Kista - Nedslag i Kistas historia

Nedslag i 

Kistas historia 

Patrick Lönnberg

Innehåll 

• Namnet Kista ................................................. 3 

• Kista gård ........................................................ 3 

• Kista och istiden ............................................ 4 

• Bronsåldern .................................................... 5 

• Järnåldern ....................................................... 5 

• Igelbäckens dalgång ...................................... 6 

• Igelbäckens historia ....................................... 7 

• Igelbäckens växt- och djurliv ....................... 7 

• Skogsvaktarkärret .......................................... 7 

• Granholmstippen ......................................... 12 

• Järva begravningsplats ................................. 12 

• Groddammen ............................................... 13 

• Grönlingen .................................................... 13 

• Ärvinge gård ................................................. 14 

• Ervinge folkskola .......................................... 14 

• Namnet Ärvinge ........................................... 15 

• Kymlinge gård ............................................... 15 

• Eggeby gård ................................................... 15 

• Berggården .................................................... 15 

• En skolfrökens arbete................................... 16 

• Den militära tiden från 1905 - 1965 .......... 18 

• Barkarby fl ygplats F8 ................................... 18 

• Krutbanan ..................................................... 18 

• Miljonprogramsprojektet ............................ 20 

• Kista ett Venedig ........................................... 20 

• Flygbilder från 1975 ..................................... 21 

• Kista torg ....................................................... 22 

• Jan Stenbecks torg ........................................ 23 

• Arne Beurlings torg...................................... 23 

• Kista galleria.................................................. 24 

• Kistatornen .................................................... 24 

• Tunnelbanan ................................................. 26 

• Parker i Kista ................................................. 26 

• Kista Science Center .................................... 27 

• Universitetet, KTH ....................................... 27 

• Nanolaboratoriet .......................................... 28 

• Electrum ........................................................ 28 

• Kistamässan .................................................. 29 

• Kista Science City ......................................... 29 

• NOD ............................................................... 30 

• DAC ............................................................... 30 

• Näringslivet i Kista ....................................... 31 

• Framtidsplaner för Kista ............................. 31 

• Vägar och gator ............................................. 32 

• Trafi ken mot Sollentuna .............................. 33 

• Helenelund - Kistas pendelstation ............. 37 

• Den off entliga konsten i Kista .................... 38 

• Konsten på Kista torg .................................. 38 

• Koncentration i Ärvingeskolan ................. 39 

• Stenkvinnan .................................................. 39 

• Skuggan ......................................................... 40 

• Muralen vid Ärvingeskolan ........................ 41 

• Målskottet ...................................................... 41 

• Skulptur vid servicehuset ............................ 42 

• Liten betraktare ............................................ 42 

• Lars Erik Falks aluminiumprofi ler ............. 43 

• Skulpturen på Electrums atrium..............43 

• Smeden .......................................................44 

• Growing Chaire .........................................45 

• Venus födelse .............................................46 

• Från fall till fall ..........................................46 

• Forumdammen ..........................................46 

• Årfelst Relief på Kista gymnasium ..........46 

• Blomsterställning? .....................................47 

• Sofi a .............................................................47 

• Birgit och draken ......................................47 

• Get ...............................................................47 

• Vinterlöv .....................................................48 

• Hällristning ................................................48 

• Hundskulpturer i Husby ...........................49 

• Några konstverk i Husby ..........................50 

• Minnesstenen över Norgeolyckan ...........51 

• Kista kyrka..................................................52 

• Kyrksalen ....................................................53 

• Mariaaltaret ................................................54 

• Altaret .........................................................54 

• Kyrkbacken .................................................54 

• Dopfunten ..................................................54 

• 1600-tals skulptur ......................................55 

• Kryptan, amfi teatern .................................56 

• Kapellet .......................................................56 

• Bronsreliefer ...............................................57 

• Lanterninhuven .........................................57 

• De stora glasmålningarna ........................57 

• Vällingklockan från Kista gård ................58 

• De små “trädfönstren” ..............................58 

• Kapellets altartavla ....................................59 

• Akalla kyrka ...............................................60 

• Spånga kyrka ..............................................60 

• Religiös mångfald ......................................61 

• Kista runsten ..............................................62 

• Eggeby runsten ..........................................62 

• Husby runsten ............................................62 

• Kummelby runsten ...................................63 

• Hanstastenen ..............................................63 

• Granbyhällen .............................................63 

• Bautastenen i Husby .................................63 

• Eggebygård .................................................63 

• Dammen vid Igelbäcken...........................64 

• Granby gård ...............................................65 

• Kymlinge gård ............................................65 

• Hägerstlund ................................................65 

• Hästa gård ..................................................66 

• Husby gård .................................................67 

• Akalla gård .................................................67 

• Skålgropsstenen i Akalla by .....................69 

• Källor ..........................................................70

Namnet Kista 

KISTA 

Kista gård med koloniträdgård och arbetarbostäderna på ursprunglig plats 

Att området fått sitt namn av Kista gård står utom allt tvivel, men det fi nns fl era 

bud om namnet Kistas ursprung. Den mest populära uppfattningen tycks vara 

att det kommer från ett lokalt ord “kvia” eller “kya” som betyder något i stil med 

“kreatursinhägnad”, alltså “fålla” eller en äng omgärdad med stängsel. Den 

äldsta anteckningen om Kista (gäller Kista i Sollentuna) är från 1323 och stavas 

“Kyistum” 

Kista gård 

Kista 

`kya´= 

inhägnad hage 

´sta´= 

plats,ställe 

Kista gård är ursprungligen en utgård till Kista gård i Sollentuna, en gård som låg mellan sjöarna Ravalen och 

Norrviken. De sista byggnaderna av den revs i samband med motorvägs- bygget till Arlanda och det enda 

som återstår där idag är namnet på en väg i Norrviken, nämligen “Kistavägen”. 

Först på 1600-talet hade Kista gård ett hemman på utjorden i Ärvinge och kallades då Norgården och tillhörde 

byn Ärvinge. På 1700-talet började den kallas för Kista gård. 

Utgården Kista gård fi ck sin huvudbyggnad 1717 och tillbyggdes 1780. Dock fi nns inte mycket kvar från den 

tiden. När gården var som störst, bestod den av 18 byggnader. 

Under andra världskriget hade militären en strängt bevakad radiostation på andra våningen i huvudbyggnaden. 

Man befarade en sovjetisk invasion av Stockholm och man hade någon form av beredskap för det. 

Det var dock inte FRA, Försvarets Radioanstalt, som stod för den här verksamheten (de opererade från Lidingö), 

så mer exakt vad som var syft et med radiosändningarna, är okänt för undertecknad. 

Sädesmagasinet från 1818 

På femtitalet var Kista gård att betrakta som en fårfarm 

med 450 får som skulle hålla gräset kort på de militära fl ygfälten 

i området. 

Nämnas kan också att det magnifi ka sädesmagasinet mittemot 

Kista gård är byggt 1818 och arbetarbostäderna, som 

nu fl yttats till Kista gårds väg är daterade till 1820. 

I den sydligaste delen av Kista gårds trädgård, intill Han- 

3

stavägen, fanns ännu sommaren 2011 en lindbesrså 

bestående av 12 stora lindar men som nu är fällda i samband 

med bostadsbygget där. De var över 200 år gamla 

och har kallats “De tolv apostlarna”. Mitt i bersån fanns 

en kvarnsten, som är det enda som fi nns kvar av gårdens 

kvarn, den som fanns på kullen ovanför Kvarnbackaskolan. 

När kvarnen revs är okänt, men Sven Lagerberg 

skriver 1965 att väderkvarnen söder Kista fanns kvar 1917, 

men var då i fallfärdigt skick. 

Kista och istiden 

För 10 000 – 12 000 år sedan började det 2-3 km tjocka 

istäcket smälta bort från Kista och lämnade eft er sig 

Geer-moräner (öster Hästa gård), morängrus i t.ex. 

Ännu för 6000 år sedan låg vatten nivå 50 meter högre än 

idag och Järvafältets högsta punkt är 45 meter över havet, 

men det anses att Uppland då befolkades. Vid år 0 var vattnet 

fortfarande 10 meter högre än havsnivån idag och ett försök 

att skissa hur det då såg ut i Kista, är nedanstående. Igelbäcken 

Lindbersån, “12 apostlar” med kvarnstenen i Kista gårds 

trädgård intill Hanstavägen. Anläggningen togs bort 

hösten 2011. 

Igelbäcken och stora fl yttblock lite varstans i terrängen. De mest kända fl yttblocken är de s.k. Tingsstenarna 

i Husby. Isen skapade det sprickdalsområde som präglar Kista idag, dvs lerfyllda sprickdalar och skogsbevuxna 

moränområden. 

I de nordostliga trakterna kring E4:an började sakta en ås resa sig som en direkt följd av landhöjningen. En 

isälv under isen drog fram i området eft er issmältningen c 10 000 f Kr och lämnade eft er sig inälvsmaterial 

som nu bildade den mäktiga Stockholmsåsen och jorden fi ck sin gruskaraktär som påverkat områdets utseende 

och utveckling. Rullstensåsen antas ha varit 15-20 mil lång och gick från skärgården genom centrala 

Stockholm upp mot Uppsalatrakten. Endast rester av den i form av kullar här och där fi nns kvar. 

För 9000 år sedan var det isfritt och de människor som tidigare mest ägnat sig åt jakt kunde lite smått börja 

med jordbruk. Dock inte i Kistaområdet för det låg under av Litorinahavets vatten (Litorina är en saltvattensfas 

i Östersjöns historia och varade 5000 till 2000 f Kr. 

Namnet har havet fått eft er en snäcka, Litorina litorea, som 

hittats i avlagringarna). Här rörde sig gissningsvis bara någon 

enstaka säljägare, som rodde runt i det som då var skärgård 

med t.ex. Töjnan som en liten ö. 

4 

Tingsstenarna i Husby 

utgjorde en vik av Östersjön och sträcte sig 

enda upp till Husbytrakten. Stora områden 

var vid den här tiden torrlagda, men nu har 

klimatet åter blivit kallare från att under 

bronsåldern varit mycket varmare än vad 

det är idag. Ett märkligt ”bevis” på denna 

fl ertusenåriga värmeperiod anses den taggiga 

hjorttryff eln, Elaphomyces aculeatus, 

vara, en svamp som egentligen växer enbart 

i varma lövskogar, men överlevt i Hansta 

naturreservat och vid Hägerstalunds gård, 

där den tros ha funnits sedan bronsålderstiden. 

Kartan visar ungefärligt vilka områden som låg under 

vatten för 2000 år sedan.

Bronsåldern (1800 – 600 f. Kr ) 

Under bronsåldern började människor bosätta sig på det 

som idag är Järvafältet, men knappast i Kistområdet, men i 

närområdet. Möjligen kunde någon enstaka fi skare rört sig 

i trakten. Möjligen är röset på Töjnanberget en bronsåldersgrav, 

liksom det ganska stora gravfältet på åsbildningen ett 

par hundra meter söder om Kymlinge gård kan innehålla 

något från bronsåldern. Arekologerna spekulerar i om åsen 

varit en kultplats under vikingatiden. I Akalla och Hansta 

fi nns ganska många bronsåldersynd. 

Igelbäcken var förmodligen en sjöled under bronsåldern 

och vilket bekräft as ortsnamnet Akalla, Akarli som det 

benämndes 1323, betyder ”åkarlarnas by”. 

Sveriges förhistoria 

Paleolitikum (ca 13 000 f.Kr. - 10 000 f.Kr.) 

Mesolitikum (10 000 f.Kr. - 4000 f.Kr.) 

Neolitikum (4000 f.Kr. - 1500 f.Kr.) 

Bronsålder (1500 f.Kr. - 500 f.Kr.) 

Förromersk järnålder (500 f.Kr. - Kr.f.) 

Romersk järnålder (Kr.f. - 375 e.Kr.) 

Folkvandringstiden (375 e.Kr. - 550 e.Kr.) 

Vendeltiden (550 e.Kr. - 800 e.Kr.) 

Vikingatiden (800 e.Kr. - 1060 e.Kr.) 

De olika perioderna infaller naturligtvis inte 

samtidigt överallt i Sverige. 

Intressant att notera är att under äldre bronsåldern var klimatet i Sverige betydligt varmare än idag, ungefär 

som dagens klimat kring Medelhavet. I Hansta naturskyddsområde fi nns hjorttryff el som man tror att har 

överlevt lokalt från den tiden. Den hör inte hemma i vårt klimat. 

Här skall det - enligt planerna - byggas 375 lägenheter och röset måst tas bort. Eventuellt är stenhögen en bronsåldersgrav. 

Järnåldern (600 f.Kr – 1050 e Kr) 

Allt tyder på att även under den äldre järnåldern var Kistaområdet ödemark. Av de cirka 2000 forlämningar 

som fi nns på Järvafältet är de fl esta i vårt område från yngre järnåldern och då främst vikingatid. Rösena från 

den tiden är ganska små och har formen av stensättningar (kvadratiska formationer), treuddar (triangulära 

stensättningar) och högar. 

5

Ett anmärkningsvärt fynd när det gäller Kista är en grav med ett kvinnoskelett, som daterats till c. 850 e Kr. 

Det hittades 1976 i saband med att en parkväg anlades c 100 väster om Ärvinge gård. Kvinnan hade en Torshammarring, 

vilket tyder på att hennes religiösa orientering var asatron. Hon hade också en del fi na glaspärlor, 

bronsringar runt armlederna, stora spännbucklor för att hålla klädesplaggen på plats, ett spänne som 

antagligen fäste en schal (kanske importerat österifrån) och en benkam. Allt detta tillsammans med att hon 

var relativt gammal, c 60 år, tyder på att hon tillhörde det högre sociala skiktet. 

Igelbäckens dalgång 

Av detta förstår vi att Kista hade någon form av 

bosättning redan på 800-talet vid Ärvinge gård. 

Kistakvinnans kvarlevor fi nns numera i Stadsmuseets 

förvaring. 

För den som är intresserad av arkeologiska fakta 

kring fornlämningarna, rekommenderas Riksantikvarieämbetets 

imponerande kartsökning på http:// 

www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 

Väljer man Stockholms län och Sundbybergs kommun, 

får man kartan för vårt område och kan se var 

fornfynd som har hittats. 

Kistakvinnan, som hittades intill Ärvingegård 1976. Hon fi nns nu i 

Stadsmuséets magasin. 

Bäcken är 10 km lång (nämns som “bäck från Stens kvarn” vid Hägerstalund) och rinner från Säbysjön i Järfälla 

till Edsviken vid Ulriksdals slott. Vatten tillförs från fl era källor på vägen, t.ex. den lilla sjön Djupan. På 

vårarna kan det - enligt Länsstyrelsen - rinna upp till 600 liter vatten per sekund, men vid torka är det ibland 

så lågt som 1,4 liter per sekund. Fallhöjden är totalt 17 meter. Vattnet syrerikt, men har också relativt höga 

kväve- och fosforhalter. 

Ursprungligen tillhörde Hästa träsk Igelbäckens våtmarker och var den viktigaste källan till Igelbäcken, men 

det fylldes igen med schaktmassor i slutet av 1960-talet då Norra Järva började bebyggas. Idag fi nns Granholmstoppen 

där istället. Den höga kullen där en ny begravningsplats ska anläggas är alltså inte naturlig utan 

konstgjord. 

Rent generellt gäller att Igelbäcken är starkt 

påverkad av mänsklig aktivitet under de hundratals 

år som området varit odlat. På Mellanjärva 

rinner bäcken idag i en nästa rak fåra och 

är snarare ett grävt dike än en naturligt slingrande 

bäck eller liten å. Jordbruket har gjort 

området kring Kista förhållandevis artfattigt, 

men är ändå en oersättlig naturresurs. Igelbäcken 

är dock naturreservat sedan 2004. 

6

Igelbäckens historia 

Igelbäcken ligger i en sprickdal som för cirka 2500 år sedan höjt sig så pass mycket att leravlagringarna 

kunde ge lite odlingsbar mark på sina ställen, t.ex. Hansta även om stensträngarna som fi nns där , rester 

av inhängnader, är från järnåldern. Vid slutet av yngre järnåldern (ca 1000 e Kr) låg havsnivån omkring 5 

meter högre än i dag. I nuvarande Igelbäckens dalgång låg en smal havsvik in från Edsviken. 

