Avtryck nr 4 årgång 2009

Avtryck nr 4 årgång 2009 Avtryck nr 4 årgång 2009

from magasinetavtryck.files.wordpress.com More from this publisher

12.09.2013 Views

är numrets medlem Tema: GRANSKNING GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN YRSA Axelsson Glöm inte att anmäla dig till Riksårsmötet! RåM2010 i antågande Högerpolitiken klyver Sverige Ekoanarkisten som gör media friare

är numrets medlem

Tema: GRANSKNING

GRÖN UNGDOMS MEDLEMSMAGASIN

YRSA Axelsson

Glöm inte att anmäla dig till Riksårsmötet!

RåM2010 i antågande

Högerpolitiken

klyver Sverige

Ekoanarkisten som

gör media friare

Den 21 november 2009 började EU:s

stora kampanjvecka Europa minskar

avfallet. Kampanjen framför att vi bör

köpa färre prylar och ger en rad tips på

hur det kan gå till. Kul att för ovanlighetens

skull få berömma EU för något!

GöRan Hådén

”Genom den tekniska utvecklingen

där elbilen ter sig som

ett realitiskt alternativ och

med skärpta avgaskrav kommer

sannolikt bilen att vara ett

betydligt mindre miljöproblem

vid sekelskiftet när bron kan

stå färdig än idag, (...) Genom

teknisk utveckling går det sannolikt

att undvika att de totala

utsläppen ökar som en följd av

bron”.

Folkpartiets partistyrelse, på landsmötet

(motsvarande rikskongress) år 1991, i sitt

yttrande för att landsmötet skulle rösta

ja till Öresundsbron. Precis samma argument

som vi hör idag för att försvara

Förbifart Stockholm och andra

klimat-vidriga projekt.

2

Chefredaktör/ansv.utg.

Ylva Lundkvist

ylva.lundkvist@mp.se

Göran Hådén

COP15 kan avgöra framtiden

på denna planet

FN:s klimattoppmöte COP15 i Köpenhamn

7-18 december är det möte som

är tänkt att avgöra hur allvarliga konsekvenser

klimatförändringarna kommer

att få för planeten under en väldigt lång

tid framöver. Mötet kommer avgöra om

världens människor kommer att leva i

betydligt större utsatthet och hur livet för

våra barn och barnbarn kommer att te sig.

Sverige och EU kommer troligen att

försöka rädda sitt rykte genom att skylla

på USA och andra. Då är det viktigt att

vi pekar på att även EU:s klimatpolitik är

helt otillräcklig jämfört med vad forskarna

Grafisk formgivare

Anders Brunberg

anders.brunberg@mp.se

MaRIa FERM

Språkrör Grön Ungdom

maria.ferm@mp.se

Bildredaktör

Rosalie Haglund

rosalie.haglund@mp.se

anser är nödvändigt och jämfört med vad

till exempel länderna i AOSIS (Alliance Of

Small Island States) driver i förhandlingarna.

Sverige och EU har sämre mål än

de cirka hälften av världens länder som nu

står bakom att koldioxidhalten i luften ska

minska till 350 ppm.

Om COP15 slutar med ett dåligt avtal som

framställs som ett bra avtal i syfte att rädda

ansiktena på förhandlarna kommer trycket

på världens regeringar att agera minska,

samtidigt som problemen finns kvar. Då är

det allas vårt ansvar att syna bluffen.

Vi kan inte chansa och spela rysk roulette

när det gäller klimatet. Vi har bara en

planet.

Språkredaktör

Martin Stråmo

martin.stramo@mp.se

Webbredaktör

Elisabeth Carlsson

elisabeth.carlsson@mp.se

OFFICIELLT ORGAN FÖR GRÖN UNGDOM • ISSN: 2000-2904 • E-post: avtryck@mp.se • Tel: 08-58 83 29 02 • Adress: Avtryck, Grön Ungdom, Pustegränd 1-3, 118 20

Stockholm. • Alla medlemmar i Grön Ungdom får Avtryck gratis. • Tryck: AM Tryck • Papper: Profisilk,150 g • Allt i tidningen är inte Grön Ungdoms gemensamma åsikter.

Vi förbehåller oss rätten att korta ner inkommet material. När du sänder in material till magasinet medger du till såväl pappers- som webbpublicering.

Ylva lundkvISt

Chefredaktör Avtryck

I Sverige säger vi att man inte

ska bita den hand som föder

en. Kanske är det därför som

svensk media ofta har en så

mesig granskning av allt från

företag (annonsintäkter) till

regeringen (bidragsintäkter).

En person som försökt

bryta denna trend är Lennart

Fernström som startade

tidningen Stockholms Fria.

Vi har intervjuat honom och

hoppas att han ska inspirera

till ifrågasättande och granskning.

Grönskande

granskning

Vi i Avtrycksredaktionen

blev i alla fall inspirerade,

vilket resulterade i reportaget

på sidan 10 om Grön

Ungdoms valberedning.

Valberedningen jobbar i en

ganska undanskymd tillvaro,

men kanske är det dem som

har mest makt i hela vårt förbund.

Granskning kan uppfattas

som konfliktskapande. Men

syftet är förstås att sätta saker

och ting i nytt ljus för att

på så vis kunna utveckla och

förbättra.

Karin Svensson Smiths rapport

om vad regeringen

gjort under mandatperioden

visar tydligt att kejsaren är

naken. Moderaterna skulle

vara det nya arbetarpartiet

som kämpade mot utanförskap.

Vilket skämt! Utanförskap

är just vad de skapar

med sin osolidariska politik.

En insikt som förhoppningsvis

ska hjälpa oss att få en

grönare, bättre regering

nästa år.

Omslagsbild av www.sxc.hu

REcEnSIon

Köp antikonsumtionsbok,

eller inte 5

aktIvISM

Yrsa i profil 7

RappoRt

Regeringen skapar

klassklyftor och miljöförstöring 8

navElSkådERI

Vem är mäktigast i Grön Ungdom? 10

I nEEd to know!

Frågelådan ger svar 12

vd ocH RaStaMan

Med förstoringsglaset som vapen 16

klIMatbRott

Sveriges smutsiga skugga 9

SMåStadSlIv

Möten och antirasism 24

MatEn I FokuS

Hur produceras den egentligen? 26

vInn valEt

Debatt om bästa valstrategin 28

Nästa Avtryck kommer i mars.

DEADLINE äR 15 jANUARI

Avtryck i skogen.

Två bra saker med Norrbotten: älgar och de butiksanställdas

humor. älgen ville inte ställa upp på bild, men renen var pigg.

4

En man åker omkring med tio pingviner på sin

cykel, mitt i stan. Han blir stoppad av polisen som

barskt menar att pingvinerna ska till djurparken!

- Inga problem, jag åker dit på momangen!

- Finemang, säger polisen, och cyklisten rullar iväg.

Nästa dag ser polisen att samme man är ute och

cyklar med pingvinerna på pakethållaren. Hon

stegar fram till mannen och skäller ut honom efter

noter.

- Du måste ta pingvinerna till djurparken!

- Men det har jag ju gjort. Idag ska vi på Tivoli!

Varför dansar alla gröna i otakt?

De är alltid steget före.

Höhö!

Foto: Elisabeth Ottilia Carlsson

Köp mindre

lev mer!

GöRan Hådén

goran@mp.se

Titel: KONsuMTIONsbOKEN

Undertitel: Köpfrossa i en

febrig värld

Författare: Felix Holmgren,

Anna Froster, Karin Didring,

Annaa Mattson

Redaktör: Emil schön

Hemsidor: www.mjv.se

Miljöförbundet Jordens Vänner har

nyligen givit ut Konsumtionsboken

– köpfrossa i en febrig värld. Det är

en ganska kort bok av sex författare

som vill lyfta en av grundorsakerna

till klimatkrisen, nämligen vår materiella

överkonsumtion. Boken är

bra - både grundläggande och fördjupande.

Konsumtionssamhället grundlades

främst genom reklamkampanjer i USA

på 20- och 30-talet, och spred sig till övriga

västvärlden på 50-talet. Med ett annat

vägval då, så hade vi kunnat ha fyra timmars

arbetsdag nu, istället för dagens

ständiga jakt efter nya prylar som reklamen

får oss att vilja ha.

Ting tar tid. Det tar tid att välja ut, att

sköta om, att slänga, att jobba för att

ha råd med och så vidare. Vi blir också

ständigt missnöjda när vi hela tiden jämför

oss med dem som har mer än oss.

Men det är ju inte ett överflöd av pengar

och prylar som är livets mening.

Tillväxten fortsätter ändå att öka. Enbart

mellan 1997 och 2007 ökade försäljningen

av skor och kläder i Sverige med 64

procent! Varje svensk släpar i snitt hem

tio kilo bomullsprylar varje år. Bomullsodling

är det mest kemikalieintensiva

av allt jordbruk och använder 25 procent

av världens insektsgifter.

I dagens överflödssamhälle slänger vi

ungefär 100 kilo livsmedel per person

och år.

Allt vi köper får effekter – både för oss

själva och hela världen. Efterfrågan på

Playstation 2 bidrog till krig i Kongo

1998, på grund av jakt på tantal. Och det

var ingen unik händelse, bara ett exempel.

Rika har råd att förstöra miljön mycket

mer än fattiga. I en undersökning

var det en fjärdedel av alla svenska flygresenärer

som årligen tjänar över en

miljon kronor efter skatt.

Boken innehåller också hållbarhetstips

som att inte använda samma skor varje

dag och saker som även de som annars

inte är så intresserade av miljön tycker

är bra, som klädbytardagar. Se kladbytardag.nu

för nästa tillfälle nära dig.

Men vi kan inte lägga allt ansvar på

individen. Det behövs politiska beslut

som minskar den materiella konsumtionen

och ett nytt ekonomiskt system

som inte är beroende av att vi ständigt

måste köpa mer och mer. De här

frågorna behandlas nu på högsta politiska

nivå i Storbritannien (regeringsrapporten

Prosperity without growth?) och

Frankrike (president Sarkozys kommission

som utrett alternativ till BNP). Hög

tid för Sverige!

Lördag 28 november firas En köpfri dag

i många rika länder. En jättebra dag

för alla GU-avdelningar att visa hur vi

genom att köpa mindre kan vända klimatkrisen

till något som både är bra för

miljön och oss själva. Många tips inför

En köpfri dag, kan fås från goran@

mp.se, se också bnd.nu

Konsumtionsboken kan beställas från

info@mjv.se för 50 kr.

6

...det enda som jag

behövde bära med mig

var mina egna tankar

och åsikter.

Foto: siri sjögren

Istället för att sitta på sin

rumpa och vara frustrerad

ElISabEtH

ottIlIa caRlSSon

Då Grön Ungdom är Sveriges tredje

största ungdomsförbund och växer

som ogräs i medlemsantal bestämde

Avtryck sig för att lära känna sina

medlemmar lite bättre. I detta nummer

träffar du Yrsa Axelsson från

Stockholm.

Hej! Vem är du?

- Jag heter Yrsa Axelsson och är 17 år. Jag

bor i Liljeholmen tillsammans med min

familj. Jag gick med i Grön Ungdom i mars

det här året och är aktiv i Stockholms stads

lokalavdelning.

Hur ser din vardag ut?

- Eftersom jag går i gymnasiet ser mina dagar

ganska lika ut. Jag går till skolan, går på

mina lektioner, åker hem och äter mellanmål

eller träffar någon kompis, vid sju äter

jag middag med familjen och sedan sätter

jag mig ner och pluggar. Ungefär så ser en

vanlig Yrsa-dag ut.

berätta din politiska historia!

- Ja, jag har tidigare inte varit så engagerad

i politik, men efter det att miljöfrågan plötsligt

kom som en orkan in i media, Reinfeldt

blev vald till statsminister och vi tog

upp de politiska ideologierna i skolan har

jag insett var jag står någonstans och hur

min egen uppfattning ser ut.

- Mitt första politiska minne inom Grön

Ungdom var nog när jag gick på mitt första

möte. Jag kommer ihåg att jag kände mig

alldeles dum eftersom jag visste så lite om

deras politik jämfört med alla andra i rummet,

men med tiden då jag var där insåg

jag att det inte handlade om hur mycket

jag kunde, visste eller hur påläst jag var.

