1 Bakgrund och syfte 2 Metod 2.1 Avgränsningar

Per Jonsson, VTI
1 Bakgrund och syfte
PM Energieffektivisering DoU
2008-04-09 Dnr: 2007/0657-24
VTI POST/MAIL SE-581 95 LINKÖPING BESÖK/VISIT OLAUS MAGNUS VÄG 35 TEL +46 (0)13 20 40 00 FAX +46 (0)13 14 14 36 WEB www.vti.se
STYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR 202100-0704
Martin Strid
Vägverket
781 87 Borlänge
Vägverket vill öka kunskapen om energianvändningen inom drift och underhåll av
vägar, både gällande vinter- och sommardrift. VTI har fått i uppdrag att undersöka
bränsleförbrukningen under ett år (säsongen 2006–2007) och hur förbrukningen
fördelas på olika uppgifter. Dessutom skall det föreslås var eventuella besparingar kan
göras.
Undersökningen omfattar tre driftområden som grovt kan anses representera
geografiska skillnader inom Sverige med avseende på klimat och därmed även olika
driftstrategier.
2 Metod
2.1 Avgränsningar
Ett antal avgränsning gjordes innan undersökningen påbörjades. Till de viktigaste hör
avsedd tidsperiod, val av driftområden samt vilka åtgärder inom drift och underhåll som
inkluderas.
• Ett år av drift- och underhållsåtgärder avses i undersökningen, perioden mellan
2006-09-01–2007-08-31. Vissa åtgärder är beroende på rådande väderförhållanden
under just detta år vilket begränsar undersökningens giltighet.
• Tre driftområden valdes ut av personal på regionerna Norr, Mälardalen och Väst.
De enda kriterierna som angavs var att respektive driftområde skulle vara ett
genomsnittligt och i övrigt representerbart driftområde enligt vardera region.
Driftområdena som slutligen kom att ingå i studien är Uddevalla/Orust, Arboga
samt Umeå Norra, fortsättningsvis benämnda Uddevalla, Arboga och Umeå.
• De drift- och underhållsåtgärder som ingår är uppdelade på vinter- och
sommarunderhåll. Ursprungligen blev vardera driftområde försedd med en
bruttolista över olika åtgärder. De tillfrågades sedan hur många timmar som varje
åtgärd krävde, vilka maskiner/fordon som användes samt hur mycket bränsle per
timme respektive arbetsfordon uppskattades förbruka. Oftast konsulterade
platschefer sina underentreprenörer för att få en så korrekt uppskattning som
möjligt.
Bruttolistan över vinter- och sommarunderhållsåtgärder beskrivs i Tabell 1. Notera
att större beläggningsarbeten, såsom underhållsbeläggning av vägar, inte ingår.
Dessa åtgärder upphandlas på regionsnivå och data om detta finns inte att tillgå
1(13)

2(13)
inom driftområdena. Detta gäller även vägmarkeringar. Efterhand kom listan att
kompletteras och ändras då respektive driftområde inte har exakt samma beteckning
av åtgärderna.
Tabell 1. Bruttolista av efterfrågade drift- och underhållsåtgärder.
Efterfrågade vinteråtgärder Efterfrågade sommaråtgärder
-Plogning -Slåtter
-Saltning -Hyvling av grusväg
-Sandning -Dikesgrävning
-Hyvling/grusning av grusväg -Transport och användingav av tungt skydd, TMA
-Snöstörsuppsättning/-nedtagning -Sopning av sandade vägar
-Kantstolpstvätt -Brospolning
-Patrullering av vägvakt -Rent vägområde
-Beläggningsarbete (potthålslagning/lappning)
-Slamsugning av brunnar
-Utläggning av stödremsor
-Drift av rastplatser
-Skyltbyte
2.2 Datainsamling
Uddevalla driftområde besöktes för att diskutera hur drift och underhåll i praktiken sker
vilket var till hjälp i kontakten även med de andra driftområdena. Telefon- och
mejlkontakt med platschefer och deras medarbetare har varit det huvudsakliga sättet att
samla in data och för att göra kompletteringar.
Vissa uppgifter sker på olika sätt i driftområdena vilket försvårar jämförelse av
bränsleförbrukning. Detta gäller särskilt vinterdriften där plogning och saltning antingen
kan ske i kombination eller var för sig. Av denna anledning är det svårt att få fram
enbart energianvänding för enbart exempelvis salting. För att möjliggöra jämförelse
mellan driftområdena har därför vissa åtgärder aggregerats. Den form som datan
inrapporterts i av respektive driftområde återfinns i Appendix.
Det bör kommas ihåg att driftområdena själva rapporterat bränsleförbrukning efter
diskussion med underentreprenörerna eftersom utgångspunkten varit att kunskapen om
bränsleförbrukning finns hos utförarna. Kunskap finns inom driftområdena om antal
timmar vardera åtgärd kräver. All bränsledata som rapporterats är diesel. VTI har
granskat siffrorna och påtalat tveksamheter/oklarheter varefter korrektioner gjorts.
Klimatet styr till stor del i vilken utsträckning drift- och underhållsåtgärder utförs. I de
tre regionerna finns vägväderinformationssystem (VViS) som registrerat
klimatparameterar undet ett helt år, dvs. både under vinter- och sommarperioderna.
Klimatskillnader mellan regionerna, särskilt avseende temperatur och snöfall, redovisas
som bakgrund till skillnader i driftåtgärders storlek.
2.3 Energieffektivisering
Frågeställningen angående vilka delar av drift och underhåll som kan effektiviseras har
angripits på två sätt: dels har driftledarna i respektive driftområde fått ge synpunkter var
de själva ser sparpotentialer, dels kommer VTIs vintermodell att användas. Med denna
går det att undersöka effekt av att ändra frekvens och tidpunkt för vinteråtgärder.

