Ladda ner PDF - Tofsen

HETASTE KÄNDISFESTEN 

STOR BILDSPECIAL 

 

 

 

 

 

ATT VARA TURK 

PÅ CHALMERS 

DET 

LIVET I TAIPEI



 

 

 

 

 

ATT VARA TURK 

PÅ CHALMERS 

DET 

LIVET I TAIPEI

WEISS vs. STOUT 

VINNER BLONDA WEISS 

MED EN SYRLIG HÖGER... 

Kom in i matchen. 

...ELLER MÖRKA STOUT MED 

SIN TYNGD I NÄRKAMPERNA? 

Från skaparna av Falcons tidigare succéer kommer höstens stora duell: 

Två utmanare i en fight – Weiss mot Stout. I kampen mellan det ljusa och det mörka 

kan bara en segra. Och det är du som avgör vem som platsar i Falcons starka 

laguppställning. Utse vinnaren genom att gå in på 

www.duellen.nu eller sms:a WEISS eller STOUT till 71160. Må bästa öl vinna! 

Att börja dricka i tidig ålder ökar 

risken för alkoholproblem. 

TRIGGER Foto: Jan Söderström 

Studenthälsan 

– hälsa och studiemiljö för 

Göteborgs studenter 

Till Studenthälsan kan du vända dig om du har 

studierelaterade fysiska eller psykosociala problem. 

• Telefonrådgivning av sjuksköterska, kurator, 

ergonom/sjukgymnast, sexolog/barnmorska 

• Gruppterapi 

• Stödsamtal och krisstöd 

• Ergonomi 

• Studiemiljöarbete 

• Kamratgrupper 

• Våga-tala-kurser 

För mer information se www.gfs.se/studenthalsan 

eller ring 031-10 69 70. Observera att Studenthälsan 

endast kan ta emot tidsbeställda besök. 

GFS Studenthälsan arbetar på uppdrag av Göteborgs universitet och Chalmers.

information om 

chalmers kårtidning tofsen 

adress 

Teknologgården 2 

412 58 Göteborg 

info@tofsen.se 

www.tofsen.se 

chefredaktör och 

ansvarig utgivare 

Erik Carlsson 

chefred@tofsen.se 

031-772 3923 

070-772 2279 

annonsansvarig 

Henrik Sangö 

annons@tofsen.se 

031-772 3924 

070-772 2278 

medverkande i detta nummer 

Kajsa Beijer-Olsen, text 

Tomas Björklund, text 

Erik Carlsson, text 

Sara Grund, layout & illustration 

Julia Jonasson, text 

Hanna Ljungqvist, text & illustration 

Karolina Norstedt, text 

Christian Sandström, text 

Elias Svensson, text & foto 

Annie Thorburn, layout & illustration 

Önder Tumayer, text 

 

 

 

 



 

 

 

 

omslag 

Foto: Sauman Ng, The Studio 

Layout: Annie Thorburn & Sara Grund 

Modell: Anna Petersson 

repro / tryck 

Sandstens AB 

info 

Tofsen är Chalmers Studentkårs medlemstidning 

med en upplaga på 6500 exemplar. 

Tidningen fi nansieras helt av annonsintäkter. 

Redaktionen ansvarar inte för obeställt 

material. Insänt material antas vara avsett för 

publicering om inte annat anges. Allt material 

lagras elektroniskt och kan göras tillgängligt 

på Internet och i databaser om inte förbehåll 

mot detta görs av skribenten. Eftertryck utan 

redaktionens skriftliga tillstånd är ej tillåtet. 

4 

 

ATT VARA TURK 

PÅ CHALMERS 

DET 

LIVET I TAIPEI 

 

 

 

 

 

 

Chalmers studentkår samarbetar med: 

Erik Carlsson 

Alla journalister drömmer om det perfekta scoopet. 

Man strävar efter den sensationella artikeln som 

chockar och skapar intensiv debatt. Genom åren har 

Tofsens chefredaktörer avlöst varandra och i samma 

takt har nyskapande formgivning och utmanande 

artiklar publicerats. Ibland har kontroversiella artiklar 

gått obemärkt förbi medan till synes harmlösa framställningar 

mött mycket kraftfulla reaktioner. 

Tofsen forsätter att utmana och förhoppningsvis får 

vi någon chalmerist att reagera. Visst vore det roligt 

att chocka, men det är knappast något som är möjligt 

längre. Inte när man tittar i det arkiv av gamla Tofsen 

som fi nns på redaktionen. Plötsligt förstår man som 

utsocknes varför en skepsis vuxit fram mot Chalmers 

bland gemene göteborgare under åren. 

Chocka kunde Tofsen på nittiotalet, då framsidor 

pryddes av nakna kroppar och tidningen innehöll 

målande reportage om alternativa sexualiteter, mord och absurda studentikosa arrangemang. Det har 

hänt mycket på 10 år och människor av idag är till viss del luttrade. Ett naket bröst i en kårtidning 

väcker helt enkelt inte samma uppståndelse som tidigare. I dag är det andra ämnen som är heta. 

Detta nummer tillägnas fördomar i olika former och en av dessa är tidningen i sig. Tofsen i form av 

en fräsch och trendig veckotidning tillhör inte vanligheterna och särskilt inte med utbildningsenhetens 

begåvade ordförande Anna Peterson som omslagsfl icka. 

36 sidor smaskiga fördomar i ett härligt veckotidningsformat. Håll till godo! 

3 MEDARBETARE 

Sara Grund 

Lämnar inga detaljer åt slumpen. 

Började på Tofsen i maj 2004. 

Har gjort fl era illustrationer till 

detta nummer och är en klippa 

på layoutavdelningen. Sara läser 

sista året på Designingenjör. 

Annie Thorburn 

Har precis kommit hem från 

Paris efter ett års konststudier. 

Har arbetat på Tofsen sedan 

augusti 2005 där hon gör illustrationer 

och layout. Annie läser 

tredje året på Teknisk design. 

Ledare 

Önder Tumayer 

Vår ex-annonschef som i detta 

nummer skrivit om hur det är 

att vara invandrare på Chalmers. 

Önder försöker avsluta sina studier 

på Elektro genom att skjuta 

på exjobbet.

Tofseninnehåll 

Nummer 5 2005. Höstens stora fördomsnummer! 

ON THE COVER 

MODE OCH TRENDER 

14 MATEMATIKPROJEKTET ATTITYDER 

& SJÄLVFÖRTROENDE 

22 PLASTIKKIRURGI FÖLJ MED TILL 

KÄLLAN BAKOM KLINIKEN 

FÖRDOMAR 

8 TURK PÅ CHALMERS ÄR ALLA 

VÄLKOMNA TILL CHALMERS? 

12 ANNA PETERSON UTBILDNINGS- 

ENHETENS ORDFÖRANDE TALAR UT 

16 KRÖNIKA OM FÖRDOMAR BRATS & 

HASSELHOFF I EN HÄRLIG BLANDNING 

17 FEMINIST – JAVISST. LINDA ROSING 

STÄLLER ULTIMATUM 

29 SJUNG FÖRDOMENS LOV HUR TRÅKIGT 

VORE VÄL LIVET UTAN FÖRDOMEN? 

TYCKARE 

5 LEDARE 

5 REDAKTIONEN 

6 KÅRORDFÖRANDE 

6 SVAR PÅ TAL 

9 LOKALT 

18 ANTIPIRATBYRÅN NEDLADDNINGEN PÅ 

CHALMERS 

19 DET LJUVA LIVET I TAIPEI CHALMERIS- 

TER PÅ ANDRA SIDAN JORDEN 

27 LILLEBROR OCH APBERGET VILKA ÄR 

DE EGENTLIGEN? 

22 FORMA 

KROPPEN 

12 UTBILDNING 

PÅ CHALMERS 

YRAPIÄRRTREGENOMTRE 

14 MERA MATTE ÅT FOLKET! 

MER OM 

DAVID PÅ 

SIDAN 16 

5

6 

KO & svar 

LINDHOLMENS FRAMTID? 

Chalmers är numera en högskola med två 

campus, »Johanneberg« och »Lindholmen«. 

Sedan i våras behandlas frågan om Campus 

Lindholmens framtid på alla nivåer i 

Chalmers organisation och den 29 november 

väntas Chalmers styrelse fatta beslut i 

frågan. Höstens arbete utgår ifrån visionen 

att verksamheten på Campus Lindholmen 

konsolideras och långsamt expanderar till att 

innefatta basårsutbildning, 5 högskoleingenjörsprogram, 

2 civilingenjörsprogram samt 

mastersutbildningar. 

SVAR TILL KRISTOFFER 

BURSTEDTS INSÄNDARE 

Kristoffer beklagar sig i sin insändare över 

att pengarna som tillförs inte bör användas 

till en fortsatt utbyggnad utan i stället satsas 

på kvalitetsarbete. Jag tror inte det är många 

som säger emot Kristoffer här, men jag tror 

att tillskottet av 175 miljoner ändå kommer 

att bidra till högre kvalitet. Många lärosäten 

utbildar idag fl er studenter än vad man får 

betalt av staten för. Min gissning är att de 

lärosäten som fått fl er platser (mao. mer 

pengar) tilldelade knappast kommer öka 

intaget utan i stället fortsätta utbilda lika 

många som idag, men nu med en högre 

ersättning per student. En bra utveckling 

med andra ord. 

Verksamheten på Campus Lindholmen har 

länge negligerats av både högskolan och 

kåren. Jan-Erics ambition är att styrelsens 

inriktningsbeslut skall utgöra ett tydligt 

avstamp i den förändringsprocess som nu 

måste ske. Jag välkomnar de steg som Jan- 

Eric och Chalmers styrelse tar men oroas 

samtidigt över avstånden mellan beslutsfattande 

och verkställande. Ett grundligt 

berett arbete och genomtänkt styrelsebeslut 

är enbart den första klossen i förändringsprocessen. 

Det som verkligen kommer att 

sätta Chalmers handlingskraft på prov är de 

tiotals klossar som utgör verkställandet. 

Invånarna på Chalmers båda campus, studenter 

och anställda, är i många fall drabbade 

av fördomar om verkligheten på båda 

sidor älven. Det är uppriktigt sagt dags att 

vakna upp och inse vilken enorm potential 

Chalmers båda campus har. Jag hoppas att 

du som läsare tar till dig detta och funderar 

på vad du kan göra för att hjälpa till att förändra 

attityden. 

Campus Lindholmen placerar Chalmers 

i en uppväxande stadsdel med en unik och 

attraktiv placering intill älven, i centrum av 

framtidens Göteborg. Campus Lindholmen 

ger Chalmers unika förutsättningar för en 

Därefter beklagar sig Kristoffer över dagens 

resurstilldelningssystem. Dagens system där 

högskolorna får betalt för både de studenter 

som registrerar sig och sedan för de som 

tar sina poäng har i Sverige många kritiker. 

Man hävdar envist att det bara leder till 

att lärarna sänker kraven, släpper igenom 

massa folk och kammar hem ersättningen. 

Vi kan dock vända helt på resonemanget 

och fråga sig hur det skulle vara om man 

tar bort ersättningen för prestationen. Skulle 

man då få en situation där examinatorerna 

ser till att folk registrerar sig och sen går 

hem? Man får ju ersättningen oavsett om 

studenterna klarar sig eller inte. Jag tror att 

få av de som kritiserar dagens system har 

upplevt verkligheten på en teknisk högskola. 

Jag kan inte uttala mig om lärare på andra 

banbrytande utveckling av utbildning och 

forskning i nära samarbete med näringsliv. 

Chalmers behöver nu göra strategiska avvägningar 

för att rätt forskning och utbildning 

skall hamna och utvecklas på rätt campus. 

Chalmers behöver nischa båda campus och 

dra nytta av deras olika fördelar. 

En av de saker som måste prioriteras 

är en snabb utbyggnad av infrastruktur på 

och runt Campus Lindholmen. En god 

infrastruktur på campus är en förutsättning 

för naturliga och utvecklande möten mellan 

studenter, anställda och näringsliv. 

Infrastrukturen runt Campus Lindholmen 

behöver understödja ett berikande liv alla 

tider på dygnet. Det måste till bostäder, 

butiker samt kvällsöppna restauranger och 

caféer. Kollektivtrafi ken behöver byggas ut 

och en ny förbindelse över älven måste färdigställas. 