Det enda som jag behövde bära med mig

var mina egna tankar och åsikter.

Vad förknippar du med ordet

“granskning”?

- Det förknippar jag med journalistik, att

hitta sanningen eller brister hos någon

eller något som till exempel i en nyhet eller

hos en framstående person.

- Granskning behövs för att saker och

ting ska kunna utvecklas och bli bättre.

Ett bra exempel är programmet Uppdrag

granskning, där de tvingar svenska företag

att utvecklas tack vare att programmet

uppmärksammar företagens brister.

Var ser du dig själv i förbundet om 10

år?

- Jag vet inte… Antagligen inte som

språkrör eller högsta politiker eftersom det

inte är något som tillhör min högsta dröm.

Men jag kan kanske se mig med ett större

uppdrag.

Hur ser din utopi ut?

- Kortfattat skulle jag säga att min vision

av framtiden är byggd utifrån klimatets

förutsättningar blandat med den vanliga

fred-på-jorden-visionen.

- Om jag ska vara ärlig gick jag med i Grön

Ungdom för att jag är rädd och frustrerad.

Jag är rädd för klimatförändringarna och

jag är rädd för vad som kommer hända i

framtiden. Jag gick med för att jag ville lära

mig mer och göra någonting istället för att

sitta på min rumpa och vara frustrerad.

Vad tycker du saknas i Grön ungdom?

- Oj, jag vet egentligen inte eftersom jag

under den tid som jag har varit medlem

inte varit så väldigt aktiv.

Vad tycker du om vårt medlemsmagasin?

- Ett medlemsmagasin gör verkligen stor

nytta. Jag tror det är positivt för medlemmar

inom förbundet att på så sätt lättare

kunna göra sin röst hörd och framföra sin

åsikt.

Foto: Elisabeth Ottilia Carlsson

Borgarna

skapar klyftor

skattepolitiken har ökat skillnaderna

mellan rika och fattiga

Efter tre år med högerpolitik har skatterna

sänkts med 85 miljarder kronor. Nästan

hälften av skattesänkningen har gått till

den fjärdedel av befolkningen som tjänar

mest. Den fjärdedel av befolkningen som

tjänar minst har fått sex procent av skattesänkningarna.

Motivet för att sänka skatterna

sades vara för att människor skulle

bli motiverade att arbeta mer. Mig veterligen

har ingen undersökning visat att så

har blivit fallet.

Högerpolitiken har ökat utanförskapet

I valrörelsen blev ”utanförskapet” ett

flitigt använt begrepp från de borgerligas

sida för att beskriva dem som inte jobbade

heltid. Arbetslösa, deltidsstuderande,

sjukskrivna och en lång rad andra grupper

buntades ihop för att få ihop ett tillräckligt

stort antal människor som påstods vara

utanför i socialdemokratins Sverige. Folk

i allmänhet uppfattar snarare ordet ”utanför”

med dem som är ofrivilligt arbetslö-

8

Text

kaRIn SvEnSSon SMItH

riksdagsledamot trafikutskottet (mp)

En av de rödgröna arbetsgrupperna

har i uppdrag att granska vad regeringen

gör och vad det får för effekt för

oss som bor i Sverige. När vi var färdiga

med en översiktlig granskning av

de tre första åren tyckte vi att ”Högerpolitiken

klyver Sverige” var en lämplig

rubrik. Jag ska förklara varför.

sa. Denna grupp har ökat kraftigt sedan

Sverige bytte regering. Den höjda arbetslösheten

är förvisso delvis ett resultat av

en internationell lågkonjunktur, men vad

regeringen har gjort och inte gjort har

förvärrat situationen. Att omfördela medel

från fattiga till rika leder till en minskad

konsumtion eftersom de som har råd

sparar mer, särskilt om tiderna är dåliga.

När konsumtionen går ner säljs det mindre

av det som tillverkas och då behövs det

färre i tillverkningsindustrin. Blir det färre

som arbetar minskar skatteintäkterna till

kommuner och landsting vilket leder till

att dessa får sämre ekonomi. Den största

utgiftsposten i kommuner och landsting

är löner till de anställda. Besparingar inom

denna sektor leder därför nästan alltid till

nedskärningar bland personalen.

större skillnader mellan sverige och

andra länder

Regeringens brist på aktiv konjunkturpolitik

har försämrat Sveriges ekonomiska

läge. Med traditionella mått var den svenska

ekonomin ganska bra när lågkonjunkturen

började. Budgetunderskottet

var litet och arbetslösheten var låg vid en

internationell jämförelse. Många andra

länder har satt igång stora investeringar,

t ex i järnväg för att få folk i arbete och

öka beställningar till industrin. I stället

för att använda statens finanser till detta

har högerregeringen sänkt skatterna för

de välbeställda. De rödgrönas politik får i

detta avseende medhåll från näringslivets

chefsekonom. Han konstaterar att en viktig

orsak till det allvarliga läget i Sverige

är att sparandet har ökat till rekordnivåer

eftersom det finns en stor rädsla för att förlora

jobbet och att det i sin tur beror på att

regeringen inte har gjort tillräckligt för att

stimulera ekonomin och sysselsättningen.

ungdomar drabbas värst

Skillnaderna mellan äldre och yngre har

ökat när det gäller möjligheten att få jobb.

I dag är mer än 27 procent av alla ungdomar

i Sverige arbetslösa. Genomsnittet

i Europa är 27 procent. Utbildning och

tidigare arbetslivserfarenhet efterfrågas i

allt större utsträckning när arbetsgivare

kan välja och vraka bland dem som söker

arbete. Möjligheten att ta igen det man

missat om man har gått ut skolan med

ofullständiga eller dåliga betyg har minskat

eftersom regeringen har dragit ner på

platserna i Komvux och höjt kraven för

att läsa in högskolebehörighet på Komvux.

Dessa minskade chanser har lett till

att allt fler ungdomar inte kan försörja sig

själva. Ungdomar dominerar i den grupp

av människor som är beroende av socialbidrag.

Ungdomar hamnar allt oftare i en

ekonomiska knipa i och med det stegrande

lättillgängliggörandet av SMS-lån. Möjligheten

att etablera ett vuxet liv minskar

när de inte har en fast inkomst att leva på

och kanske t o m tvingas flytta hem igen

mot sin vilja.

Försämrad klimat- och miljöpolitik

Utifrån kommande generationernas perspektiv

är tillbakagången inom miljöpolitiken

allvarligast. Regeringen har öppnat

upp för planering av nya kärnkraftverk

och uranbrytning. Byggande i strandnära

läge har blivit enklare vilket inskränker på

naturvärden och allmänhetens tillgång till

naturskön reaktion. Dessutom ökar det

samhällets sårbarhet inför de kommande

klimatförändringarna. Skatt på flygbiljetter,

handelsgödsel och avfallsförbränning

tas bort. Anslagen till inköp av skog för

att bevara biologisk mångfald har minskat

liksom anslagen för att bygga ut järnvägstrafi

ken. I stället väljer regeringen att

bygga ut vägarna i hela landet och att satsa

på en ny motorväg i Stockholm, den s k

Förbifarten för minst 27 miljarder kronor.

Detta är absurt när allt fler privatpersoner

och företag vill byta ut en del av sina bilresor

mot spårburen trafi k. I den rödgröna

infrastrukturbudgeten satsades för varje

krona i väginvesteringar 2 kronor på utbyggnad

av järnväg.

Sverige har med sitt ordförandeskap i EU

ett guldläge att påverka klimatpolitiken

inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn december

2009. Trots fagert tal om att vilja

ha ledartröjan i klimatarbetet skämmer

högerregeringen ut Sverige genom att

vilja lägga stor del av förändringsarbetet

Klimatet och ungdomarna

drabbas värst av Aliansens

politik.

i fattiga länder utan erforderliga anslag

från den rika värld som är huvudansvarig

för att världen nalkas en klimatkatastrof.

I EU blockerar Sverige för kilometerskatt

och sällar sig även i övrigt till de länder

som har lägst klimatambitioner beträffande

konkreta förändringar. Hemmavid

ändras både skatter och investeringar på

ett sätt som ytterligare gynnar bil, flyg och

andra verksamheter som drivs med fossila

bränslen. Det ledarskap som behövs inför

Köpenhamnsmötet lyser med sin frånvaro.

Mäktigast i Grön Ungdom?

Strålkastaren på valberedningen

När jag gick med i Grön Ungdom 1998

minns jag att det pågick heta debatter om

det verkligen är bra att valberedningen

föreslår kandidater till olika poster. Många

menade då att det gav en liten grupp människor

för mycket makt över vilka som ska

sitta på de tyngsta förtroendeuppdragen

i förbundet. Andra menade att det vore

orimligt att varje medlem som kom till

årsmötet själv skulle ta reda på vilken av

alla kandidater som var bäst lämpad och

se till att det blir en bra spridning geografiskt

och kompetensmässigt. Dessutom har

valberedningen möjlighet att ta reda på

personliga detaljer om kandidaterna som

kanske inte anses lämpliga att ta upp offentligt.

Det blev den senare linjen som vann och

de senaste åren har valberedningen föreslagit

för årsmötesdeltagarna vilken kandidat

de tycker bör vinna. Oftast har valberedningens

förslag också blivit det gällande.

Jag mejlar Grön Ungdoms nuvarande valberedning

för att ställa några frågor. Jag får

ett gemensamt svar från deras nuvarande

sammankallande Rickard Arvidsson, före

detta sammankallande Joakim Larsson,

samt Sara Thiringer och Axel Sandin.

I Grön Ungdoms stadgar står att läsa att

10

Text

Ylva lundkvISt

Det är de som fixar fram kandidaterna

till alla tunga poster inom Grön

Ungdom. De har anklagats för att

vara maktfullkomliga. Samtidigt tycks

deras förslag möta stort förtroende

på Riksårsmötet. Här svarar några av

dem på kritiken.

”Valberedningen förbereder årsmötets

valärenden, vari också ingår att föreslå vilka

som ska väljas till de olika uppdragen,

genomföra fyllnadsval samt förbereder

och genomför andra val på uppdrag av

förbundsstyrelsen.” Det är stelt skrivet och

jag undrar hur valberedarna själva ser på

sin uppgift?

- Vi arbetar för att Grön Ungdom har duktiga

representanter på de olika interna och

externa uppdragen. Vårt motto är “Rätt

person på rätt plats”, berättar de fyra valberedare

som svarar på mejlet.

Hur går ert jobb till?

- Först gör vi en utlysning, som kan ske på

Gittan, Facebook, Hemsidan och/eller i

Avtryck. Därefter intervjuar vi kandidater,

och slutligen lägger vi fram ett väl genomarbetat

förslag till Förbundsstyrelsen

eller Riksårsmötet.

Under perioder har Grön Ungdoms stadgar

sagt att valberedningen inte ska föreslå

kandidater utan bara se till att det finns

flera att välja på. Den bakomliggande idén

var att begränsa valberedningens makt

i förbundet. Så hur ser de själva på sin

påstådda maktfullkomlighet?

Håller ni med om påståendet att ni är

Vi är inte intresserade

av att främja enskilda

särintressen, inte ens

våra egna, och med den

definitionen har

vi snarast minst

makt i hela

förbundet.

förbundets mäktigaste medlemmar?

- Makt definieras ofta som förmågan att

få som man vill. Vi är inte intresserade av

att främja enskilda särintressen, inte ens

våra egna, och med den definitionen har vi

snarast minst makt i hela förbundet. Men

givetvis har våra beslut stor påverkan på

förbundet, inte minst under Riksårsmötet.

När Gustav Fridolin avgick som språkrör

för Grön Ungdom 2003 fanns inte mindre

än sex valbara kandidater att efterträda

honom. När Alexander Chamberland

gjorde detsamma år 2008 fanns det

bara en person att rösta på. Det här kan

givetvis bero på många olika orsaker.

Kanske gjorde Fridolins mediala popularitet

språkrörsposten ovanligt eftertraktad.

Kanske hade Grön Ungdom färre

killar som längtade efter strålkastarljuset

år 2008. Men situationen får mig att undra

hur valberedningen egentligen ser på

huruvida det är bra att årsmötesdeltagarna

har flera kandidater att välja på eller inte.