Igelbäckens växt och djurliv 

Mest känt är att den sällsynta grönlingen, Barbatula barbatula, men bäcken är mycket rik på ovanliga djur 

och växter. Bl.a. har en tidigare okänd art av den s.k. fåborstmasken Fridericia ulrikae hittats i bottenslammet 

vid Ulriksdal. Bäcken har många arter av den här masken. Bland de utrotningshotade arter som påträffats 

i bäcken kan nämnas nattsländan Tricholeochiton fagesii och stor blåsnäcka, Aplexa hypnorum. När 

det gäller fi skar så är inte grönlingen ensam i bäcken utan även abborre, gädda, mört, sutare, ruda och t.o.m 

öring har iaktagits. En rödlistad art, nissöga, Cobitis taenia fi nns vid bäckens mynning i Ulriksdal. 

Flodkräft a fanns i bäcken fram till 1989, men försvann eft er att någon olagligt inplanterat signalkräft a och 

därmed kräft pesten. 

Djupan är en del av Igelbäcken och där inventerades grodbeståndet 1969. Då hittade man mindre vattensalamander, 

vanlig groda, åkergroda och padda. Större vattensalamander fi nns vid Hägerstalund. 

Några arter fl addermöss fi nns också kring bäcken: Mustaschfalddermus, Myotis mystacinus/brandti, stor 

fl addermus, Nyctalus noctula, dvärgfl addermus, Pipistrellus pipistrellus, och nordisk fl addermus, Eptesicus 

nilssoni. 

När det gäller fåglar så har t.ex. strömstare iaktagits vid bäcken. Häger och mindre hackspett fi nns också 

i bäckens omgivning. Andra arter är hornuggla, tornfalk, törnskata, buskskvätta, sånglärka, duvhök m.fl . 

Brun kärrhök tillhör områdets rovfåglar och för ornitologiskt intresserade kan nämnas att det fi nns en 

koloni svarthakedoppingar i Säbysjön. 

Backtimjan, korskovallen och orkidén Jungfru Marie nycklar är växter som man hittar i dalgången. Korskovallen 

och Jungfru Marie nycklar kräver kalkhaltig jord, vilket är något som fi nns på Järvafältet som en följd 

av att istiden drog med sig kalksten från Gävletrakten. Berggrunden består av granit och gnejsgranit och är 

alltså inte kalkhaltig. 

Igelbäcken är kanske inte så märklig som naturområde, men den är det enda vattendrag som återstår inom 

Stockholms stad. Naturhistoriska Riksmuseet har registrerat ett hundratal arter bottendjur av vilka somliga 

är sällsynta för Stockholmsområdet. Dock på inget sätt unika för Sverige som helhet. Bäckens värde är nog 

främst att det skapapar ett naturligt grönområde för boende i området. 

Skogsvaktarkärret 

Skogsvaktarkärret vid Kymlingelänken var ett naturligt träsk innan Kista byggdes, men torkade ut när 

regnvattnet avleddes från området. År 2007 restaurerade Stockholms stad kärret och den 3000 kvm stora 

dammen. Långsamt har markerna återhämtat 

sig och är idag hemvist för bl.a. grodor (vanlig 

groda, åkergroda, padda) och mindre vattensalamandrar. 

Skogvaktarkärret får sitt vatten från både dagvatten 

och från närliggande bebyggelse, liksom 

från inläckande grundvatten vilket leds till den 

anlagda dammen via öppna diken. Eft er dammen 

leds vattnet vidare via utloppsdiket till 

Igelbäcken.Torra somrar upprätthålls kärrets 

vattennivå på konstgjord väg med kommunalt 

dricksvatten. 

Våtmarken är häckningsplats för en hel del 

fåglar, men framförallt ett tiotal olika arter sländor 

tagit den till sig. 


7


Texten klippt från en rapport som CONEC gjort för Stockholms stad. Här publicerad med tillstånd från Exploateringskontoret 

En stor del av Igelbäckens kulturreservat utgörs av öppen mark som brukas på något sätt, en mindre del utgör 

blandskog med olikåldriga träd, en del inte äldre än 30 år, liksom en del riktigt gamla fi na tallar och granar. 

Nästan alla granar nära Skogvaktarkärret är angripna av röta, vilket kan innebära att det fi nns vedinsekter i 

träden, som är en viktig födoresurs för t.ex. hackspettar. 

Skogvaktarkärret utgör den del av området där fl est olika miljöer fi nns inom en begränsad yta. Här fi nns 

själva våtmarken med all den mångfald det innebär av sländor, dykarskalbaggar, vattenväxter m.m. som är 

bra födoresurser för många fåglar samtidigt som man inte långt därifrån kan hitta häckande kungsfågel i en 

stor granskog, men även sånglärkor vid en betad äng. 

Genom byggandet av dammen har många positiva eff ekter uppnåtts. Vadarfåglar, simänder, gäss, hägrar 

och vasslevande sångare är arter som gynnats av restaureringen. Det är också bra att fuktighetsgraden höjs 

generellt i området. Häckningsförsöken från tofsvipa och enkelbeckasin vid Skogvaktarkärret talar sitt tydliga 

språk om nyttan av detta. För födosökande fåglar i gemen har det också en positiv eff ekt eft ersom insektsfaunan 

blir rikare. Ett exempel är lärkfalk som jagar trollsländor, vilka har etablerat sig i dammarna. Tornseglare, 

hussvala och ladusvala utnyttjar dammen som födosöksområde och för att dricka vatten och har gynnat dem 

även om de inte häckar i närheten. 

De nya våtmarkerna kommer att ha särskilt stor betydelse under torra somrar eft ersom det förhoppningsvis 

alltid kommer att fi nnas tillgång till vatten där. Som rastlokal har våtmarkerna också stor betydelse. Norr om 

Stockholm fi nns viktiga rastlokaler för vadarfåglar i Angarnssjöängen och Hjälstaviken, men även Säbysjön 

(som “30-meterskärret”). De behöver kompletteras med fl er vadarlokaler närmare stan. Söder om Stockholm 

har vi överhuvudtaget inte många rastlokaler för dessa arter. Vid Skogvaktarkärret sågs rastande gluttsnäppa 

2007 och 2008. Grönbenor rastande bara 2007 men visade kriterier på säker häckning 2008 för att åter vara 

tillfällig 2009. 

Antalet arter som kan ha lockats till området genom bygget av dammen och att omgivningen betas är 20 st., 

av dessa är elva arter troliga eller säkra häckfåglar något av åren (troliga eller säkra häckare har kursiverats - 

år som trolig eller säker häckare anges eft er artnamnet smådopping (2009), gråhäger, kanadagås (2007, 

2008, 2009), gräsand (2007, 2008, 2009), knipa, mindre strandpipare (2007), kornknarr (2009), tofsvipa 

(2007), rödbena (2008), grönbena (2008), skogssnäppa (2009), enkelbeckasin (2008, 2009), sothöna (2009), 

skrattmås, fi skmås, gråtrut, silltrut, ängspiplärka (2007, 2008, 2009), sävsångare, kärrsångare och sävsparv 

(2009)). 

Under 2009 har alltså smådopping och sothöna tillkommit som säkra häckare, arter som defi nitivt är knutna 

till dammen. Smådoppingen är en ganska kräsen fågel i sitt biotopval, den föredrar mindre vattensamlingar 

med tät vegetation av just det slag som skogvaktarkärret utgjorde 2009. Att just smådoppingen kom till kärret 

måste ses som ett mycket högt betyg åt hela våtmarksprojektet som helhet (I rapporten från 2008 har vi 

angett arten som en framtida häckningsart, men att den skulle komma redan året eft er är överaskande). 

Att sothönan häckade och även fi ck ut ungar 2009 visar på att småkryp som dykarbaggar, virvelbaggar m.m. 

har ökat i dammen så att ungarna kan födas upp. Enkelbeckasin som också tillkommit som säker häckare 

är knuten till sankängar och kan troligen ha blivit gynnade av framförallt betet av våtmarksängarna (tyvärr 

betades inte ängarna 2009). Att kornknarren spelade 2009 intill kärret kan också vara en eff ekt av att det nu 

fi nns en fungerande våtmark, men denna art varierar oft a mellan olika år. Skogssnäppan har under 2009 

visat sitt intresse för dammen och kärrmarkerna och kan vara en säker häckare kommande år. Sävsparven 

har 2009 fått ett något högre kriterium än tidigare år och är troligen inom en snar framtid en säker häckare 

då den är knuten till strandmiljöer. En art som visade sig första året var mindre strandpipare men som nu är 

8

försvunnen, den är knuten till öppen störd mark vilket fanns just under dammbygget. 

Arter som visserligen inte häckar i området men som drar nytta av dammen är måsfåglar, svalor och häger, 

men även lärkfalken. 

Bottenfauna 

Undersökningen av bottenfaunan gav ett ganska magert resultat där sötvattensgråsugga var den vanligaste 

arten, om än inte så vanligt förekommande som väntat. 2009 har den dock ökat i antal och blivit vanlig. Flera 

exemplar av fl icksländor, som dock inte har gått att bestämma till art, hittades. I dammen fanns också på 

ett ställe gott om gul dammslända som är en dagslända. Denna slända är vanlig i stillastående vatten. Andra 

arter som hittades i enstaka exemplar var sötvattensmärla, dammsnäcka, kärrtrollslända, buksimmare, dykare 

och fj ädermyggor. 

Nyttan med våtmarker 

Våtmarker är bra av fl era anledningar; dels renas det vatten som transporteras till sjöar och hav genom att 

växtligheten tar upp närsalter på vattnets väg mot havet, dels skapar de habitat för en mängd organismer 

som är beroende av vatten. Antalet våtmarker i naturen har dock minskat p.g.a. mänsklig aktivitet. Jämfört 

med hur det såg ut för kanske tvåhundra år sedan, har vi idag bara en liten del kvar. Även skogen har förlorat 

många våtmarker av samma anledning; man dikar ut och dränerar fuktig skog, myrar m.m. för att kunna 

plantera skog istället. De kvarvarande våtmarkernas viktiga förmåga att rena vatten från närsalter har också 

försämrats när vi gjort avrinningen rakare och snabbare. Hur viktigt är då Skogvaktarkärret i sammanhanget? 

Tveklöst spelar kärret en positiv roll för de djur som uppehåller sig i området. Det vatten som passerar 

kärret på sin väg till havet kommer att ha renats till viss del, vilket till slut resulterar i att Östersjön belastas 

mindre. En annan viktig miljö i Skogvaktarkärret är den betade fuktängen kring dammen. Det var därför 

tråkigt att området inte kunde betas 2009, men förhoppningsvis kommer området betas igen nästa år. 

Fåglar i Skogvaktarkärret 

1. Smådopping Bo med ägg och ungar. Ungarna matas. 

2. Häger Tillfällig besökare. 

3. Kanadagås Spolierad häckning, störd av hund 2007. Ruvade på ägg och senare observerades ungar 2008. 

Sex ungar eft er en lyckad häckning 2009. 

4. Knipa Hona besöker kärret regelbundet 2009. 

5. Gräsand Uppskattningsvis 3-4 par 2007. 2 par 2008. 8 ungar ute eft er häckning 2009. 

6. Ormvråk Häckar vid andra sidan Kymlingelänken 2007 och 2008. 

7. Tornfalk Häckar 2008 i den holk där en skogsduva häckade i 2007. 2009 ruvar honan men byter senare 

till annat område. 

8. Fasan Allmän- 5 revirhävdande tuppar 2007. 2008 minst 3 tuppar 1 höna med äggsamling. Äggskal påträff 

ade i närheten av misstänkt rede 2009. Senare vid växtinventeringen påträff as en hona med tio ungar 

i hagen. 

9. Mindre strandpipare Ett par 

10. Kornknarr Ett ex spelade på betesängen norr om kärret 2009. 

11. Sothöna Ett par 2007. Födosökande 2008. 2009 en hona ruvar och matar en unge under växtinventeringen. 

12. Tofsvipa En födosökande kanten av dammen 2008. 2009 uppehöll sig tofsvipan i samma område där de 

häckade 2007. 

13. Morkulla En spelfl ygande 2007 och 2008. Ett rede med ägg påträff ades 2009. Men ruvningen misslyckades 

eft ersom folk går där, men de verkar ha lagt om på bättre plats senare. 

14. Rödbena Sex spelfl ygande. 

15. Grönbena En tillf. Avledningsbeteende spelade skadad 2008. 

16. Skogssnäppa Födosökte i strandlinjen 2008. 2009 sågs den på samma ställe i skogspartiet väster om 

9

dammen vid fl er tillfällen, i en stor gran troligen har den bo där. 

17. Enkelbeckasin Spelfl ygande 2008. 2009 rede med ägg i närheten av Vattenfalls byggplats vid Kymlingelänken. 

18. Skrattmås Troligen från Säbysjön. 2009 är den mycket mer frekvent än föregående år, sågs vid alla tillfällen. 

19. Fiskmås Häckar troligen på hustak i Kista. Häckar nära och förekommer vid varje tillfälle 2009. 

20. Gråtrut Häckar troligen vid Kista. Förekommer vid varje tillfälle 2009. 

21. Silltrut Häckar troligen vid Kista. Förekommer vid varje tillfälle 2009. 

22. Skogsduva Ett par. häckar troligen vid skogen nära kolonilotterna 2008. 2009 tar duvan över tornfalkens 

bo och häckar där. 

23. Ringduva Minst 1 par troligen 2 par 2007 - 2008. Häckar 2009 i skogen väster om kärret. 

24. Tornseglare Häckar troligen i Kista och jagar över dammen. 

25. Göktyta En hane som reagerade på min närvaro 2009 och ropade ihärdigt. 

26. Gröngöling Tillfälliga observationer 2007. Ses 2008 i samma område som skogsduva. 2009 hittades inget 

bo men de uppehöll sig i samma område vid fl era tillfällen. 

27. Spillkråka Tillfälliga observationer. 

28. Mindre hackspett Häckar i skogen väster om kärret. 

29. Större hackspett Två par 2007 - 2008. Häckar 2009 i skogen väster om kärret. 

30. Sånglärka Ett par på betesmarken 100 från Kymlingelänken. Ett ex sjöng tillfälligt i betesmarken bredvid 

31. dammen 2009. 

32. Ladusvala Tillfälliga observationer2007 - 2008, häckar troligen vid Eggeby. Jagar frekvent över dammen 

och kan mycket väl häcka i närheten 2009. 

33. Hussvala Häckar troligen vid Kista jagar över dammen. 

34. Trädpiplärka Uppskattningsvis 4 par 2007 och 2 par 2008. Häckar 2009 intill bryggan ut mot kärret. 

35. Ängspiplärka Endast ett par noterade 2007. 1 par vid samma mark som sånglärkan 2008. Häckar 2009 

vid betesmarken söder om kärret. 

36. Sädesärla Tre par 2007 och 1 par med ungar vid bron 2008. Häckar 2009 intill plattformen i kärret. 

37. Gärdsmyg Troligen 1 par i skogsdungen nära kärret 2007. Sjöng vid några tillfällen 2009 i skogen väster 

om kärret. 

38. Järnsparv Sjungande hane i blandskogen nära kärret. 

39. Rödhake Tre par 2007 och 2 par 2008. Häckar i skogen väster om kärret 2009. 

40. Näktergal Svåruppskattat, möjligen 3 par 2007 och 1 par 2008. Bobygge 2009 V om kärret 

41. Buskskvätta Observerades vid några tillfällen Ö om kärret 2009. 

42. Stenskvätta Ett par uppehöll sig S om kärret och ett par NV om den norra betesmarken 2009. 

43. Rödstjärt Observerad endast 1 gång 2007. 

44. Koltrast Minst 3 par 2007 - 2008. Häckar med fl era par runt kärret 2009. 

45. Björktrast Minst 5 par 2007 och 3 par 2008. Häckar med fl era par runt kärret 2009. 

46. Taltrast Endast 1 säkert par 2007. 1 par 2008. Ett par häckade 2009 i den västra delen om kärret. 

47. Rödvingetrast Endast 1 säkert par 2007 och 2 par 2008. Två par häckade 2009, dels ett vid NO-hörnet av 

skogen väster om dammen dels ett par direkt väster om dammen. 

48. Sävsångare Observerad endast 1 gång. 

49. Kärrsångare Observerad endast 1 gång. 

50. Härmsångare Observerad endast 2 gånger. 2007 - 2008. 2009 sjöng den sporadiskt i björkdungen väster 

om dammen. 

51. Ärtsångare Sjöng vid några tillfällen vid Igelbäcken intill dammen 

52. Törnsångare Minst 1 par 2007 - 2008. Ett bobygge i kanten vid östra delen av dammen 2009. Vid växtinventeringen 

matar ett par minst tre ungar. 