Det krävs krafttag från Chalmers, 

näringslivet, kommunen och regeringen 

för att utvecklingen skall ta fart. Utan en 

gemensam insats är Lindholmen inget mer 

än en förlorad satsning som en gång hade en 

enorm potential som regionen blundade för. 

Nicholas Tengelin, Kårordförande 

lärosäten, men på Chalmers verkar de i alla 

fall ha integritet nog att inte sänka kraven 

enbart för att få den ekonomiska ersättningen, 

snarare verkar ersättningen spela för 

liten roll om man ska göra en direktkoppling 

mellan prestation och ersättning. 

Jag tycker inte dagens resurstilldelningssystem 

är optimalt på något sätt, men tycker 

inte alls att utbildningens kvalitet blir sekundär. 

Jag håller inte heller med om att dagens 

system ska skrotas, och framförallt inte 

utan att någon har presenterat några vettiga 

alternativ. Konkreta idéer om hur dagens 

resurstilldelningssystem kan förändras för att 

premiera kvalitetshöjande arbete är vad som 

behövs, inte bara gnäll på att dagens system 

är dåligt. 

Kim Leandersson

SGS SATSAR PÅ JOHANNEBERG 

SGS Studentbostäder köper Matematiskt 

centrum i södra delen av campus 

Johanneberg och planerar för nya studentbostäder 

i de forna undervisningslokalerna 

och arbetsrummen. 

I mitten av september kallade SGS 

Studentbostäder till pressvisning av de nyligen 

slutförda studentlägenheterna i Kviberg, 

nordost om centrala Göteborg. Tofsens 

redaktör såg detta som en god möjlighet att 

få diskutera bostadssituationen och samtidigt 

undersöka bolagets planer för nuvarande 

Matematiskt centrum. 

Det förväntade pressuppbådet med 

Västnytt och GP i spetsen uteblev och på 

plats fanns endast en morgontrött chefredaktör 

för Tofsen med en gammal matkasse i 

handen. Därför bjöds det på exklusiv guidning 

av VD, Mats Odersjö och fastighetschef, 

Magnus Bronander. 

Om man ska tro SGS Studentbostäder så 

är suget efter boende i korridor inte längre 

lika stort. Efterfrågan ökar istället på mindre 

lägenheter, men med egenskaper som ger 

en rimlig hyra. Utgångspunkten är en typlägenhet 

på 25 kvadratmeter med sovalkov. 

Det är framförallt lägenheter av detta format 

som byggts i Kviberg och som planeras för 

framtida projekt. Enligt SGS ledning fi nns 

underlag för ytterligare 3000 studentbostäder 

i Göteborg, eftersom antalet studenter 

ökar genom högskolans expansion och en 

fördubbling av antalet utbytesstudenter. 

Nuvarande Matematiskt centrum i 

södra delen av Chalmersområdet säljs av 

Akademiska hus till SGS Studentbostäder 

och HSB. Köpet är möjligt, eftersom matematiska 

vetenskaper fl yttar till sina nya 

lokaler i mitten av campus Johanneberg 

vid årsskiftet. SGS och HSB har för avsikt 

att tillsammans utveckla kvarteret till ett 

bostadsområde med en kombination av studentlägenheter 

och bostadsrätter. 

De nuvarande lokalerna kommer att byggas 

om till studentbostäder samtidigt som 

ett antal punkthus för HSB:s räkning kommer 

att uppföras på den mark som tillhör 

Matematiskt centrum. Det handlar om 250 

studentlägenheter med en beräknad infl ytt 

under våren 2008. 

NÄR SKA CHALMERS BÖRJA 

BRY SIG OM STUDENTER? 

Det fi nns många för oss uppenbara exempel 

på att Chalmers struntar i sina studenter. Ett 

exempel är svaret man får om man frågar 

någon företrädare för Chalmers hur många 

studenter som läser på högskolan. Svaret 

man kommer få är runt 9 000 stycken. Att 

betydligt fl er är registrerade eller att studentkåren 

har 11 000 medlemmar verkar inte 

bekomma Chalmers. Man räknar helt enkelt 

bara helårsstudenter, det vill säga, man 

räknar ut hur många poäng som tas och 

dividerar detta med 40. Ganska cyniskt med 

tanke på hur många studenter som faktiskt 

lyckas med konststycket att plocka ihop full 

pott varje år. 

Man kan fortsätta utläggningen med 

aktuella exempel så som tentamensdatumen. 

Hur man kan undlåta att prioritera 

att få klart tentamensdatumen är för oss en 

gåta. Verkar än mer konstigt när de kommer 

upp på studieportalen bara timmar efter det 

att Chalmers underrättats om att en anmälan 

skickats till justitsieombudsmannen, JO 

och högskoleverket, 

HSV. På samma tema 

återfi nns höstens examensceremoni. 

Efter 

många långa år som 

student så fi nns det säkert de som trodde att 

de skulle uppmärksammas och avtackas av 

högskolan. Nu råkar det dock vara så att just 

den lilla detaljen råkade ramla mellan stolarna 

på högskolan, så ceremonin blir inte 

av förrän i januari. 

Den allvarligaste händelsen är dock inget 

av ovanstående utan det handlar om rättning 

och rapportering av tentamina. Otaliga 

gånger har det förekommit att lärare inte 

rättar tentan inom de fastslagna 19 dagarna. 

Många klagomål på detta har förts fram till 

högskolan, men det enda som hänt är att 

ansvarig examinator och i enstaka fall prefekt 

har fått det förklarat för sig att det inte 

kan gå till så i fortsättningen. Misskötseln 

har nu under tidig höst kulminerat i att det 

fi nns massor av examinatorer som inte har 

rapporterat resultat från augustiperiodens 

omtentor. Om dessa kursers resultat inte 

rapporterats senast vecka 38 så kommer de 

Lokalt 

studenter som ligger på gränsen för att få 

CSN inte få ersättning för hela höstterminen. 

Man riskerar alltså att drabbas hårt 

ekonomiskt för att enskilda lärare inte inser 

problemet och prioriterar studenterna. Helt 

oacceptabelt! 

Det är nu hög tid att göra något åt detta. 

Man måste från högskolans sida ta krafttag 

och på allvar börja visa att man bryr sig om 

studenterna. Hur kan det komma sig att man 

har en strategi för forskningen men inga 

som helst visioner när det gäller grundutbildningen? 

Varför prisar man årets forskare och 

forskningshandledare men struntar i att uppmärksamma 

duktiga lärare? Varför har man 

en tidning och en nyhetstjänst på Internet 

med fokus på personal och alumni, men 

inget organ för att informera studenterna? 

Hur kan det komma sig att studieportalen 

saknar resurser och verkar få problem så fort 

det blir tentavecka? Skulle man acceptera 

samma stabilitet på lönesystemet? 

Det är dags att man börjar ta ovanstående 

brister på allvar. I stället för att som 

idag i bästa fall reagera efter att man fått 

vetskap om att 

»Varför utvärderar man inte 

helheten i programmen?« 

något gått snett, 

måste man 

börja utvärdera 

vad det är man 

håller på med. Idag utvärderar man många 

kurser på Chalmers, men man ser sällan 

att något görs åt det som uppmärksammas i 

utvärderingarna. Detta måste givetvis rättas 

till samtidigt som man börjar att mäta även 

andra parametrar än enstaka kurser. Varför 

utvärderar man inte helheten i programmen? 

Varför försöker man aldrig mäta om 

studenterna anser sig vara nöjda med studievägledning, 

arbetsmiljö, informationsfl öden 

och dylikt? 

Skärpning! Mer information, bättre 

utvärderingar och framförallt uppföljning av 

det man utvärderar måste till om Chalmers 

ska fortsätta att vara en så pass god högskola 

som man anser sig vara och som varumärket 

idag står för. Det är lätt att leva på ett gott 

varumärke, men värdet av detta är något som 

snabbt raseras om man inte håller måttet. 

David Elebring och Kim Leandersson 

7

8 

Insändare 

»SATSNING« DROPPE I GÖTA ÄLV 

I tisdags presenterade regeringen till sist sin 

budgetproposition. I den återfi nns bland 

annat vad som beskrivs som ”en kraftfull 

satsning på universitet och högskolor” och 

för den som sett sambandet mellan utbildning 

och välstånd är det förstås ett glädjande 

besked. Men en närmare läsning får min 

glädje att övergå i en djup oro över framtiden 

för Sveriges högre utbildningar. 

Regeringen slår fast att de vill satsa på 

kvalitet genom att anslå sammanlagt 265 

miljoner till att höja den ersättning lärosätena 

får per student. Men när höjningen i 

praktiken, utöver standarduppräkning, inte 

rör sig om mer än 2,18 % över två år, inser 

man att det inte är så mycket värt. I realiteten 

kommer regeringens ”satsning” ätas upp 

av högskolornas höjda utgifter i samband 

med regeringens krav på internationalisering, 

breddad rekrytering och individualiserad 

antagningsprocess. 

Svensk högre utbildning upplever just 

nu de största kvalitetsbristerna i modern 

tid. Samtidigt gör regeringen helt klart att 

kvantitet går före kvalitet när man anslår 

1,3 miljarder till en ökning med 14000 studieplatser 

vid landets lärosäten. Det är en 

vacker tanke att alla ska ha rätt till högre 

utbildning och lika möjligheter att få det. 

Regeringen motiverar utbyggnaden med 

större årskullar, men jag hävdar fortfarande 

att kvaliteten måste komma först. De år 

av expansion som högskolan nu upplevt 

har lämnat lärosätena utarmade med låga 

»VAR FICK DU LUFT IFRÅN?« 

Det här med studentinfl ytande är allt bra 

komplicerat. Enligt högskolelagen och 

högskoleförordningen har studenterna rätt 

att vara representerade i alla beslutande och 

beredande organ, samt en hel del andra rätttigheter. 

Ändå är det många studenter som 

gnäller över att de inte kan påverka något, 

att studentkåren inte tar sitt ansvar och att 

högskolan ändå inte lyssnar. 

På mina resor runt Europa under sommaren 

har jag kunnat konstatera att vi i Sverige 

och Norden är oerhört lyckigt lottade. 

Studentkårernas starka ställning är unik här, 

inte bara på grund av kårobligatoriet, utan 

på grund av den där lilla frasen i högskolelagen. 

I länder lite längre söder ut har studen- 

kompetenskrav och storföreläsningar som 

resultat. Det spelar ingen roll hur många 

högutbildade Sverige har, om inte utbildningen 

håller måttet. 

När utbildningsminister Leif Pagrotsky 

förra veckan i media kommenterade OECD: 

s rapport om högre utbildning så valde 

han att göra det i mycket positiva ordalag. 

I Pagrotskys siffror ingår bl.a. studiestödssystemet 

som varierar kraftigt inom OECD. 

Om man istället tittar på mer rättvisande 

siffror som visar hur mycket pengar som 

når Sveriges studenter i form av utbildning 

hamnar vi under OECD-genomsnittet. 

Även medräknat vårt studiestödssystem visar 

siffrorna att de svenska anslagen per student 

minskat det senaste decenniet. Sätter vi 

index till 100 år 1995, hade det för Sveriges 

del sjunkit till 85, år 2002 medan det i 

Finland var oförändrat och i Danmark och 

Norge stigit till 129 respektive 119. 

Alla har hört talas om bristande matematikkunskaper, 

utexaminerade civilingenjörer 

utan praktisk erfarenhet och dålig rekrytering 

till forskarnivå, men kvalitetsbristen är 

långt större än så. Sverige är ett litet land 

som måste satsa på kvalitet. Vi är helt enkelt 

för små för stora utbildningsvolymer. Ta 

ingenjörsutbildningen som exempel. Bara i 

Kina pumpar man ut lika många ingenjörer 

på en dag som vi i Sverige examinerar på ett 

år, till det kommer en hel värld. I det perspektivet 

blir regeringens satsning på kvalitet 

en droppe i Göta Älv. 

terna över huvudtaget ingen rätt att påverka 

sin studiesituation. De få studentkårer som 

fi nns är konstruktioner utan verklig makt. 

Samtidigt kan jag uppleva att även om 

högskolor i Sverige har lärt sig det här och 

numera är ganska bra på att få in studenter 

i sina organ, möts man ibland som studentrepresentant 

av en attityd att man sitter där 

på nåder. Ett nödvändigt ont för att högskolan 

ska kunna säga att man spelar efter 

reglerna. Och har man mage att yttra sig, 

blir man mycket hårdare granskad än någon 

annan för det man säger, eftersom man är 

student och »inte vet någonting om det som 

diskuteras«. 

