1 Bakgrund och syfte 2 Metod 2.1 Avgränsningar

5 Diskussion och slutsatser
10(13)
Undersökningen har visat hur posterna inom drift och underhåll fördelas i olika delar av
landet med avseende på bränsleförbrukning. Driftområdena skiljer sig både gällande
klimat och vägnätets egenskaper. Det förra avspeglas i att nästan dubbelt så många
timmar krävs för vinterdriften i Umeå i jämförelse med de sydligare driftområdena.
Vägnätets egenskaper avspeglas bla. i den höga andelen grusvägar i Umeå vilket kräver
stort underhåll i form av hyvling både sommar och vinter. Hyvling av grusväg är en av
de mest energikrävande åtgärdena.
Mot den bakgrunden är det rimligt att flest drift- och underhållstimmar krävs i Umeå
och därmed även mest bränsle. Enligt denna uppskattning handlar det om 50 000–
70 000 liter mer bränsle per år i jämförelse med Uddevalla respektive Arboga. Även
liter bränsle per km väg och år för hela driftområdet är högst i Umeå (ca. 290 l/km i
Umeå i jämförelse med ca. 200 l/km i Uddevalla och Arboga). Det går dock inte att dra
slutsatsen att de sydliga driftområdena är mer energieffektiva när det gäller drift- och
underhållsåtgärder än Umeå.
Oftast är vinterdriften mer energikrävande än sommardriften förutom i fallet med
Arboga där skillnad mellan sommar- och vinterdrift är liten. Störst skillnad mellan
säsongerna finns i Uddevalla där nästan tre gånger så mycket bränsle åtgår för
vinterdriften. Den stora posten saltning och den lilla andelen grusväg är delar av
förklaringen.
Undersökningen har visat att det finns ett stort spann i total bränsleförbrukning under ett
år. Delar av spannet kan dock tillskrivas olikheter i rapporteringen av tid- och
bränsledata, men även skillnader i klimat och vägnätets egenskaper som beskrevs ovan.
Om resultaten från de tre driftområdena accepteras som representativa för Sverige som
helhet är den genomsnittliga förbrukningen för ett driftområde ca. 210 000 liter diesel
per år.
Potential för besparingar ses av platscheferna som begränsade utan att kravnåvåerna för
drift och underhåll ändras. Mot bakgrund av det höga bränslepriset var den allmänna
uppfattning att underentreprenörerna redan utför arbetet så bränsleeffektivt som möjligt.
Optimering för att minimera tomma körningar är dock en möjlighet. Förslag på krav
som skulle kunna lättas för att spara bränsle inkluderade omklassning av
vintervägklasser och slåtter som båda är stora poster i drift och underhåll.
5.1 Förslag till vidare studier
• Olikheter i rapportering är den största felkällan i studien. Detta beror på olika
beräkningsmetoder och att det finns olika åtgärder i driftområdena. För att få en
mer enhetlig rapportering i framtiden som kan innefatta långt fler driftområden
löpande föreslås att det utarbetas en enklare metod än den som använts här.
Åtgärdsposterna bör agglomereras på ett sätt som driftområden instämmer i och
enkelt kan rapportera enligt. Detta hade medfört samma precision och kontroll över
datan.
• Metodiken som använts här skulle även kunna tillämpas på övriga driftområden för
att få en säkrare uppskattning av spannet. Andra vägnät än det statliga (kommunala,
enskilda, skogsbilvägar) skulle också kunna inkluderas.
• Ett annat förslag är att jämföra förbrukning för arbetsmaskiner som tagits fram i
andra studier med den data som rapporterts här. Ett mer maskinnära angreppssätt
skulle medföra högre precision, bla. avseende vid vilken kapacitet maskinerna