53. Trädgårdssångare Ett par 2007 och 2008. Bobyggen nära Igelbäcken 2009. 

54. Svarthätta Två par 2007 och 2008. 2009 är de mycket oroliga och spelar skadad i skogen väster dammen. 

55. Grönsångare Ett par 2007 och 1 sjungande hane 2008. 

56. Lövsångare Tre par 2007 och fl era par 2008. Häckar 2009 med åtminstone 2 par i skogen väster dammen. 

57. Gransångare En hane sjöng vid 2 tillfällen i granskogen vid kärret. Kommer med bomaterial 2009 i granskogen 

väster om dammen. 

10

58. Kungsfågel Observerad 1 gång 2007. Hona på bo samt upprörd hane 2008. Häckar 2009 i granskogen 

väster om dammen. 

59. Grå fl ugsnappare Ett par 2007. Besökte trolig boplats 2008 men kunde inte fi nna boet. Samlar bomaterial 

bredvid plattformen 2009. 

60. Svartvit fl ugsnappare Ett par 2007 och troligen 1 par 2008. Bobygge i skogen väster dammen 2009. 

61. Tofsmes Varnade och var mycket upprörd över min närvaro vid en specifi k plats 2009. 

62. Entita Sjungande hane vid 2 tillfällen 2008. Varnade och var mycket upprörd över min närvaro vid en 

specifi k plats 2009. 

63. Blåmes Två par 2007 och 2008. Häckar i skogen norr dammen 2009. 

64. Talgoxe Ett par 2007 och 2008. Häckar i skogen norr dammen 2009. 

65. Nötväcka Ett par 2007 och 2008. Häckar i skogen norr dammen två par 2009. 

66. Trädkrypare Ett par 2007 och 2008. Nyligen fl ygga ungar i skogen norr dammen sågs 2009. 

67. Nötskrika Ett par 2007 och 2008. Svårt att hitta deras bo 2009, men är övertygad om att de häckar i närheten 

68. Skata Ett par 2007 och 2008. 2009 var inte kvar där de var förra året men de häckar i Kista. 

69. Kaja Häckar troligen i Kista och besökte området 2009 mer frekvent nu än tidigare. 

70. Kråka Ett par 2007 och 2008. Det är svårt att hitta boet men de häckar i närheten 2009. 

71. Stare Minst 1 par 2007 och 2008. Ett par matar ungar direkt norr dammen 2009. 

72. Gråsparv Två par 2007 och 1 par vid betesmarken 2008. Samma ställe som förra året men 2009 är de 

betydligt mer anonyma. 

73. Pilfi nk Ett par 2007 och 1 par vid bron 2008. Samlar bomaterial 2009 vid bron men sågs inte sedan. 

74. Bofi nk Minst 3 par 2007 och 2008. Häckar 2009 med fl era par i skogen väster om dammen. 

75. Grönfi nk Ett par 2007 och 2008. Matar ungar 2009 i björkdungen norr kärret. 

76. Grönsiska Sjungande vid granskogen nära kärret 2008. Sågs i skogen väster om kärret 2009. 

77. Steglits Ett par 2007. 1 par höll till mot kanten av betesmarken 2008. En hane sjöng 2009 i beteshagen 

nära Igelbäcken (där rosenfi nken sjön 2008). 

78. Stenknäck Ett par 2007 och 2008. Bobygge 2009 i skogen väster om kärret. 

79. Gulsparv Endast enstaka exemplar 2007. Håller till i aspdungen nära kolonilottsområdet 2008. Samlar 

bomaterial i beteshagen väster om kärret 2009. 

80. Sävsparv Observerad vid 1 tillfälle 2007. 1 par i salixbuskagen vid kärret 2008. Uppehöll sig en lång tid 

2009 

81. öster om kärret eventuellt också bobygge. 

82. Rosenfi nk En hane sjöng vid ett tillfälle vid beteshagen nära Igelbäcken. 

Damm- och bottenlevande småkryp 

Sötvattengråsugga Asellus aquaticus Mest förekommande av arterna, men ej så vanlig som man kan förvänta 

i den här typen av vattendrag Vanlig Har troligen ökat mellan åren därför att en organiskt fi lt har bildats. 

Sötvattensmärla Gammarus pulex Enstaka 

Gul dammslända Cloeon dipterum Flera exemplar hittades på ett ställe Vanlig i stillastående vatten 

Dammsnäcka Radix balthica Mycket vanlig 

Posthornssnäcka Planorbis sp. Ganska vanliga 

Ärtmussla Psidium sp. Vanlig i möjan 

Kärrtrollslända Leucorrhinia sp. Enstaka Enstaka. Gick bara att bestämma till huvudgruppen Anisoptera. 

Flickslända Coenagrion sp. Enstaka. Gick bara att bestämma till huvudgruppen Zygoptera 2009. 

Röd fl ickslända/ Flodfl ickslända Pyrrhosoma nymphula/Platycnemis pennipes Enstaka. Gick bara att bestämma 

till huvudgruppen Zygoptera 2009. 

Buksimmare Sigara sp. Enstaka 

Dykare Coleoptera Enstaka 

Fjädermygga Psectrocladius sp. Enstaka 

11

Granholmstoppen 

Kullen på Järvafältet söder om Akalla är en 26 meter hög konstgjord hög. Den består huvudsakligen av 

schaktmassor från tunnelbygget av den blå linjen på 70-talet. Kullen är populär bland skärmfl ygare. Nedanför 

kullen fi nns en bana för frisbeegolf. 

Granholmstoppen - eller Granholmstippen, som den också kallas - sedd från Akalla by. I bakgrunden skymtar Tensta. 

Järva begravningsplats 

En helt ny begravningsplats planeras på och kring Granholmstoppen. Det förslag som vunnit arkitekttävlingen 

om utformningen av den nya begravningsplatsen är Arkitekt Kristine Jensens Tegnestue och Arkitekt 

Poul Ingemann genom Kristine Jensen, Line Krath, Anna Rämert och Poul Ingemann. Förslaget kallas “Öar” 

och innebär att gravarna blir placerade i klasar. 

12 

Publicerad med tillstånd av Arkitekt Kristine Jensens Tegnestue g

Groddammen 

Groddammen intill Granholmstoppen är ett tredje restaureringsprojekt av intresse. Det är en liten damm 

som grävts för återställa grodstammen på Järvafältet. Dräneringsvatten som pumpas upp från en el- och 

teletunnel intill Hästa gård och leds till dammen via dikessystemet. Från dammen går sedan vattnet vidare 

till Igelbäcken. Volymen som pumpas upp är ca 40 kubikmeter per dygn. Som groddamm förefaller projektet 

fortfarande inte ha lyckats, men grodyngel har nu setts. Däremot har fåglar hittat hit. Arter som setts är bl.a. 

häger, kanadagås, grågås, gräsand, knipa, brun kärrhök, mindre strandpipare, större strandpipare, tofsvipa, 

mosnäppa, storspov, skogssnäppa, grönbena, dvärgmås, skrattmås, fi skmås, silltrut, gråtrut, sävsångare, 

kärrsångare, gulärla och sävsparv. 

Blötängen 

I närheten av Kymlinge tunnelbanestation, den som tågen inte stannar vid, fi nns blötängen, ett område som 

Solna har restaurerat på ett föredömligt sätt. Bäcken har återgivits sin naturliga meandrande krökning och en 

ganska stor öppen vattenspegel har skapats. 

Groddammen sedd från Granholmstoppen, den konstgjorda kullen som skapades av bl.a. schacktmassor från tunelbanebygget på 

70-talet 

Grönlingen 

Grönling är en karpfi sk och tillhör familjen Balitoridae, med många artr runt om i världen. Fisken är liten, 

12 - 20 cm, och långsträckt, liknar nissöga men saknar en tagg vid ögat och har en benkapsel runt simblåsan. 

Den har sex 3-5 mm långa skäggtömmar runt munnen, som den använder vid sökandet eft er föda. Grönlingen 

lever på bottnen, huvudsakligen i rinnande 

vatten och är nattverksam. Det kan 

vara orsaken till att få sett den. I Igelbäcken 

registrerades den första gången 1896. 

Namnet “grönling” tros vara en förvanskning 

av det västgermanska ordet gründling, 

vilket betyder ‘grundlevande’. 

När det gäller fi skens historia i Igelbäcken, 

Blötängen i Järvaskogen 

13 

är den inte helt fastställd. Tidigare trodde man att 

det var en endemisk art som vid istiden skulle ha 

blivit isolerad från omvärlden. Det är inte längre den 

mest sannolika förklaringen utan istället förefaller 

det nu troligast att den inplanterades på 1700-talet av 

Fredrik I eller Adolf Fredrik. I Tyskland, Böhmen, 

ansågs den på den här tiden vara en delikatess och 

mycket nyttig. Det kulinariska intresset bland kungligheterna 

skulle alltså ha varit orsaken till att den 

inplanterades i Ulriksdals. 

Frimärkena på föregående sida är utgivna i en serie 

om utrotningshotade fi skar. Här har den fått ett latinskt 

namn, som också används. Kanske beror det på 

att fi sken inte är så ovanlig som man trott utan fi nns

lite här och där, men med olika namn. Kända namn i Sverige är gråmört, sandkrypare (egentligen en annan 

art), smerler, smärling, smörling, stengrönling och tånglake. I Danmark kallas den “smerling” 

Ärvinge gård 

Kista av idag var nog det som tidigare kallades Erwinge (Heruinge, Erff winge) eft er Ärvinge gård och som 

nämns i ett testamente redan i början på 1300-talet. Under Gustav Vasas tid var den här gården/byn ganska 

stor och betydelsefull med ägor som sträckte sig enda ner till Edsviken. Torpen Sofi elund, båtmanstorp, 

Kasbytorp och Silverdalen var alla underställda Ärvinge. Sofi elund och Båtmanstorp låg ungefär där Grönlandsparken 

fi nns idag och revs 1974. Platsen är för övrigt ett sedan vikingatid känt vägkors. De andra två 

torpen fi nns kvar. 

Den bevarade lilla Ärvinge mangårdsbyggnaden har dock nog inte så mycket med de forna glansfulla tiderna 

att göra. 

Ärvinge gård. Bilden tagen från Science Tower 2005. En av byggnaden står inte på sin ursprunliga plats utan fl yttades i samband med 

att bostadsområdet byggdes 

Ervingeskolan 

Någonstans i trakten av Gallerians entré från Kista torg fanns en liten folkskola, ”Ervinge mindre folkskola”, 

verksam 1889–1934. Det sägs att skolfröken den sista terminsavslutningsdagen satt och väntade på att någon 

från kommunen skulle komma och avtacka henne, men ingen kom. Byggnaden revs 1974. 

Skolan lades ner den 5 oktober 1934 och eleverna fl yttades till Helenelunds A-skola. Beteckningen A-skola 

betydde att varje årskurs utgjorde en samlad klass. I Ervinge hade sex årskurser undervisats samtidigt och det 

behövs inte så mycket fantasi för att inse att det inte fungerade särskilt bra. 

14

Namnet Ärvinge 

Ursprunget till namnet Ärvinge är fortfarande ett 

ämne för diskussion, men en plausibel förklaring 

är att gården/byn tillhört de som har fl yttat dit 

från Järva. Den språkliga kopplingen är alltså “lärvingarnas 

gård“. Namnet Järva härleds å sin sida 

från det forvästnordiska ordet “jorvi” som betyder 

“grus”. Stora delar av Kistaområdet ligger ju på 

en bädd av morängrus . Tydligast ser man detta i 

grusåsen i Ulriksdal. 

Ervinge mindre folkskola 1906. Skolan byggdes 1894 och 

var bruk som skola till vårterminen 1934. De sista åren 

använde huset av en brukhundsklubb innan den revs 1974 

Fotograf okänd 

Kymlinge gård 

Kymlinge by fi nns nämnt i skrift liga handlingar redan 

1347. Ortnamnsforskare tror att gården är ett nybygge 

av folk från Kummelby vid dagens Sollentunavägen 

nära Helenelundsskolan. “Kymlinge” betyder alltså 

‘Kummel(by)bornas by’. 

Kymlinge gård 

Arkeologoiska utgrävningar tyder på att människor i 

Kymlinge sedan järnåldern. Den nuvarande gårdsbyggnaden, 

Övre Kymlinge, tillkom dock först cirka 1800. Resterna (ett par lador) av den äldre delen av byn, 

Nedre Kymlinge, som var bebodd ännu 1920, revs på 1970-talet i samband med att Kymlingelänken byggdes. 

Eggeby gård 

Den första kända bonden på Eggeby var Anund Svensson 

på mitten av 1400-talet. På den tiden var gården 

också prästgård, Spångas första. Gårdens huvudbyggnad 

är dock från 1886. 

En gissning är att namnet Eggeby har sitt ursprung 

i något med ek att göra. Eekby har blivit Eggeby på 

andra håll. 

Ruinerna av Berggården i närheten av korsningen E18 och Kymlingelänken 

15 

Eggeby gård 

Berggården 

Här ses foderbordet till det som ännu 1980 var en 

ladugård. Sommaren 1981 var den borta. Bostadshuset 

brann ner i mitten på 70-talet. // Uppgift erna 

har givits av Jocke Arvidsson 

Sveriges sista spårvagnshäst avslutade sina dagar på 

Bergagården. Det var rödskimmeln Drott, som pensionerades 

1905. Hans grav fi nns under nuvarande E18 

och hans gravsten fi nns på Spårvagnsmuseet.

En skolfrökens arbete på Järvafältet i början av 1900-talet 

Båtmanstorp i Akalla by. Torpet har anor från 1700, men låg då några hundra meter norrut. Det var då en naturaförmån för soldat i 

fl ottan. Åren 1892 - 1907 användes det som en byskola för traktens barn. Se nedan. Däreft er blev det ett militärt förråd. Idag nyttjas 

det av Järva fotbollsklubb. 

Fröken Fanny Sjögren berättar om livet som lärare i Båtmanstorp, Akalla, år 1901 

Livet för fröken i Erwinge folkskola, som fanns intill vad som är dagens Kista torg, tedde sig säkert på ett liknande sätt 

För barnen i Hägerstalund, Åkalla och Hasta startades 

1892 en mindre folkskola i Åkalla Båtsmanstorp. 

Torpet hade en golvyta på ca 50 kvadratmeter, 

och där undervisades sex klasser. Från 1901 

undervisades barnen av Fröken Fanny Sjögren, och 

hon berättar: 

“En vacker sommardag 1901 gick jag den då för 

tiden slingriga och buktiga vägen från Spånga station 

uppåt kyrkhållet. Där någonstans bort i skogarna 

skulle ligga en skola,ungefär en timmes väg från 

stationen. Vid den skolan ämnade jag söka plats. 

Skolan var inrymd i ett båtsmanstorp.Det lät inte 

precis tilltalande, fast man på den tiden inte hade 

stora pretentioner. Men möjligheten att någon gång 

med tåget komma in till Stockholm och träff a släkt 

och vänner uppvägde allt. 

Dessutom var man ju ung, såg framtiden an och 

16 

skulle väl inte stanna där så länge. Så besågs skolan i 

skogen och lärarinnetjänsten söktes och erhölls. 

Ja, så fl yttade jag dit, möblerade, styrde och ställde 

i den lilla båtsmanskammaren. Det blev helt enkelt 

alldeles förtjusande trevligt, enligt min och andras 

utsago, trots att golvytan inte var mer än kanske 6 

kvm. 

Så kom dagen den 15 september, då skolan skulle 

börja i båtsmansköket, som var skolsalen. Aldrig 

skall jag glömma den fasa, som grep mig den första 

skoldagen, då barnen från kringliggande gårdar 

infunno sig, stora drängar med storstövlar, fl era lika 

långa som jag och nästan lika gamla. Men det var ju 

mindre barn också, och så de små, som voro nybörjare. 

Det var sex klasser på en gång. När förskräckelsen 

eft er den första dagen något gått över, grep jag mig

an med arbetet på rena allvaret. Här gällde det att 

göra rätt för sin stora lön, som utgjorde omkring 360 

kr om året plus 50 kr för bristande bostad, därtill 

ved samt 25 kr för städningen av skolan. Skolan 

började klockan nio och slutade klockan fyra. Därav 

bortgick en timme till frukost. Man läste alla dagar 

utom lördag. Då var det handarbete 4 timmar. 

När skolan var slut för dagen, var jag också slut, 

dels av den tjocka luft en i den lilla lokalen, dels av 

pluggande med barnen, som om de skulle ta någon 

högre examen. Sällan fi ck jag sitta, ty varenda plats 

runt lärarinnans bord var upptagen, i synnerhet vid 

skrivning. Och allt detta tog på mina kraft er. 

På kvällen, då barnen försvunnit bort på skogsstigarna, 

blev det hemskt tyst. Jag brukade oft a stå ute 

på trappan och lyssna till de bortdöende ljuden eft er 

dem. Men det var inte tid att länge stå och drömma. 