Håller du med, eller blir du förbannad? 

Vi vill gärna höra din åsikt. 

Mejla till chefred@tofsen.se 

Chalmers är ett av fl era lärosäten som står 

på tröskeln till ett arbete med kvalitetssäkring 

och utveckling men resurserna saknas 

och intresset från staten är obefi ntligt. 

Chalmers driver ett antal projekt som syftar 

till att utveckla pedagogiken i undervisningen, 

välbehövliga projekt som riskerar 

att läggas ner när nu anslagen om totalt 10,7 

miljoner dras in. 

Industristaden Göteborg, med fl era stora 

aktörer som Volvo och SKF, är beredda att 

utöka sitt samarbete med högskolorna. Det 

blir allt tydligare att näringslivets medverkan 

och en akademisk miljö med internationell 

standard är en förutsättning för högre 

utbildning. Men förändringar kostar pengar 

och högskolan står utan medel. Regeringen 

behöver ta sitt ansvar och bidra till en 

nödvändig utveckling av den högre utbildningen. 

Riksdagen behöver uppmärksammas på 

att kvaliteten i utbildningen i många fall i 

dag är så undermålig, att det kommer krävas 

stora ansträngningar för att komma tillrätta 

med problemet. Då hjälper det inte med 

fi na ord. När riksdagen skall fatta beslut om 

budgeten måste de ta varningssignalerna på 

allvar. Se detta som en uppmaning från studenterna 

på ett av Sveriges mest välrenommerade 

lärosäten. Backa från drömmen om 

massproducerad högre utbildning. Satsa på 

kvalitet nu - för Sveriges skull. 

Nicholas Tengelin, 

Ordförande Chalmers Studentkår 

Jag skulle vilja uppmuntra alla er som sitter 

som studentrepresentanter någonstans i 

kedjan, att ta chansen och sjung ut! Ni sitter 

där ni sitter för att föra alla andra studenters 

talan, och då ska ni göra det! Studentkåren 

är oerhört beroende av de ideellt engagerade 

studenter som väljer 

att representera sina 

medstuderande på det 

här sättet. Utan dem 

hade vår organisation 

inte fungerat, och 

något studentinfl 

ytande hade det inte 

varit att tala om. 

Anna Peterson, UO

Tofsen går på kändisfest & visar mingelbilder* 

Megakändisen Andres 

Lokko med kvällens 

okände snygging 

* i hopp om att ta kål på 

våra egna fördomar 

Jens Lekman poserar 

mer än gärna för 

Tofsens läsare 

Tofsens illustratör 

Annie med Leif 

Pagrotsky 

Musikkritikern 

och författaren 

Fredrik Strage 

Svarta Nemi vimlar 

med Modesty Blaise 

Gå ut 

DO-REDO 

På Röhsska museet pågår utställningen Do-Redo till den 13 

november. Den visar hur gamla, krympta och tråkiga ylletröjor 

tas till vara för att skapa nya roliga ting. Med applikationer och 

broderier formas kjolar, väskor, toffl or, mössor och smycken. 

Listan kan göras lång. Besök Röhsska och låt dig inspireras 

till att klippa sönder tröjorna längst in i garderoben! Missa 

inte work-shopen som äger rum den 6 november. Design- och 

arkitekturstuderande har mot uppvisande av intyg fri entré. Se 

www.designmuseum.se för mer information. 

Sara Grund & Annie Thorburn 

Börja jobba 

för Tofsen! 

Så kanske även du får gå 

på kändisfest... 

Illustration, layout, text eller 

foto? Hör av dig till Erik på 

chefred@tofsen.se 

9

Inbjudan till branschkväll 

Vill du möta Sveriges naturligaste framtidsbransch? Den 

23 november klockan 17.20 kommer Leif Brodén, 

VD och koncernchef Södra för att träffa er som pluggar 

på Chalmers Tekniska Högskola. Han kommer tillsammans 

med andra representanter från olika företag inom 

skogsindustrin att ge sin syn på en möjlig framtid inom 

Sveriges naturligaste framtidsbransch. 

Är du intresserad av en framtid inom skogsindustrin? 

Passa på att hälsa på oss under branschkvällen. Nu och i 

2005 v 47 

Onsdag 

23 

November 

Klemens 

framtiden behövs kreativa människor för att fortsätta 

utveckla vår naturliga råvara, kanske är du en av dem? 

Välkommen till en givande kväll med föredrag, frågestund, 

buffé och intressanta möten. Anmälan sker på 

vår hemsida, www.skogsindustrin.com. Vi ses!

Johan Gustafsson, 22, Teknisk fysik 

Vad är det typiska klädesplagget 

bland chalmerister? 

– Jag vet inte... Ryggsäcken kanske... 

Haglöfsryggsäcken alltså. Det 

är väl den. 

Vad gör en chalmersstudent på sin 

fritid? 

– Ah... Vad menar du med fritid? 

Tiden man inte pluggar? Annars så 

pluggas det väl en hel del. Många 

sitter nog mycket framför datorn 

tror jag. 

Jim Lösaus, 25, Ekonomisk historia 

på Handels 

Vad säger du då du träffar en 

Chalmerstjej på krogen? 

– Hmpfh... Det har aldrig hänt. 

Vad gör chalmeristen på sin fritid? 

– Ja, vad gör de... De skruvar väl skruvar 

och så. Sitter och pillar på datorn 

eller diskuterar senaste numret av 

Illustrerad vetenskap skulle jag tro. 

Hur roliga är egentligen teknologer? 

– De är jättekul. Tokroliga faktiskt. 

Verkligen. 

Pamela Schander, 23, Handels och 

Kemiteknik 

Hur klär sig en chalmerist? 

– De har väl jeans och tröja tror 

jag. Och axelväska, typ en sån som 

det står Chalmers på. Eller en 

Haglöfsväska... 

Vad gör chalmersstudenterna på sin 

fritid? 

– Pluggar... Jag tror de hänger i skolan, 

många är väldigt kåraktiva och 

så. Spenderar hela sitt liv i skolan 

liksom. 

Daniel Ervér, 24, Civilekonomprogrammet på Handels 

Hur är en chalmersstudent klädd? 

– De brukar väl ha Nudiejeans... Och Haglöfsväska naturligtvis! Den 

höll jag på att glömma bort! 

Hur mycket av sin tid lägger de på studierna? 

– Jävligt mycket! De är väl i skolan hela dagarna... Typ 50 timmar per 

vecka eller nåt sånt! I alla fall den ambitiösa chalmeristen. 

Hur tråkiga är chalmerister egentligen? 

– Nae, jag känner faktiskt många schysta, de är jättetrevliga. De är inte 

lika kaxiga som på Handels. Men alla er andra vet jag inte... Ni är väl 

som ni är antar jag. Grå. 

På stan 

Kristoffer Clausen, 24, Juridik på 

Handels 

Vad är ett typiskt klädesplagg på 

Chalmers? 

– Overall! 

Var stöter man på chalmerister? 

Tror inte de är någon annanstans än 

på Chalmers. Eller kanske här på 

Handels – de som läser extrakurser i 

företagsekonomi. 

Emma Hedelin, 20, Franska på GU 

Vad gör en chalmerist på fritiden? 

De pluggar väl ganska mycket och... 

Eh... Tränar på Fysiken. Eller nej, 

nej! De spelar något instrument! 

Vad har de för kläder? 

Jeans, tröja och ryggsäck. 

En Haglöfsväska. Ganska många 

har cykelhjälm. Fast det är väl bra i 

och för sig. 

Niklas Larsson, 21, 

Religionsvetenskap B på GU 

Var träffar man chalmerister? 

Chalmers? Nej, jag vet inte. Jag 

har fått uppfattningen att de är rätt 

trista. Har inte stött på några. 

Hur mycket tid lägger en chalmerist 

på studierna? 

Två varianter känns det som 

– antingen jättemycket eller så skiter 

de fullständigt i det. 

Vad gör de på sin fritid? 

Många är väl teknikintresserade 

antar jag och pysslar med något 

sådant. Eller så sitter de vid en 

dator. Dricker öl hoppas jag och det 

är nog rätt många som är kår- eller 

föreningsaktiva. 

11

farenheterna kommer från 

Anna Peterson som efter några 

månader som ordförande för 

studentkårens utbildningsenhet 

börjar få en god inblick i skolans 

beslutsprocesser. Som ordförande leder hon 

det dagliga arbetet och ägnar sig framförallt 

åt utbildningsbevakning. En stor del av 

arbetstiden går till att bereda frågor åt kårordföranden, 

Nicholas Tengelin. 

– Man har en bra plan över dagens uppgifter 

när man går hemifrån på morgonen, 

men ofta hinner man bara genomföra 10% 

av vad man tänkt sig. Det dyker hela tiden 

upp en massa saker som måste fi xas. Det 

är många lösa trådar och det gäller att hela 

tiden försöka prioritera rätt frågor. 

Från att oavsiktligt blivit känd som den 

snälla och tysta tjejen på gymnasiet blev 

fl ytten till Göteborg och Chalmers en 

möjlighet att få börja om och få skrika 

och synas lite mer. Efter tidigare engagemang 

som ordförande för Styret i TD, 

Charmkommittén och ledamot i fullmäktige 

kändes en post i kårledningen som ett 

naturligt steg. Anna ser förtroendeuppdraget 

som det ultimata sättet att påverka sin egen 

och andra studenters situation. 

– Många studenter på Chalmers har tyvärr 

en dålig bild av kårstyrelsen. Folk tror att 

vi försöker göra livet så tråkigt som möjligt 

för studenterna. Jag uppfattar det som att 

många ser oss som ett gäng karriärister med 

liten vilja att prestera, enbart med fokus på 

att skaffa kontakter och meriter. Många förstår 

inte hur chalmerister skulle ha det om 

vi inte hade funnits. Kårstyrelsen sliter stenhårt 

varje dag för studenternas räkning. 

– Däremot kan jag tycka att vi borde bli 

bättre på att kommunicera ut vilken nytta vi 

verkligen gör. Vi fi nns till för studenterna, 

men det är inte särskilt många som verkar 

förstå det. Vi sitter alltid med öppna dörrar 

för att folk skall kunna komma in på kåren 

och prata. 

Den senaste tiden har de studiepolitiska 

debatterna varit många och fokus har framförallt 

legat på studenternas mångfald och 

antalet högskoleplatser i relation till utbildningskvalitet. 

– Från Chalmers sida kan jag känna att 

det fi nns ett visst hyckleri när det gäller 

jämställdhetsarbetet. Chalmers policy vid 

rekrytering till viktigare poster säger att både 

en man och en kvinna skall nomineras, men 

ändå är 5 av 6 utbildningsområdesansvariga 

män och bland de 17 prefekterna på skolan 

kan man inte hitta en enda kvinna. 

– Antalet tjejer som går teknisk utbildning 

är överhuvudtaget mycket få, och det är inte 

ett fenomen som enbart gäller Chalmers. 

Traditionellt söker sig svenska tjejer till 

utbildningar inom omvårdnad, språk och 

humanoria. Alla trista gamla fördomar 

visar sig stämma. Jämför med ett land som 

Indien, där upp till 80% av civilingenjörerna 

är kvinnor. Länder som blivit betraktade 

som klassiska kvinnoförtryckare är alltså bra 

på att få fram kvinnliga ingenjörer med hög 

status. Det måste alltså vara något fel på vår 

svenska mentalitet. 

intervju 

» Det är inte särskilt svårt att inse 

varför saker och ting tar 10 år att 

genomföra på Chalmers. Systemet 

är segt och organisationen består 

av väldigt många gamla gubbar.« 

ERIK CARLSSON SAUMAN NG, THE STUDIO 

– I frågan om antalet högskoleplatser så 

ställer både Chalmers och studentkåren sig 

negativa till detta. Någon ökning av antalet 

platser på program som redan är svåra att 

fylla är inte aktuellt, utan de 100 nya platser 

som Chalmers tilldelats kommer främst att 

användas till ett nytt utbildningsprogram 

inom Architectual engineering. 

– Rekryteringen till Chalmers har gått dåligt 

och man har med nöd och näppe lyckats 

fylla samtliga platser på utbildningsprogrammen. 