De berättar i sitt mejl att de tycker att det

inte nödvändigtvis har något egenvärde att

ha många kandidater.

- Det viktigaste är att alla intresserade får

möjlighet att kandidera och att det finns

åtminstone lika många lämpliga kandidater

som det finns platser att fylla.

Tycker ni att det är bra att bara ha en

kandidat till en post eftersom de som

inte väljs blir ledsna av att inte “vinna”

på RÅM?

- Nej, att kandidera innebär alltid att man

riskerar att inte bli vald. Det är inget att

bli ledsen över, för det kommer alltid nya

spännande uppdrag.

Förra årsmötet framfördes i korridorerna

kritik mot valberedningen då några av de

nominerade upplevt det som att valberedare

uppmuntrat dem att dra tillbaka sin

kandidatur. En av dem var Caroline Looh.

Hon berättar;

-Valberedningen ringde och frågade om

jag ville stå kvar som nominerad trots att

jag egentligen inte var deras val. Om jag

ville “driva egen kampanj” skulle jag återkomma

innan nästa dag med en text om

mig själv. Jag tolkade det hela som att valet

redan var avgjort och att det inte var

någon ide att gå vidare. Jag var ju ny.

Representanter från valberedningen menar

att det hela var ett olyckligt missförstånd.

- Om någon kandidat inte blir föreslagen

av valberedningen är det korrekta att kon-

takta denne och meddela att det finns möjlighet

att dra tillbaka sin kandidatur innan

förslaget presenteras. Sedan är det upp till

den icke-föreslagna personen att göra det

aktiva valet. Gör valberedningen så här har

vi svårt att se att det kan bli några missförstånd.

Men givetvis finns det alltid en

risk för misstolkningar i mänsklig kommunikation,

menar valberedarna.

Men är det inte stor risk att folk blir

ledsna och drar tillbaka sin kandidatur

om ni säger att ni kommit fram

till att ni vill se en annan person på

posten?

- Det händer väldigt sällan att folk som

verkligen vill ha ett uppdrag drar tillbaka

sin kandidatur. Vissa som kanske inte var

så intresserade från början eller misstänker

att det finns bättre kandidater kanske

är mer benägna att dra tillbaka sina kandidaturer.

Men som sagt, det sker väldigt

sällan.

Det kan vara lätt att kritisera valberedningen,

men det gäller att komma ihåg att de

är vanliga Grön Ungdomar som gör sitt

bästa för förbundet. Kanske är det inte alls

så att det de senaste åren har varit få kandi-

Att kandidera innebär

alltid att man riskerar

att inte bli vald. Det är

inget att bli ledsen över.

Vem är högsta hönset i Grön ungdom? Foto: Rosalie Haglund

dater till posterna eftersom de nominerade

känt sig motarbetade av valberedningen.

Det kan lika gärna vara precis tvärtom, att

vi idag ser få kandidater just på grund av

att medlemmarna har så stort förtroende

för valberedningen att de litar på deras

förslag.

Jag ber dem berätta hur det är att ha just

deras förtroendeuppdrag. De berättar att

det ibland är stressigt att hinna till deadline

då beslutet ska fattas, men att de försöker

att vara ute i god tid.

- Det är också ett roligt uppdrag eftersom

det innebär att man får koll på förbundet

och träffar och hör talas om en massa andra

människor.

Vad utgör en bra valberedare enligt

er?

- Att ha god kännedom om förbundet och

dess medlemmar, samt att vilja arbeta för

förbundets bästa och inte främja enskilda

särintressen.

sist men inte minst, vem bereder valet

av valberedare?

- Det gör förbundstyrelsen!

12

Anders Wallner

andwal.blogspot.com

Maria Ferm

mariaferm.blogspot.com

I detta nummers frågelåda får vi förutom expertissvar

om kärnkraft och klimatsmart mat även två välkända

gröna bloggares åsikt om varför just deras bloggar är

så välbesökta. Mejla in din fråga till avtryck@mp.se så

letar vi reda på någon som kan ge dig ett utförligt svar

på dina gröna funderingar!

FRÅGA: Varför är din blogg så

välbesökt?

sVAR: Svår fråga. Jag tror att jag är bra på

att formulera saker som unga gröna tänker

på. Sen kanske jag också lyckas hålla

mina inlägg rätt oberoende gröna och inte

så rödgröna, vilket jag tror många tycker

om (men egentligen vore det kul om några

av dem som läser bloggen fick svara).

Marias blogg är nog den allra bästa gröna

bloggen, alltid snabbt uppdaterad med

gröna perspektiv på aktuella händelser

inom GU:s priofrågor.

Tips till gröna bloggare är att bara blogga

om man tycker att det är roligt. Sen tycker

jag att man ska läsa många bloggar och

kommentarer i artiklar (även sådana man

inte håller med) och försöka se mönster

mellan olika åsikter och ta sig friheten att

“sammanfatta” debatterna. Det, kombinerat

med att kommentera mycket i andras

bloggar, är nödvändigt för att dra läsare.

/Anders Wallner

FRÅGA: Varför är din blogg så

välbesökt?

sVAR: Förutom allmän grön politik så

bloggar jag om ämnen som jag anser är

intressanta och som jag brinner för, till

exempel asylpolitik, feminism och integritetsfrågor.

Min blogg är ofta uppdaterad

och jag deltar aktivt i det politiska samtal

?

som sker inom bloggosfären. Jag använder

också andra sociala medier, som twitter

och facebook för att diskutera politik och

koppla till min blogg. Jag brukar också varva

det politiska med personliga anekdoter

på bloggen, vilket jag tror kan vara bra för

att det inte ska bli så gravallvarligt alltid.

Det viktigaste för att lyckas med sociala

medier är att själv tycka att det är kul och

intressant och ha ett tydligt budskap. Du

bör fokusera på att blogga om det du är intresserad

av, för då blir det bäst. Det är också

positivt att våga vara personlig. Sedan

innebär ju själva konceptet sociala medier

ett utbyte av idéer, ett samtal istället för en

envägskommunikation. Så att aktivt delta

i diskussioner med andra bloggare och på

andra bloggar gör bloggandet mer levande

och bloggen mer läst.

/Maria Ferm

FRÅGA: Mat

Jag vill äta närodlad och lokalproducerad

mat i så stor utsträckning som möjligt.

Som vegetarian blir jag ofta hänvisad till

baljväxter, ris, pasta samt olika typer av

sojaprodukter. Mat som är transporterad

mycket lång väg för att nå Sverige. Tips

utlyses!

/Eko är reko

sVAR: Min pappa har varje sommar envisats

med ett trädgårdsland, långt norr i

Sverige, där vi odlat både morötter, ärtski-

Andra frågor som kräver svar; Varför hänger någon upp döda ankor i tvättställ? Vem blir Avtrycks nästa chefredaktör?

Varför hänger en inte oftare mer i skidlift om sommarn?

dor, potatis och persilja för att nämna

några. Jag har också hört att bönor samt

linser går relativt lätt att odla i Sverige. Är

du mer ute efter affärstips är ett tips att

följa säsong! Det är en jättebra tumregel

om man vill leva miljövänligt. Rotfrukter

och potatis har bra vitamin- och mineralinnehåll

och är vanligt förekommande i

Norden. Välj surdergsbröd framför allt annat

bröd. Havre är en annan bra produkt

som ofta glöms bort. Havregröt till frukost

eller egengjord havremüsli håller dig mätt

länge. Vill du veta mer kan du söka bland

andra livsmedelsintresserade grönisar på

http://www.alternativ.nu/

/Elisabeth Ottilia

FRÅGA: Äntligen 2010!

Om ca ett år kan vi på allvar bli av med

den grå regeringen som härskar i Rosenbad

just nu. På Näringsdepartementets

hemsida läser jag att regeringen planerar

att kärnkraft kommer att utgöra en

viktig del av svensk elproduktion inom

“en överskådlig framtid”?! Hur vinner vi

kärnkraftsdebatten nästa år?

/Energiknippet

sVAR: Att vinna denna debatt kräver att

man har argument som visar på det dråpliga

med en eventuell kärnkraftsutbyggnad.

Argumenten mot kärnkraft är många,

men som debatten ser ut i dag, så finns

det ett par vinnande argument som vi bör

använda oss av nästa år. Det första är ju argumentet

att kärnkraften kan lösa klimatproblemen.

Så är inte alls fallet; utsläppen

av växthusgaser måste ha börjat minska

senast 2015 om vi skall kunna begränsa

oss till 2 graders temperaturökning på jorden,

vilket FN:s klimatpanel anser är det

mest önskvärda alternativet. Att bygga ett

kärnkraftverk tar minst ett årtionde från

den första skissen till en verksam reaktor

och denna tid har vi inte. Då är förnyelsebara

energikällor som solpaneler och vind-

och vågkraftverk betydligt mer realistiska.

Nästa argument som ofta dyker upp är att

Sverige lider av elbrist, vilket orsakar stora

problem för industrin. Detta stämmer inte

heller, för Sverige har ett bekvämt elöverskott

som förväntas öka det närmaste årtiondet

även om man inte tar till en enda

politisk åtgärd.

Miljöpartiet har sammanställt ett kompendium

med ett flertal argument mot

kärnkraft, som jag rekommenderar varmt.

Kompendiet går att hitta på mp.se. Bara vi

är tydliga med våra argument i debatter

och inte låter kärnkraftslobbyisterna ta

all plats i media, så vinner vi även denna

debatt!

/Toni Jonathan Pietarila

Elisabeth Ottilia

elisabeth.carlsson@mp.se

Toni Jonathan

Pietarila

toni.pietarila@mp.se

14

Kandidera till Grön Ungdoms

Riksvalberedning

Grön Ungdoms förbundsstyrelse söker

kandidater till Grön Ungdoms riksvalberedning

som väljs på riksårsmötet.

Valberedningen föreslår namn till

alla personval som görs av årsmötet,

dvs. språkrör, kassör, förbundsstyrelse,

Avtryck (redaktör, layoutare och redaktion),

kongressombud till Miljöpartiet

de Grönas kongress och GU-representanterna

i Miljöpartiet de Grönas riksvalberedning.

Till skillnad från de andra personvalen

föreslås namnen till valberedningen

av förbundsstyrelsen för att undvika

jäv. Om du nominerar dig själv skriver

du en kort ansökan och berättar varför

just du skulle passa för uppdraget.

Ange givetvis kontaktuppgifter så att vi

kan nå dig eller den du nominerar.

Skicka din nominering till förbundsstyrelsens

sammankallande Fredrik

Frangeur på fredrik.frangeur@mp.se

senast 1 januari 2010. Frågor besvaras

av Fredrik på samma e-post.

Saken är biff

På grund av för höga råvaruimportkostnader

meddelade hamburgarkedjan

McDonalds i slutet av oktober att

de nu stänger ner för gott efter 16 år

på Island. Äntligen ett steg i rätt riktning

tycker Avtryck.

GU:are ny ordförande

för LSU

LSU är samarbets- och intresseorganisationen

för ungdomsorganisationer

i Sverige. Den 22 november valde de

ny styrelse. Ny ordförande blev Seher

Yilmaz som nominerats av Grön Ungdom

och Gröna Studenter.

Avtryck #1 2010

Nästa nummer kommer i mars och

blir valspecial. Ett nummer fyllt av

grön inspiration, lämplig för valstugan

och bokbordet. Valnumret kommer

att tryckas i extra stor upplaga och

beställs via rikskansliet: gu@mp.se.

Redaktionen ber att få insändare och

annonser inskickade till deadline den

15 januari.

Sälj hela

skiten!

RIckaRd aRvIdSSon

rickard.arvidsson@mp.se

Titel: sÄlj HElA sKITEN!

Undertitel: Eller hur privatiseringen

raserar den gemensamma

välfärden

Författare: josefin brink, jens

Ergon, Peter Gustavsson, Kent

Werne.

Hemsidor: www.ordfront.se/

ForeningenOrdfront/saljhelaskiten.aspx

saljhelaskiten.blogspot.com/

Bland oss gröna kan åsikterna

om offentligt ägande variera. I

boken ”Sälj hela skiten!” redogörs

för följderna av den privatisering

som skett och som just nu sker i

rasande takt i Sverige.