Nej, nu var det att skynda in och städa skolan och ta 

itu med skrivböckerna. 

Men nog hade jag sällskap i stugan. Där var massor 

av råttor, som sökt sig in på hösten. 

Nattbesök 

En fredagskväll satt jag och ordnade med sy arbetena 

till sydagen. Det var vid 12-tiden. Plötsligt hördes 

smygande steg kring stugan. Vad kunde det vara? 

Jag blev alldeles stel. Sä dog de bort, men kom snart 

åter. Jag reste mig sakta och blåste ut lampan. Men 

i detsamma slogs kraft iga slag på de väl tillskruvade 

fönsterluckorna och en kraft ig röst ropade: “Kom 

ut och visa oss vägen”. Jaså, det var någon som gått 

vilse. Utan betänkande sprang jag ut i förstugan, tog 

av haken och öppnade. 

Det var becksvart höstkväll, men små ljus lyste 

överallt och hästtramp hördes. Då jag blev van vid 

mörkret, märkte jag att skogen var full av militär 

till häst. De satt ivrigt läsande på sina kartor vid 

skenet av sina fi cklampor. Närmast trappan satt en 

offi cer till häst. “Vad är det här för ställe? “frågade 

han barskt. “Det är Åkalla”, svarade jag. “Är vi nu 

här igen “, drog han till med ett långt ordsvall. “Det 

är tredje gången. Hur skall vi komma ned till stora 

vägen?”. Då gick jag före genom den mörka byn, och 

så försökte jag förklara hur de skulle komma ned 

genom skogsvägarna till stora vägen. Så gick jag till- 

Källa: Spånga Fornminnes- och Hembygdsgille 1944 

17 

baka hem. Dörren stod på vid gavel. Den hade jag 

glömt stänga. Det blev att titta i alla vrår om någon 

obehörig fanns där. 

Ljus i mörkret 

Men ljuspunkter fanns också där uppe i vildmarken. 

Först och främst den härliga skogen, som man 

så bra kunde gå vilse i. Själv gick också jag en gång 

vilse i den i fl era timmar, då jag skulle gå tvärs över 

skogen till Turebergs station. Jag gick runt, runt och 

kom gång på gång till Töjnans gård, som låg där i 

skogen. Nu är där ett stort villasamhälle. En annan 

ljuspunkt var ett gammalt rart par, som bodde uppe 

i Mellangärden i Akallabyn. Det var en blind lärare 

med sin fru. De var från Stockholms-Näs. Nu var 

han förtidspensionerad på grund av sin blindhet. 

Han hade 300:- kr om året i pension. Hur de bägge 

kunde reda sig på det, var en gåta, ty det skulle ju 

räcka till hyra, ved, mat och allt annat. 

I deras hem hade jag många trevliga stunder. På 

kvällarna tände jag min lykta och kilade över backen 

till dem, där man alltid kände sig välkommen. 

Jag föreläste ur böcker och tidningar, som de hade. 

Det var riktigt lärorikt för mig. Jag inhämtade inte 

så litet insikter och kunskaper där. När jag så hade 

slutat, var det jag, som fi ck njuta den härligaste 

musik. Jag njöt i fulla drag och försökte glömma, hur 

rädd jag var att gå hem i den sena kvällen till den 

tomma och dystra båtsmansstugan. 

Ibland hände det, då diskussionens vågor gick höga 

eller musiken förtrollade, att man alldeles glömde 

tiden. Men då jag reste mig för att gå, sa tant Klara: 

“Nej, nu dricker vi en kopp te, och det är så ruskigt 

ute, så nu stannar du hos oss i natt. Jag har förresten 

bäddat i förmaket. “ Ja, den välsignade tant Klara! 

Flera gånger då jag eft er skolans slut skyndade mig 

genom byn ned till handelsboden vid station, hade 

tant Klara sett mig, och då jag var halvvägs på hemväg 

mötte hon mig. “Jag förstod att du skulle ned och 

handla och jag gick för att möta dig”, sa hon bara. 

Och jag var ju inombords jublande glad att slippa 

gå ensam i mörkret. Men första gången innan jag 

anade, vem det var, som kom emot mig i mörkret, 

höll jag på att bli dödsförskrämd. Men vid igenkännandet 

fi ck jag bara fram: “O, tant Klara!” och 

sä kramade jag om henne.”

Den militära tiden från 1905 – 1965 

Enda sedan 1600-talet hade Ladugårdsgärdet inne i Stockholm varit försvarets övningsområd, men vid sekelskift 

et 1900 hade sättet att föra krig förändrats och vapnen fått en betydligt större räckvidd än tidigare och 

ett nytt större övningsområde behövdes. År 1905 beslöt därför riksdagen att köpa mark på det vi idag kalla 

Järvafältet. Så småningom hade man köpte ett område som var nästan 20 km långt och upp till 5 km brett. 

Jordbruket förändrades naturligtvis genom att militären reglerade markanvändningen och inte tillät någon 

utvidgning. I praktiken ledde det till att åkerbruket i hög grad ersattes med kreaturshållning. En konsekvens 

blev också att gårdarna “konserverades” och de i många fall mycket gamla vägarna bevarades. Elström blev 

inte vanligt för de boende här förrän i slutet på 30-talet och jordbruksmetoderna var omoderna. 

Under valrörelsen 1962 bestämdes att militären skulle lämna Järvafältet och bostäder skulle byggas på området. 

Det gällde dock inte Barkarby fl ygfält som fortsatte att vara militärt. 

Barkarby fl ygplats, F8 

Redan 1913 fi nns Hägerstalunds ängar omnämnt i fl ygsammanhang. Åren 1915 -1916 användes fältet för 

övningsfl ygningar runt Stockholm. Namnet var då Hägerstalunds fl ygfält eller Barkarby Flygstation. 

År 1919 började man med utrikesfl ygningar och var fram till dess Bromma var klart 1936 den enda fl ygplats i 

Sverige med fl ygförbindelser med utlandet. Bl.a. trafi kerades Helsingfors och Berlin. 

Från 1926 var Barkarby ett militärt fl ygfält. Tidigare hade armén använt sig av fl ygplan, men nu blev ett 

självständigt vapenslag och 1936 beslöts att förlägga Kungliga Svea (F8) fl ygfotilj till Barkarby. 

Landningsbanan på Barkarby fl ygfält är idag öde. 

Krutbanan 

En banvall går från Ulriksdals 

station till Tygverket vid stora 

Ursvik. På 1940-talet byggdes 

denna hemliga “krutbana” för 

att transportera ammunition 

till övningsfältet på Järva. Rälsen 

är sedan många år tillbaka 

borttagen och banvallen idag 

en vacker stig, som det går bra 

att cykla på. Omgivningarna är 

vackra och den som vill se rester 

av de militära aktiviteterna 

här, kan se spår av skjutbanor 

för kulsprutor, övningsområden 

för handgranatkastning 

samt gropar och skyttevärn. 

År 1974 lades fl ygfotiljen ner och ett par år senare bildades 

Barkarby fl ygklubb och fl ygfältet fi ck karaktären av 

en sportfl ygplats. Järfälla kommun ville lägga ner fl ygfältet 

och 31 maj 2010 lyft e det sista det sista fl ygplanet. 

Den offi ciella motiveringen var att det skulle byggas 

bostäder på området, men föroreningarna i marken lär 

omöjliggöra detta och startbanorna fi nns kvar. Likaså 

bergshangaren. 

Som kuriosa kan nämnas att svenskättlingen och fl ygpionjären 

Charles Lindbergh besökte F8 på Barkarby i september 

1933, där han fi ck provfl yga skolfl ygplanet SK 10. 

Krutbanan är idag en cyklingsbar naturstig i ett vackert landskap 

18

Järvafältet - livet på ett militärt övningsområde 

Sven Lagerberg berättar i sin artikel “Minnen från den militära verksamheten på Järvafältet under 

1920-30-talen”, Sankt Eriks årsbok 1965. 

Jag glömmer aldrig den högsommardag 1917, som jag, den infödde storstadsbon, från höjden vid Kymlingc övre gård fi ck skåda ut över 

en typisk bild av det uppländska landskapet och konfronterades med ett stycke äkta svensk landsbygd. Till höger lyste Kistas vita fasad, 

och hitom i den lilla dungen syntes det lilla skolhuset, där då ännu landsbygdens barn fi ngo sitt första vetande. Litet längre till vänster 

syntes över skogen väderkvarnen söder Kista vilken då ännu fanns kvar i fallfärdigt skick. Rakt fram och mitt på fältet, låg på en liten 

höjd Ervinge vitrappade mangårdsbyggnad med sitt brutna tegeltak, skuggad av en stor lönn. Byggnaden är för länge sedan riven. 

Långt bortom Ervinge skymtade Eggeby och Granby inom sina lövmassor. 

Under den militära tiden hölls fälten öppna, men andra 

odlingar än hö - som också tillvaratogs - var mycket begränsat. 

Området var alltså ett ganska naturligt ängsområde. 

Skjutbanorna på anlades på så sätt att skjutriktningen 

oft ast var mot norr. Redan under första världskriget placerades 

dock en kulsprutebana vid Killingtorp med sydlig 

skjutriktning. Ännu på 20-talet användes skjutbanor öster 

om Granby med skogen vid Fågelsången (norr om Helenelund) 

och Töjnan som kulfång. Man var noggrann med 

eldskjutningen eft ersom risken att någon förlupen kula 

hamnade i Tureberg var påtaglig. Även i Kista lär den lilla 

folkskolan där ha varit i riskzonen. 

En marsch genom Akalla by 

Artilleriet var uppställt i Eggeby, Akalla och Hästa. Målområdet var markerna norr om Säbysjön. 

När det gäller motoriserade förbanden, skriver Sven Lagerberg: 

År 1923 kom det första tecknet till en ny tids inbrott på Järvafältet. Då uppenbarade sig de första svenska stridsvagnarna eller »tanks» 

som man sade på den tiden. Det var i Tyskland byggda stridsvagnar av märket Benz: marschfart 4 km/tim. och beväpning en vattenkyld 

kulspruta eller en infanterikanon. Fr. o. m. hösten 1924 förlades det då vid Svea livgarde uppsatta stridsvagnskompaniet under 

ganska långa perioder till Granby. I stridsvagnarnas följe uppenbarade sig även åtskilliga andra motorfordon och terrängen blev i 

denna trakt ganska »uppbökad». Men det skulle dröja länge innan infanteriet och de övriga vapenslagen i nämnvärd grad motoriserades. 

När det gäller de sanitära förhållandena berättar samma författare: 

Under dessa fältmässiga förläggningar lämnade ju helt naturligt de sanitära förhållandena mycket övrigt att önska. Vid varje förläggning 

måste en latrin uppgrävas i närmaste skogsbacke, för att eft er uppbrott från platsen åter igenläggas. Vattenfrågan var alltid svårlöst 

och kunde under torra somrar bli prekär. Källor och brunnar lågo inte alltid i förläggningarnas närhet, utan vatten måste hämtas 

i hinkar och oft a bäras långa vägar. Det var mera sällan man ‘kunde få disponera häst med vattentunna på fordon. Tillgång till bad i 

öppen sjö fanns praktiskt taget inte. Det var endast vid förläggning på fälten norr om Bög, som man kunde begagna en bra badplats vid 

sjön Rafvaln, som hade ganska friskt vatten. Så småningom anlade man på några ställen betongdammar med dammluckor i Eggebybäcken. 

Dessa anläggningar visade sig ganska ändamålsenliga, då bäcken hade ett svalt och friskt källvatten. 

Ingen elkraft fanns att tillgå, varför all belysning utgjordes av fotogenlampor av olika slag och stearinljus. Någon hjälp vid vedkapning 

och sågning blev det följaktligen aldrig fråga om i det fallet, utan allt fi ck göras med handkraft . 

Ovan en av de första tanksen på Järvafältet. Här med 

en vattenkyld kulspruta 19 

Lite varstans på Järvafältet fi nns betongrester kvar från 

den militära tiden, som upphörde 1965 med en viss 

eft ersläpning på vissa håll. Mest sevärt är kanske den s.k. 

krutbanan, dvs järnvägen som transporterade ammunition 

från Ulriksdals station till tygverket i Ursvik. Tygverket 

är för övrigt fortfarande kvar som militäranläggning. 

Krutbanan är idag en vacker promenad- och cykelväg.

Kista – sista spiken i miljonprogramsprojektet 

År 1966 köpte Stockholms stad mark för att bygga en ny ABC-förort inom 

ramen för miljonprogramsprojektet, det som senare skulle bli Kista, Husby, 

Akalla. Nyheten slog ner som den s.k. ”Järvabomben” inför riksdagsvalet 1962 

. En generalplan upprättades för området 1967 (Planförfattare: Göran Sidenbladh, 

Igor Dergalin och Th omas Atmer) och enligt den skulle centrum ligga 

i Hansta och kallas “Järva City”. 160 000 människor tänkte man sig skulle bo i 

nybyggena på Järvafältet. Sämre konjunkturer och allt starkare folkopinion mot 

projektet gjorde att det lades ner och skrotades defi nitivt när Hansta år 1989 

blev naturskyddsområde. Eft ersom miljonprogramtänkandet hade hunnit få 

sina skamfl äckar när det var dags att börja bygga Kista var det bara Husby och 

Akalla som “drabbades” av det förhärskande storskaliga tänkandet. Kista blev 

miljonprogrammets sista projekt, men här bröt man med den likriktning som 

karakteriserar andra bostadsområden inom miljonprogrammet. Istället fi ck arkitekterna 

Jon Höjer och Sture Ljungqvist (död 2004) visa sina kreativa sidor med 

Kistaleran och blanda radhus, stjärnhus och terrasshus till en spännande miljö. 

Arkitekterna är för övrigt samma radarpar som har ritat Vällingby, monumentet 

över det svenska folkhemmet! 

År 1975 påbörjades byggandet av bostadsområdet i Kista och avslutades 1980. 

Totalentrepenör blev Platzer Bygg AB. Resultatet väckte förundran världen över 

och arkitektkontoret Höjer och Ljungqvists - numera “Origo arkitekter” - tilldelades 

bl.a. Ytongpriset 1977 för sina bostadslösningar i Kista. Dock skulle allt 

göras billigt och den tekniska kvaliteten på husen blev lidande. Byggfusket var 

omfattande även i Kista. 

Bostadsområden med Venedig som förebild 

Kista, Akalla, Husby planerades för totalt 20 000 invånare och tanken var att de fl esta också skulle få sin 

utkomst här. Det kallades för ABC-planering, dvs. arbete, bostad och centrum på gångavstånd. Att det sedan 

inte blivit så, kan förmodligen säkra arbetstillfällen för många utredande samhällsplanerare under en lång 

tid framöver. Bostadsområdena skulle vara så bilfria som möjligt. Trafi kseparering kallades det och de som 

tvivlade på idéerna vanns för saken med argument som att Venedig hade en liknande trafi klösning med undantag 

för att italienarna hade kanaler istället för bilvägar. Gångbanor med grändkaraktär skulle ge en speciell 

social närhet åt bostadsområdet där husen stod tätare än vad som var normalt vid den här tiden. Små torg 

var här och där insprängda mellan huskropparna och färgen på fasaderna målades med ljusa och jordnära 

färger. Pulpettaken tillförde kvarteren mera spänning i form av vinklar, vrår och brutna ytor - inte minst i 

Römö. Som en barriär mot bullret utanför bostadsområdena byggdes terrasshus med loft gångar. Garage och 

parkeringsplatser förpassades under jord och centrala sopsugstationer skulle se till att stinkande och skramlande 

sopbilar höll sig på så långt avstånd som möjligt från den anständiga tillvaron. 

20 

ABC står för ”arbete”, 

”bostad”, ”centrum”. 

Idéen var att man aldrig 

skulle arbeta och bo på 

platsen och aldrig behöva 

lämna den 

Miljonprogrammet, 

bostadspolitiskt program 

antaget av riksdagen 1965 

med målet att en miljon 

bostäder skulle färdigställas 

under tioårsperiosden 

1965-74. Programmet 

genomfördes men många 

av dessa bostadsmiljöer 

blev mycket montona och 

tråkiga vilket ledde till att 

deras status blev låg med 

sociala problemområden 

som konsekvens 

Kista centrum, som var ett av Sveriges allra första 

köpcentra helt under tak, invigdes 1977 med 40 butiker. 

Torget fi ck starka drag av ett gammaldags hederligt 

torg. Nu ombyggt. Kyrkan vid torget är ritad av arkitekten 

Zoltan Bedec och blev - eft er bråk om den skulle 

vara rödbrun eller gulbrun - klar 1978. 