Så illa har det inte varit på 

länge. Det är framförallt civilingenjörsutbildningen 

för elektroteknik och högskoleingenjörsutbildningarna 

som är svåra att 

fylla. Mycket kan tänkas bero på att en högskoleutbildning 

från Chalmers inte längre 

är en garanti för att få jobb. På så sätt räds 

studenter från att ge sig in i en så pass lång 

utbildning. 

Enligt Anna fi nns det alldeles för många 

studenter som hamnat mellan stolarna. Det 

är nästan bara hälften av chalmeristerna 

som klarar 20 poäng under sitt första år, 

vilket inte är tillräckligt för CSN. 

– Något i den goda Chalmersandan är inte 

tillräckligt inspirerande. Många studenter 

vet inte vart man skall vända sig när man 

får problem. Därför fi nns utbildningsenheten 

som ett stöd och även om vi konkret 

inte skulle kunna lösa ett visst ärende så 

vet vi alltid vem man skall vända sig till. 

Studentkåren har en mycket viktig funktion 

och vi brukar alltid hitta en lösning på problemen 

om man bara hör av sig i god tid. 

13

14 

YRAPIÄRRT 

»Att komma in i en ny miljö 

och bli en i mängden är det 

absolut bästa sättet att eliminera 

fördomar « 

Så beskriver projektledare Farid Nolen 

bakgrunden till det högaktuella integrationsprojekt 

med matematisk inriktning 

som nu rullar igång på gymnasieskolor runt 

om i Göteborg. Projektet syftar till att skapa 

intresse för matematik och högskolestudier i 

allmänhet och Chalmers i synnerhet, bland 

grupper som är underrepresenterade på 

högskolan. 

Länge har man diskuterat orsaker till 

Chalmers svårigheter att rekrytera tjejer och 

personer med utländsk bakgrund. I november 

förra året bestämde sig rekryteringsgruppen 

på teknisk fysik, FREK, för att 

starta en långsiktig process med målet att 

använda teknologer i arbetet att locka nya 

grupper av studenter till Chalmers. 

– Tanken är att chalmerister handleder små 

grupper av elever från första året på gymnasiet 

utan några kostnader för gymnasisterna. 

Det krav vi ställer är att eleverna skall ta sig 

till chalmersområdet för undervisningen. 

I våras genomfördes ett pilotprojekt på 

gymnasieskolan i Angered. Syftet var att 

undersöka intresset och föreläsa om varför 

matematik är så viktigt. Angered var ett 

lämpligt val eftersom endast ett fåtal elever 

därifrån sökte en chalmersutbildning under 

2004 samtidigt som området har en stor 

etnisk och kulturell mångfald. 

– Jag tror inte att det var någon med svenskt 

ursprung i klassen som vi besökte, och folk 

ramlade in en efter en allt medan lektionen 

fortsatte. Efter ett tag kommer en tjej in 

i klassrummet och kollar suspekt på oss 

framme vid tavlan. Förmodligen får hon syn 

på ett chalmersmärke och utbrister »Fuck 

Chalmers!«. 

– Lektionen blev trots incidenten en stor 

framgång och 12 elever skrev genast upp sig 

för att delta i pilotprojektet. En av dessa var 

tjejen som bara en stund tidigare hade skanderat 

nyss nämnda skällsord. Många av eleverna 

visste inte ens var Chalmers låg, och 

ännu fl er hade aldrig varit på chalmersområdet. 

Det tillhörde helt enkelt inte deras värld 

att koppla ihop sig själva med Chalmers. 

Två veckors undervisning senare kände alla 

adepter till området väl och vi hade hunnit 

fi ka på alla ställen. 

Pilotprojektet blev utan några tvivel en klar 

succé. Deltagarna var mycket positiva och 

av statistiken att döma så lyckades projektledningen 

dessutom pricka en rad etniska 

minoriteter såsom kurder, bengalier, araber, 

somalier, eritreaner och polacker. Dessutom 

var en klar majoritet av projektets deltagare 

tjejer. 

Framgångarna gjorde att Farid marscherade 

in på rektorns kontor och presenterade en 

utvärdering av pilotprojektet och rekryteringsgruppens 

visioner för framtiden. Utan 

någon större tvekan tilldelades projektet 

150 000 kronor och Farid jobbar idag i 

princip heltid för att realisera sina visioner. 

Nuvarande resurser räcker till att nå 80

REGENOMT RE 

gymnasister som undervisas i grupper om 

3-4 elever. Varje chalmerist ansvarar för en 

sådan grupp. 

– Det handlar om att ändra attityder och 

eliminera fördomar samt att skapa självförtroende 

och motivation bland utsatta grupper. 

Det är väldigt lite som behövs. En liten 

arbetsinsats från oss betyder världens skillnad. 

I hårt drabbade förorter får ungdomar 

alternativa vägar och uppmuntras att hålla 

sig borta från kriminalitet. Det här projektet 

kan bli en vändpunkt i livet för många, och 

vi tror så mycket på eleverna att till slut 

måste de även tro på sig själva. 

För rekrytering av studenter till hösten avsattes 

två veckor och 15 inbokade klassbesök i 

bland annat Frölunda och Angered. Redan 

efter tre klassbesök var 77 av 80 möjliga platser 

tillsatta och resterande besök blev därför 

inställda. Förhoppningsvis fi nns möjlighet 

att ta emot fl er elever framåt våren. 

Det enorma intresset har till viss del överras- 

kat Farid och han känner att arbetet har slagit 

hål på en hel del av sina egna fördomar. 

– Jag hade helt klart underskattat elevernas 

vilja och ambition. När vi kom med 

erbjudande om hjälp med studierna så tog 

eleverna verkligen tag i det. Man visade 

en stark vilja, gjorde sina läxor och åkte en 

lång väg från Angered på sin fritid för att 

plugga. Jag hade dessutom glömt hur många 

störande moment som fi nns i studiemiljön 

på gymnasiet. 

– Man får inte heller glömma att utöver 

arvodet ges en fantastisk erfarenhet och 

möjlighet att redan på högskolan använda 

sina kunskaper för att bidra till samhällets 

utveckling. Studenter som deltar genomgår 

dessutom en internutbildning inom områden 

som pedagogik och projektledning. På 

så sätt säkrar vi kvalitén i det vi gör. 

– Näringslivets intresse för projektet har 

varit stort och det är mycket glädjande att 

så många känner ett samhällsansvar. Bland 

samarbetspartners kan nämnas Vattenfall, 

Volvo, AstraZeneca, Microsoft, Carmen 

Systems, Tetra Pak, Civilingenjörsförbundet, 

Drivhuset, XDIN, Västsvenska Industri- 

och Handelskammaren, Saab Ericsson 

Space, Semcon och Nationellt Centrum för 

Matematikutbildning. Samtidigt så krävs 

det inte särskilt mycket, utan det är främst 

uppmärksamheten som är viktig. Det kan 

handla om allt från gratispennor till studiebesök 

och föredrag med gratis lunch. 

Farid menar dessutom att företagen börjar 

bli allt mer intresserade av studenter med 

utländsk bakgrund, eftersom invandrare i 

fl era fall redan har ett internationellt kontaktnät. 

Det handlar inte bara om att plocka 

politiska poäng utan man inser att det gäller 

att utnyttja tillgängliga resurser på ett bättre 

sätt. Resultaten kommer inte att vara synliga 

direkt, men kanske om tio år. 

ERIK CARLSSON ANNIE THORBURN 

15

16 

krönika 

En liten krönika 

om fördomar 

G 

eneraliseringar som drivs till sin spets förvandlas till fördomar, 

som i sin tur ofta är inkorrekta och rentutav skadliga. Den här 

krönikan handlar om några fördomar. Om du är ute efter politiskt 

korrekt idisslande av blaskigt urvattnade honnörsord och 

menlösa klichéer som får ett kårval att verka intressant har du 

med andra ord kommit helt rätt. 

Dom fi nns faktiskt därute, fördomarna som gör att människor döms och bedöms 

orättvist. Exempelvis är den gängse bilden av medelålders hårdrockare inte särskilt 

positiv. Stereotypen är tydlig: en svartjeansad, maläten tjockisbulle med begynnande 

skallighet, som avgrundsvrålar på Rockbaren dagligen och vars huvudsakliga 

intressen är arbetslöshet, folköl och starköl. Även om det inte kan uteslutas att medianhårdrockaren 

innehar en icke försumbar mängd av dessa egenskaper, behöver 

faktiskt inte hela populationen präglas av sådan totalhaverism. 

Fördomarna mot hockeyfrillor är minst lika 

beklagliga. En stubbad, vingklippt, tjeckisk 

hockeyfrilla som osökt leder tankarna till 

mjuka Milda och östtyska mantlar kan 

faktiskt ha andra intressen än navelskådning, 

Macgyver, David Hasselhoff och Estrella. 

» Vid en anblick inses att detta 

i själva verket är en fördom. 

Som stämmer. « 

En annan samhällsgrupp som bespottas ständigt och jämt är bratsen. Vid en första 

anblick är det lätt att få intrycket att dom är bortklemade överklassungar. Vid en 

andra anblick inser man att de i själva verket är odrägliga snorungar med groteska 

medelklasskomplex som försöker kompensera detta genom att jobba extra, dra in 

helrör på krogen och se ut som nyrika blöjpåvar. Vid en tredje anblick inses att 

detta i själva verket är en fördom. Som stämmer. 

Dessa socialt utsatta grupper är onekligen nödlidande minoriteter som måste förvärva 

erkännande och status med hjälp av politiskt stöd. Jag väntar med spänning 

på den statliga utredning som konkluderar att en ny myndighet krävs för att hjälpa 

dessa offer. Om jag känner Mona Sahlin rätt har hon antagligen ett ess i rockärmen 

i form av något nytt festligt »Centrum«, institut eller ännu en kul myndighet. Visst 

vore det skoj om Sverige begåvades med ett »Centrum mot fördomar«? 

I väntan på den sociala ingenjörskonstens välsignelse kan vi inte göra mycket annat 

än uppmärksamma fördomarna och vara dygdiga medborgare sådär i allmänhet. Så 

dra ert strå nu för bövelen, skriv förvridna krönikor om fördomarna omkring oss och 

framförallt, ha inga fördomar. Särskilt inte om författare av bisarra krönikor. Sådana 

fördomar bygger ofta på vanföreställningen att en krönika inte ska vara som senap i 

jordgubbssylten. 

CHRISTIAN SANDSTRÖM SARA GRUND

Jag minns inte i vilken 

kvällstidning det var 

Linda Rosing blottade 

sina tankar den här 

gången, men för en 

gångs skull sa hon 

något tänkvärt. Efter 

att ha deklarerat att 

hon aldrig mer tänkte 

vika ut sig utan istället 

satsa på en karriär som 

seriös affärskvinna, 

avslutade hon det hela 

med att tillägga: »Jag 

kanske blir 

feminist också«. 

Som ett hot, 

lite hängande 

i luften. Om 

ni inte tar 

mig på 

allvar, så... 

& 

HANNA LJUNGQVIST 

...kanske jag klipper mig kort och blir en sån 

där rabiat rödstrumpa med hormonsvängningar 

som inte kan sluta tjata om något 

som kallas för patriarkat. För det är väl 

sådana feministerna är? Eller? Tycker du A) 

»ja, mitt i prick« eller B) »nja, sådana fi nns 

det, men långt ifrån bara«? 

Till dig som svarade B) grattis! Du behöver 

inte läsa mer. Till dig som tyckte A) låg närmast 

sanningen; Tyvärr är du inte ensam. 

Men fortsätt gärna läsa. 

Först en liten snabbskola i feminism: 

1) De fl esta som kallar sig feminister hatar 

inte män. Om någon sagt det ljuger vederbörande. 

2) Feminister tycker att kvinnor ibland missgynnas 

bara för att de är kvinnor, och vill 

ändra på det. Detta betyder oftast inte att de 

vill bli enväldiga världshärskare. 

3) Feminism är varken farligt eller revolutionärt. 

Liksom i alla sammanhang föredrar 

dock en del att dra det till extremer. 

