverkliga internationella projekt tar den del i det NGO har som sin uppgift. Det blir 

till ett frivilligt initiativ från läraren och kan inte ses som ett krav från skolan för att uppnå 

styrdokumenten. Det är varken skolans uppgift eller mål att skänka pengar eller material till 

33

fattigare länder. Men i ett samarbete med NGO eller biståndsprojekt kan elevernas medkänsla för 

andra människors situation väckas och på det sättet väcks förståelsen för den andra kulturen och 

kanske en nyfikenhet som leder till att eleverna reser dit och kulturmöten eller kulturkrockar 

uppstår. Dessa projekt leder tillslut fram till att vissa mål i Lpo94 uppnås. 

Är det som en av lärarna sa att läroplansperspektiven är så övergripande att de kanske inte uppfattas 

av alla som nödvändiga att ta med i undervisningen? Några av lärarna nämner inte ens Lpo94 som 

ett motiv till att driva internationella projekt. Varför ser inte stat, kommun, skolledning och lärare 

det som sitt ansvar att tillsammans arbeta för att uppnå alla punkter i skolans styrdokument? Ett 

svar på det kan vara att det idag finns andra frågor som upptar samhällsdebatten än det som 

inspirerade den nya läroplanen 1969. Läroplanen från 1969 var en återspegling av den 

radikalisering som sköljde över vårt land då, en återspegling av ett engagemang och en vilja att 

förändra samhället på många olika sätt. De åsikter som står med från den tiden i vår nuvarande 

läroplan Lpo94 verkar inte ha samma kraft idag som då. De kommer inte fram i undervisningen. Vi 

har inte undersökt hela fältet i den frågan och ser inte att vi kan besvara den frågan genom vår 

undersökning. Men det är en intressant fråga att forska vidare i. 

I FNs senaste deklaration skriver man att fler resurser behöver förflyttas och ökas till fattiga länder. 

Många rika länder uppfyller detta genom att ge bistånd till de fattiga länderna. Men deklarationerna 

talar också om att få kulturer att mötas och förstå varandra i en värld med motstridiga värderingar 

och där klyftorna växer. Eftersom kulturer idag kommer närmare varandra på grund av den ökade 

möjligheten att röra sig över nationsgränser är FNs vision om att hitta sätt att leva tillsammans 

mycket aktuell idag. De internationella projekten i skolan kan vara bra verktyg för att förverkliga 

dessa deklarationer och skapa en framtida förståelse och samarbete mellan människor och länder. 

Genom vår undersökning av internationella projekt på skolan ser vi att flera kunskapsmål och 

värdegrundsmål i skolans styrdokument som handlar om internationalisering har uppnåtts. Som 

blivande lärare är detta något värdefullt vi tar med oss som vetskap i vår framtida yrkesutövning. 

LITTERATURFÖRTECKNING 

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. 

Bäckström, K. (1993). Jag har rätt lovar FN. Att arbeta med små barn kring FN:s konvention om 

barnets rättigheter. Stockholm: Liber. 

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. AB Wahlström & Widstrand. 

Illman, R. & Nynäs P. (2005). Kultur, människa, möte: Ett humanistiskt perspektiv. Lund: 

Studentlitteratur. 

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 

Lendahls, B; Nordheden, I. & Ståhlstedt, U. (1990). Kulturmöten i klassrummet. 

Utbildningsförlaget 

Nyström, J. (2001). Att mötas och utvecklas. ABC i att bygga interkulturella utbyten. Centrum för 

internationellt Ungdomsutbyte. 

Sjöstrand, I. (1969). Fundror. Stockholm: Bonniers. 

Skolverket (1999). Att möta det annorlunda. Liber 

Skolverket. Lpo94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. 

Skolverket (1996). Långt borta. Och nära. Läroplanerna och internationaliseringsbegreppet. Liber 

Unesco och Svenska Unescorådet (2001). Utmaningen: En lägesbestämning vid 50-års jubileet. 

Stockholm: Svenska Unescorådet. 

34

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. 

Wikström, O. (2006). Sonjas Godhet. Stockholm: Natur och Kultur. 

Östberg, K. (2002). 1968, när allting var i rörelse. Stockholm: Prisma. 

Elektroniska källor 

Forskningsetiska principer, s, 5, 16 Utgivare, Vetenskapsrådet, Tryck, Elanders Gotab 

(Forskningsetiska principer, ISBN 91-7307-008-4, s. 5, 16) 

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Internationalisering) 

(http://212.105.81.60/templates/Page____3673.aspx) 

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Europeiska_ekonomiska_ samrådet ) 

35

Internationella projekt i skolan - WLH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?