Till höger Helsingörsgatan. Vi ser här planerarnas idé om att gatorna 

skall vara klart avskilda från bostadsområdena, ett slags kanaler.

Det moderna Kista föds 

Kista 1975. På den nedre bilden ser vi Kista gård och allén som går till torpet Sofi elund Foto Björn Enström Publicerad med fotografens tillstånd

Kista torg 

Det 70-tals präglade Kista torg byggdes om 2006-08 för 25 miljoner kronor. Tunga granithällar, trappor, murar, 

ramper och torgbeläggning med smågatsten samt en inramning med lindar, skulle ge torget ett tilltalande 

modernt intryck. Lite väl mycket sten, tycker många. Torgets gamla konstnärliga utsmyckning har behållits 

till viss del, men mycket av den ursprungliga symboliken off rades. Olle Nymans spännande skulptur, 

”Stenkvinna”, skapad av sprängsten på platsen, har lyft s fram ur skuggorna och fått en mera framträdande 

plats i trappkomplexet. Dammen med Bertil Johnsons skulptur ”Ljusträd” har fl yttats något och därmed har 

också en del av tankarna kring arragenmanget gått förlorade. 

Bertil Johnson, som var 1:e arkitekt i Stockholms stad fram till 1992, berättar att det gamla torgarrangemanget 

skulle kommunicera ett ljusträd som tränger upp genom marken, spränger asfalten varvid ringar 

bildas runt omkring (de vita koncentriska cirklarna som fi nns kvar). Fontänen omgavs av ett antal ljuspollare. 

De hade en innefattning av prismaformad akrylglas som skulle föra tankarna till något av moderna 

kristallkulor för den framväxande kiselindustrin. Dessa ljuspollare fi nns inte längre kvar på det nya torget. 

Själva ljusträdet bär också på en stark symbolik: Kista är ett centrum för elektronikindustrin och inom halvledartekniken 

(transistorer och dylikt) används oft a fosfor som s.k. n-dopning. Fosfor kommer från det grekiska 

ordet φωσφορος [fōsforos], som betyder ”ljusbringare”. Atomnumret är 15, dvs det fi nns 15 elektroner. 

Följaktligen skulle Ljusträdet ha femton lampor, ljus som snurrar runt i cirklar ovanför torgplanet och lyste 

upp det. Nu har lamporna ersatts med små svaga diodlampor, som knappast gör någon glad i vintermörkret. 

Så här såg Kista torg ut i oktober 2005 

22 

Torget våren 2010

Jan Stenbecks torg 

År 2010 fi ck Kista ett nytt torg, Jan Stenbecks torg. Landsskapsarkitekt Th orbjörn Andersson har utformat 

det som en mötesplats i ytterstaden. Torgets “golv” är därför uppbyggt av en rad podier i olika nivåer och 

möblerade med jättelika stålkar med planteringar representerande biotoper från olika världsdelar. Ovanför 

torget har ett tak satts upp, ursprungligen med en mängd plasttallrikar i olika färger, men de blåste ner. 

Pelarna, som håller upp taket innehåller riktbara strålkastare för bl.a. spotlightbelysning. 

Jan Stenbeck 

Jan Stenbeck (1942-2002) var en av Sveriges största fi nansmän och företagsnamn kopplade till honom är 

Sonet Film, Viasat, Rix FM, Lugna Favoriter, TV3, TV6, TV6 , TV8, ZTV, Viasat Sport och TV1000, Tele2 

(Comviq), Metro International som ger ut gratistidningar i Europa, Asien och Amerika. 

Arne Stenbecks torg invigdes 2010. Taket med de “fl ygande tallrikarna” har man varit tvungen att ta bort p.g.a.att torget uppenbarligen 

är ett draghål och och tefaten riskerade fl ygande projektiler istället för dekorationer i torgtaket. 

Arne Beurlings torg 

Ett idag anonymt gaturum ska i framtiden binda samman fl era olika verksamheter och målpunkter och leda 

många människor i rätt riktning. 

Torget bildar en generös yta för omgivande verksamheter att ta i besittning. En scen för såväl vardag som fest. 

Med en sammanhållen färgsättning och omsorgsfull detaljering skapas en plats med ett eget och bestämt uttryck. 

Torget har namngetts eft er Arne Beurling. 

Grundidén i gestaltningen för Arne Beurlings Torg är att tillföra platsen ett karaktärsfullt golv som sträcker 

sig från fasad till fasad. Mitt på torget accentueras Kistamässans entré av en central plats av svart natursten. 

Torget ljussätts med mastmonterade fl ödljusarmaturer som kan regelras, riktas om och förses med fi lter allt 

eft er behov och tillfälle. 

23

Arbetet med att färdigställa torget påbörjades sommaren 2009 och blev klart hösten 2011. 

Ansvarig arkitekt för programskedet: LOLA arkitektur och Landskap. Systemhandling och genomförande: 

Ingela Näslund TEMA arkitekter. 

Arne Beurling 

Arne Beurling, svensk matematiker, född 1905 och verksam i Uppsala. Han blev känd för att han under andra 

världskrriget lyckades skapa en nyckel till tyskarnas krypto. Eft er kriget fl yttade han till USA och övertog där 

Albert Einsteins professorstol i Princeton University. . 

Kista Galleria 

Kista Galleria, eller Kista Centrum som det även kallas, öppnades för första gången 1977 eft er att ha invigts 

av kungaparet. Det var då ett mycket modernt med sina 40 butiker och 22000 kvm under ett tak. År 2002 

gjordes en större utbyggnad och ytterligare en förstoring skedde 2009. Under årens lopp har alltså köpcentrat 

expanderat med nära 70 procent och har idag c 180 butiker och resauranger samt strax under 2500 parkeringplater 

i garage. Här fi nns också en bowlinghall, en multiplexbiograf med 11 moderna salonger och ett 

restarangtorg med ett 20 tal restauranger samlade på ett ställe. 

Gallerian är idag den enda i Sverige som har öppet till kl 21 alla dagar och är landets tredje största galleria 

med en årsomsättning på mer än 2 miljarder kronor och med över en miljon besökare. 

Ovan en del av utbyggnaden 2009 

Kistatornen 

Två av Sveriges tre högsta skyskrapor fi nns i Kista. Turning torson i Malmö är dock högst med sina 190 meter 

och 57 våningar 

24

Kista Science Tower, som ritats av White arkitekter (ett av Sveriges största arkitektkontor med säte i Göteborg, 

vann arkitekttävlingen om projektet 1998), och byggt av NCC. Byggnaden invigdes 2002 och är med 

sina 117 meter och 32 våningar Nordens högsta kontorsbyggnad. Med antennkonstruktionen är den 156 m. 

Vasakronan äger byggnaden och hyr ut över 40 0000 kvm kontorsyta med 2500 arbetsplatser. Dessutom fi nns 

banker, konferensutrymmen och restauranter i byggnaden. 

Victoria Tower 

är ritat av Wingårdh arkitektkontor och är med sina 34 våningar 120 

meter högt. Det kommer att ha 300 hotellrum och drivas av Scandic 

Hotels. En skybar, restaurant och konferenslokaler kommer att fi nnas 

i byggnaden. De tio översta våningarna inrymmer 5000 kvm kontorslokaler. 

Höghuset byggs intill Kistamässan. 

Byggnadens T-form och glittrande fasad lär vara inspirerad av den 

glittrande mikrofon Charlotte Perelli använde i Melodifestivalen 2008. 

De triangelformade fönstren består av av glas med åtta olika ytbehandlingar. 

Gert Wingårdh, är tillsammans med kollegan Karolina Keyzer 

(sedan augusti 2010 Stockholms stadsarkitekt) uppdragsansvarig 

arkitekt. 

Yterligare två torn är planerade , två skyskrapor med huvudsakligen 

bostäder intill gallerian. De högre tornet byggs av JM och blir på 30 

våningar. Det andra byggs av AB Borätt och blir på 17 våninga. Totalt 

ska de två tvillingtonen rymma 300 bostäder. Den högre byggnaden 

får en höjd på 110 meter och är därmed Stockholms högsta bostadshus. 

Längst ner blir det utrymmen för kultur, bl.a. bibliotek och galleri. 

Science Tower invigningsdagen i september 2011 

25

Tunnelbanan 

Tunnelbanan Hallonbergen-Akalla invigdes 

den 5 juni 1977 av landshövding Hjalmar 

Mehr. Sträckningen Kungsträdgården-Akalla 

är 15,6 km lång och har 12 stationer. En 

vision av Marcus Wallenberg och Hjalmar 

Mehr var nu förverkligad. 

När tunnelbanan anlades, var även Kymlinge 

tänkt att bebyggas. Man hade tänkt sig ett 

centrum för statliga verk i området, men det 

politiskt opportunt korrekta svängde till att 

verken skulle utlokaliseras till landsorten 

istället. En tunnelbanestation hann man dock 

bygga även om den aldrig togs i bruk. 

Sofi elund, som fanss där Grönlandsparken nu fi nns. Bilden är tagen på vägen mot Kista 

gård, en alléväg som inte längre fi nns. Svänger vi till vänster kommer vi till E4:an 

och till höger Ärvinge gård. Foto: okänt 

Grönlandsparken 

Den västra uppgången till tunnelbanestationen. Den är en nykonstruktion 

från 2009 

26 

Parker i Kista 

Grönlandsparken är Kistas främsta 

park och anlagd på den plats där 

torpen Sofi elund och Båtmanstorp 

fanns fram till 1970-talet. De revs i 

samband med att Kista byggdes. En 

mindre park, Gläntan, fi nns i bostadsområdet. 

En ny park kommer 

att skapas intill Kista gård, den s.k. 

Herrgårdsparken.

Kista Science Center 

John-Olle Persson, fi nansborgarråd i Stockholm tog på 1970-talet initiativ till utarbetande av ett program för 

ett elektronikcentrum i Kista. Han fi ck aktivt stöd av rektorn på KTH, Gunnar Brodin, och Ericssons VD, 

Åke Lundqvist. Programmet blev klart 1985. 

Universitet, KTH 

År 1988 förlades Ingenjörsskolan och en del av Elektronikinstitutionen från KTH i Kista. Detsmma gällde 

Stockholms universitets utbildningar inom data/systemvetenskap. Man började nu tala om Kista som Sveriges 

Silicon Valley. 

År 2002 invigs IT-universitetet ett samarbetsprojekt, kallat ICT-skolan, mellan KTH (en av KTH:s nio 

skolor) och Stockholms universitet. Man slogs sig ner i IBM gamla byggnad och skapade därmed något av 

campuskänsla i kvarteren i området Gallerian, Electrum och IT-universitetet. 

På Campus Kista fi nns 5.000 studerande. I Kista fi nns därmed lika många studenter som på KTH på Valhallavägen. 

Vid KTH:s IT-universitet i Kista fi nns 80 professurer var och en ansvariga för sitt forskningsområde 

och ca 1000 forskare och 800 forskarstuderande. Kista tillsammans med KTH vid Valhallavägen gör Stockholm 

till den ledande europeiska regionen inom högre utbildning och forskning inom IT området. Man 

arbetar med nanoelektronik, materialfysik, fotonik (skapa, styra och registrera fotoner, alltså kvantfysik), 

kretsdesign, elektroniska system, telekommunikation, datorsystem, internet, informationssystem, it-säkerhet, 

mjukvaruteknik, kommunikation och kognition. 

Här fi nns lärare och studenter från hela världen. Internationell konkurrenskraft är en självklarhet inom både 

forskning och utbildning. 

Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet samsas om lokalerna i IBM:s gamla byggnad 

27

Nanolaboratoriet 

Intill Electrum på Isafj ordsgatan fi nns en 

märklig fartygsliknande byggnad i anslutning 

till Electrum; ett laboratorium för forskning 

inom områdena nanoteknologi och mikroelektronik. 

Här fi nns imponerande utrustning 

för att bygga komponenter med en enastående 

precision ända ner på atomnivå. För att de 

avancerade instrumenten skall fungera upptas 

mer än hälft en av utrymmet av fl äktar, pumpar 

och försörjning med alla nödvändiga gaser 

och kemikalier. De stora presisionsinstrumenten 

kräver kylning och miljön måste oft a 

vara kliniskt ren. Ett operationsrum är rena 

svinstian i jämförelse. 

Electrumlaboratoriet är ett av tre stora universitetslaboratorier 

i Sverige som är verksamma 

inom området nanoteknologi och mikroelektronik. 

Chalmers MC2 i Göteborg och Ångströmlaboratoriet 

i Uppsala är de två andra 

och alla tre ingår i nätverket Myfab, som ser 

till att den dyrbara utrustningen och andra 

resureser utnyttjas på ett kostnadseff ektivt sätt. 

Foto: Med tillstånd från Nanolabortoriet 

Electrum 

Nanolaboratoriet 

Electrumlaboratoriet ägs av KTH men verksamheten är ett 

samarbete mellan KTH och Acreo AB, det ledande svenska 

forskningsinstutet när det gäller mikroelektronik och optik. 

I laboratoriet fi nns också ett dussintal andra företag, som 

hyrt in sig i Electrumlaboratoriet för att kunna bedriva egen 

forskning och utveckling av produkter. 

Den laborativa utrusningen i laboratoriet är mycket 

avancerad. Man har bl.a. möjlighet att framställa nya material 

och kvantstrukturer. Inte minst framställs nanotunna 

halvledarmaterial för olika ändamål 

1985 börjar man bygga Electrumhuset som en hemvist för ett Elektronikcentrum i Kista och följande år 

bildas stift elsen Elektronikcentrum, dvs Electrum. Den offi cella invigningen skedde först 1988 av kung Carl 

XVI Gustaf. 

1992 fanns tre forskningsinstitut i Electrum 

Stift elsen Electrum verkar för strategier som säkerställer fortsatt tillväxt i Kista Science City och ett bra samarbete 

mellan forskning, akademi, staden och näringslivet. Tillväxten skall i första hand ske inom forskningsbaserade 

och innovativa tillväxtföretag baserade på tillämpningar av ICT (Information and Communication 

technology). 

Electrumstift elsen driver frågor för högre ICT-utbildning, global tillväxt och innovation och dess styrelse 

består av tongivande representanter från Ericsson, Acreo, IBM, Atrium Ljungberg, Packetfront, KTH samt 

Stockholms stad. Stift elsen Electrum ansvarar också för utvecklingen av en tillväxtmodell enligt Triple 

Helix-principen – Kistamodellen. 

28

Electrum 

Mässan 

År 2008 invigdes mässan i Kista eft er att ha fl yttat från lokalerna i Sollentuna där den funnits i 35 år. Något 

mindre, men mordernare. Totalt 15 000 kvm varav närmare en tredje del är utrymmen för konferenser. 

(Dock är Stockholmsmässan i Älvsjö nästan fem gånger större.) Mässan är tänkt att vara en mötesplats för 

näringslivet. 

Sollentunamässan grundades av Gustaf Dahlén, en av pionjärerna inom mässbranschen i Sverige. 

Läget förefaller idealiskt med tanke på den företagsexpansiva regionen Kista Science City som är ett av 

världens ledande ICT-kluster. I närområdet fi nns drygt 1400 företag, bl.a. Ericsson, Nokia, Microsoft och 

IBM. 

Kista Science City 

Kista Science City kännetecknas av tillväxt och 

mångfald. Här genereras betydande delar av 

Stockholmsregionens och Sveriges tillväxt. I det 

gynnsamma företagsklimatet utvecklas och blomstrar 

företag: nya företag startas och utländska 

företag lockas hit för att etablera sig. Här fi nns det 

möjligheter till sysselsättning och personlig utveckling 

för de boende i området. 

Klustermodell för tillväxt: Ingen enskild organisation, 

företag eller myndighet styr Kista Science City. 

Utvecklings- och klustermodellen bygger på sam- 

Kistamässan - näringslivets samlingsplats 

verkan och nätverkande. Jämför man Kista Science City med andra liknande kluster med kompetens inom 

samma eller angränsande fokusområden är Kista Science City unikt tack vare koncentrationen av företag, organisationer 

och forskare på en liten yta. Idag fi nns c. 8500 företag i Kista Science City. Över 5000 studenter 

studerar ICT och över 1100 forskare är verksamma inom ICT. Det är unikt i Sverige och en av världens snabbast 

växande vetenskapsstäder. 