Tillbaka till fördomarna. Den amerikanske 

tv-predikanten Pat Robertson har skruvat 

begreppet feminism ett varv längre än de 

feminist, javisst. 

fl esta. Enligt honom är den något som 

»uppmuntrar kvinnor att lämna sina män, 

döda sina barn, utöva häxkonster, förstöra 

kapitalismen och bli lesbiska«. Hmm. Vad 

säger man? Jag kan såklart inte svara för alla 

och jag har inte ens barn, men jag är ändå 

relativt säker på att jag inte skulle döda dem 

om jag hade några. Trots att jag kallar mig 

feminist. 

Den upplyste tv-predikanten är självklart 

inte representativ i sina fördomar. Däremot 

är hans uttalande i dess totala brist på politiskt 

korrekthet ganska intressant. Kvinnor 

som inte har gillat läget har alltid försetts 

med föga smickrande etiketter, det är ett 

historiskt faktum. Idag är benämningar som 

häxeri och hysteri överspelade, utom möjligtvis 

för Robertson, men hans citat får mig 

att undra över feminismen som stämpel. 

Har den blivit vår tids motsvarighet till dessa 

småaktiga försök att lägga krokben för kvinnor 

man inte kan bemöta på annat sätt? 

Att avfärda alla som någon gång tagit ordet 

genus i sin mun som manshatande vänsterradikaler 

är liksom att göra det lite bekvämt 

för sig. För att inte säga fegt. Till ett 

modernt samhälle hör att bemöta avvikande 

åsikter med motaargument, inte 

med fördomar. När man väl har argument, 

ja, vad har man då att vara rädd för? 

Ingenting. Feminismen är ingen sekt som 

väntar på att få hämnas urskiljningslöst på 

dem som inte är medlemmar och således 

inget Rosing, Robertson eller någon annan 

kan hota med. Den är ett sätt att se på vissa 

företeelser i vårt samhälle. Ett ganska sunt 

sätt till och med, om ni frågar mig. Men så 

är jag ju feminist också. 

17

18 

Antipiratbyrån 

ERIK CARLSSON ANNIE THORBURN 

18 kvadratmeter boyta utan egna köks- eller toalettfaciliteter känns inte alltid så 

lockande, men är ofta ett faktum för studenter i bostadsbristens Göteborg. Trots bristen 

på fundamental hushållsutrustning kan de bolag som tillhandahåller studentbostäder 

erbjuda bredband av högsta tänkbara kvalitet, och därmed öka attraktiviteten. 

Den stora kapacitet som erbjuds är knappast 

helt nödvändig i studiesyfte, utan har sina 

främsta kvaliteter vid nedladdning av rörliga 

bilder, programvaror och ljud. Det är knappast 

en hemlighet att en stor del av denna 

nedladdning sker illegalt. Hyresgäster som 

Tofsen talat med menar att fi ldelning göteborgsstudenter 

emellan genom hubbar inom 

studentbostädernas nät är mycket vanligt. 

Att få tillgång till hubbarna är inte särskilt 

svårt och man kan både snabbt och lätt 

ladda ned de senaste fi lmerna och spelen. 

Vid gynnsamma förhållanden behöver det 

inte ta mer än fyra minuter att ladda ned en 

långfi lm av hyfsad kvalitet. 

Tofsen har talat med en riktig expert på 

området, nämligen Henrik Pontén vid 

den svenska Antipiratbyrån. Pontén är en 

upptagen man och intervjun fi ck fl yttas tre 

gånger. Av det förväntade mötet i Stockholm 

blev det ingenting, utan istället arrangerades 

två telefonintervjuer. Den ena av dessa ägde 

rum i samband med att Pontén befann sig i 

bilen på väg att hämta sina barn från dagis. 

Bråda tider för en man som fi gurerat fl itigt i 

pressen den senaste tiden.

– Det är mycket som händer just nu. Mitt 

arbete har under senare tid till stor del 

dominerats av mediekontakter. För närvarande 

håller vi på och nystar i en liga och 

jag kan säga att vi har kommit en riktig 

fuling på spåren. 

Den Svenska Antipiratbyrån drog 

igång sin verksamhet under 2001 på 

uppdrag av Filmägarnas Kontrollbyrå, 

Sveriges Branschförening och Sveriges 

Videodistributörers Förening. Initiativet till 

byrån togs med anledning av en allt mer 

omfattande piratkopiering och fi ldelning 

av upphovsrättsskyddat material. Byråns 

främsta uppgift är att värna och främja de 

omkring 30 medlemsbolagens upphovsrättigheter 

till fi lm och datorspel. Till skillnad 

från vad många tror så bevakar inte 

Antipiratbyrån överträdelser av upphovsrätt 

vad gäller musik. 

Hur ser Antipiratbyrån på studenter som 

grupp när det gäller piratkopieringsfrågor? 

– Självklart känner vi till att det förekommer 

olaglig fi ldelning bland studenter, och 

hos vissa grupper fi nns ett mycket liberalt 

synsätt på upphovsrättslagarna. Vi har stött 

på hela studentkorridorer som varit ett enda 

stort LAN, med utbyte av upphovsrättsskyddat 

material. Men det är i regel inte bland 

studenter som de stora volymerna ligger. 

Min uppfattning är att SUNET (Swedish 

University Computer Network, red. amn.) 

fått upp ögonen för problemet och arbetar 

med lösningar. 

Hur ser arbetsmetoderna ut när det gäller att 

stoppa fi ldelning mellan privatpersoner? 

– Den som håller på med fi ldelning bjuder 

oss helt och hållet på bevisningen 

och gör utredningsarbetet mycket enkelt. 

Användaren kan lätt spåras och vi ser exakt 

vad som laddats ned och upp. 

Känner ni att problemet angrips på rätt sätt 

eller kan man lösa situationen annorlunda? 

– Vi skulle önska oss fl er legala nedladdningstjänster 

av fi lm och spel, då det är 

uppenbart att tjänsten efterfrågas av allmänheten. 

Idag fi nns inga bra nedladdningstjänster, 

utan där har musikbranschen kommit 

bra mycket längre. 

Det påstås att fi ldelning gör att allmänintresset 

för fi lm och musik ökar och därmed gör 

att folk köper fl er skivor. Hur ställer du dig 

till det argumentet? 

– Det är ingen som vet och jag har inte sett 

några seriösa undersökningar än så länge. 

Om man däremot använder sunt förnuft och 

tänker sig att man sett en fi lm som laddats 

ned illegalt så fi nns det ingen anledning 

att sedan gå och köpa den. Det kan i så 

fall handla om storfi lmer som Sagan om 

Ringen, men drabbar då särskilt svensk fi lm 

väldigt hårt. 

Kommer piratkopiering och fi ldelning 

någonsin att bekämpas helt och hållet? 

– För vår del är det fråga om kostnad kontra 

effektivitet. Piratjakten får aldrig kosta mer 

än vad vi tjänar på den. Det kommer alltid 

att fi nnas ett fåtal illvilliga som fortsätter, 

men jag anser att det är högst möjligt att 

påverka den stora massan. 

Tofsen har varit i kontakt med VD:n för 

Chalmers Studentbostäder, Joakim Wallin, 

för att få hans syn på problematiken med 

illegal fi ldelning bland studenter. 

Chalmers Studentbostäder erbjuder sina 

hyresgäster bredband med en kapacitet på 

upp emot 100Mbit/s. Varför behöver studenter 

bredband med så hög kvalitet? 

– För det första är det en konkurrensfördel, 

eftersom SGS har 10 Mbit/s. För det andra 

använder vi vår teknik fullt ut, det vill säga 

kapaciteten i nätet är 100 Mbit/s, så varför 

inte låta hyresgästen använda den fullt ut? 

Tjänsten har dock en begränsning på 10 

GB/dygn och användare vilket kan jämställas 

med Bredbandsbolagets 100 Mbits-tjänst. 

Vilket ansvar har Chalmers Studentbostäder 

för den verksamhet som bedrivs på nätverket? 

– Vi har ett tekniskt ansvar gentemot hyresgästen 

att leverera en Internetanslutning 

av god kvalitet, och dessutom ett tekniskt 

ansvar gentemot SUNET och GSIX 

(Gothenburg Student Internet eXchangepoint, 

red. anm.) på motsvarande sätt. Vi 

har dessutom ett administrativt ansvar gentemot 

SUNET att hantera abuse-ärenden, 

det vill säga öppna- eller hackade datorer, 

missbruk av nättjänst, felkonfi gurationer, 

nätstörningar etc. 

Eftersom vi är anslutna till SUNET åligger 

det oss dessutom att upprätta en överenskommelse 

med varje inkopplad hyresgäst 

där han/hon förbinder sig att följa SUNETs 

etiska regler. 

Är ledningen för Chalmers Studentbostäder 

medveten om att en stor del av hemmets 

nätkapacitet används till fi ldelning och piratkopiering, 

dvs. olagliga aktiviteter? 

– Nej, ledningen har ingen insyn i enskilda 

individers nyttjande av nätet. Detta hade 

varit en olaglig handling liknande avlyssning 

av telefonsamtal. 

Vad gör Chalmers Studentbostäder för att 

påverka och ändra detta beteende? 

– Som sagt har vi ingen insyn i enkilda individers 

nyttjande av nätet och användarna 

förväntas följa SUNETs etiska regler. Vi håller 

för närvarande på att tillsammans med 

Ernst & Young utreda vad vi får göra och 

vad vi bör göra om en anmälan inkommer 

mot en enskild individs nätaktivitet. 

Har boende vid Chalmers Studentbostäder 

hamnat i klammeri med rättvisan beroende 

på sina nedladdningsvanor? 

– Varken polis eller rättsväsende har vid 

något tillfälle kontaktat oss med begäran om 

sådana uppgifter. 

Har Chalmers Studentbostäder vidtagit 

några disciplinära åtgärder vad gäller hyresgäster 

som missköter sig på nätet? 

– Ja, men då för att hyresgäster brutit mot 

våra egna regler. Vad det handlat om är att 

vi bland annat begränsat nättillgången för 

dåligt uppförande, alltså brott av etiska regler, 

på vårt tidigare forum. 

Varför är inte bredband ett valfritt alternativ? 

– Förtroenderådet (Hyresgästförening på 

Chalmers Studentbostäder, red. anm.) har 

samtyckt till en obligatorisk tjänst i hyresrätten 

liknande Kabel-TV, för att hålla kostnaden 

så låg som möjlig för hyresgästen (fn 130 

kr/mån). Vi har idag en användandegrad på 

över 95 %. 

19

20 

Det lyxiga livet i Taipei 

Det gick rykten om de neongula västarna. Ryktet förtäljde att alla killar, för att kunna 

besöka tjejernas dormitory, var tvungna att registrera sig dagen innan och bära en gul 

väst à la Vägverket. Väl på plats har vi nu roat konstaterat att ryktet talade sanning. 

De gästande killarna i gula västar skiljer sig 

tydligt från de hemmahörande pastellklädda 

tjejerna. Skulle en kille utan gul väst mot 

förmodan lyckas smita in skulle han omedelbart 

upptäckas av de ständigt spanande 

övervakningskamerorna. Killar och tjejer 

bakom stängda dörrar motarbetas med en 

sällan skådad effektivitet. 

Under en fredagskväll i huvudstaden gäller 

helt andra regler. En fattig studentska gör 

bäst i att skaffa en Triumph PartyBra, då 

gratisdrinkar och fritt inträde är förbehållet 

tjejer i bikinitopp. På klubbarna gäller 

parollen – When partying with friends, even 

a million drinks are not enough - ett motto 

som efterlevs av i alla fall den manliga 

publiken. Känns bikiniformen långt borta 

är det alltid nära till KTV, där man kan 

spendera många timmar skrålandes gamla 

godingar. Nämnas bör emellertid att lokalbefolkningen 

har en helt annan, seriösare, 

inställning till denna sin favorithobby. 

Med en sådan musikälskande befolkning är 

det inte konstigt att varje snabbköp har sin 

egen välkomstmelodi. Till och med sopbilen 

har fått sitt eget musikaliska kännetecken, 

tänk glassbilen goes Beethoven. När denna 

föregångare till polyfoniska ringsignaler 

ljuder går kvarteret man ur huse för att göra 

sig av med sitt avfall. 

Mitt i detta mångfacetterade land befi nner 

vi oss, nio chalmerister som har valt 

det osäkra framför det säkra. Nio svenskar 

bland 23 miljoner infödda, på en ö lika stor 

som Småland. Att vara i minoritet har sina 

för- och nackdelar. En attraktion är något 

som faktiskt går att vänja sig vid att vara och 

den vänlighet och hjälpsamhet som vårat 

blonda hår köper oss hade vi aldrig kunnat 

föreställa oss. Att du får åka gratis på bussen 

eller att din granne på restaurangen bjuder 

dig och dina tio vänner på middag för att 

önska er välkomna är självupplevda exempel 

på detta lands enorma gästfrihet. 

