1 Bakgrund och syfte 2 Metod 2.1 Avgränsningar

More documents

Recommendations

Info

2(13) inom driftområdena. Detta gäller även vägmarkeringar. Efterhand kom listan att kompletteras och ändras då respektive driftområde inte har exakt samma beteckning av åtgärderna. Tabell 1. Bruttolista av efterfrågade drift- och underhållsåtgärder. Efterfrågade vinteråtgärder Efterfrågade sommaråtgärder -Plogning -Slåtter -Saltning -Hyvling av grusväg -Sandning -Dikesgrävning -Hyvling/grusning av grusväg -Transport och användingav av tungt skydd, TMA -Snöstörsuppsättning/-nedtagning -Sopning av sandade vägar -Kantstolpstvätt -Brospolning -Patrullering av vägvakt -Rent vägområde -Beläggningsarbete (potthålslagning/lappning) -Slamsugning av brunnar -Utläggning av stödremsor -Drift av rastplatser -Skyltbyte 2.2 Datainsamling Uddevalla driftområde besöktes för att diskutera hur drift och underhåll i praktiken sker vilket var till hjälp i kontakten även med de andra driftområdena. Telefon- och mejlkontakt med platschefer och deras medarbetare har varit det huvudsakliga sättet att samla in data och för att göra kompletteringar. Vissa uppgifter sker på olika sätt i driftområdena vilket försvårar jämförelse av bränsleförbrukning. Detta gäller särskilt vinterdriften där plogning och saltning antingen kan ske i kombination eller var för sig. Av denna anledning är det svårt att få fram enbart energianvänding för enbart exempelvis salting. För att möjliggöra jämförelse mellan driftområdena har därför vissa åtgärder aggregerats. Den form som datan inrapporterts i av respektive driftområde återfinns i Appendix. Det bör kommas ihåg att driftområdena själva rapporterat bränsleförbrukning efter diskussion med underentreprenörerna eftersom utgångspunkten varit att kunskapen om bränsleförbrukning finns hos utförarna. Kunskap finns inom driftområdena om antal timmar vardera åtgärd kräver. All bränsledata som rapporterats är diesel. VTI har granskat siffrorna och påtalat tveksamheter/oklarheter varefter korrektioner gjorts. Klimatet styr till stor del i vilken utsträckning drift- och underhållsåtgärder utförs. I de tre regionerna finns vägväderinformationssystem (VViS) som registrerat klimatparameterar undet ett helt år, dvs. både under vinter- och sommarperioderna. Klimatskillnader mellan regionerna, särskilt avseende temperatur och snöfall, redovisas som bakgrund till skillnader i driftåtgärders storlek. 2.3 Energieffektivisering Frågeställningen angående vilka delar av drift och underhåll som kan effektiviseras har angripits på två sätt: dels har driftledarna i respektive driftområde fått ge synpunkter var de själva ser sparpotentialer, dels kommer VTIs vintermodell att användas. Med denna går det att undersöka effekt av att ändra frekvens och tidpunkt för vinteråtgärder.
2.3.1 Frågor till driftledarna: sparpotential Samtliga platschefer tillfrågades var de såg besparingspotential, och varför. Både potential gällande vinter- och sommadrift efterfrågades. Möjliga besparingar utan att ändra kravnivåer var det som var det huvudsakliga intresset. 2.3.2 VTIs vintermodell Modellen är ännu ej körbar men arbete pågår. Komplettering inkommer vid senare tidpunkt. 3 Områdesbeskrivningar 3(13) 3.1 Statliga vägnäten i de tre driftområdena Tabell 2 visar längd av de statliga vägarna (belagda vägar, grusvägar samt GC-banor) i respektive driftområde. Andelen grusvägar ökar markant norrut. Uddevalla har dock det längsta vägnätet. Tabell 2. Längd av belagd väg och grusväg i respektive driftområde. Vägtyp Uddevalla Arboga Umeå Belagd väg (km) 925 630 599 Grusväg (km) 44 181 260 GC (km) 35 44 13 Total längd (km) 1 004 855 872 Entreprenör VV Produktion VV Produktion Skanska 3.2 Klimat under driftperioden september 2006–augusti 2007 Figur 1 visar månadsmedeltemperatur och snöfall för perioden som undersökningen avser. Det bör kommas ihåg att placeringen av VViS-stationerna i terrängen kan ge en bild av klimatet som inte är representbar för regionen som helhet, men ger ändå en indikation på skillnader. För Uddevalla är månadsmedeltemperaturen bara under 0 °C i februari, medan Arboga både under januari och februari hade måndsmedeltemperatur under 0 °C. För Umeå var motsvarande period november–mars. Årsmedeltemperaturen för stationerna i Uddevalla, Arboga och Umeå var 9,8 °C, 7,9 °C respektive 4,0 °C. I vilken form nederbörd faller är till stor del avgörande för hur stor post vinteråtgärderna utgör av hela årets insatser. Figur 1 visar därför också det månadsvisa snöfallet i respektive driftområde (registrerat som mm snö, nederbördtyp 4 av VViS-stationerna). I Uddevalla föll ca. 350 mm under perioden, i Arboga 1020 mm och i Umeå 1960 mm. Även nederbörd i form av regn har viss bäring på drift och underhåll. Här är mönstret det omvända: i Uddevalla föll ca. 1135 mm under perioden, i Arboga 590 mm och i Umeå 300 mm.
Page 1: Per Jonsson, VTI 1 Bakgrund och syf
Page 5 and 6: lir den totala förbrukningen per t
Page 7 and 8: Vissa åtgärder kan bäst beskriva
Page 9 and 10: Delvis ändrade kravnivåer: 9(13)
Page 11 and 12: används. Olika maskiner som använ
Page 13: 13(13) SOMMAR UDDEVALLA ARBOGA UME

1 Bakgrund och syfte 2 Metod 2.1 Avgränsningar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?