29

NOD är ett stort och spännande ICT-projekt med invigning 2013 

Atrium Ljungberg bygger NOD - ett nytt kvarter vid korsningen Borgarfj ordsgatan-Kista Gårdsväg (intill 

Stadsdelsfövaltningens byggnad) för lärande, forskning och näringsliv i Kista. Här är det tänkt att Stockholms 

universitet ska samla all datautbildning och -forskning, men byggnaden kommer även sammanföra 

lärande, akademi, forskning, kultur, små och medelstora ICT-företag och skapa en öppen, kreativ och dynamisk 

mötesplats för alla som arbetar, besöker och bor i Kista. Inte minst kommer allmänheten att ha tillgång 

till restauranger och det framtidsvisionära innovationscentret Digital Art Center, DAC, som idag fi nns på 

Kronborgsgränd 13, Ärvinge. 

Arkitektskiss på hur NOD-komplexet är tänkt att te sig. Arkitekt är Scheiwiller Svensson Arkitektkontor. 

Bilden publicerad med tillstånad av Atrium Ljungberg AB 

DAC Digital Art Center på Kronborgsgränd 13, Ärvinge 

DAC är ett projekt i gränslandet mellan kulturpolitik, utbildningspolitik och näringspolitik som avses främja 

lokal och regional tillväxt. Det ska vila på nära samverkan mellan akademi, näringsliv och off entlig sektor och 

bli en arena för utställningar, skapanden och möten, en publik plats som synliggör de positiva eff ekter som 

uppstår i mötet mellan konst, ny teknologi, vetenskap och kultur. 

30

Näringslivet i Kista. Ericsson, IBM, de första företagen i Kista 

Kista är Sveriges viktigaste IT-centrum. Det började år 1976 då Ericssonföretaget SRA, Svenska Radiobolaget, 

fl yttar till Kista och lantbrukaren Bengt Akalla slutar skörda sina åkrar. Sedan rullar det på. Följande år 

fl yttar fl era Ericssonföretag in, tunnelbanan och Kista Centrum invigs. IBM gör entré 1978. 

I Kista fi nns fl er företag och anställda på en begränsad yta än någon annanstans i landet. Av de drygt 28 000 

anställda i ca 780 Kistaföretag arbetar två tredjedelar inom IT-området. Det är alltifrån stora internationella 

till mindre entreprenörsägda IT-företag. Ericsson har sitt internationella huvudkontor i Kista och är också 

områdets största enskilda arbetsgivare. 

Kista är störst på forskning inom IT och 2003 fl yttar Ericsson sitt huvudkontor till orten. 2009 började Ericsson 

fl ytten av all sin verksamhet i Stockholmstrakten till Kista. Lokalerna vid Telefonplan, Sundby Park och 

Älvsjö töms och stängs ned stegvis fram till 2012. 

Ingenstans i landet fi nns så många forskare på en begränsad yta. I Kista räknar man med ca 1000 forskare 

inom näringsliv, akademi och forskningsinstitut. 

Ericssons huvudkontor vid Kistagången / Torshamnsgatan 

Något om framtidsplanerna för Kista (kommunikationer och byggen) 

Framgångsfaktorn för utvecklingen av Kista Science City är de världsledande företag inom IT-området. 

KTH-s etablering av IT-universitetet har skapat en internationell vetenskaplig utvecklingsmiljö, som drar till 

sig internationella storföretag liksom tvecklingsinriktade små och medelstora företag. I Kista Science City 

verkar företag, studenter och forskare mycket nära arandra. Stora satsningar görs på infrastrukturen, att göra 

Kista lättillgängligt med bil så att det blir en attraktiv plats att arbeta och studer på. 

31

Fortune Magazine har listat världens 15 hetaste nya städer för aff ärer och företagande . Stockholm är en av 

städerna på listan – och Kista Science City omnämns som den starkast bidragande faktorn till detta. 

”Th e rise of mobile technology has helped make Stockholm (headquarters city for wireless-gear giant Ericsson) 

an increasingly hot business center. Its Kista neighborhood, somtimes called ”Wireless Valley”, is populated 

by some 700 high-tech companies, including Intel, Motorola, Symantec and Oracle – all working on 

high-end products and services.” 

Det är inte bara näringslivet som växer i Kistaområdet utan även t.ex. 15 000 – 20 000 nya bostäder planeras 

att bli byggda i Kista Science City de närmaste åren. Silverdal, Järvastaden, nya Ursvik och Barkarbystaden 

är alla inråden där det kommer att byggas nya bostäder. I Kista är det främst Kista Gård, Kistahöjden och 

de två 110 meter höga byggnaderna, Kista Torn, som är aktuella. En tvärbana från Alvik till Kista är också 

planerad och den är tänkt att de ska börja byggas 2014. 

En ny stadsdel med bostäder byggs vid Hanstaleden. I mars 2011 såg det ut som på bilden. 

Vägar och gator 

Det har knappast undgått någon att det pågår stora vägarbeten på Kymlingelänken och E18. Det är ett stort 

projekt. Cirka 9 km motorväg med 6 planskilda trafi kplatser, 30 broar, 2 tunnlar à 300 meter och ny lokalgata 

mellan Hjulsta och Rinkeby ska byggas. 

Arbetena beräknas vara helt klara år 2015 och Vägverket beräknar att vägbyggena kommer att pågå augusti 

2010 – december 2013. 

Kista expanderar snabbt och därmed ökar också trafi ktrycket på vägarna. Vid rusningstid är de ibland igenkorkade 

och folk tvingas sitta i bilköer upp till en halvtimme bara för att komma ut från Kista. Det har i 

sin tur ha lett till ökat aggressivt körbeteende och därmed gjort området till ett av de mest olycksdrabbade i 

Sverige. I företagen har detta upplevts oacceptabelt och med tanke på att området är något av en ekonomisk 

motor i Stockholmsområdet har det tvingat politikerna att tillföra enorma belopp skattemedel för att förbättra 

kommunikationerna från och till Kista Science City. 

En hel del vägarbeten har även gjorts inom Kista och där är det Exploateringskontoret som planerat och förbättrat 

trafi ken. Tillfartsvägarna ligger däremot på Trafi kverkets bord. 

32

Trafi ken mot Sollentuna 

För att trafi ken i riktning mot Sollentuna ska fungera, har tre parallella trafi kleder 

byggts om, Hanstavägen, Torshamnsgatan och Kista alléväg. 

Hanstavägen 

Hanstavägen har blivit fyrfi lig och är den viktigaste genomfartsgatan förbi Kista-Husby-Akalla och förbinder 

Kymlingelänken med Akallavägen. Förbindelse till Sollentuna fi nns via rondellen vid Husby som ansluter till 

Turebergsleden. 

Hanstavägen i juli 2009 

Kistavägen 

är ombyggd till en fyrfi lig esplanad, som via Torshamnsgatan blir den nya infarts-/utfartsleden mellan E4:an 

och Kista Centrum. 

Torshamnsgatan 

har blivit en parallellförbindelse till Hanstavägen mellan E4:an och Sollentuna och antas komma att avlasta 

trafi ken genom Kista. Den går via den nya 250 meter långa Esbotunneln genom Töjnanberget till Husbyrondellen. 

På Töjnanberget, Kistahöjden, kommer 240 bostäder i form av par-, rad- och kedjehus att byggas. Via 

den helt nya Lagtingsvägen är Torshamnsgatan förbunden med Hanstavägen. Leden förbinder också företagsområdena 

i Kista och Akalla. 

Kista Alléväg 

som går från Borgarfj ordsgatan i riktning norrut mot Sollentuna förbi Kista gård där den byter namn till Oddegatan 

och ansluter till Torshamngatan, kommer att bli en viktig farled i framtiden. Det är en mycket bred 

väg, 34,5 meter för att rymma den planerade tvärbanan. Här fi nns även en bra cykelväg. 

33

Esbotunneln. På hälarna ovanför tunneln kommer bostäder att byggas 

Den snabba utvecklingen kräver eff ektiv infrastruktur 

Vägbyggena möjliggör en kraft ig regional utveckling med bl.a. cirka 15 000 nya bostäder och lika många nya 

arbetsplatser. Kista gård kommer att ha 900 lägenheter. Byggarbetana på Töjnanberget är tänkt att börja i 

år, 2013/14 kan man börja fl ytta in i de två bostadstornen vid Kista galleria och 2013 börjar man bygga det 

stora bostads-området Kista Äng längs E4:an nordväst om Nokiahuset, numera Ericssons. Totalt räknar man 

med 3 000 nya bostäder i Kista de tio närmaste åren 

De stora vägarnas barriäreff ekter 

En av de stora utmaningarna med planeringen av de stora trafi klederna är deras tendens att bilda barriärer 

så att t.ex. Järvafältet såsom friluft s- och rekreationsområden blir svårtillgängliga för ett eller annat bostadsområde. 

Fältets karaktär med sina speciella ekologiska miljöer är också beroende av att området inte styckas 

sönder. Det är främst Igelbäcken med de kringliggande våtmarkerna och de öppna ängs- och hagmar-kerna 

som tillför grönområdet stora naturvärden. E4:an, stambanan, Kymlingelänken och Akallavägen - korsar 

området och bildar kraft iga barriärer som begränsar sprid-ningsmöjligheter för både växter och djur. Även 

E18 anses vara en barriär för boende i Tensta, Rinkeby som vill nyttja Järvafältet. 

För att minska E18:s barriäreff ekt mot Järvafältet, kommer delar av vägen att över-däckas. Det kommer att 

ske på dels ett knappt 300 meter långt avsnitt av motorvägen vid Rinkeby och dels ett ungefär lika långt avsnitt 

vid Tensta. På överdäckningen kommer bostäder att byggas. 

Bullerstörning 

Idag alstrar trafi ken för mycket bullerstörning vid säväl Kymlingelänken som E18. Riktvärdet för bostäder 

är max 55 decibel (A) och idag har vissa bostäder i Rinkeby upptill 58 dB (A) vid marknivå, men det fi nns 

platser med betydligt högre värden. Vid översta våningen på vissa hus har man mätt upp till 72 dB (A). 

34

När det gäller Järvafältet ligger bullernivåerna klart över riktvärdet i en 250 meter bred zon längs vägen. 

De nya vägbyggena kommer att innebära en betydligt lägre bullerstörning genom att E18 kommer att ligga 

lägre än tidigare. Dessutom monteras bulerskydd på broarna längs en stor del av både E18 och Kymlingelänken. 

Det kanske inte hjälper så mycket för bostäder, som ligger högre upp i husen, men där har fasadernas 

fönster åtgärdats så trafi kljudet inte ska tränga in i lägenheterna. 

Trafi kplats Kista som den kommer att bli enligt tecknaren Kristoff Laufersweiler. Bilden publicerad med Trafi kverkets tillstånd. 

Landskapsåtgärder 

Eft ersom vägarna går genom det känsliga Järvafältet, kommer bullerskyddet här att bestå av en vall, som på 

ett naturligt sätt ska passa in i den kuperade naturen. 

Skärmar/murar kommer att fi nnas på broar. Längs vägarna planteras nya träd, buskar och blommor. Broarna 

kommer att ges en ytbehandling, som ska passa i miljön och bropelarna blir mjukt runda. Broarnas 

undersidor blir släta. Även skuggspelet under broarna försöker man ta hänsyn till och tanken är att skapa en 

ljus och behaglig miljö. 

När ombyggnaden av bron är klar 2013 ska en ny bäckfåra 25 meter norrut grävas. Bäckens botten förses 

med sten och sälg planteras. 

Arkeologiska undersökningar 

En hel del arkeologiska utgrävningar har utförts inför väggbyggena, men i Kista har inget som skulle föranleda 

några ytterligare arkeologiska åtgärder, påträff ats. I Rissne har man dock hittat ett 30-tal gravar, som man 

tittar lite närmare på. 

35

Med ett par undantag kommer gravfält och boplatser med spår från förhistorisk tid, inte att påverkas av vägbyggena. 

Det gäller även det ålderdomliga kulturlandskapet kring Igelbäckens dalgång, som fått sin prägel av 

att jordbruk enda sedan järnåldern. 

Trafi kplats Ärvinge. Teckning av Kristoff Laufersweiler. Bilden publicerad med Trafi kverkets tillstånd. 

Igelbäcken 

När E18 är ombyggd kommer vägdagvattnet 

att renas innan det kommer till 

Igelbäcken. Idag rinner vägdagvattnet 

orenat ut i bland annat Igelbäcken. 

För att inte skada Igelbäcken under 

byggnadstiden, har man byggt en ny 

140 meter lång kulvert under Kymlingelänken. 

Den ska skydda bäcken 

och den sällsynta fi skarten grönling 

under de fyra år byggnadsarbetena tar. 

När ombyggnaden av bron är klar 2013 

ska en ny bäckfåra 25 meter norrut 

grävas. Bäckens botten förses med sten 

och sälg planteras. 

Stor hänsyn har tagits till Igelbäcken och allt tyder på att den klarat vägbyggena 

mycket bra. Teckning av Kristoff Laufersweiler. Bilden publicerad med Trafi kverkets 

tillstånd. 

E18-Kymlingelänken ett dyrt projekt 

Totalt kostar projektet ca 3 miljarder kronor och den totala byggtiden är sex år. Till det kommer de nu färdiga 

vägförbättringarna inom Kista. Emellertid minskar arbetsinsatserna påtagligt eft er 2013. 

36

Helenelund - pendeltågstationen för de som arbetar eller bor i Kista 

Stationen öppnade år 1922 som lokaltågshållplats på dåvarande Norra stambanan 

Järnvägen här drogs på 1870-talet , men det vi idag kallar Helenelund var 

på den tiden tämligen obebott. På 1900-talet började ett villasamhälle 

växa fram och fi ck namnet Eriksberg. Behovet av en tågstation uppstod 

och 1922 var den klar. Den fi ck namnet Helenelund eft er torpet Helenalund, 

folkligt kallat Lenalund. Där bodde bonden Erik Lukasson tillsammans 

med sin hustru Helena Gustafsson redan på 1840-talet. Stugan 

hade fått sitt namn eft er denna Helena Gustafsson. År 1846 blev Helena 

änka, men bodde kvar med sina söner tills hon 1861 dog 74 år gammal. 

Eft er henne kallas området inte längre Eriksberg utan Helenelund. Lenalund för c 100 år sedan 

Lenalunds torp idag fi nns på Lenalundsgatan WGS 84 (lat, lon) N 59° 24.806’, E 17° 57.768’

Den off entliga konsten i Kista 

Kista torg 

Ursprungligen komponerades torget som ett slags konstverk. Det 60-tals präglade Kista torg byggdes 2005 

om för för 25 miljoner kronor till något ganska sterilt med tunga granithällar, trappor, murar, ramper och 

torgbeläggning med smågatsten samt en inramning med lindar. Torgets gamla konstnärliga utsmyckning har 

i stort sett behållits även om en del av symboliken har försvunnit. Olle Nymans spännande skulptur, ”Stenkvinna”, 

har lyft s fram ur skuggorna och fått en mera framträdande plats i trappkomplexet. Dammen med 

Bertil Johnsons kulptur ”Ljusträd” har fl yttats något och därmed har också en del av tankarna kring det gått 

förlorade. 

Bertil Johnson, som var 1:e arkitekt i Stockholms stad fram till 1992, berättar att det gamla torgarrangemanget 

skulle kommunicera bilden av ett ljusträd som tränger upp genom marken, spränger 

asfalten varvid ringar bildas runt omkring (de vita koncentriska cirklarna som fi nns kvar). Fontänen omgavs 

av ett antal ljuspollare, som dock inte fi nns kvar. De hade en innefattning av prismaformad akrylglas som 

skulle föra tankarna till något av moderna kristallkulor för den då framväxande kiselindustrin. 

Allt kommunicerar en stark symbolik: Kista är ett centrum för elektronikindustrin och inom 

halvledartekniken (transistorer och dylikt) används oft a fosfor som s.k. n-dopning. Fosfor kommer 

från det grekiska ordet φωσφορος [fōsforos], som betyder ”ljusbringare”. Atomnumret är 

15, dvs det fi nns 15 elektroner. Följaktligen skulle Ljusträdet ha femton lampor,ljus, som snurrar 

runt i cirklar ovanför torgplanet. Bilden visar det ursprungliga ”trädet”. Dagens träd har fått 

lamporna ersatta med små ljusdioder. 

38 

En liknande trädskulptur 

som den som fi nns på torget, 

fi nns i Rågsveds centrum, 

1961. 

Ljuspollare, ett slags ”kristallkulor” 

som gav markljus på en del av 

torget och siade om en ljus framtid 

för halvledarindustrin i Kista.. 

De försvann vid ombyggnaden av 

torget

Olle Nymans ”Stenkvinna” 

”Stenkvinna” eller ”Madam Makadam Petronella” som skulptören, professor Olle Nyman 

(1909-1999), kallade henne. ”Petronella” är en feminisering av ”Petrus”, som betyder 

”klippa”. Den är skapad på platsen och uppbyggd med sprängsten från arbetsplatsen 

när Kista byggdes och fogad med cementbruk. Den blev färdig 1977. Skulpturen tillhör 

Stockholms stad. 