Författarna menar att denna privatisering

varit övervägande negativ och

att förespråkarnas löften om lägre

priser och ökad sysselsättning inte

infriats. Skolan har i och med friskolornas

inträde blivit mer segregerad.

Endast 10 procent av friskolorna använder

alternativ pedagogik. Den

privata vården blir dyrare, får fler

klagomål, och ett litet antal storföretag

tar över allt mer.

Hos de privata bostadsbolagen har hyrorna

blivit allt högre, hyresrätterna

allt färre och bostadssegregationen

ökar. Avregleringen av elmarknaden

har lett till högre priser och en drastisk

ökning av klagomålen till Konsumentverket,

liksom till att ett litet

antal storföretag tar över allt mer.

Efter avreglering har postbranschen

helt kommit att domineras av just

Posten och företaget City Mail (som

ägs av norska staten). Återigen oligopol,

men också ökade priser för konsumenten.

Listan kan göras längre, men

jag hänvisar till boken.

Efter att ha läst boken har jag personligen

svårt att vara neutral till privatiseringen

i Sverige. Säkert finns det

situationer där privatisering är bra,

och jag vill verkligen inte göra hela

samhället offentligt ägt á la Sovjet.

Men att privatiseringen av den svenska

välfärden gått för långt är jag

beredd att skriva under på efter att

ha läst denna bok. En av författarnas

huvudteser är också att den privatisering

som sker inte baseras på vad som

vore bäst för samhället utifrån resultatet

av tidigare privatiseringar, utan

på ren ideologisk blå/liberal grund:

”Privatiseringar är bra, punkt slut.”

Ofta hävdas det att offentliga företag

är ineffektiva och olönsamma, men

författarna visar med statistik från

Statistiska Centralbyrån att så inte är

fallet. Jag väntar spänt på om de blå

kommer att kunna bemöta denna svidande

kritik med rationella argument.

METRO 2033

ola HultIn

Titel: METRO 2033

Författare:Dmitrij Gluchovskij

Förlag: ersatz

Deppig i höstrusket och världskrisen?

Pigga upp dig med en rejäl dos

dystopi som ger nya perspektiv på

tillvaron! Metro 2033 är rysk postapokalyptisk

rysar-SF som inte lämnar

något hopp kvar.

Någon tryckte på knappen och vedergällningen

var omedelbar; det var det

sista världskriget, det kan inte bli fler.

Världen är förödd men i Moskvas atombombssäkra

tunnelbanesystem klamrar

sig några tusen människor kvar vid livet,

mer eller mindre civiliserat. Stationerna

Nefilim

ola HultIn

Titel: NEFIlM

Författare:Åsa schwarz

Nefilim är inte bara en mörk, rapp

och spännande bok utan dessutom

ett lika viktigt som oroande inlägg i

klimatdebatten.

Ett gäng unga frustrerade miljöaktivister

inleder en egen mer direkt kampanj

mot Sveriges största miljöförstörare,

utvecklas till små stadsstater med vitt

skilda ideologier och religioner, lika

ofta i kamp mot varandra som mot de

muterade livsformer ovan jord som

också försöker överleva.

Vi följer en ynglings strapatser genom

denna dunkla och farofyllda miniatyrvärld

där hoten ständigt skiftar och

kulturens lågor fladdrar allt svagare,

på väg mot den slutgiltiga insikten.

Upplägget påminner vagt om Ender’s

Game av Orson Scott Card, om än fruktansvärt

mycket mörkare. Har du spelat

rollspelet Mutant känner du igen dig

ännu mer.

Ja, det är ingen munter läsning, men

ruskigt spännande och lärorikt med en

hel del intressant rysk historia invävd.

men finner att någon annan just har

hunnit före och på ett ohyggligt mer

drastiskt sätt. Någonting med bibliska

proportioner är i görningen...

Liksom i sina tidigare böcker ”Och fjättra

Lilith i kedjor” och ”Stigma” skriver

Åsa Schwarz flyhänt och med en väl

avvägd detaljrikedom. Spänningen och

tempot avtar aldrig och vid en omläsning

märker man hur välplanerad historien

är. Frestande måltidsskildringar och

intressanta anekdoter från ett svunnet

Stockholm förstärker närhetskänslan.

Berättelsens styrka ligger snarare i studiet

av mänskligt beteende än i skildringen

av de enskilda karaktärerna, vilket

troligen är avsikten. Likt en antikens

filosof ställer Gluchovskij oss mot väggen

och frågar vad meningen med allt

egentligen är; varför fortsätta att kämpa?

Metro 2033 är en bästsäljare i Ryssland

och översatt till minst 16 språk. Uppföljaren

Metro 2034 är på gång och

föga förvånande kommer ett associerat

datorspel i vår. Så, läs och drick gärna

en kopp te till, riktigt te - aldrig har det

smakat så gott som efter denna bok. Tag

sedan en promenad och insup den friska

höstluften - utan skyddsmask.

Medan hennes tidigare böcker är mer

ockulta rysare, vänder sig ”Nefilim” till

en betydligt bredare läsekrets, vilket är

bra, för Åsa Schwarz förtjänar att läsas

av många. Jag vill sålunda rekommendera

den starkt i höstmörkret!

Den gröna

granskaren

Om du någon gång läst Fria Tidningar har

du kanske lagt märke till bilden på mannen

med långa blonda dreadlocks och röd

t-tröja med texten ”Bevare Christiania”.

Lennart Fernström ser kanske inte ut som

stereotypen för en VD, men VD är just vad

han är. Tillsammans med sina vänner har

Lennart skapat Sveriges största oberoende

media med grön-svarta inslag. Stockholms

Fria Tidning har förvandlats till fem olika

fria nyhetstidningar; Stockholms, Uppsalas,

Göteborgs, Läsarnas och den rikstäckande

Fria Tidningen. Det var i Avtrycks

föregångare, tidningen Nisse Hult, allt

startade. Lennart som hade dyslexi gav sig

på att skriva en artikel som han lyckades

16

Text

Ylva lundkvISt

Lennart Fernström är ekoanarkisten

med ett förflutet i Grön Ungdom som

startade mediekooperativet Fria Tidningar.

Idag driver de åtta tidningar,

har fyra kontor och 40 anställda. Han

delar ut kängor till mediebranschen

och till Miljöpartiet, men välkomnar

snällt alla gröna ungdomar som vill

hjälpa till och skapa alternativ media.

få publicerad i Grön Ungdoms medlemstidning.

Han var aktiv i Grön Ungdom Stockholm.

På den tiden var det Sveriges antagligen radikalaste

avdelning, även om hela organisationen

på den tiden var mer anarkistisk.

På riksnivå testade de att vara utan både

förbundstyrelse och språkrör. Stockholmavdelningens

radikalitet tog sig uttryck

i att de anordnade det som skulle komma

att kallas Reclaim the Streets och gav bort

sina stadsbidrag till utomparlamentariska

föreningar utan resurser. Lennart var ekoanarkist

och inte allt för populär i Grön

Ungdoms mer parlamentariska falang.

Foto: Elisabeth Ottilia Carlsson

Några försökte få honom utesluten genom

att starta en ny konkurrerande lokalavdelning

i Stockholm.

Lennart lämnade Grön Ungdom för att

han tröttnade på konflikterna och ville

istället lägga sin tid på något mer konstruktivt.

– Dessutom tyckte jag att Miljöpartiet blivit

för ”sossiga”, säger Lennart under sin

föreläsning på Avtrycks tidningsseminarie

tidigare i höstas.

Men tiden i Grön Ungdom är ändå fortfarande

viktig för Lennart, det var där han

träffade både sin nuvarande sambo och sin

samarbetspartner.

– Utan Grön Ungdom hade jag varken

haft Fria Tidningar eller barn idag, berättar

han med glimten i ögat.

Efter sitt avhopp lade han sin energi på att

starta ett vegetariskt dagis, en skola utifrån

Non-violent communication (se mer om

detta i Avtryck 2/09) och ett ekologiskt

boendekollektiv. Frustrationen över mainstream-medias

vinklade reportage och

bristande granskning växte inom Lennart

under ”Nej till EU”-kampanjen inför

folkomröstningen. Lennart minns också

hur DN brukade köra undersökningar

med frågan ”Tror du att Sverige kommer

att ha avvecklat kärnkraften till år 2010?”.

Om folk svarade att de inte trodde det så

tolkade DN svaret som att folk inte ville

avveckla kärnkraften.

År 1999 bestämde sig Lennart och hans

vän Björn Danielsson, även han med ett

förflutet i Grön Ungdom och Nisse Hult,

att starta en tidning. En idé de hade var att

köpa Miljömagasinet när Miljöpartiet sålde

det. Men de som ansvarade för försäljningen

visade sig vara samma personer som

jobbat för att utesluta Lennart ur Grön

Ungdom. Han och hans vänner hade inga

resurser men tryckte upp 50 000 foldrar

proppade med reklam för föreningar och

ekologiska företag med erbjudande om att

prenumerera på deras nya tidning.

- Vi spred också massmail, vilket fungerade

bra eftersom det här var före spamtiden.

År 2001 hade de lyckats skrapa ihop de

2000 prenumeranter som behövdes. Första

tiden var en katastrof. De hade en seg

datauppkoppling som gjorde att de inte

hann ladda upp tidningen till tryckeriet i

tid. Tidningsdistributören som var Bonnierägd

försökte först sätta käppar i hjulen

för denna nya uppstickare. Och det faktum

att många prenumeranter inte betalat sin

avgift i tid gjorde att de var nära att gå

omkull.

Med tiden löste sig dessa problem. De började

expandera genom att köpa upp Sesam

och en annan tidning med nyheter på lätt

svenska. Senare köpte de också upp den

lilla lokaltidningen Östhammars Nyheter.

Även om dessa två tidningar inte ingår i

”fria-konceptet” så är det dem som drar in

pengar så att företaget går runt.

”Fria-konceptet” innebär att tidningarna

försöker lyfta fram frågor som de anser är

underrapporterade. Även om mainstreammedia

har börjat tala mer om miljö så

menar Lennart att de gör det på ett ytligt

sätt.

– Vanlig media vågar inte ifrågasätta den

nutida livsstilen eller konsumtionen.

På Fria Tidningar hävdas det att objektiv

journalistik är en myt eftersom alla män-

niskor är påverkade av sin bakgrund. Däremot

tycker de att det är mediers plikt att

låta alla komma till tals.

De antiauktoritära visionerna om en platt

organisation som nästan fick

Lennart utesluten ur Grön

Ungdom har han tagit med

sig till Fria Tidningar.

Företaget är ett kooperativ

som praktiserar

likalön

och på deras 4

kontor med

40 anställda

finns

i n g a

chefredaktörer. Men delvis har ideologin

fått ge vika för pragmatism. Från början

var hela personalen med på styrelsemöten

varje vecka. Men då många tyckte att detta

skapade en otydlig arbetsfördelning och

gjorde företaget till dåliga arbetsköpare

har de nu skiljt mellan daglig drift och organisatoriska

frågor.

Idag fungerar mediekooperativet Fria

Tidningar bra, men Lennart är fortfarande

inte nöjd. Han tycker att det borde

finnas fler gröna tidningar och låter hälsa

att den som vill starta en fri tidning i sin

stad eller som funderar på att starta en

egen oberoende tidning är välkommen att

kontakta honom för råd och tips. Han är

kritisk till att Miljöpartiet inte satsar mer

på media.

- Aktörer som till exempel Grön Ungdom,

Cogito och Fria Tidningar skulle

tillsammans kunna skapa en bred, grön

dagstidning om de skulle vilja och vågade

samverka. Alla ingredienser som krävs för

att lyckas finns. Och att en sådan tidning

behövs råder det väl knappast något tvivel

om?

18

Foto: Elisabeth Ottilia Carlsson

SvERIGE DöMT

för klimatbrott

Tidigare publicerad på latinamerika.nu

Text

kERStIn EdquISt

Klimatskulden från den rika världen

är betydligt större än alla fattiga länders

utlandsskulder någonsin. När

den Internationella tribunalen för

klimaträttvisa sammanträdde i Cochabamba

var Sverige ett av de länder

som dömdes ansvariga för vattenbristen

på det bolivianska höglandet.

