Från målspråk till källspråk - Vaasan yliopisto

136 ACTA WASAENSIA
Henrik Gabriel Porthan och Christfrid Ganander, vilka studerade samtidigt i Åbo och
umgicks inom samma studentkår, hade inlett ett samarbete 1764. Redan i början av 1760-talet
påbörjade Ganander enligt företalet till Mythologia Fennica sitt insamlingsarbete för
ordboken (Ganander 1995: 20). Det finns enligt Hormia belägg på att både Porthan och
Ganander på var sitt håll gjorde insamlingar för en ordbok 1774 och att Porthan troligen
överlämnade sitt insamlade material till Ganander 1783. Detta material utgörs i huvudsak av
samma material som ingår i Porthans Lisäyksiä Suomalaisen Sana-Lugun Coetukseen
(1770) (Hormia 1961: 31–42, 54).
Tarkiainen (1941: 13–34), Pentikäinen (1995: 132–138) och Haavio (1930: 17) hävdar att
Ganander i den lexikografiska forskningen oförskyllt hamnat i skuggan av sin kände
ordboksmedarbetare professor Henrik Gabriel Porthan. Ganander borde enligt dem anses
som Porthans jämlike inom både lexikografi och lingvistik.
Hormias avhandling behandlar källorna till Gananders ordbok. Enligt Hormia (1961: 24,
114–115) och Hakulinen (1967: 93–95) utgör Nytt Finskt Lexicon (1786–1787) en viktig
källa för forskningen inom den finska lexikologin, språkforskningen i stort och för
forskningen inom folkdiktningen. Rapola (1950) har med några stickprov kunnat visa att
Ganander hade fått delar av sitt material från bl.a. Juslenius ordbok och att Renvall övertagit
Gananders lexikografiska material till sin ordbok. Hormia (1961) har kunnat visa att
Ganander övertog så gott som hela materialet på ca 16 000 lemman från Juslenius
Suomalaisen Sana-Lugun Coetus / Finsk Orda-Boks Försök (1745) som bas för sitt arbete.
Varken Koskimies eller Hormia ger någon klar uppgift om hur mycket Canstrén, en av dem
som tillförde material till Juslenius ordbok, hann medverka i Gananders ordbok före 1787.
Koskimies ger en uppgift om att Canstrén skulle ha påbörjat sina anteckningar senast 1796
(Koskimies 1917: X).
Hormia har i Gananders ordbok funnit ca 70 belägg som tyder på att en av de källor som
Ganander hade använt i sin ordbok hade varit Schroderus Lexicon latino-scondicum (1637).
Ingen annan äldre ordbok än Lexicon latino-scondicum (1637) och Juslenius Suomalaisen
Sana-Lugun Coetus / Finsk Orda-Boks Försök (1745) med tillägg från Porthan har bidragit
till Gananders ordbok enligt Hormia, som inte heller anger Kreander eller Canstrén i
källförteckningen (Hormia 1961: 114–183). Att han bara omnämner Schroderus och
Juslenius ordböcker är anmärkningsvärt, då förordet till 1997 års upplaga av Nytt Finskt
Lexicon (1786–1787) även anger Variarum rerum vocabula Latina, cum Svetica et
Finnonica Interpretatione från åren 1644, 1658[59] och 1668 samt Henrik Florinus