Hör ser vi de koncentriska 

ringarna runt 

ljusträdet som bildas 

när det spränger sig 

upp genom asfalten. 

Koncentration 

Eva Langes skulptur ”Koncentration” i Ärvingeskolans entré. Eva Lange är född 13 

oktober 1935 i Stockholm, gått på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm 1953-64 

och varit lärare i skulptur och teckning 

på Birkagårdens folkhögskola. En kopia i lettisk granit fi nns vid entrén till förlossningsavdelningen 

på Visby lasarett. Den avbildade skulpturen i Ärvingeskolan uppges 

tidigare funnits utanför Stadsmuséet. 

39 

Torgets sidor var tidigare försedda med 

höga kandelaberstolpar med kronor av 

sex sammansatta armaturer. Kronan har 

formen av tre vikingayxor med syft ning till 

den gamla kulturbyggd som Kista vittnar 

om. Torget var då ljusare än idag, men 

stolparna kördes sönder och underhållet 

var eft ersatt. De försvann allteft ersom.

Lars-Erik Husbergs ”Skuggan” (N 59° 24.100’, E 17° 56.342’) 

Vid Ärvinge skola fi nns Lars-Erik Husbergs skapelse, ”Skuggan”. ”Hon är gjord i brons och står på en hög granitsockel. Ögonlocken är 

sänkta och över sig har hon ett huckle. Den ena handen är öppen och mottagande, den andra knuten. Hon står där och tar emot 

det öde som träff ar henne. Skuggan speglar relationen mellan föräldrar och barn eller andra relationer som har med frigörelse att göra. 

Konstnären vill att vi plockar fram vår fantasi.” (Citat från HSB-bladet, Kistanytt, i december 1980). SISAB äger statyn. 

Lars-Erik Hugberg (1913-2006) bodde i Lidingö 

40

Muralen i Ärvingeskolans parkområde ( N 59° 24.098’, E 17° 56.389’ ) 

Emaljplattorna har elever i Ärvingeskolan tagit fram under ledning av bildläraren Håkan Björling. 

Målskottet ( N 59° 24.066’, E 17° 56.342’ ) 

Den skulpturala utsmyckningen i målat stål på Ärvingehallens nordöstra fasad är utformad av konstnären Curt Asker och har fått 

namnet ”Målskottet”. Den sattes upp 1986 av Stockholms kommun. Ursprungligen var den ett förslag till “Nacka Skoglunds minne” för 

att hedra en av våra första fotbollsproff s. Den kom till i samband med den skulpturtävling utlystes där - förutom Curt Asker - 

Tomas Qvarsebo och Olle Adrin deltog . Tävlingen vanns av Olle Adrin med förslaget “Vi möts vid målet”. Det konstverket blev sedan 

utfört i rostfritt stål och uppsatt 1984 i korsningen av Katarina Bangata och Brännerigatan. Curt Askers bidrag hamnade i Kista. 

41

Kista Servicehus ( N 59° 24.157’, E 17° 

56.447’ ) 

Fastigheten byggdes 1977 och består av 3 st 

parallella huskroppar sam är sammanbyggda 

av lågdelar. 

Skulpturen lär föreställa ett äpple, men konstnären 

är det ingen som vet vem är. Kan det 

vara Brommakonstnären Olof Th orvald Ohlsson? 

Liten betraktare (N 59° 23.987’,E 17° 56.275’ ) 

Nicke Roséns ”Liten betraktare under blommigt täcke” är ett märkligt och något makabert konstverk. Konstnären 

berättar att det är inspirerat av ett barndomsminne av Buddhastatyer i Th ailand. Barnet ser lite övergivet 

ut på grässlänten vid Igelbäckens skola, men – enligt konstnären – tycks det le när barnen leker och 

klänger på det. 

42

Lars Erik Falks skulptur på tunnelbanestationen (N 59° 24.193’,E 17° 56.534’ ) 

Det första konstnärliga uttrycket en Kistabesökare möter är ett slags bekräft else på just det man väntar sig, nämligen de 16 meter höga 

aluminiumprofi lerna i 73 graders vinkel som fi nns på tunnelbanestation. 

Konstnären Lars Erik Falk, som för övrigt designat hela stationen, har målat stängerna så att avresande mot City ser stängerna i rödaktig 

färg, medan de hemresande möts av lugna blå-gröna kulörer. Verket är från 1980. 

Lars Erik Falk är född 1922 i Uppsala och har sin konstnärliga utbildning från Isaac Grünewalds målarskola i Stockholm och Otte 

Skölds målarskola i Stockholm. Han har hämtat sin inspiration från europeiska traditionen, Bauhaus, De Stijl och den ryska konstruktivismen. 

Electrum (N 59° 24.348’,E 17° 56.897’) 

Skulpturen fi nns i Electrums atrium, på det som en gång i tiden var en boulebana. Den är skapad av holländaren 

Willem Kind (fodd 1947 i Rotterdam) och donerad av provinsen Drenthe till Stockholms stad som ett tack 

för samarbetet med svenskt näringsliv. Den 2,5 meter höga skulpturen överlämnades av Emmens borgmästare 

den 27 maj 1991 till kung Carl VI Gustaf. Informationsskylten vid skulpturen är sedan länge borttagen 

43

Smeden i Kista 260 cm av Bo Adamsson 1980 (N 59° 24.224’, E 17° 57.520’ ) 

Bo Åke Adamsson, målare, skulptör, grafi ker, född i Stockholm 1941. Bo Adamsson bedrev konststudier på Real Academia de Bellas 

Artes i Spanien 1963. Eft er vidareutbildning i bronsgjutning vid Konstakademin i Stockholm.1975 till 1977 har ett fl ertal skulpturer 

gjutits, bl.a. det mästerliga Schackets fi gurer och en serie ballerinor, som väckt stor uppmärksamhet. 

Konstnären berättar: ”Smeden”tillverkades i slutet av 70-talet och tog c:a 4 månader att få ihop. Snickare Nils Lundberg stod modell 

för armen. Gjutningen utfördes på konstgjuteriet Kalmex i Svedala av gjutmästare Eriksson. Totalvikten för skulpturens fem delar blev 

ganska precis 1 ton.” 

44

45 

”Growing Chaire” 

i Grönlandsparken 

( N 59° 24.254’, E 17° 57.099’ ) 

Konstnär: I Michel Bussien (2009). 

Konstverket består av två likadana 

plexiglasstolar, men jag lyckades inte 

ta någon vettig bild på dem tilsammans.

Venus födelse ( N 59° 23.825’, E 17° 56.927’ ) 

”Venus födelse” fi nns i Kronborgsgränd och konstnär är Erik Åkerlund. 

Verket är daterat 1993 

Alfred och Amalia Årfelts relief 

på Kista gymnasiums lastbrygga 

( N 59° 24.255’, E 17° 57.559’ ) 

En lastbrygga har klätts med reliefer, avgjutningar 

av verktyg. Balustraden är gjord av 

byggstenar som var och en utgör en hålrumsform. 

Här fi nns också några bänkar byggda av 

samma hålform. 

Kista gymnasium fi nns i industriområdet på 

adressen Torshamnsgatan 10-12 

46 

Forumdammen ( N 59° 24.341’, E 17° 56.704’ ) 

Konstnären är Tommy Östmar (1934-2007). 

Skulpturen gjordes kring 1985, gjuten på Bergmans 

Konstgjuteri. 

Professor i teckning vid Kungl Konsthögskolan 

1976-86. Ledamot av Konstakademien. 

Tilldelad Prins Eugen medalj 1998.

Till höger 

“Anita och Sofi a” 

Trafi kplaneringen av de nya förorterna hade till uppgift att separera bil- 

och gångtrafi k. För anläggning av gångtunnlar utformades prefabricerade 

betongelement för att som snabbt kunna byggas. Till dessa väggelement behövdes 

en ny gåntunnelarmatur, dels för att anpassas till produktionen, dels 

för att få belysning som kunde motstå åverkan. Armaturglaset formades i 

tjockt opal akrylglas och för glödljus. Den kom att kallas för “Anita”. eft er 

vår artist Ekberg i Italien. Snart utvecklades urladdningslampor och en ny 

konstruktion behövdes. Den nya armaturen blev större till kupan och kom 

att benämnas “Sofi a” eft er den italienfödda Sofi a Loren. Armaturen “Sofi a” 

är fortfarande den mest vanligt förekommande som gångtunnelbelysning i 

hela Sverige. 

Till vänster 

Blomsterställning? ( N 59° 24.286’, E 17° 56.739’ ) 

Ett konstverk eller något annat? Verket fi nns i den parkliknande innergården 

där vi hittar restaurangen (den röda byggnaden 

som syns bakom buskarna) ”Kenths matsalar” och FOI,Totalförsvarets 

forskningsinstitut med adressen Gullfossgatan 6. 

Birgit och draken, träskulptur av Octavian Pirvan, på Eggeby gård 

( N 59° 23.878’, E 17° 55.194’) 

Octavian Pirvan är skulptör. Han skapar av material han hittar omkring 

sig. Octavian Pirvan är klassiskt skolad bildhuggare utbildad på konsthögskolan 

i Rumänien. 

Get på Eggeby gård av Stina Alm ( N 59° 23.917’,E 17° 55.155’ ) 

Stina Alm, född 1955, är utbildad på Konsthögskolan i Stockholm 

47

Vinterlöv av Eva Lange N 59° 23.914’, E 17° 55.165’ 

Skulptur på gräsplan framför Eggebygårds huvudbyggnad. Eva Emilia Lange är född 1935 i Stockholm, utbildad på Konstfackskolan 

och Konsthögskolan och varit lärare i skulptur och teckning på Birkagårdens Folkhögskola. 

Hällristning av Maria Eriksson N 59° 23.845’, E 17° 55.355’ 

Konstverket fi nns nära runstenen i Eggeby. den inskurna skrift en är ”Kanske, men jag vet inte riktigt” 

48

Valp i världen, 1975 

WGS 84 (lat, lon): 

N 59° 24.676’, E 17° 55.352’ 

Hunden tillhör skulpturserien “7 hundar 

och en katt” av Sonja Pettersson. 

Sonja Pettersson, född 1935, utbildade 

sig på Konstfack i Stockholm 1956- 

61 och på Kungliga Konsthögskolan i 

Stockholm 1961-66. Hon har gjort sig 

känd för skulpturer av djur, framför allt 

hundar. 

Sonja Pettersson är gift med konstnären 

Åse Christian Danell. Hon bor och 

arbetar i Heby. 

Hundskulpturerna i Husby 

49 

Medusen, 1975 


N 59° 24.667’, E 17° 55.391’ 

Hunden tillhör Sonja Petterssons 

skulpturserie “7 

hundar och en katt” av Sonja 

Pettersson. Av dem fi nns fyra 

skulpturer kvar. Medusen var en 

av konstnärens bullterriers, en 

hängiven kattjägare. 

Här var det tänkt att även en 

katt, uppjagad i en lyktstolpe, 

skulle fi nnas. Katten är i brons 

och heter Felicia, men är numera 

försvunnen och ingen 

tycks veta var den är. SISAB är 

ansvarig. 

Yorgi, 1975 


N 59° 24.677’, E 17° 55.316’ 

Hunden tillhör skulpturserien “7 

hundar och en katt” av Sonja Pettersson 

och fi nns utanför idrottshallen i 

Husby.

Off entlig konst i Husby 

Hundskulptur av Sonja Pettersson 


N 59° 24.676’, E 17° 55.350’ 


N 59° 24.489’, 

E 17° 55.610’ 

Ett monumentalt arrangemang 

i Husby. Uppgift er 

om konstverket och dess 

upphovsman saknas. 

Göran Nilsson målningar på keramikplattor 

fi nns på Nidarosgatan 

50 

Grönlingen står som väktare vid 

entrén vid Husbybadhus. 

Konstnär: Mikael Pauli

Minnesstenen på Järvafältet över bussolyckan i Måbødadalstunneln, Norge ( N 59° 24.015’, E 17° 55.527’ ) 

Den 15 augusti 1988 inträff ade en katastrofartad bussolycka i Måbødalstunneln, 18 mil öster om Bergen i västra Norge. Ombord på 

bussen fanns 31 personer – skolelever i årskurs sex i Kvarnbackaskolan och några av deras föräldrar – på skolresa. I början av en lång 

vägtunnel upphörde bussens bromsar att fungera. För att bussen inte skulle störta ned för ett stup vid slutet av tunneln, försökte bussföraren 

minska hastigheten genom att styra in mot bergväggen. Tolv av barnen, 12 år gamla, och fyra föräldrar inklusive bussföraren 

dödades. De övriga elva barnen och fyra föräldrar fi ck mer eller mindre allvarliga skador. 

Minnesstenen fi nns på Järvafältet omgiven av körsbärsträd, en koppling till Astrid Lindgrens Nangijala. 

Kista kyrka, minnesplatsen 

51

Kista kyrka 

Kista kyrka är ritad av av arkitekten ungerskfödde Zoltan Bedecs (1933 - 2005) och invigdes 1 oktober 1978. Kampanilen, dvs klocktornet 

uppfördes 1979. Korset på taket är konstruerat som en stor lanterninhuva och kom till 1984. Det vill associationer till ett fyrtorn, 

dvs Kyrkans uppgift att rätt leda seglarna på livets hav rätt. Kyrkans åttkantiga grundstruktur betecknar i kyrkosymboliken oft a 

pånyttfödelsen och ibland ser man talet 888 som symbol för Kristus, dvs. den gudomliga pånyttfödelsen i den trefaldiga kärlekens och 

kunskapens sammanvävda cirklar). Byggnaden är murad med osorterade tegel och hörnen är avrundade med snedförband. Det ska 

vara ett uttryck för knäppta händer i bön. 

Stadsplanerarna ville att kyrkan skulle byggas med samma gulbruna tegel som Ärvingeskolan, men församlingen motsatte sig detta och 

det blev rödbruna tegel istället. 

52

Kyrksalen i Kista kyrka 

Kyrkorummet får sitt ljus från en 14 meter hög lanternin. Totalt fi nns tolv fönster, samtliga med glasmålningar i starka färger De fyra 

största blyinfattade fönstren avbildar frälsaren med madonnan, mästaren och Ordet, den Helige Ande samt korsfästelsen. De triangelformade 

fönstren symboliserar livets träd. De fyra stora ljuskronorna med runda lampor förmedlar symbolikens druvklasar. Orgeln har 

22 stämmor och är tillverkad av Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. 

Ett litet Mariaaltare fi nns i kyrkorummet. Man kan undra vad reformationens män tänker om det? 

53

“Kyrkbacken” 

54 

Altaret murat i samma stil som byggnaden i 

övrigt. Ljusstakarna på altaret är tilvekade av 

betong. Att det är två till antalet brukar vara ett 

budskap om lag och evangelium eller Krist gudomlga 

och mänskliga natur.

Skulptur i Kista kyrka 

På muren väster om altaret fi nns en 1600-tals skulptur 

som föreställer Maria, Jesusbarnet och Johannes 

Döparen. Stockholms stadsmuseum har lånat ut den till 

kyrkan. 

55 

Den åttkantiga dopfunten i centrum av kyrksalen är gjuten 

i cement med förgylld dekor. Talet åtta brukar i kyrkosymboliken 

uppfattas som pånyttfödelsens tal. 

Kristus betecknas ibland med talet 888, vilket är skulle då 

syft a på den gudomlaga pånyttfödelsen i Fadern, sonen och 

Den Helige Ande. Kyrkbyggnaden har också en åttkantig 

form. 

I bildkanten längst till vänster vid ambon skymtar piscinan 

som en del av kyrkmuren. Piscina är ett avlopp i kyrkrum 

för t.ex. använt dopvatten i så att det hamnar i vigd jord.

Kryptan i Kista kyrka, amfi teatern 

Maria-kapellet fi nns i bottenvåningen och är ett fönsterlöst rum. Det har golv av klinker och väggar na och taket är klädda med en 

träpanel på kopparplåt. Ett mycket vackert rum där även små begravningsgudstjänster hålls. 

56

Under de stora glasmålningarna sitter reliefer av koppar, som föreställer evangelistsymbolerna. De är tillverkade av Rolf Karlsson. 

Matteus, bevingad människa (inte ängel) därför att hans evangelium börjar med Jesu släkttavla, hans sanna mänskliga natur. 

Markus, lejon därför att hans evangelium börjar med Johannes döparen som “Rösten av en som ropar i öknen”. I öknen är det lejonet 

som hörs. 