- Vi vill påvisa den perversa nivå som effekterna

av klimatförändringarna har uppnått

när de utrotar hela byar i bergen, utropade

juryn efter två dagars rättegång.

Tribunalen för klimaträttvisa anordnades

av miljöorganisationer och sociala rörelser

för att uppmärksamma både offer och skyldiga

till klimatförändringarna. Sju fall från

olika delar av Latinamerika presenterades

framför en jury bestående av forskare och

ledare för sociala rörelser som dömde och

gav rekommendationer.

Det fall där Sverige, som ett av de rika länder

som släppt ut mycket växthusgaser, direkt

anklagades handlade om glaciärsmältningen

i de bolivianska Anderna. Under

de senaste 50 åren har mer än 40 procent

av glaciärerna försvunnit. Eftersom bolivianerna

till stor del lever av glaciärvattnet,

både för att dricka och odla, har det inneburit

stora problem med vattentillgången,

särskilt på landsbygden.

Vid tribunalen i Cochabamba presenterade

brottsoffer från byn Khapi om hur de-

ras berg Illimani blir mer och mer snölöst.

- I vår by lever vi av att odla, men vi är väldigt

oroliga. Snart har varken plantorna

eller vi något att dricka, berättade Alivio

Aruquipa.

Effekterna av klimatförändringarna är tydliga

i Bolivia och med en utbredd fattigdom

är dessutom sårbarheten stor. Trots

att landet år 2000 bara stod för 0,34 procent

av de globala utsläppen av växthusgaser

var de det sjätte hårdast drabbade landet

av extrema väderförhållanden år 2007.

- Vi har aldrig gjort något ont mot vår

Moder Jord, men ändå är det vi som får

betala för de rika ländernas utsläpp, sade

Alivio Aruquipa.

Förutom att glaciärerna smälter har det

även börja regna mindre och mer oregelbundet

på det bolivianska höglandet.

- Man kan inte längre tala om vinter, vår

och sommar. Vilken sekund som helst kan

det bli vinter och vilken sekund som helst

kan det bli sommar, berättade ett vittne ur

publiken.

Förutom de stora utsläppsländerna dömdes

även colombianska etanolproducenter

och det holländska företaget Face Profafor

som odlar eukalyptus och tall i Ecuador.

Genom deras stora plantager, som hotar

både människor och miljö i området, lyckas

Face Profafor få koldioxidpoäng som

kompenserar utsläppen från deras nya

kolkraftverk i Holland.

- Fallet är ett tydligt exempel på de falska

lösningar som blir allt vanligare. Företagen

använder de problem som de själva skapat

för att tjäna ännu mer, sade jurymedlemmen

Miguel Palacín från nätverket för ursprungsfolk

CAOI.

Domarna och rekommendationerna från

tribunalen ska nu föras vidare och flera

av fallen ska presenteras i formella rättsinstanser

som brott mot de mänskliga

rättigheterna. Alicia Múñoz från den chilenska

kvinno- och ursprungsfolksrörelsen

Anamuri var med i juryn och i december

ska hon delta i FN:s klimattoppmöte i

Köpenhamn. Hon kommer att ta med sig

kraven från de sociala rörelserna i Latinamerika

dit.

- Det är nu som arbetet börjar på allvar. Vi

kräver rättvisa och att de rika länderna och

företagen tar sitt ansvar. Kraven om naturens

och mänskornas rättigheter kommer

vi aldrig ge upp, sade hon efter att juryns

domar hade fallit.

Några av rekommendationerna:

- En fond för klimaträttvisa ska

skapas dit de rika länderna ska betala

sin klimatskuld. Fonden ska användas

till stöd och anpassning i de

drabbade områdena.

- En formell tribunal ska skapas för

att döma klimatbrott.

- Ett regelverk för Moder Jords rättigheter

ska skapas genom FN.

Hallå där...

Seminarie: Gör en egen tidning,

5/9 Stockholm Foto: ElISabEtH ottIlIa caRlSSon

20

Vilket är ditt bästa

granskande boktips?

Robin Lindström,

23 år, Bromölla.

- Maciej Zaremba

är en mycket

bra författare och

journalist.

Kristin Lindfors,

17 år, Haparanda.

- ”Snart går vi

utan er” av 21

olika unga författare

om socialdemokratin.

Marcus Byström,

18 år,

Örnsköldsvik.

- Mitt tips är ”En

desertörs bekännelse”

av Joshua

Key.

Sara Parkman,

20 år, Falun.

- ”Myggor och Tigrar”

av Maja Lundgren.

Jag älskar

råa sanningar om

stängda världar,

och i detta fall om

litteratursveriges

sociala strukturer.

Toni jonathan

Pietarila, 18 år,

Haparanda.

- ”Den hemliga

kocken” av

Mats-Eric Nilsson

är mycket

upplysande.

Jämställdhetskurs

i Göteborg

Text

MIkaEla pERSSon

Förbundsstyrelseledamot

Pepp. Ett ord som sammanfattar hur jag

kände inför, under och efter Grön Ungdoms

jämställdhetskurs i Göteborg. I vanliga

fall brukar jag vara nervös inför större

arrangemang, men denna gång kände jag

mig bara glad. Föreläsare var bokade, deltagare

anmälda och ett fantastisk lag i form

av Elias, Marie, Richard, Herman och Sindet

från GU Väst gjorde mig säker på att

denna helg kommer att bli riktigt bra. Och

det var precis vad den blev – riktigt bra!

Inför kursen har det planerats och bollats

idéer ihop med min FS-kollega Linn Olauson.

Linn och jag spånade fram ett nytt

koncept, samma kurs på två platser. Först

i Göteborg och sedan i Sundsvall helgen

efter. På så sätt halverade vi arbetsbelastningen

och kunde erbjuda medlemmar i

hela Sverige samma kurs. Fiffigt!

Det fanns en svag punkt inför kursen där

jag trodde att allt skulle falla samman.

Jag stod bland kakorna och det var en

halvtimme kvar innan kursen skulle dra

igång. Jag hittade inga veganska kakor och

blev väldigt stressad av att vi som handlade

mat inte skulle hinna fram i tid. Vi hann

inte i tid, men kakor hittade vi till slut och

Elias Ytterbrink inledde kursen på ett utomordentligt

vis. Skratt och fullrulle mötte

mig när jag steg in i skolan för att hälsa

deltagarna välkomna. Snabbt iväg igen för

att möta upp kursens första föreläsare, en

engagerad Max Andersson som stannade

till långt efter att mörkret lagt sig.

Vi drog igång tidigt på lördagen,

duschschemat verkade fungera bra och

Pär Wiktorsson från Perspektivbyrån

pratade om heteronormen och hur den

påverkar. Efter lite kaffe blev det dags för

det föredetta språkröret, Alex Chamberland,

som pratade om allt från queerfeminism,

till anarchofeminism och icke att

förglömma imitationen av Courtney Love.

Zaida Catalán drog igång ett samtal kring

2000-talets feministiska kamp och deltagarna

fick en rejäl tankeställare kring

de stereotyper som finns i vårt samhälle.

Flumfeminismen fick en djupdykande

förklaring genom Lotta Hedström, nu vet

vi alla vad ekofeminism innebär. Totalt

slutkörda efter det fullspäckade schemat

avslutade vi dagen med att åka och handla

godis i mängder för film och diskussioner

på olika håll i den mysiga skolan.

Härskartekniker, valrörelsen 2010 och

grön jämställdhetspolitik var det som vi

ägnade söndagen åt. Malin Björns lärde

oss det mesta om hur vi kan bemöta och

upptäcka härskartekniker, något vi alla

kommer ha lärdom av framöver. Vi fick

finbesök i form av partisekreterare Agneta

Börjesson som höll ett avslappnat samtal

kring valrörelsen 2010, det rödgröna samarbetet

och lite inside-information. Partisekreteraren

uttryckte en viss oro över

undertecknads twittrande, men mitt löfte

om att inte läcka håller jag fortfarande fast

vid.

Det blev tomt i skolan när kenogänget

begav sig hemåt, åtta tappra hjältar hade

tagit sig ända från Gotland till Göteborg

för att delta på kursen. Men vi var trots

detta tvungna att avsluta kursen och det

gjorde vi genom besök från Esabelle Dingizian

(MP), riksdagsledamot med ansvar

för jämställdhet, och Linnéa Engström,

jämställdhetssamordnare för de Gröna. Esabelle

och Linnéa hade kaxigt gått ut med

att kalla föreläsningen för ”Såhär vinner vi

valet”. Den 19 september vet vi fall de gav

oss rätt verktyg, om inte annat så lyckades

de peppa igång deltagarna rejält.

Nu kör vi vidare. Jämställdhet är otroligt

viktigt för ett hållbart samhälle. Hör av dig

till undertecknad om du vill vara en del av

Grön Ungdoms jämställdhetsnätverk.

22

Politiken och moralen

- oförenliga eller ömsesidigt beroende?

kRIStIan GREEn

Filosofistuderande

kristian.green@mp.se

Kan politiken stödja sig på moral?

Bör vi ifrågasätta kopplingen mellan

moral och politik? Eller bör vi

kanske till och med ifrågasätta moralen

i sig? Dessa frågor ställdes i en

krönika i förra Avtryck (#3 2009),

och det är sannerligen roligt och

viktigt att de ställs.

För att få en meningsfull diskussion

måste man definiera vad moral betyder,

enkelt uttryckt betyder det ”vad

man bör göra” eller ”hur man bör

leva”. Medan moralen oftast behandlar

hur individen ska agera, sysslar den

politiska filosofin med samhällsanalyser

där det bland annat ingår vilka mål

samhället ska sträva efter och hur de

ska uppnås. Alltså förenklat vad samhället

bör göra. Nu är det ju självfallet

möjligt att dessa två inte har något med

varandra att göra, men oftast går dessa

hand i hand både i teori och praktik.

Ta till exempel utilitarismen som står

många, men självklart inte alla, gröna

nära. Där bör individen sträva efter att

maximera lyckan, efter den smått klassiska

devisen ”största möjliga lycka åt

största möjliga antal (kännande varelser,

egen anm.)”. Ur detta drar många

gröna slutsatsen att individen till exempel

bör äta vegetariskt då djuren kan

lida och därför måste räknas in i ”lyckokalkylen”,

men vi drar också slutsatsen

att staten bör verka för att minska köttätandet,

bland annat med hänvisning

till den utilitaristiska teorin.

Detta är bara ett exempel på hur moral

och politisk filosofi hänger ihop, man

kan inte få det ena utan det andra. Vilket

också många av de största tänkarna i

historien har insett, hos både Platon,

Hobbes och Mill och Nozick (för att

nämna några) är moralen inkorporerad

med deras politiska filosofi. Det går ju

dock att säga att sakpolitiken ligger fjärran

från ideologiska resonemang och

att denna politik inte behöver eller ens

bör stödjas på moral. Men utsätter man

sig inte då för risken, som politiker och

parti, att bli pragmatiska populister? En

ideologisk grundval behövs ju för att

man som parti och politiker ska kunna

tas på allvar.

Artikeln i förra Avtryck är mycket läsvärd

och intressant skriven, men också

grovt förenklad. Utöver den felaktiga

antydningen om att politik inte bör

stödjas på moral förekom ett sakfel som

är väl värt att kommentera. Krönikan

antydde att det vid en given tidpunkt i

en viss kultur bara finns en morallära,

vilket är djupt felaktigt. Det är i och

för sig alltid en som dominerar över de

andra och sätter normerna, men normalt

sett finns det alltid konkurrerande

moraliska system. Dessutom skymtas

en viss snedvridning i vilken morallära

som, om det bara finns en, skulle

vara den idag rådande. I krönikan står

det ”Kristmoraliska riksdagpolitiker...

tillåts åberopa moralen för att rättfärdiga

sina åsikter” Detta stämmer i och

för sig, men för det första är det inte

okontroversiellt att hävda att kristen

moral skulle var den enda, eller ens

den dominerade etiska uppfattningen i

dagens Sverige. Då Sverige är världens

mest sekulariserade land finns det goda

skäl att betvivla en sådan tanke, även

om västerländsk idétradition självklart

står på kristen grund.