Att spendera ett år på den Den Vackra 

Ön innebär emellertid inte bara rosor och 

Champagne. I uppdraget ifrån Chalmers 

ingår att rapportera om händelser från den 

här delen av världen, vilket ibland kan kräva 

resor till andra länder i regionen. Chalmers 

ansikte utåt bör ständigt vara redo för alla 

former av representation, såväl Exportrådets 

årliga kräftskiva som möte med universitetets 

ledning. Måhända kan det tyckas mycket 

att hinna med vid sidan av studierna, men 

som chalmerister känner vi oss väl rustade 

för den inhemska studietakten. Så väl att det 

rent utav fi nns tid över till språkstudier och 

morgonklasser i golf. 

KAJSA BEIJER-OLSEN, TOMAS BJÖRKLUND & KAROLINA NORSTEDT ANNIE THORBURN 

Vårt tillfälliga hemland har redan bjudit 

oss på en mängd såväl ruskiga som mäktiga 

naturupplevelser. Till listan av erfarenheter 

kan nu läggas både tyfoner och jordskalv. 

Den tryckande sommarvärmen har framkallat 

ett och annat klagomål, men dessa 

väger lätt mot utsikten att få bära shorts på 

julafton. 

Om ett år kommer vi hem till Sverige, ett 

oräkneligt antal erfarenheter rikare, och 

med en utbildning som i alla fall delvis är 

Made In Taiwan. 

Så tar du dig till Asien 

I Chalmers Asienprogram ingår en kurs i 

ekonomi, teknik och produktionssystem 

i östra Asien, en sommarkurs i kinesiska 

på Taiwan samt ett utbytesår på något av 

samarbetsuniversiteten i Asien. Chalmers 

har utbyten med universitet i Singapore, 

Hong Kong, Taiwan och Japan. På Taiwan 

fi nns även Chalmers Asia, som är Chalmers 

studentdrivna lokalkontor i Asien. Sista 

ansökningsdag för samtliga utbytesprogram 

är dem 1:a december. 

För mer information se: 

www.asia.chalmers.se och www.chalmers.se 

och leta dig fram till Asienprogrammet via 

Studera Utomlands.

Chalmers Blattar! 

ÖNDER TUMAYER SARA GRUND 

Året var 1999 och ännu en andra 

generationens invandrare hade 

lyckats ta sig ur det gettoliv som 

präglat hela hans uppväxt. Han 

hade sökt Chalmers och kommit 

in. Hans framtid var säkrad, han 

skulle bli civilingenjör. Trots att hans barndomskamrater 

i slummen inte hade en susning 

om vad en civilingenjör var och gjorde, 

så visste dem en sak; Chalmers var en bra 

skola. Jag var bara 19 år då och trodde självklart 

som mina nära och kära. Trodde jag 

var redo att ta klivet in i teknologens värld 

och bli chalmerist. Självklart var jag inte 

det. Det dröjde ungefär två sittningar och 

en halv termin innan jag började ana oråd. 

Nånting var fel, jävligt fel. I den utsträckning 

som studietakten tillät någon närmre 

eftertanke, försökte jag komma på vad det 

var som kändes så konstigt. Jag, pusselbiten 

som inte passade men ändå hade forcerats 

på plats. Två år gick fort och efter en välbehövlig 

paus från studierna i form av ett sabbatsår, 

återvände jag till campus och verkligheten 

hann ikapp mig. Det dröjde dock inte 

länge innan jag kom underfund med sanningen. 

Jag var ju en blatte i en svennevärld! 

Svårare, och mer komplicerat än så var det 

inte. Det var helt enkelt i människorna, synsättet 

och handlingarna jag inte kände igen 

mig. Kalla det kulturkrock om du vill. Trots 

att jag föddes på Sahlgrenska och trots att 

mina föräldrar var väldigt angelägna om att 

jag skulle få börja i den lågstadieklass med 

minst antal invandrarbarn, så var det ett 

faktum att jag knappt hade några helsvenska 

vänner när jag började på Chalmers. Än 

idag kan jag räkna dem på min ena hand. 

Det kanske inte är så konstigt att det för bara 

något år sen knappt fanns några aktiva inom 

styrelserna för kårföreningarna med invandrarbakgrund. 

I förhållande till antalet studerande 

med ett namn som klingade utländskt 

var de alldeles för få. Problemet var säkert 

inte att de som ville inte kom med, utan snarare 

att de fl esta inte ville beblanda sig med 

den »svenska kulturen« mer än vad som var 

nödvändigt under studietiden. Idén till en 

förening som skulle passa oss började formas 

i mitt huvud. »Chalmers Blattar«, en förening 

där vi helst inte tog på oss någon skitig 

overall, utan hellre en kostym. En förening 

där vi tillsammans kunde njuta av ölen istället 

för att trycka i oss den på 3 röda. En förening 

där vi inte lyssnade på nån eurodisco, 

utan hellre soulfunk eller arabesque. Svea 

disquar men det blir aldrig rent som jag så 

skämtsamt brukar säga! 

Men något svenskt har jag väl ändå fått i 

mig för jag vågade aldrig riktigt genomföra 

idén trots att konfl ikter alltid har varit 

en del av min vardag, ända sen jag var 

liten. Det var helt enkelt så vi förberedde 

varandra inför ett liv i vuxenvärlden. 

»Det som inte dödar...«-mentaliteten var 

både på gott och ont. Min första riktiga 

tankeställare kom efter att självaste 

kårordförande (för några år sedan) efter 

en hetsig och kort diskussion trodde att 

jag och några vänner tänkte puckla på 

honom! Jag som aldrig varit en »fi ghter«, 

var det verkligen aggressivitet jag utstrålade 

eller handlade det snarare om andras 

konfl ikträdsla? Eller som i kön till nollka- 

laset, då ett gäng unga män med nollbrickor 

antagligen fi ck nog av den långa kön och 

ville skynda på processen genom att med 

samlad kraft putta och knö på människorna 

framför, varav jag var en. Efter ett antal 

tillsägelser från min sida och lika många 

bortförklaringar från deras, fi ck jag nog och 

satte hårt mot hårt vid deras nästa försök. 

Då tolkades det som att jag var den som var 

»Chalmers Blattar, en förening där vi helst 

inte tog på oss nån skitig overall« 

fi entligt inställd och aggressiv. För att inte 

göra bort mig inför mina internationella 

phadderbarn fi ltrerade jag även bort att de 

sjöng i kör att jag kunde suga kuk. Kanske 

var det min rädsla, för att hamna hos disciplinnämnden 

och bli relegerad, som satte 

stopp för ytterligare otrevligheter. Frågan är 

bara hur nästa blatte som råkar ut för detta 

kommer att reagera. Han kanske inte fi ck 

börja i den klass med minst invandrarbarn 

när han var liten... 

21

22 

Närkontakt 

Vägen från dammsugarförsäljning och jobb på 

salladsbar till ägandet av en egen klinik inom 

plastikkirurgi har inte varit särskilt lång. Den egna 

mottagningen skall vara en gourmetrestaurang 

inom branschen för privat sjukvård. ERIK CARLSSON SARA GRUND 

Ronnie Pettersson ser sig främst som en 

entreprenör och är i grund och botten utbildad 

hovmästare med diverse kurser inom 

ekonomi och marknadsföring i bagaget. 

Kunskaperna har bland annat praktiserats 

genom kvalitetsutveckling i Grythyttan 

tillsammans med riksbekante Carl-Jan 

Granqvist. Den första privata kliniken för 

plastikkirurgi grundades i Oslo i början av 

90- talet. Ronnie har själv ingen utbildning 

inom medicin utan har istället valt att 

alliera sig med kunniga medarbetare och 

riktat in sig på det administrativa medan 

kollegorna konsulterar och opererar. 

Mitt i Chalmersgettot Johanneberg, på 

vägen mellan Willys och Matematiskt 

centrum, har han nu öppnat portarna till 

kliniken Art Clinic. Huset som förvärvats 

av Chalmersfastigheter är Västra Götalands 

största klinik för plastikkirurgi och innehåller 

alla nödvändiga faciliteter med två 

operationssalar, sterilisering, smuts- och 

patientrum med möjlighet till övernattning. 

Guldheden och Johanneberg har blivit 

något av ett regionalt centrum för plastikkirurgi 

med fl era kliniker på bland annat 

Fridkullagatan. 

Art Clinic satsar hårt på branding och fi nns 

regelbundet representerad i landets största 

dagstidningar. Patienterna får specialframtagen 

morgonrock, toffl or, skoputsmedel och 

hudvårdsprodukter med Art Clinics logga. 

I det stilrena väntrummet kan man slå sig 

ned i någon av designfåtöljerna. Strategiskt 

placerad i rummet står en kaffemaskin av 

högsta klass, som personligen valts ut av 

Ronnie. 

– Vi ville att kliniken skulle ha ett kort 

namn som börjar på A, vilket gör att företaget 

kommer långt fram i telefonkatalogen. 

Vidare fi nns en koppling till det vi gör, vi 

formar och skapar efter en man eller kvinnas 

grundförutsättningar. Alla patienter har 

olika förutsättningar med olika benstomme. 

Vissa tror att vi har någon sorts magisk 

pinne och därför kan göra vad som helst. Så 

är naturligtvis inte fallet, utan det är viktigt 

för plastikkirurgen att selektera ut de som 

inte har en sund inställning till ingreppet. 

Det fi nns fall då personer kommer in med 

en bild på en känd skådespelerska och ber 

att få bli opererad så likt som möjligt. I 

sådana fall har vi tydliga rutiner, men även 

om någon skulle ha extremt högt ställda 

förväntningar och hoppas på en total förändring 

av livet gäller det att reagera. Vi tackar 

dagligen nej till fl era patienter och ungefär 

hälften går inte vidare till kirurgi. Det gäller 

för patienten att bli medveten om att ett 

ingrepp ofta medför en jobbig konvalescenstid. 

Det åligger doktorn att känna av ifall 

en patient är i mental balans eller inte och 

om patienten är ämnad för kirurgi. Vi har 

interna uppföljningssystem, där vi exakt kan 

se hur många som går vidare från konsultation 

till operation hos respektive doktor. Om 

90 % av patienterna hos en läkare ständigt 

går till operation är det något som inte står

ätt till. Man bör ligga någonstans omkring 

50 %. Vi är ett aktiebolag och har inget 

ekonomiskt stöd från staten. Bolaget måste 

drivas med vinstsyfte, men samtidigt måste 

man tänka på att bygga ett gott namn. Ifall 

vi bara försöker operera så många patienter 

som möjligt kommer vi inte att fi nnas kvar 

särskilt länge. Det gäller att se till så att vi 

har ett gott namn om 10 år också. Vi känner 

att företaget fått fl era bekräftelser på framgång 

bland annat genom upphandlingar 

från Landstinget Västra Götaland och 

norska sjukhus. Samarbetet innebär att Art 

Clinic övertagit vissa typer av operationer. 

– Det är i huvudsak kvinnor som genomgår 

estetisk kirurgi, ungefär 90 % av antalet 

patienter. Antalet män har dock ökat stadigt 

och en stor del av marknadsföringen är 

idag riktad till denna grupp. Med tiden har 

inställningen förändrats väsentligt. Hade 

en man ringt i mitten av 90-talet och varit 

intresserad av lyftning vid ögonen så skulle 

man reagerat, men nu är det något sådant 

fall varje vecka. Det största problemet idag 

är tv-program som Extreme Makeover och 

The Swan. Man kanske tycker att jag borde 

vara positiv och glad över den reklam som 

branschen får. Visst, vi 

får reklam men tyvärr 

är det fel typ av reklam. 

