1 Bakgrund och syfte 2 Metod 2.1 Avgränsningar

More documents

Recommendations

Info

5 Diskussion och slutsatser 10(13) Undersökningen har visat hur posterna inom drift och underhåll fördelas i olika delar av landet med avseende på bränsleförbrukning. Driftområdena skiljer sig både gällande klimat och vägnätets egenskaper. Det förra avspeglas i att nästan dubbelt så många timmar krävs för vinterdriften i Umeå i jämförelse med de sydligare driftområdena. Vägnätets egenskaper avspeglas bla. i den höga andelen grusvägar i Umeå vilket kräver stort underhåll i form av hyvling både sommar och vinter. Hyvling av grusväg är en av de mest energikrävande åtgärdena. Mot den bakgrunden är det rimligt att flest drift- och underhållstimmar krävs i Umeå och därmed även mest bränsle. Enligt denna uppskattning handlar det om 50 000– 70 000 liter mer bränsle per år i jämförelse med Uddevalla respektive Arboga. Även liter bränsle per km väg och år för hela driftområdet är högst i Umeå (ca. 290 l/km i Umeå i jämförelse med ca. 200 l/km i Uddevalla och Arboga). Det går dock inte att dra slutsatsen att de sydliga driftområdena är mer energieffektiva när det gäller drift- och underhållsåtgärder än Umeå. Oftast är vinterdriften mer energikrävande än sommardriften förutom i fallet med Arboga där skillnad mellan sommar- och vinterdrift är liten. Störst skillnad mellan säsongerna finns i Uddevalla där nästan tre gånger så mycket bränsle åtgår för vinterdriften. Den stora posten saltning och den lilla andelen grusväg är delar av förklaringen. Undersökningen har visat att det finns ett stort spann i total bränsleförbrukning under ett år. Delar av spannet kan dock tillskrivas olikheter i rapporteringen av tid- och bränsledata, men även skillnader i klimat och vägnätets egenskaper som beskrevs ovan. Om resultaten från de tre driftområdena accepteras som representativa för Sverige som helhet är den genomsnittliga förbrukningen för ett driftområde ca. 210 000 liter diesel per år. Potential för besparingar ses av platscheferna som begränsade utan att kravnåvåerna för drift och underhåll ändras. Mot bakgrund av det höga bränslepriset var den allmänna uppfattning att underentreprenörerna redan utför arbetet så bränsleeffektivt som möjligt. Optimering för att minimera tomma körningar är dock en möjlighet. Förslag på krav som skulle kunna lättas för att spara bränsle inkluderade omklassning av vintervägklasser och slåtter som båda är stora poster i drift och underhåll. 5.1 Förslag till vidare studier • Olikheter i rapportering är den största felkällan i studien. Detta beror på olika beräkningsmetoder och att det finns olika åtgärder i driftområdena. För att få en mer enhetlig rapportering i framtiden som kan innefatta långt fler driftområden löpande föreslås att det utarbetas en enklare metod än den som använts här. Åtgärdsposterna bör agglomereras på ett sätt som driftområden instämmer i och enkelt kan rapportera enligt. Detta hade medfört samma precision och kontroll över datan. • Metodiken som använts här skulle även kunna tillämpas på övriga driftområden för att få en säkrare uppskattning av spannet. Andra vägnät än det statliga (kommunala, enskilda, skogsbilvägar) skulle också kunna inkluderas. • Ett annat förslag är att jämföra förbrukning för arbetsmaskiner som tagits fram i andra studier med den data som rapporterts här. Ett mer maskinnära angreppssätt skulle medföra högre precision, bla. avseende vid vilken kapacitet maskinerna
används. Olika maskiner som används för samma åtgärd har sannolikt olika energieffektivitet. 11(13) • Större beläggningsarbeten och väglinjemarkering ingår inte i denna undersökning. Sannolikt är det en stor post i det totala drift- och underhållsarbetet i ungefär samma storleksordning som den totala vinterväghållningen. Undersökning av detta, tillsammans med de åtgärder som presenterats i denna studie, skulle ge en mer rättvisande bild av den totala energianvändningen för drift och underhåll. • Även energianvändning av Vägverkets färjor skulle kunna ingå i framtida undersökningar där det är tillämpligt.
Page 1 and 2: Per Jonsson, VTI 1 Bakgrund och syf
Page 3 and 4: 2.3.1 Frågor till driftledarna: sp
Page 5 and 6: lir den totala förbrukningen per t
Page 7 and 8: Vissa åtgärder kan bäst beskriva
Page 9: Delvis ändrade kravnivåer: 9(13)
Page 13: 13(13) SOMMAR UDDEVALLA ARBOGA UME

1 Bakgrund och syfte 2 Metod 2.1 Avgränsningar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?