För det första skulle jag vilja påstå att

den dominerande etiska uppfattningen

är det utilitaristiska nyttotänkandet.

För det andra är det problematiskt att

prata om en kristen moraluppfattning.

Ofta när man hör ord som ”kristen”

och ”moral” så tänker man på den viktorianska

versionen, men skillnaderna

i tolkning mellan olika samfund och

tidsepoker skiljer så pass mycket är

det faktiskt går att tala om flera kristna

moralläror. Till sist gör vi, och alla

andra partier, precis samma sak. Vår

politik bygger bland annat på en blandning

mellan pliktlära (det är alltid fel att

skada miljön för den har ett egenvärde)

och utilitarism (som exemplet om vegetarianism

visade). Och om vi faktiskt

slutade stödja våra åsikter på etiska

uppfattningar skulle det bli enormt

mycket svårare, kanske rent omöjligt

att argumentera för vår politik. Eller är

det kanske bara våra motståndare som

inte ska grunda åsikter i moral?

Konsten – Så funkar det (inte)

Text

jakob lundGREn

jakob.lundgren@mp.se

Titel: Konsten - så funkar det (inte)

Utgivare: KRO/KIF Konstnärernas

riksorganisation / sveriges konsthantverkare

& industriformgivare

Hemsida: www.kro.se

Idag anser sextio procent av de manliga

konstnärerna att konsten är jämställd

medan sjuttiotvå procent av

kvinnorna anser att den är det motsatta.

Så är konsten jämställd?

Det enkla svaret är nej. Män är kraftigt

överrepresenterade på konstutställningar,

statliga likväl som privata. Det

FÖRBUNDSSTYRELSEN RAPPORTERAR

Förbundsstyrelsen har haft hektiska helgmöten

i Stockholm ett par gånger under

hösten och jobbat vidare med att genomföra

årets verksamhetsplan. En politisk strategi för

valåret 2010 har antagits, där inriktningen är

att Grön Ungdoms riksorganisation ska satsa

på klimat och integritet som valfrågor i riksdagsvalrörelsen.

Flera av Grön Ungdoms medlemmar har

umgåtts och diskuterat på riksorganisationens

jämställdhetskurser både i norr och väst

och på den ena av årets två stora rikshändels-

är också män som får mest betalt för sin

konst samtidigt som de får fler och i genomsnitt

högre bidrag än kvinnor.

Problemet som leder till diskriminering

menar Vanja är bland annat könsstereotyper.

Kvinnan tecknar den lilla världen,

hemmet och relationer medan manliga

konstnärer hanterar de ”stora” och ”viktiga”

frågorna. Det här leder till att den

manliga konsten blir allmän och något

för alla och den kvinnliga blir ett slags

särintresse som inte är intressant för alla.

Ett exempel på att den kvinnliga särarten

är motiveringen när Doris Lessing fick

nobelpriset i litteratur 2005 för att hon

var ”den kvinnliga erfarenhetens” berättare

medan Harold Pinter fick priset 2008

med motiveringen att ”han blottställer

den mänskliga essensen”. Detta trots att

er - Grönt Forum. I år hade Grönt Forum klimattema

och där laddades det inför COP15lägret

i Skåne som snart blir verklighet.

Förutom att arrangera spännande kurser

har FS bland annat börjat jobba med material

till valrörelsen och jobbat vidare med

nätverket för unga kandidater, som är till för

alla GU:are som vill representera Miljöpartiet

i kommun- och landstingsfullmäktige med

mera. FS har också delat ut pengar från lokalavdelningsfonden

och startat upp ett nätverk

för förbundets personalansvariga. Dessu-

han i princip endast skrivit om män. Det

visar att den manliga skriftkonsten, likt

bildkonsten är allmän och den kvinnliga

någon slags särintresse.

Samma mönster kan urskiljas i samhällsdebatten

där ett företag med många

kvinnor är ett kvinnoföretag men ett

företag med många män endast är ett

företag.

Om man är intresserad av hur det ser ut

med jämställdheten inom konsten, eller

helt enkelt vill snappa upp argument

mot myten att jämställdhet är diskriminerande

mot män, eller att det skulle

handla om ”kvalitet” och inte jämställdhet

så kan jag starkt rekommendera rapporten

som man kan få tag på via KRO.

tom har det valts en ny internationell grupp.

Nu peppar FS inför RiksÅrsMötet 2010.

Det blir ett sprakande val-RÅM med riksdagsvalet

som genomgående tema – så kom

till riksårsmötet i Stockholm i februari och

inspireras till Grön Ungdoms bästa valrörelse

någonsin!

Grön Ungdoms förbundsstyrelse 09/10 genom

Tove Stibe

24

Möten i en småstad

lInn olauSon

linn.olauson@mp.se

Jag är uppväxt i en småstad. Verkligen.

Småstadsidyllen Härnösand har inte

mer än 25 000 invånare. Jag älskade

Härnösand när jag var liten. Jag hade

en trygg barndom. Jag tycker fortfarande

att Härnösand är en jättefin och

mysig stad att bo i. Men hur är det att

komma som ny till en småstad, som invandrare?

Är det bättre eller sämre än

att flytta till Stockholm, Göteborg eller

Malmö?

Denna bild från Härnösands kommuns

hemsida ska välkomna nyanlända invandrare

till Härnösand, men hur är

det egentligen att komma som ny till

en så liten stad?

Härnösand var staden som i mitten av

80-talet började ta emot flyktingungdomar,

liksom många andra städer

runtom i Sverige. Iranier, eritreaner

och ett antal andra nytillskott av nationaliteter

kom till vår stad. Det var

något nytt, något ovant. Det fanns ingen

kunskap om flyktingbemötande i

staden, varken vuxna eller ungdomar

var förberedda på konfrontationen. För

en konfrontation, det blev det. När kulturer

ska mötas behövs kunskap. Den

goda viljan behövs såklart också. Men

den räcker allt som oftast inte hela vägen

fram. Därför ledde okunskapen i

vår lilla stad till att motsättningar byggdes

upp. Motsättningar som ledde till

rädsla, rädsla som ledde till bråk. Bråk

som ledde till hat.

Och plötsligt var Härnösand en stad

fylld av rasism och främlingsfientlighet,

främst bland unga. Just på grund av att

det bakom den goda viljan inte fanns

någon kunskap. Men i takt med att rädslan

växte i staden, växte också något

annat. En önskan och en vilja att ena

människor. För det var faktiskt också i

Härnösand som 5 i 12-rörelsen föddes.

Trots all rädsla och okunskap. Eller

kanske snarare just på grund av den.

Ur allt det negativa växte någonting

positivt fram, en protest mot hatet. En

folkrörelse mot rasism och främlingsfientlighet.

År 1989 var året då unga Sara Westin,

som var en av initiativtagarna till

5 i 12-rörelsen, mördades. Hon och

hennes kamrat blev mördade av en

eritreansk flykting. Nyheten rapporterades

i hela landet och i Härnösand

vaknade återigen rasistiska röster till

liv. Men igen dök det upp röster som

manade människor till besinning istället

för hat. Förståelse istället för dömande.

Saras pappa, Stig Wallin, klev

istället fram och väckte genom den

fruktansvärda händelsen människors

engagemang. Sam, som var Saras före

detta pojkvän, hade varit barnsoldat tidigare

i livet och det hade funnits många

tecken som tydde på att han inte alls

mådde bra. Bara en vecka tidigare hade

Sara anmält Sam för att ha hotat henne.

Men inget hade hänt, ingen hade reagerat.

Hur kunde detta hända, varför

hade ingen reagerat i tid? Någonting

var fel, och det var inte flyktingarna

som grupp det var fel på.

Idag är Härnösand en stad som årligen

tar emot cirka 80 flyktingar. Fortfarande

finns problem med segregation,

men situationen är långt mycket bättre

än den var för 20 år sedan. Idag ordnas

varje år till exempel en välbesökt internationell

fest, med kulturellt utbyte

av musik, dans och mat. Festen är ett

exempel på vad 5 i 12-rörelsen åstadkommit

i vår stad. Vad som är viktigt

att komma ihåg är att det sociala klimatet

i en stad inte är något konstant.

Därför är det viktigt att det dagligen

jobbas med demokratifrågor, som till

exempel bekämpning av rasism. Vännäs

är ett exempel på att bekämpning

av främlingsrädsla är ett nödvändigt

arbete hela tiden.

5 i 12-rörelsen har sedan starten för 20

år sedan arbetat med opinionsbildning,

i skolor, på arbetsplatser, på torg och i

media. Den har spridits till hela landet,

till en mängd städer och till riksdagen.

5 i 12-rörelsens klassiska manifestation

mot främlingsfientlighet och rasism

finns sedan 2001 även utomlands, i EUparlamentet.

Härnösand samlar varje

år människor på vårt lilla torg i decem

erkylan. Vi samlas där och möter

varandra, samlas där för att se att vi

är flera som inte tänker låta kyla eller

rädsla segra. Att vi tänker fortsätta

kämpa för ett öppnare samhälle med

färre, och lägre murar.

Härnösand är en stad som många andra

i Sverige. Jag tror att skillnaden

mellan en liten stad som min och en

stor stad som exempelvis Stockholm,

är att när du bor i en liten stad är

mötet med andra människor närmre.

Du måste i större utsträckning möta

människor och människors fördomar,

men du tvingas också möta dina

egna fördomar. Det kan självklart

vara både positivt och negativt. Som

nykommande flykting kan det inte

vara lätt att tvingas mötas av människors

fördomar. Men jag hoppas

verkligen att när människor möts

kan man också motverka fördomar

och okunskap och inse att vi alla är så

mycket mer lika än vi är olika.

Detta fungerar förstås bara om du

bor i en liten stad med en ledning

som tycker att solidaritet med människor

som flyr, många gånger för sina

liv, är något viktigt och prioriterat,

och som tror att invandring och flyktingmottaggande

inte är en belastning

för samhället utan något som i

längden starkt bidrar till samhällsutveckling

och att bygga upp vårt samhälle.

För om vi inte får möjligheten

att mötas kan det lätt byggas upp ett

främlingsfientligt klimat. Se på Vellingby

i Skåne.

Men får vi faktiskt möjligheten att

mötas, att lära av varandra och förstå

varandra tror jag att vi kan förstå

att din, sedan generationer, svenska

granne kan vara dig mycket mer olik

än en främling från Afghanistan eller

Uganda. Kanske får vi då förståelse

för att vi alla bara är människor, med

samma medfödda förmåga att känna

rädsla, men också värme och kärlek.

Allt beror bara på vilka förutsättningar

vi ges.

Kristdemokraterna

återvinner Ny Demokratis

högerpopulism

MaRIa FERM

Språkrör Grön Ungdom

maria.ferm@mp.se

Det är mindre än ett år kvar till valet och

hög tid för de politiska partierna att anta

strategier inför valrörelsen. De Gröna ligger

sedan Europaparlamentsvalrörelsen

fortsatt högt i opinionsmätningarna och

har chansen att göra ett historiskt bra riksdagsval.

Så ser det inte ut på alla håll.

Kristdemokraterna är uppenbart desperata

då de ofta hamnar under fyraprocentsstrecket

i opinionsmätningar och riskerar

att åka ur Riksdagen. Därför är det

inte heller så konstigt att de försöker sig på

nya strategier och vill att nya väljargrupper

ska få upp ögonen för partiet genom

ny retorik.

Eller ny och ny. När Göran Hägglund i

Almedalstal och debattartiklar kritiserar

”kultureliten” för att inte förstå vad ”verklighetens

folk” tycker är det inte direkt ny

retorik. Hägglund och KD återanvänder

nämligen samma retorik som högerpopulistiska

Ny Demokrati körde med under

90-talet. Och de använder samma retoriska

knep när de utmålar sig som språkrör för

vanligt folk som Sverigedemokraterna har

kört med länge.

Det är en typisk antietablissemangsstrategi

för att locka populistiska missnöjesröster.