Det man ser prov på är 

den amerikanska typen av 

plastikkirurgi. Man tävlar i 

vem som lyckas göra den största förvandlingen 

och strävar efter att göra så mycket som 

möjligt. Vi pratar om stora operationer på 

kanske över 8 timmar, vilket bevisligen ökar 

riskerna för komplikationer. Media skapar 

tv-program med syfte att sälja. Folk får en 

felaktig bild av vad plastikkirurgi verkligen 

innebär. Fokus i tv ligger bara på stora bröst 

och läppar på unga kvinnor. I själva verket 

handlar det huvudsakligen om människor 

inom katergorin 35 till 55 år och ofta om 

rekonstruktiv kirurgi efter cancer eller andra 

sjukdomar. Genom upphandlingar har vi 

bland annat genomfört bröstreduktioner på 

300 norska patienter och därmed opererat 

ner hela Trondheims vårdkö. 

Ronnie menar att branschen för estetisk 

kirurgi är relativt grön i Sverige och att det 

är många nya aktörer som försöker slå sig in. 

Samtidigt gör fl era stora brister inom lagstiftning 

och normer sig påminda. 

– Här i Sverige är vi mer eller mindre ett 

u-land när det gäller privata kliniker. Det 

fi nns ingen kontroll och ofta ingen som 

jobbar med att kontinuerligt uppgradera 

interna rutiner. EU ställer krav på hantering 

av patologiskt avfall, sterila zoner med mera, 

men det är ingen myndighet i Sverige som 

ser till att dessa efterföljs. Min bror jobbar 

inom restaurangbranschen i Stockholm 

och har ironiskt nog högre normer och krav 

för att servera mat än vad som krävs för att 

bedriva privat klinisk verksamhet. Det fi nns 

idag många doktorer som opererar i egen 

regi hemma i sin villa eller i ett vanligt 

kontorskomplex. Om strömmen går under 

en operation med buken helt öppen har vi 

reservaggregat som genast slås på, men det 

är inte vanligt förekommande bland våra 

konkurrenter. Socialstyrelsen går bara in 

och inspekterar ifall någon dör eller om 

infektioner är vanligt förekommande. 

23

24 

INNE ELLER UTE 

ERIK CARLSSON ANNIE THORBURN

26 

Lillebror och apberget 

ELIAS SVENSSON ANNIE THORBURN 

Chalmers tekniska högskola består av två campus. Det ena är det de fl esta vanliga 

människor – i betydelsen icketeknologer – förknippar med Chalmers; klassiska 

campus Johanneberg. Det andra ligger vackert beläget på Norra älvstranden; campus 

Lindholmen. Även om vårens omorganisation har fört dem närmare varandra så 

skiljer de sig på fl era punkter. 

En betydande skillnad mellan dessa campus 

är, ur studenternas synvinkel, närheten till 

kåren och kårhuset. Campusuppdelningen 

har lett till en viss negligering av 

Lindholmen från studentkårens sida. 

Julia Jonasson, som läser tredje året på 

Designingenjörs-programmet, berättar att 

man som student på Lindholmen främst 

saknar kårhuset med alla dess funktioner 

och möjligheter. Hon säger också att kåren 

åsidosätter studenterna på andra sidan älven. 

– I ettan fi ck vi inga fungerande log-in till 

det trådlösa nätverket på kårhuset, även om 

vi är lika mycket chalmersstudenter som 

alla andra. Det fanns inte heller någon som 

berättade det för oss eller som var villig att 

hjälpa till, utan att man själv tjatade. 

Hon berättar också att det sällan sitter några 

anslag uppsatta på Lindholmen om de kalas 

som anordnas i kårhuset. 

– Man har ju ingen lust att åka upp till 

Johanneberg var och varannan vecka bara 

för att springa runt och kolla på alla anslagstavlor. 

Enligt Julia leder avståndet mellan skolans 

områden och dess studenter till att studentlivet 

blir torftigare. 

Gert Persson, ansvarig för campus 

Lindholmen och viceprefekt på den nya 

institutionen för Material- och tillverkningsteknik, 

har en egen teori till varför 

studentlivet blir något mindre utvecklat på 

Lindholmen. Han menar att det är skillnader 

i var studenterna befi nner sig i livet, att 

högskoleingenjörerna ofta har familj och ett 

eget socialt nätverk. 

– De har inte tid med den typen av studentliv. 

Deras studentliv blir mer som yrkeskollegors 

samvaro. När jag pratar med dem så 

får jag uppfattningen att de tycker att kåren 

är ganska barnslig – elakt sagt, men jag tror 

faktiskt att det är så. Studierna blir en del av 

livet precis som jobbet är en del av livet för 

yrkesverksamma personer, men det blir inte 

hela livet. Det fi nns fl er sådana studenter 

här på Lindholmen än på Johanneberg. 

Men det är klart att det fi nns många väldigt 

unga studenter här också som vill leva studentliv 

och det gör de ju också, hoppas jag. 

Campusuppdelningen har också en 

annan konsekvens – ointresse. Studenter 

på Johanneberg har i de fl esta fall aldrig 

varit på Lindholmen, och vet ofta inte så 

mycket mer än att det är en avlägsen del av 

Chalmers. Det geografi ska läget på andra 

sidan älven gör att resvägen känns ovanligt 

lång och besvärlig. Kombinerat med brist på 

kurssamarbete blir effekten att få orkar åka 

dit annat än under nollkampen, ett besök 

många snabbt glömmer bort. Avsaknaden av 

anledningar att intressera sig för något annat 

än sitt eget campus leder till en okunskap 

som på olika sätt gör sig påmind. 

Det har under några år varit på tal att 

designutbildningarna på Chalmers, bland 

annat Teknisk Design och Designingenjörs 

programmet, skulle samlas på Lindholmen. 

TD-studenternas svar på detta var ett unisont 

nej, trots de många fördelar en placering 

på Norra älvstranden i förlängningen 

skulle innebära. Gert Persson förvånas av 

reaktionen. 

– Nordens största ansamling av företag som 

sysslar med industriell design fi nns ju här 

på Lindholmen. Var vill man som designstudent 

vara? Det är klart man vill vara här. 

Allt annat tycker jag är okunskap. 

En annan aspekt är att en förfl yttning skulle 

ha inneburit negativa effekter för utbildningen 

på kort sikt – bland annat i form 

av oreda och fl yttproblem – något som de 

nuvarande studenterna naturligtvis inte vill 

veta av. Man är också orolig att värdet på 

utbildningen i andras ögon skulle sjunka om

den fl yttades iväg från övriga civilingenjörsutbildningar, 

liksom att kvalitén på kurserna 

skulle sjunka. 

Okunskapen kan också få andra, mindre 

betydelsefulla konsekvenser. Julia Jonasson 

berättar om en student från Johanneberg 

som, när han fått reda på att hon läser på 

Lindholmen, intresserat undrar om det inte 

är jobbigt för dem som läser på andra sidan 

älven att ta sig hem på kvällen efter kalas 

och pubrundor. 

– De tror att vi både läser och lever hela 

våra liv på Hisingen. De inser inte att vi 

lever i precis samma områden runtom i 

Göteborg som de själva. Om jag skulle fråga 

samma sak... Det är otänkbart. 

Brist på kunskap kan även leda till komplikationer 

och fördomar bland de anställda. 

Johanneberg och Lindholmen har alltid haft 

olika inriktning på sina utbildningar, menar 

Vijay Shankar, tekniklektor inom energiteknik, 

som forskat och föreläst länge på båda 

campus. 

– På Johanneberg är inriktningen teoretisk 

medan Lindholmen utbildar yrkesmänniskor, 

ett tillämpbart lärande. Det fi nns till 

viss del en vi-och-dom-uppdelning bland 

de anställda på Chalmers. Personal från 

Lindholmen åker ofta till Johanneberg för 

att föreläsa eller forska, men ytterst få gör 

resan åt andra hållet. Det kan vara lite av en 

lillebrorattityd, även om det naturligtvis är 

väldigt individuellt. 

Gert Persson säger att de olika institutionerna 

agerat väldigt olika i samband med sammanslagningen. 

För vissa har det fungerat 

bra, för andra sämre. 

– Personal på Lindholmen vars institution 

ligger på Johanneberg kan ibland känna 

sig lite förvirrad. Var är min plats i den nya 

organisationen? Det är en annan kultur på 

Lindholmen. Man gör saker på andra sätt 

än vad man på Johanneberg är riktigt vana 

vid. Johanneberg har haft lång tid på sig att 

bygga upp en komplex struktur, något som 

inte fi nns på Lindholmen. Det kan leda till 

oförstånd och misstänksamhet. 

Gert menar ändå att man på Johanneberg 

är ganska positivt inställda till Lindholmen 

med dess annorlunda kultur och möjligheter. 

Man inser potentialen i allt som fi nns i 

och runt skolan vid älvkanten. 

Många anställda och studenter från båda 

campus kallar Johanneberg för »Riktiga 

Chalmers«, något som fått studenter på 

Lindholmen att reagera – vad då »Riktiga 

Chalmers«? Är inte Lindholmen på riktigt? 

Johanneberg kallades tidigare för »Gibraltar«, 

ett namn som inte längre brukas. Dock 

så lever skällsordet från den tiden kvar 

– »Apberget«, men även »Mossen« har varit 

väl använt på grund av skolans placering och 

kanske med en hänvisning till dess något 

ålderdomliga uppenbarelse. Gert Persson 

tror inte att uttrycken bottnar i någon negativ 

attityd. 

– Det är klart att man använder raljerande 

uttryck. Man måste ju få skoja. Men på 

allvar så tror jag inte att det är uttryck för 

några underliggande attityder. 

Gert säger också att många anställda på 

Lindholmen själva fått sin utbildning på 

Johanneberg, och att det därför fi nns gott 

om ömsesidig respekt. 

– Själv så såg man ju en gång i tiden ner 

på verksamheten på Kvarnberget, men det 

bottnade ju i okunskap. Man var inte insatt. 

Ju mer organisationerna trimmas, desto mer 

inser man att skillnaderna är väldigt små. 

Vi kompletterar och är helt beroende av 

varandra. 

27

Nästa nummers tema: 

Passion 

Välkommen med ditt bidrag! 

Var med och utveckla Chalmers kårtidning! Ditt bidrag är värdefullt. 

nnonsera! 

Här kunde Din annons ha varit! 

Kontakta annonschef Henrik Sangö 

för mer information. 

031-772 3924 

eller 

070-772 2278 

annons@tofsen.se 

chefred@tofsen.se

Jag är fördomsfull, självklart. Jag när en hel 

massa fördomar, precis som du. Vi får lära 

oss att fördomar är dåliga. Att de är något vi 

borde skämmas över. Fy för generaliseringar. 

Bu för inskränkthet. Och det sista får jag väl 

hålla med om. Men inskränkthet och fördom 

är inte samma sak. Verkligen inte. 

Fördomen är min vän eftersom den håller 

min psykiska hälsa på den friskare sidan av 

vansinnet. Utan fördomar skulle hjärnan 

överhettas snabbare än kungen rattar sin 

cabriolet. 

Tänk dig livet utan fördomar. Tänk dig att 

aldrig få generalisera. Aldrig säga: jomen 

hon bah é sån. Du skulle istället behöva förstå 

allt du såg, hörde och kände. Du skulle 

vara tvungen att ha reda på bakgrunden 

och orsakerna till allt som alla gör, alltid. 

Du skulle aldrig bli arg, eftersom du ju hela 

tiden skulle veta precis varför saker blev 

som de blev. Du skulle också behöva ta reda 

på det. Du skulle aldrig bli överraskad när 

människor visar sig vara annorlunda än du 

först trodde. Du skulle inte förundras över 

fantastiska saker och du skulle aldrig skratta 

åt saker du inte trodde skulle hända dig. För 

du har full förståelse för hur händelseförloppet 

kommer att utspelas. Och du skulle inte 

ha tid med någonting när du är så ofantligt 

upptagen av att begripa allt. 

krönika 

Sjung fördomens lov 

JULIA JONASSON SARA GRUND 

Men det förstås, du skulle veta varför jag 

alltid faller för idioter och fegisar, varför jag 

har sån separationsångest att det blir jobbigt 

att åka från min lägenhet i Göteborg för att 

hälsa på familjen tre timmar bort och varför 

jag tycker att överraskningar är läskiga. 

Och visst skulle du förklara för mig om jag 

frågade? 

Fast å andra sidan kanske det är bättre att 

du inte förstår, att spänningen fi nns kvar, 

att frågan lever. För den stora drivkraften, 

anledningen till att vi går upp om mornarna 

är jakten på svaret till frågan varför? 