Lukas, oxen därför att hans evangelium börjar med Sakarias off er i Jerusalem. Oxen är ett off erdjur. 

Johannes, örnen därför att hans evangelium börjar med det himmelska Ordet som är Gud. På himlen ser man örnar. 

Korset som lanterinhuva vill vara ett 

fyrtorn för människor över livets stormiga 

hav. 

De fyra stora kyrkfönstren i Kista kyrka skapade av Zoltan Bedecs 

Kristus i Marias famn , Kristus och Ordet, Den Helige Ande och Korsfästelsen 

57

Vällingklockan från Kista gård på kyrktorget i Kista kyrka 

Sejlare åldermannen i Stockholm, J. S. Liebert blef egare af Spång-Kista 1april 1816. 

När man trött från sysslan går 

kroppen sin förfriskning får 

Kyrkfönstren längs taket i Kista kyrka 

De fyra triangelformade färggranna fönstren är symboler för träd. Livets träd? 

58

Altartavlan i Mariakapellet. Krucifi xet är donerat av Zoltan Bedecs och varit det som inspirerat arkitektens färgsättning av hela kyrkan. 

Ett antikfynd från Jylland, hävdar Zoltan Bedecs. 

59

Akalla kyrka 

Kyrkan är ritad av arkitekt Hans Wieland och invigdes 1976. Används 

numera inte så oft a till gudstjänster. 

Nedan: Spånga kyrka 

Kyrkans äldsta delar är från tiden mellan 1175 och 1200. 

Den 1 januari 2010 sammanslogs Kista och Spånga församlingar för 

att förhindra att Kista församling skulle gå i konkurs. 

Spånga-Kista församling har 82000 invånare i området, men endast 

25 procent är medlemmar i Svenska kyrkan. 

60

Mångreligiöst 

I Kista/Husby/Akalla har 72 procent invandrarbakgrund 

och de fl esta av dessa invandrare är 

muslimer. En mindre moské fi nns i Husby (fyra 

i Rinkeby och två i Tensta). Evangeliska Frikyrkan, 

med rötterna i de pursvenska baptistiska 

samfunden Örebromissionen och Helgelseförbundet, 

verkar sedan området byggdes och inte 

hade några invandrare. Den har sin verksamhet 

i Husby kyrka och är praktiskt taget helt inriktad 

mot kyrkligt arbete bland den invandrade befolkningen. 

Islam 

“Husby moské”, Islamiskt kulturcentrum. Islam är det överlägset 

största religiösa samfundet i Kista 

Hinduism 

Kyrkan byggdes 1976 eft er ritningar av arkitekt Karl-Erik Hjalmarsson 

Evangeliska Frikyrkan 

Nedan Helenelundskyrkan på Sollentuavägen 74, som tillhör 

samfundet Evangeliska Frikyrkan. Ursprungligen var byggnaden 

en biograf, byggd på 30-talet i vacker funkisstil. 

Buddhism 

Buddhist Vihara är en växande församling och fi nns i en villa i Jakobsberg. Templet är i Th eravada-traditionen. 

Det etablerades 1985 av “Th e Sri Lanka-Sweden Buddhist Association” i samband med att den första 

högt ärade munken anlände till Stockholm för att bo på templet. Det är det första buddhistiska tempel som 

någonsin grundats i Skandinavien och dess medlemmar kommer huvudsakligen från Sri Lanka. 

I Stockholm bildades Hindu Mandir Society på 1980-talet. Det första stora hindutemplet kunde invigas 1998 i Helenelund i Sollentuna, 

ett f. d. daghem med fritidsgård nära pendeltågsstationen. Byggnaden uppfördes på 1940-talet eft er ritningar av stadsarkitekt Gunnar 

Leche i Uppsala 

61

Kistastenen U75 

Framför Kista gård stod tidigare en runsten. Det var antagligen 

inte stenens ursprungliga plats utan hade fl yttades dit i 

samband med ett vägbygge vid sekelskift et. På den tiden var 

det helt enkelt status att ha en runsten framför porten. Var 

den här runstenen ursprungligen stått är okänt 

Texten på stenen är : “Sigvid lät resa denna sten eft er sin 

fader Egvid och sin moder Holmfrid och Jovurfrid.” 

Namnet Jovurfrid är unikt och endast känt från den här 

runstenen. 

Husbystenen U74 

Stenen fi nns alldeles intill vägkanten till grusvägen mellan 

Husby gård och Akalla by. Den är ristad på 1000-talet 

av en välkänd runristare vid namn Visäte. 

Runstenar i Kistas närområde 

Eggebystenen U69 

Eggebystenen - sannolikt ristad av Gunnar - är troligen 

den äldsta runstenen på Järvafältet. Orsaken till 

den gissningen är att stenen saknar drakslingor eller 

djurhuvuden, något som blev högsta mode på 1000-talet. 

Stenen fi inns ett par hundra meter öster om Eggeby 

och låg vid den väg som en gång i förband Eggeby med 

Rinkeby.Av inskrift en förstår man att den stått vid 

en bro, som Ragnaälv byggt. Exakt var den här bron 

fanns, är inte klarlagt, men troligen står stenen på sin 

ursprungliga plats. 

Här står: “Ragnälv lät göra denna bro eft er Anund, sin 

gode son. Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han 

förtjänade. större minnesvårdar skola icke varda till; 

moder gjorde den eft er sin ende son.” 

Runstenen vid Kummelby kyrka, NF1953 

Runstenen står rest på ungefär den plats den hittades 1953. 

“Helga lät resa denna sten eft er Svarting, sin man, och eft er Östen 

och eft er Häming, sina söner. Igulfast ristade” 

62 

Vid Husbystenen fi nns även en bautasten.

Hanstastenen vid Hägerstalund, U 73 

Hanstastenen är en av två stora runstenar som tillsammans utgör en enhet. De är dock inte längre tillsammans. 

Stenen vid Hägerstalund står ungefär på sin ursprungliga plats medan den andra fi nns sedan 1896 på 

Skansen. Stenarna anses vara de intressantaste på den här delen av Järvafältet. 

Det stenarna berättar är att Inga hade två söner, Ärnmund och Ingemund. De dog i Grekland. Hennes man 

dog också så hon ärvde gården. När sedan Inga dog, blev hennes bröder arvtagare och det var de som reste 

stenarna. 

Hanstastenen vid Hägerstalund 

Granbyhällen i Husby 

Ristningen upptäcktes 1941 och exakt vad 

där står har inte gått att uttyda. Sprickorna 

i stenen är för många och under senare år 

har den dessutom vittrat mycket kraft igt. 

Vid Spånga kyrka fi nns fl era runstenar. 

Åtminstone fi nns inmurad i kyrkväggen. 

Bautasten i Husby 

En sten utan skrift (bautasten) fi nns mitt emot Husbystenen vid 

den mycket gamla vägen mellan Husby och Akalla. Man vet ingenting 

om den, men strax intill den fi nns ett järnåldersgravfält. 

63

Gårdar på Järvafältet 

Eggebygård 

Huvudbyggnaden är från 1886. Den första vittnesbörden om platsen runt Eggeby är runstenen U69. Se sidan 

om runstenar i detta dokument. 

Den första kända bonden på Eggeby var Anund Svensson på mitten av 1400-talet. På den tiden var gården 

också prästgård, Spångas första. 

Förmodligen har gården alltid befunnit sig på den höjd den befi nner sig idag. Dock är dagens huvudbyggnad 

inte mer än c 100 år gammal. 

Vid Igelbäcken intill Eggeby fi nns en bassäng i betong, 10 gånger 5 meter. Den byggdes vid tiden för första 

världskriget och var en tvätt- bassäng för soldaterna. Se nedan. 

Föreningen Järva Folkets Park bedriver en omfattande verksamhet och ansvarar för Eggeby gård, som har 

tusentals besökare varje år. Inte minst förekommer konstutställningar . På Eggeby fi nns också Naturskola, 

som är en sorts fältskola, som drivs av utbildningsförvaltningen. Café Grönlingen fi nns för den som vill ta en 

kopp kaff e. 

Eggeby gård 

Igelbäcksdammen 

Resterna av en baddamm, som bygdes 

av militären någon gång under den tid 

Järvafältet var ett militärt övningsområde. 

Igelbäckens vatten leddes in genom en 

port längst till höger på bilden (syns inte) 

och dammen tappades ur genom porten 

på bildens övre del. Detta var möjligt då 

Igelbäckens vattennivå var betydligt högre 

för femti år sedan än vad den är idag. 

64

Granby gård 

Gården nämns i urkunder från 1200-talet 

och är därmed den gård på Järvafältet 

som har den äldsta skrift liga dokumentationen. 

Gården har varit undersälld Eggeby gård 

och senare Husby gård. 

Av Granbys byggnader fi nns endast 

bostadshuset och några utbyggnader 

kvar. Det är delvis mycket gammalt, men 

är tillbyggt fl era gånger och är troligen 

också fl yttat. 

På området hade också militären en del byggnader. Mest intressant är den Svea Livgardet hade uppfört för ett 

stridsvagnskompani. Granby blev övningscentrum för Sveriges första tanks. 

En märklighet är att inga forngravar hittats på området. En möjlig förklaring är att Granby helt enkelt inte är 

äldre än c 800 år. En annan att gravarna förstörts av jordbruket. 

Granby är idag en privat bostad. 

Huvudbyggnaden på bilden är från mitten av 1800-talet 

Kymlinge gård (ovan) 

Gården nämns första gången 1347, men gravfält från järnåldern vittnar om att den är betydligt äldre än så. 

Under 1500-talet var Kymlinge en by med två gårdar och på 1600-talet blev dessa två gårdar krongårdar under 

Ulriksdals slott. 

Fyra torp var underställda Kymlinge: Killingtorp, Linvävaretorp, Nykrogen och Rådan. Killingtorp fi nns kvar 

som privatbostad och Rådan fi nns vid Edsviken och ser ut som allt annat än ett torp. 

65

Hägerstalund 

De två runstenarna (den ena fl yttad till Skansen) framför gården är cirka 1000 år gamla och är direkt kopplade 

till gården. Dagens huvudbyggnad är troligen från början av 1700-talet, men ombyggd många gånger. 

Gården var på sin tid Spånga sockens näststörsta med 380 tunnland. Större var enbart Hässelby slott. 

Gården ligger intill Barkarby fl ygfält, F8, och fungerar idag som värdshus. Jordbruket lades ner 1954. 

Hästa gård 

Hästa gårds anor går tillbaka till 

1500-talet. Dagens huvudbyggnad 

är dock resultatet av en ombyggnad 

på 1800-talet. Fasadens 

vitputs ser dock ut som 1700-tal. 

Gården har försäljning av ekologiskt 

producerade produkter, bl.a. 

fårkött och ägg. Järvafältets popuäraste 

café fi nns här. 

Sedan 1995 driver 4H i Stockholm 

gården som ett ekologiskt jordbruk. 

Namnet Hästa har en koppling 

till ordet “hässja”. Har inget med 

hästar att göra. 

Upplysningsvis kan också nämnas att det spökar i hagen mellan Hästa gård och Igelbäcken. Området kallas 

“Stormors hage”. Stormor bodde här och fi ck totalt 18 barn, men inte med den som var hennes ungsomskärlek. 

Detta gjorde henne bitter och än idag blir hon irriterad om något kärlekspar dyker upp på området. Både 

synligt och hörbart. 

66

Husby gård 

Gården är en utveckling av ett torp under Storgården i Akalla. Den dateras till början av 1800-talet och de 

äldsta byggnaderna är något yngre än så. 

Jordbruket lades ner 1959 och idag är gården ett friluft sområde med bl.a. ett café. 

Idag är det omtyckt rekreationscentrum för framförallt Husbyborna, men konsthallen, som drivs av Husby 

Konst- och Hantverksförening, lockar även besökare från trakterna omkring. Ett café med hembakt förhöjer 

utbytet av besöket. 

Redan under förhistorisk tid fanns här en gård med namnet Husby. Det var ett vanligt namn på gårdar som 

var satta under kunglig förvaltning för att driva in naturaskatter (smör, fl äsk, hö, ved). Det forntida Husby 

med ansvar över Attundalands folkland låg dock i Sollentuna. Det var i sin tur indelat i hundare som var 

och en hade ett Husby med förvaltningsrätt. Husby på Järvafältet var kanske ett sådant. Tingsstenarna, som 

nämns redan 1347, tyder på det. 

På 1300-talet ersattes hundarena med häradena. 

67

Akalla by 

Byn nämns första gången 1323 och än idag står ganska många relativt gamla byggnader på sina ursprungliga 

platser. Den anses vara en av de bäst bevarade byarna i Stockholmstrakten. Området har dock äldre anor än 

så och arkeologiska fynd tyder på att det varit bebott sedan bronsåldern. En off ersten, en off erkälla, vikingagravar 

vittnar om en mycket tidig bosättningsplats. 

Den första kartan över byn ritades 1636 och den visar att det fanns tre gårdar i byn. 

Idag är Akalla by ett välskött och populärt fritidsområde med lekplats och många spännande djur för barnen. 

Den äldsta skrivningen för Akalla är “Arkali” och betyder sannolikt “åkarlarnas by”. “Ån” här syft ar på Igelbäcken. 

68 

Idag är Akallaby pärlan bland kulturmiljöer på Järvafältet. 

Mellangården 

används av Norra Järva Hembygdsförening och 

vissa söndagar är det öppet med kaff eservering 

samt information om bygden.

Skålgropsstenen i Akalla by 

Under bronsåldern (1500 - 500 f. Kr.) utmejslade bönderna av 

någon outgrundlig anldening oft a små gropar i stenar och hällar. 

Ett tjugotal sådana stenar är kända i Stockholmstrakten. 

Groparna är som här på Akallastenen, oft ast grunda och c. 5 cm 

i diameter och därför förefaller den rimliga tolkningen att det 

skulle vara någon form sädeskross inte riktigt hålla. Experterna 

lutar mer åt att de användes i någon form av off erritual. Spekulationer kring solkult och fruktbarhetskullt 

fi nns också och gissningar om att man hällt blod i skålarna ökar magin kring dem. 

Under 1800-talet fanns mycket vidskepelse kring skålgropsstenarna och de kallades "älvkvarnar". Man 

föreställde sig att älvorna malde sin säd i groparna och att stenarna var magiska. 

69 

Ovan Akalla bys centrum. Här fi nns café och konferenslokal,. 

Möjlighet till ridning fi nns också. 

Militären har rest en sten som minne över den tid 

området ingick som övningsområde för det militära 

försvaret av Stockholm, 1905 - 1970.

Källor 

Ahnlund, Henrik, Spångas bebyggelsehistoria, Spånga sockens historia, Almqvist & Wiksells 

1967 

Akademiens skrift serie nr 11, Wahlström & Widstrands förlag 1929 

Ankarberg, Karin, Spångas kommunalhistoria, Spånga sockens historia, Almqvist & Wiksells 

1967 

Arfvidsson, Jocke, Norra Järvas bebyggelsehistoria, Järvabygd, Norra Järva Hembygdsförening, 

1997 

Bengt Bergman, Spånga sockens runstenar, Spånga fornminnes- och hembygdsgille, årskrift 

1937 

Biuw, Anita, Norra Spånga – Bebyggelse och samhälle under järnåldern, Stockholmsmonografi 

er, vol 76, 1992 

Björklind Bengtsson, Inger, Från runor till radiovågor, Anna Ma Media, 2011 

Brunberg, Mats, Järvafältet, Sollentuna hembygdsförenings skrift serie nr 10, 1976 

Informationsskyltar på Järvafältet. 

Kista kyrka, småskrift utgiven av Stockholm stift 2008 

Lagerberg, Sven, Minnen från den militära verksamheten på Järvafältet under 1920-30-talen, 

Sankt Eriks årsbok 1965 

Landell, Nils-Erik, Grönlingens marker, Carlssons bokförlag 1998 

Larsson, Åke, Minnen från Järvafältet under 1900-talet, Trafi k-Nostalgiska Förlaget, 2011 

Rådemyr, Carl, Från stenålder till vikingatid, Järvabygd, Norra Järva hembygdsförenings jubileumsskrift 

1977 

Sax, Ulrika, Kista – satellitstad i omvandling, Stockholmia, publiceras 2012. 

Spånga folkskolor 1798 - 1942, Minneskrift till 1842 års folkskolestadga utgiven av Spånga 

skolråd och lärarkollegium 1942. 

Svenska fornlämningsplatser, Järvafältets fornlämningar, Kungl. Vitt. Hist. och Antikvitets 

70

Kista - Nedslag i Kistas historia

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?