Inte konstigt då att Sverigedemokraterna

uttalar att de kommer ta efter retoriken i

Expressen. De vill dra nytta av den ekonomiska

krisen för att fånga upp de som är

missnöjda.

Retoriken är väldigt ihålig. För det första är

Hägglund allt annat än vanligt folk. Hägglund

är socialminister, tillhör den elit han

försöker kritisera, och har ett särskilt ansvar

för hur människors liv utvecklas när de

förlorar jobbet, när de blir sjuka eller när

de får andra sociala problem. Och vad har

då den regering som Hägglund gjort för

de arbetslösa och sjuka under mandatperioden?

De har höjt avgiften till a-kassan,

sänkt sjukersättningen och gjort att människor

nu blir helt utförsäkrade.

Det missnöje som Hägglund försöker

profitera på bär Hägglund själv delvis ansvaret

för.

För det andra är det tragikomiskt att Hägglund

påstår sig föra majoritetsbefolkningens

talan samtidigt som han är partiledare

i ett försvinnande litet parti som ingen

längre bryr sig om. Och för det tredje är

det inte direkt Kristdemokraternas starka

sida att låta människor få leva som de vill.

Möjligtvis om de lever som Kristdemokraterna

vill, men inte annars. Varför skulle de

annars vara motståndare till könsneutrala

äktenskap eller ensamstående kvinnors insemination?

Biffen växer

inte i frysdisken

Kocken Paul Svensson från Bert Karlssons

TV-program om skolmat, ”Matakuten”,

som gick på SVT i våras, tog i ett avsnitt

med en skolklass med lågstadieelever till

en bondgård med syfte att de skulle få

se var maten kom ifrån. Han förklarade

att många barn tror att matfiskarna och

biffarna växer i frysdisken. De orden, och

barnens entusiasm att få vara ute i naturen

och besöka en riktig bondgård, har fastnat

på min näthinna. Många av barnen hade

aldrig sett en ko tidigare, och speciellt en

pojkes filosoferande berörde mig. När pojken

insåg var maten kom ifrån funderade

han på att bli vegetarian, för det kändes

inte rätt att äta de fina djuren. Pauls syfte

med bondgårdsbesöket var inte att barnen

skulle vilja bli vegetarianer. Som kock

lagar Paul vegetariskt så väl som kötträtter.

Men vilket val man än gör gällande sin

kost anser jag att det är viktigt att veta var

maten kommer ifrån, för respekt för födan

och de som står bakom livsmedlen.

Under en månad av mitt sommarlov volontärarbetade

jag på tre gårdar i Irland.

Alla var med i den internationella rörelsen

World Wide Opportunities on Organic

Farms, WWOOF. Ingen av gårdarna var licensierade

som ekologiska, men de odlade

alla organiskt; utan bekämpningsmedel

och på naturens villkor. Jag har insett att

trots att viljan och möjligheterna att sälja

organisk mat finns, så är det en krånglig

och kontrollerande process att få sin gård

licensierad som ekologisk.

Det var en lantgårdsvistelse som berörde

mig särskilt. Familjen på gården var

självförsörjande, hade nästan alla lant-

26

Text och Foto:

ElIna SundStRöM

bruksdjur man kan tänka sig, och levde

efter filosofin ”utan kött – ingen mat”.

På den tidigare gården hade jag kunnat

äta vegetariskt. Det kändes inte bra att se

lantgårdens grisar och kalv stå inne i ladugården

dygnet runt. De andra djuren

fick dock gå ute i det vackra och öppna

irländska landskapet, familjen värnade om

alla djuren och djuren hade det bra. Men

när jag tänker tillbaka på den lilla kalven

som stod inne varje dag, matad av getmjölk

för att vi människor tar hans mammas

mjölk, känner jag samförstånd med den lil-

Men vilket val man än gör

gällande sin kost anser jag

att det är viktigt att veta

var maten kommer ifrån, för

respekt för födan och de som

står bakom livsmedlen.

la pojke från ”Matakuten” som så djupsinnigt

filosoferade över hur rätt det egentligen

är att äta djur, eller det som egentligen

är till för djurens ungar.

Jag blev så glad att ”Matakuten” satte fokus

på matens ursprung samt uppmärksammade

problemet med den näringsfattiga

och storköksproducerade skolmaten, full

av kemiska tillsatser. Jag följer med glädje

de, om än få, skolor som väljer att gå över

till att laga skolmaten från grunden, och

dessutom med ekologiska och lokalt producerade

råvaror. När jag tänker närmare

på vad mat egentligen Är, och funderar på

den bredare och sannare kopplingen Mat

– Liv, blir jag inte bara så otroligt tacksam

över att ha mat på bordet, utan också angelägen

om att maten ska vara schyst producerad,

hälsosam och ha en sådan liten

påverkan på miljö och klimat som möjligt.

Att som jag åka och arbeta på en ekologisk

gård har de senaste åren blivit populärt.

Köttindustrins klimatpåverkan har blivit

uppmärksammad, vegetarianism och veganism

blir allt mer accepterat. Det Rättvisemärkta

och ekologiska utbudet ökar,

och Slow Food-rörelsen (www.slowfood.

com) växer för var dag. Kanske vill vi mitt i

krisernas och stressens tidsepok ta avstånd

från artificiell perfektionism och kliva ur

ekorrhjulet av måsten och ouppnåeliga

ideal, för att värna om djur, natur - och oss

själva!

WWOOF, World Wide Opportunities

on Organic Farms, innebär

möjlighet att volontärarbete på

ekologiska gårdar över nästan hela

världen. För att bli volontär blir du

medlem i det lands WWOOF-organisation

du vill arbeta på. Medlemskapet

kostar vanligtvis 20 euro för

ett år och ger dig tillgång till kontaktuppgifter

till landets alla WWOOFgårdar.

I en katalog eller på internet

kan du då läsa om och kontakta de

gårdar du önskar arbeta på. Arbetet

sker i utbyte mot mat och husrum.

Hur länge, vilka arbetsuppgifter och

om det finns andra volontärer på

gården skiljer sig mycket åt gårdarna

emellan.

www.wwoof.org

Djurens Rätt, har lättillgängligt,

bra och upplysande informationsmaterial

om situationen

för djur i bland annat livsmedelsindustrin,

och vad man kan

äta istället för animalbaserade

produkter. Materialet finns att

beställa, eller ladda ned gratis.

www.djurensratt.se

I sin otroligt välskrivna och

informativa bok Tyst Hav,

uppmärksammar Isabella Lövin

EU:s fiskeindustripolitik. Tankeväckande

och upprörande fakta

som det allt för länge hållits tyst

om!

28

Så vinner ni valet!

laRS-GöRan wadén

föreläsare och författare

till boken “Livet rullar vidare”

Vid nästa års riksdagsval kommer pensionärerna

vara betydelsefulla väljare.

De är beroende av tillgänglighet. Samtidigt

finns det över en miljon funktionsnedsatta

individer i Sverige som

är beroende av en god tillgänglig miljö.

Utöver dem underlättar en god tillgänglighet

även för barnfamiljer med barnvagn

att ta sig fram. Antalet intresserade

av tillgänglighet är så många att de

kan fälla en regering. Den politiker som

idag tänker på tillgänglighet vinner valet

2010!

Vi har nyligen haft ett val till europaparlamentet

och Sveriges riksdagsval är

nästa år. Personligen är jag övertygad

om att tillgänglighetsfrågor blir en

viktig valfråga 2010. Den svenska befolkningen

blir allt äldre, fler och fler använder

exempelvis rullator, hör dåligt

eller ser dåligt. Allt fler personer kommer

att kräva tillgänglighet i framtiden.

Nu när alla 40-talister går i pension vill

de leva i gästvänliga (tillgängliga) kommuner,

bo i tillgängliga fastigheter och

handla av köpmän som har tillgängliga

lokaler. Den kommun som inte gör sina

allmänna platser och offentliga lokaler

tillgängliga för alla kommer att förlora

kommunmedborgare. Den fastighet-

sägare som inte erbjuder ett boende

åt alla missar hyresgäster. De köpmän

som på grund av otillgänglighet inte

kan släppa in en pensionär i sin butik

förlorar kunder, får mindre inkomst,

blir inte lika konkurrenskraftig. Den

kommun, den fastighetsägare, den

företagare och den politiker som däremot

tänker på tillgänglighet kommer

om några år ligga hästlängder före alla

andra i konkurrenskraft.

Tillgänglighetsfrågor är superheta just

nu. Sveriges nationella plan för handikappolitiken

går ut den sista december

2010. Ingen kommer att hinna uppnå

planens mål, som fastslogs i maj år 2000

och frågan är nu om de nationella målen

ska förlängas eller om hela planen ska

foto: Elisabeth Ottilia Carlsson

skrivas om. Vilket politiskt parti får arbeta

med det den första januari 2011?

EU-direktiven blir allt strängare när det

gäller tillgänglighetsfrågor. FN-regler

är rykande aktuellt eftersom Sverige

nyligen antog de senaste FN-föreskrifterna

kring mänskliga rättigheter för

personer med en funktionsnedsättning.

Norge införde en ny lag från och med

första januari 2009 som förbjuder otillgänglighet

och i Sverige utreder man

just nu om dessa diskrimineringslagar

ska införas även här. Det riksdagsparti

som nu börjar “marknadsföra” frågor

som berör pensionärer, barnfamiljer

och funktionsnedsatta utifrån ett tillgänglighetsperspektiv

vinner valet.

Dags att börja tala om

11/9

Text:

GuStav HjERtén

gustav.hjerten@mp.se

Det bör inte ses som något förkastligt

att ifrågasätta den officiella konspirationsteorin

om 11 september, utan som

en möjlighet att återställa demokratin

från skadorna orsakade av ”kriget mot

terrorismen”. Det menar Gustav Hjertén.

Den 11 september 2001 flögs kapade

flygplan in i tvillingtornen i New York

och USA:s försvarshögkvarter Pentagon.

Redan timmar efter det inträffade

började media spekulera över att det

måste vara Usama Bin Laden och hans

Al Qaida som ligger bakom. Ingen annan

sägs ha motiv eller resurser för att

utföra något sådant. Men var verkligen

Bin Laden den enda som skulle ha motiv

att utföra attackerna?

Den neokonservativa tankesmedjan

Project for a New American Century

(PNAC), som anses ha lagt den ideologiska

grunden för Bushadministrationens

utrikespolitik skrev i ett dokument

titulerat Rebuilding America’s Defenses

från september 2000 att USA, för att

behålla sin dominans, kraftigt måste

utöka sin vapenindustri och krigföring.

Enligt författarna kommer det dock ta

mycket lång tid att vinna gehör för en

sådan politik i frånvaron av en katastrofal

händelse, något som kan mobilisera

Amerika likt ”ett nytt Pearl Harbour”.

Det är nu även välbelagt att anfallet på

Afghanistan var planerat i förväg och

NBC News har avslöjat att planer för

att starta ”kriget mot terrorismen” låg

på Bush skrivbord åtminstone två dagar

innan terrorattackerna.

Enligt den före detta FBI-tolken Sibel

Edmonds har USA haft ett intimt samarbete

med Bin Laden och kretsen

runtom kring honom, fram till 11 september

2001. Bin Laden-familjen hade

även stora investeringar och goda kontakter

med amerikanska vapenindustrin.

Det ser med andra ord ut som att

om USA var involverat så skulle man

nästan kunna tro att detta var ett beställningsjobb

från hans vänner i Amerikas

elit. Lyckligtvis för somliga visar det sig

att han aldrig har varit eftersökt för 11

septemberattackerna av några rättsliga

myndigheter. FBI:s lista för de mest eftersökta

terroristerna nämner honom

bara för inblandning i bombattentaten

mot amerikanska ambassader i Kenya

och Tanzania 1998, som sammanlagt

dödade 12 amerikaner.

Detta är nu inte det enda som inte tycks

stämma. Exempelvis var är bilderna

på den passagerarjet som sägs ha träffat

Pentagon? Eller hur kommer det

bildkollage av Gustav Hjertén.

sig att ingen av de 4 flygvapenbaserna

i Washingtons omedelbara närhet lyckades

skicka upp ett enda jaktplan på

40 minuter, trots att det är standard

inom NATO att ha plan i luften inom

maximalt 10-15 minuter efter ett alarm?