29

30 

Tofsenrecenserar 

FÅNGAD PÅ NÄTET AV RAY COONEY 

Lorensbergsteatern ger i höst föreställningen 

Fångad på Nätet med skådespelare som 

Robert Gustafsson, Allan Svensson, Carina 

Lidbom, Görel Crona och Björn Gustafson 

inför idel fulla salonger. En spännande 

ensemble i kombination med lysande kritik 

från tiden i Stockholm kan säkert ha bidragit 

till dess popularitet. Tillsammans med 

celebriteter som Harald Treutiger, Lotta 

Engberg och Galenskaparna bevistade 

Tofsen premiären i fi naste gåbort-kostym. 

Taxiföraren Per-Arne, spelad av Robert 

Gustafsson, har levt ett dubbelliv i 18 år. 

Kris uppstår när Per-Arnes dotter i det ena 

förhållandet träffar hans son från det andra 

genom en chat på Internet. De båda ungdomarna 

fi nner tycke för varandra och bestämmer 

sig för att träffas. 

För att tala klarspråk; Fångad på Nätet är en 

ruskigt rolig föreställning och det kan inte 

ens de värsta kulturnördarna på rikets fi naste 

redaktioner bortse från. Trots att storyn 

inte är särskilt märkvärdig tillsammans med 

en inledande produktplacering som närmast 

HUSTRUSKOLAN 

Jag skall inte sticka under stol med att Sara 

Sommerfelds medverkan i Daniel Benoins 

nyuppsättning av Molières Hustruskolan 

på Stadsteatern, var en av anledningarna 

för tankarna till kalkonfi lmen »Dykaren« 

från början av decenniet, så kommer du att 

skratta oavsett du vill eller inte. Farsen har 

spelats i ett år på Oscarsteatern i Stockholm 

med i stort sett samma ensemble, vilket gör 

att repliker och koreografi sitter perfekt. 

Robert Gustafsson är föreställningens självklara 

dragplåster och en fantastisk aktör. 

Till skillnad från många av Gustafssons 

framträdanden i panelprogram på tv gör 

teater-formatet att han inte tillåts ta över 

föreställningen. I Fångad på Nätet har regissören 

Bo Hermansson styrt så att åskådaren 

får en alldeles lagom dos 

av Robert. 

Man kan tycka vad man 

vill om farsens formspråk, 

med ett jäkla springande 

i dörrar och missförstånd 

fram och tillbaka, men i 

den här föreställningen 

funkar det mycket bra. 

Med tiden blir situationen 

för de inblandade mycket 

komplicerad och då inte 

minst för huvudrollsinne- 

till att jag med stort engagemang åtog mig 

att skriva en recension. Hustruskolan hade 

urpremiär i Paris 1662 och blev då en omedelbar 

och omtvistad succé. 

Någon succé är det knappast 

fråga om denna 

gång, men väl en mycket 

bra och tänkvärd pjäs. 

Kärnfrågorna är aktuella 

än idag och teaterbesökaren 

kan räkna med fl era 

kontroversiella utspel från 

scenen. 

Ungkarlen Arnolphe placerar 

den lilla fl ickan Angés 

i klosterskola med förhoppningen 

om att fostra 

den perfekta kvinnan och 

havaren. Det blir aldrig enahanda, och det 

är hela tiden ett härligt fl yt. 

För er som undrar; ja till och med en väl 

inarbetad göteborgare som Harald Treutiger 

verkade uppskatta tokigheterna från stockholmsprofi 

lerna. 

Erik Carlsson 

hustrun. Enligt Arnolphe skall den perfekta 

kvinnan vara både okunnig och lydig. Allt 

går dock inte som planerat när Angés träffar 

en ung man. 

Sven- Åke Gustavsson, som förmodligen är 

mest känd som den något egensinnige deckaren 

”Snoken”, är fullkomligt strålande i sin 

rollprestation som Arnolphe. Gustavsson är 

på scen under i princip hela föreställningen, 

som dessutom framförs på vers. Sommerfeld 

syns tyvärr inte lika mycket som man önskat, 

men gör ändå en bra insats. Chalmers 

är representerat genom den lovande aktrisen 

och tillika studenten vid Industriell ekonomi, 

Sonia Kamrani. 

Erik Carlsson

31 

Fritt fram på 

Chalmers? 

Som barn lekte de fl esta av oss kurragömma. När vi tyckte att ingen längre skulle behöva 

gömma sig ropade vi »fritt fram«. Nu är vi vuxna och att en del håller sig gömda är inte 

längre någon lek. Det är hög tid att börja ropa fritt fram igen. 

(Ur inledningen till Fritt Fram, Homo, bi & hetero på jobbet.) 

En studie som Statens folkhälsoinstitut gjorde 

2002 visade att 28 procent av alla svenskar är 

tveksamma eller negativa till att arbeta tillsammans 

med en homosexuell person. Olika 

arbetsplatser har olika kulturer. HBT-personer* 

kan berätta hur villkoren skiljer sig mellan 

exempelvis polisen och Svenska kyrkan. Eller 

armén och förskolan. Attityderna kan också 

variera stort inom samma arbetsplats. Chalmers 

är säkert inte värre än de fl esta andra ställen. 

Men troligen inte bättre heller. Några oroande 

tecken fi nns idag. Gaystudenterna berättar att 

deras affi scher snabbt blir nerrivna när de sätts 

upp på anslagstavlorna på Chalmers. Så snabbt 

att det knappt är någon idé att sätta upp dem. 

Andra föreningar får ha sina affi scher ifred. 

En och annan chalmerist »skojanmäler« sina 

kompisar till gaystudenternas maillista. Frågar 

man festfi xarna är de osäkra på hur man bordsplacerar 

par av samma kön... Konkreta exempel 

på att det inte är så självklart med mångfald och 

öppenhet. »Det gäller så få personer, det fi nns 

andra problem som är mycket större!« säger 

många när frågan kommer upp. Men den rör 

förstås många fl er än just de som är homo- eller 

bisexuella. Det gäller också deras föräldrar och 

syskon och vänner och barn och partners och 

släktingar. Alltså på något sätt de allra fl esta av 

oss. 

Förändra attityder 

På Chalmers fi nns nu ett utbildningsmaterial 

tillgängligt som heter Fritt Fram. Det 

är därifrån det inledande citatet är hämtat. 

Underrubriken är »Homo, bi och hetero på 

jobbet«. Utbildningen bygger på samtal och 

värderingsövningar för grupper och arbetslag. 

Ett utbildningspass tar två timmar och gruppstorleken 

kan variera mellan 5 - 20 personer. 

Gruppledare är representanter från gaystudenterna, 

de leder samtalet, reder ut begreppen 

och svarar på frågor. Utgångspunkter är några 

vardagliga situationer och de konfl ikter som 

kan uppstå där: inbjudan till personalfest, samtalet 

i fi karummet, skämt och jargong som är 

kränkande eller skapar tystnad, kanske utan att 

någon tänker på det. I alla fall ingen som inte 

själv känner sig utpekad. Målet med Fritt Fram 

är att bidra till en öppen arbetsplats där ingen 

diskrimineras. För att nå dit behöver vi samtala 

och vrida och vända på fördomar och attityder. 

Fritt Fram är också en del i Chalmers arbete för 

att förebygga diskriminering och trakasserier på 

grund av sexuell läggning, både bland anställda 

och studenter. 

Välkommen att delta! 

Johanna Almér 

*HBT är en förkortning för homo-, bi- och 

transsexuella, som grupp. 

HÖGSKOLANS SIDA 

Kontaktperson: 

Kerstin Törsäter, 031-772 25 58 

kerstin.torsater@chalmers.se 

Foto: 

Jan-Olof Yxell

UNITECH 

I n t e r n a t i o n a l 

Vill du veta mer? 

Kom till informationsmötet på Restaurang Hyllan i kårhuset kl 17.00 den 23:e november. 

Vi bjuder på dryck och tilltugg! 

OBS! Sista ansökningsdag till UNITECH International är den 15:e januari. 

UNITECH International är ett samarbete mellan sju 

europeiska universitet och 22 multinationella företag. 

Som student inom UNITECH-programmet: 

• läser du en kombination av teknik- och managementkurser 

under minst en termin på ett av de utländska 

partneruniversiteten. 

• gör du minst tre månaders avancerad utlandspraktik 

vid ett av partnerföretagen. 

• träffar du UNITECH-studenter från sju länder vid tre 

veckolånga gemensamma moduler. 

• blir du en del av ett aktivt nätverk som erbjuder unika 

möjligheter. 

Går du tredje året på ett civilingenjörsprogram och är intresserad av: 

• att studera utomlands vid ett ledande universitet? 

• att kombinera teknik och management? 

• att göra utlandspraktik på ett globalt, teknikintensivt företag? 

Partneruniversitet 

Chalmers 

ETH, Zürich 

ParisTech/École Polytechnique 

Politecnico di Milano 

RWTH Aachen 

TU Delft 

UPC, Barcelona 

Glöm inte söka 

UNITECH! 

Informationsmöte: UNITECH International 

Vi bjuder på dryck och tilltugg! 

Restaurang Hyllan, Chalmers kårhus 

Onsdagen den 23/11, kl 17.00 

Partnerföretag 

Agbar 

Air Liquide 

Arkema Group 

Atlas Copco 

Degussa 

Heidelberger Druckmaschinen 

Hilti 

IBM 

Om detta stämmer på Dig 

– sök UNITECH International! 

Infi neon 

Mapei 

Repsol YPF 

SCA 

Schindler Elevators 

Schott AG 

Shell Group 

Siemens 

SKF 

Sony Corporation 

ST Microelectronics 

Telecom Italia 

Voith 

ZF Friedrichshafen 

Du kan också få mer information om UNITECH International 

på Internationella dagen den 8:e november, eller genom 

att läsa om programmet på www.unitech-international.org 

och på www.chalmers.se/HyperText/IntUtb/Unitech.html

Utvecklas i en kreativ miljö! 

SÖKES: 

BANDYSPELARE 

Gbgs största senior klubb 

m. serielag i div 2,3 och 

4 söker flera spelare. 

Träning i ishallar under 

hösten, spel och träning 

på Ruddalens konstis. 

Även dambandy. 

Ring vårt kansli: 

031 - 16 26 20 

Tuve Bandy och 

Heden City Bandy 

www.akademiskahus.se 

Akademiska Hus är landets ledande 

fastighetsbolag på kreativa miljöer för 

högre utbildning och forskning. 

Vi ser oss som en viktig part i 

Göteborgs utveckling genom att skapa 

levande campus för alla – studenter, 

universitetsanställda och företag som 

vill utvecklas här. 

Hör gärna av dig eller besök oss på 

webben, så berättar vi mer om vad som 

är på gång! 

Förbannad? 

Irriterad? 

Nöjd? 

Gör din röst hörd på Tofsen debatt. 

Besök vår mötesplats på chs.se

Efterlängtade 

fantasytitlar 

 

Östra Larmgatan 16 

Göteborg 

(Nära Gamleport) Tel 031-13 06 70 

BLI HUMANIST. 

LÄMNA BLOD. 

HÄR KAN DU LÄMNA BLOD: 

Droppen i Nordstan, Götgatan 16, 4 tr. Östra Sjukhuset, Sahlgrenska Sjukhuset och Blodbussen, 

telefon: 031–4104 00. Kungälvs Sjukhus, telefon 0303–985 83. www.GeBlod.Nu 

VI BEHÖVER A, B OCH O. 

I slutet av december 

öppnar vi i Johanneberg! 

På Gibraltargatan 3 kommer du bland 

annat att ha tillgång till aerobic, gym, 

jympa, skivstång och spinning. 

Askim (öppnar i slutet av december) - Eriksberg 

Johanneberg (öppnar i slutet av december) 

Majorna - Turion - Västra Hamngatan 

friskissvettis.se/gbg 

Energibranschen genomgår en oerhört spännande förvandling, där 

vi på Göteborg Energi tagit en tätposition i Västsverige. 

Göteborg Energi - För framtiden. 

Vårt fjärrvärmesystem hör till världens främsta, vi bygger 

bredbandsnät, vi utvecklar el- och gasnäten, vi erbjuder 

kvalificerade energitjänster och vårt miljöprogram är ett av 

de mest ambitiösa i energibranschen. Besök oss gärna på 

www.goteborgenergi.se så får du veta mera. 

www.goteborgenergi.se

CHALMERS KÅRTIDNING TOFSEN 

POSTTIDNING B

Ladda ner PDF - Tofsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?