Inkompetens? I sådana fall mycket

kompetent sådan, eftersom det möjliggjorde

de redan planerade krigen i Mellanöstern.

Raden av märkliga omständigheter

kan göras betydligt längre än så. Det

är inte längre rimligt med påståenden

som de av DN:s Torbjörn Elensky som

menar att endast ”amatörforskare” och

”konspirationsteoretiker” misstänker

att USA:s regering var helt eller delvis

involverat i terrorattackerna. Listan

på sådana amatörer omfattar numera

amerikanska generaler, höga politiker,

före detta CIA-officerare, piloter,

arkitekter med flera. Att ifrågasätta

den officiella konspirationsteorin om

11 september bör inte ses som något

förkastligt, utan som en möjlighet att

återställa demokratin från skadorna

orsakade av ”kriget mot terrorismen”.

Ett krig som dödat uppemot en miljon

människor och bygger på uppenbara

lögner.

30

GU REGiON STOcKhOLM

Hösten började med möten för nya medlemmar

och planering av den kommande

terminen samt spånande kring det framtida

val 2010-arbetet. Vi har även bytt

rum på kansliet, vilket innebar nytt skönt

häng för våra medlemmar. Välkommen

att hälsa på oss i Stockholm! Vi sitter på

Pustegränd tillsammans med GU Riks

och Miljöpartiet.

Under hösten har Grön Ungdom Region

Stockholm satsat på våra grymma lokalavdelningar

och deras behov samt undersökt

hur vi tillsammans kan maximera

lokalavdelningarnas arbete. Våra lokalavdelningar

har genomfört massa olika

aktiviteter såsom argumentationsafton,

debattkväll, filmvisningar och diskussioner

av olika slag och nya lokalavdelningar

har även så smått satt igång!

Vi har även planerat aktiviteter inför

stundande klimattoppmötet COP15 där

DET häNDER i NORR!

Helgen 29-30 augusti samlades gröna

ungdomar och miljöpartister från hela

Norrland i det hemtrevliga Östersund för

den årligt arrangerade Norrlandshelgen.

Grön Ungdom Region Norr tjuvstartade

redan på fredagen med ett eget läger.

Norrlandshelgen arrangeras den sista

helgen i augusti varje år av Miljöpartiet

de Gröna i Norrbotten, Västerbotten,

Västernorrland och Jämtland i samarbete

med Grön Ungdom Region Norr. Tidigare

år har detta ägt rum i Umeå, men i år var

det dags för en flytt till Östersund i Jämt-

KLAVERTRAMP i KARLSTAD

Den 22 augusti i år hölls kulturfestivalen

Klavertramp i Karlstad. Arrangörer var

precis som tidigare år Grön Ungdom

Värmland, Ungdomens Nykterhetsförbund

i Värmland samt Nykterhetsrörelsens

Bildningsverksamhet i Värmland.

Det blev en trevlig dag med massor av

bra musik, poesi och dans och ett strålande

väder. De flesta av artisterna hade

ett grönt budskap i sina låtar och flera

vi kommer att delta på olika sätt.

Den 25 oktober har vi en utbildning i sociala

medier och politik i cyberspace. Mer

info på www.gronungdom.se/stockholm.

Tove Jonsson

Grön Ungdom Region Stockholm

GU ESKiLSTUNA

Grön Ungdom Eskilstuna är under uppstart

och så fort vi kommer igång ska

vi ha massor av intressanta och viktiga

aktiviteter. Sörmland har Sveriges högsta

ungdomsarbetslöshet och Eskilstuna

är länets mest drabbade kommun. Vi

har stora problem med ungdomsarbetslösheten

så vi kommer att fokusera på

det, och självklart på klimatet.

Under hösten kommer Grönt Forum att

äga rum på hemmaplan, vilket ger både

Eskilstunas gröna ungdomar och er andra

en chans att dela idéer och tankar om kli-

lands hjärta.

Fredag afton började med att stilla de

anländande deltagarnas kurrande magar

med god vegansk pastasås. Detta i anslutning

med gemytligt samkväm bestående

av biljard, hänförelse över innehållet i det

breda utbudet av litteratur samt lekar.

Efter en lång natts uppfriskande sömn

var det dags att på Mittuniversitet möta

våra kamrater bland de äldre i partiet.

Bland dagens seminarier återfanns ett om

jämställdhet, ett om förnyelsebar energi

i Norrland samt ett om hur valkampanjen

inför EU-parlamentsvalet ordnades i

Umeå. Det sistnämnda hölls av GU Norrs

passade även på att ta upp ämnen som

klimatförändringarna, jämställdhet med

mera i sitt mellansnack. Grön Ungdom

representerades av ingen mindre än

språkröret Maria Ferm och Elias Ytterbrink,

språkrör för GU Väst, som båda var

konferencierer under dagen.

Trots massor av affischer och inslag i lokalradion

så kom det mindre folk än vi

hade hoppats på. Men de som var där fick

alldeles säkert ett positivt intryck av den

gröna rörelsen. Även de andra organisa-

mat. Vi ser fram emot att komma igång

och få påverka vår framtid tillsammans.

Se även vår hemsida:

http://gueskilstuna.wordpress.com

Matilda Lindstrand

Grön Ungdom Eskilstuna

GU ÖREBRO

I Grön Ungdom Örebro så händer det

mycket, som vanligt. Vi har haft en aktion

som går under namnet “park istället för

parkering” och vi fick mycket bra medial

uppmärksamhet, tv, direktsänd radio och

tidningsartikel.

Vi växer så det knakar och på COP15

hoppas vi att vi ska få se alla andra från

Grön Ungdom.

Marcus Thörn

Grön Ungdom Örebro

egna Ellika Nordström och Viktoria Such!

De berättade för oss om Gröna Faran, en

tandemcykel som fungerade som mobil

valstuga. Denna idé rekommenderade de

varmt!

På kvällen väntade Norrlandshelgens

höjdpunkt: den årliga festen! På menyn

stod delikat wok med quornbitar och till

efterrätt frestades smaklökarna av den

kletigaste kladdkaka som tänkas kan. För

underhållningen stod det åsiktsrika bandet

Kreti och Pleti, som vann rungande

applåder bland publiken.

Toni Jonathan Pietarila, Haparanda

tioner som var på plats, som Djurens Rätt

och RFSL Ungdom, verkade nöjda.

Klavertramp har nu arrangerats under två

år och förhoppningen är att det ska bli en

återkommande tradition. Vi är stolta över

att kunna visa att det går att arrangera en

musikfestival som är helt gratis och där

gröna värderingar står i centrum istället

för kommersialism och droger.

Valdemar Möller

RiKSKANSLiET

Grön Ungdom Riks

Pustegränd 1-3

118 20 Stockholm

FÖRBUNDSSTYRELSEN

Maria Ferm*

Språkrör

073-443 33 78

Jakop Dalunde*

Språkrör

070-248 58 64

*=fornamn.efternamn@mp.se

REGiONER

Region Stockholm

Elina Åberg

gusthlm@mp.se

Väst

Richard Klinsman

richard.klinsman@mp.se

LOKALT

Kristianstad

Hampus Algotsson

hampus.algotsson@mp.se

Linköping

Evelina Alsén

evelina.alsen@mp.se

Hudiksvall

Matilda Andersson

mat_tilda@hotmail.com

Skaraborg

Herman Andersson

herman.andersson@mp.se

Lerum-Alingsås

Daniel Eriksson

daniel.eriksson@mp.se

Gävle

Konstantinos Erlandsson konstantinoserlandsson@hotmail.com

Malmö

Jens Göransson

jens.goransson@mp.se

jämtland

Amanda Henriksson

amanda.henriksson@mp.se

E-post: gu@mp.se

Gittan: Kansliet.GU

Tel: 08-588 32 902

Thony Andreasson*

Kassör

Fredrik Frangeur*

Sammankallande

Andreas Petersson*

Linn Olauson*

Skåne

Alex Lindskog

alex.lindskog@mp.se

Norr

Ellika Nordström

ellika.nordstrom@mp.se

KFV

Caspar Johannius

caspar.johannius@mp.se

Trestad

Anna Karlsson

anna.karlsson@mp.se

STO

Niklas Larsson

niklas.larsson@first.tjorn.se

Göteborg

Joakim Larsson

joakim.larsson@mp.se

Eskilstuna

Matilda Lindstrand

ma_tilda92@hotmail.com

Värmland

Adrian Lindqvist

adlin001@hotmail.com

Helsingborg

Jesper Nielsen

portsmouthfigurations@gmail.com

Härnösand

Linn Olauson

linn.olauson@mp.se

Om förbundet

Grön ungdom bildades 1986 som Miljöpartiet

de Grönas ungdomsförbund. Vi är det

enda ungdomsförbund som står för samma

politik som moderpartiet. Alla i Grön Ungdom

är också medlemmar i Miljöpartiet.

Vi tar hänsyn till människor, djur och

Förbundssekreterare

Linnea Haglund

linnea.haglund@mp.se

Tel: 070-277 10 70

Tove Stibe*

Viktoria Such*

Mikaela Persson*

Christian Valtersson*

Anders Lindell*

GRÖNA STUDENTER

Rikskansli

info@gronastudenter.se

Pustegränd 1-3

118 20 Stockholm

Tel 08-588 329 05

Landskrona

Mikaela Persson

mikaela.persson@mp.se

Sundsvall

Mathias Rex

mathias.rex@mp.se

Uppsala

Simon Rosén

myskoxen@gmail.com

Gotland

Joakim Sjögren

joakim.sjogren@mp.se

Umeå

Viktoria Such

viktoria.such@mp.se

Norrbotten

Erik Thor

erik.thor@mp.se

Örebro

Marcus Thörn

marcus.thorn@mp.se

natur över hela världen och verkar för mer

helhetssyn, mångfald och långsiktlighet.

Vår vision är en värld där alla kan åtnjuta

livskvalitet och slippa onödigt lidande. För

att komma dit ifrågasätter vi tankar och

normer som idag genomsyrar politiken och

vardagslivet.

Nominera till uppdrag på

riksårsmötet!

Valberedningen söker inför riksårsmötet:

Språkrör • Förbundskassör

• Förbundsstyrelseledamöter •

Tidnings-redaktör till Avtryck •

Layoutare till Avtryck • Övrig tidningsredaktion

• Representanter till

Miljöpartiet de Grönas valberedning

• Ombud till Miljöpartiet de Grönas

kongress • Verksamhetsrevisor •

Presidium (ordförande, sekreterare

och justerare) till riksårsmötet

För närmare beskrivning av uppdragen

kontakta rvbgu@mp.se.

Om du nominerar dig själv skriver

du en kort ansökan och berätta

varför just du skulle passa för uppdraget.

Ange givetvis kontaktuppgifter

så att vi kan nå dig eller den du

nominerar för intervju.

Skicka din nominering till

rvbgu@mp.se senast 1 januari 2010.

Frågor besvaras av sammankallande

Rickard Arvidsson

rickard.arvidsson@mp.se

Avtryck på nätet

Kolla in Avtryck på Internet:

gronungdom.se/avtryck

Vi har också en ny bolgg:

magasinetavtryck.wordpress.com

Gå med i gruppen Avtryck på

Facebook och bli ett fan

Större delen av vårt enskilda arbete bedrivs

av enskilda medlemmar och lokalavdelningar,

men vi är även aktiva på riksnivå och

inter-nationellt. I Grön Ungdom genomför

vi kurser, aktioner, skolbesök, föreläsningar,

diskussioner och annat som medlemmar

vill engagera sig i gärna i samarbete med

andra delar i den gröna rörelsen.

Posttidning B

Begränsad eftersändning

Vid definitiv avflyttning

återsändes försändelsen med

den nya adressen på baksidan.

Avsändare

Avtryck

Grön Ungdom

Pustegränd 1-3

118 20 Stockholm

Foto: Elisabeth Ottilia

Avtryck nr 4 årgång 2009

Avtryck nr 4 årgång 2009 ... View more Avtryck nr 4 årgång 2009

Delete template?

Save as template ?

Avtryck nr 4 årgång 2009 Avtryck nr 4 årgång 2009