2.3.1 Frågor till driftledarna: sparpotential
Samtliga platschefer tillfrågades var de såg besparingspotential, och varför. Både
potential gällande vinter- och sommadrift efterfrågades. Möjliga besparingar utan att
ändra kravnivåer var det som var det huvudsakliga intresset.
2.3.2 VTIs vintermodell
Modellen är ännu ej körbar men arbete pågår. Komplettering inkommer vid senare
tidpunkt.
3 Områdesbeskrivningar
3(13)
3.1 Statliga vägnäten i de tre driftområdena
Tabell 2 visar längd av de statliga vägarna (belagda vägar, grusvägar samt GC-banor) i
respektive driftområde. Andelen grusvägar ökar markant norrut. Uddevalla har dock det
längsta vägnätet.
Tabell 2. Längd av belagd väg och grusväg i respektive driftområde.
Vägtyp Uddevalla Arboga Umeå
Belagd väg (km) 925 630 599
Grusväg (km) 44 181 260
GC (km) 35 44 13
Total längd (km) 1 004 855 872
Entreprenör VV Produktion VV Produktion Skanska
3.2 Klimat under driftperioden september 2006–augusti 2007
Figur 1 visar månadsmedeltemperatur och snöfall för perioden som undersökningen
avser. Det bör kommas ihåg att placeringen av VViS-stationerna i terrängen kan ge en
bild av klimatet som inte är representbar för regionen som helhet, men ger ändå en
indikation på skillnader.
För Uddevalla är månadsmedeltemperaturen bara under 0 °C i februari, medan Arboga
både under januari och februari hade måndsmedeltemperatur under 0 °C. För Umeå var
motsvarande period november–mars. Årsmedeltemperaturen för stationerna i
Uddevalla, Arboga och Umeå var 9,8 °C, 7,9 °C respektive 4,0 °C.
I vilken form nederbörd faller är till stor del avgörande för hur stor post vinteråtgärderna
utgör av hela årets insatser. Figur 1 visar därför också det månadsvisa snöfallet i
respektive driftområde (registrerat som mm snö, nederbördtyp 4 av VViS-stationerna). I
Uddevalla föll ca. 350 mm under perioden, i Arboga 1020 mm och i Umeå 1960 mm.
Även nederbörd i form av regn har viss bäring på drift och underhåll. Här är mönstret
det omvända: i Uddevalla föll ca. 1135 mm under perioden, i Arboga 590 mm och i
Umeå 300 mm.

Temperatur (°C)
20
15
10
5
0
-5
-10
-15
4(13)
Figur 1. Uppskattning av månadsmedeltemperatur och snöfall i närheten av Uddevalla,
Arboga och Umeå. Data från VViS-stationer som registrerat data under hela perioden
2006-09-01–2007-08-31.
4 Resultat
Månadsmedeltemperatur
Uddevalla
Arboga
Umeå
sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun juli aug
All data i följande avsnitt redovisas i ordningen Uddevalla–Arboga–Umeå, dvs från
söder till norr.
4.1 Bränsleförbrukning
Här redovisas vinter- och sommarunderhållet separat, samt en total uppskattning av
bränsleförbrukningen under hela driftperioden. För en mer detaljerad redovisning
hänvisas till Appendix.
4.1.1 Drift och underhåll under vinterperioden
Som nämnts tidigare finns ett problem med att redovisa plogning och saltning separat
eftersom de kan ske i kombination. Driftområdena har ofta ingen uppgift på hur de två
delarna fördelar sig. Dock har samtliga driftområden angivit en post där enbart saltning
utförts, men det är ingen heltäckande bild då saltning även sker i kombination med
plogning.
Tabell 3 visar antal timmar och specifik förbrukning per timme som rapporterats av
driftområdena. Den största posten som går att jämföra mellan driftområdena är
agglomerationen plogning/saltning. I Umeå är posten störst tätt följt av Uddevalla. Den
ingående posten enbart saltning ger viss inblick hur fördelningen mellan plogning och
saltning ser ut: i Uddevalla är saltning den största posten medan det är plogning i Umeå.
Arboga intar en mellanposition.
Även hyvling av grusväg är en stor post i Umeå vintertid beroende på längden total
grusväg i det driftområdet. I Uddevalla förekom inte åtgärden alls vintertid under
perioden. I Umeå var sandning en stor åtgärd som krävde mest tid av de tre områdena.
Totalt krävde vinterundehåll mest timmar i Umeå (9 800 h), följt av Uddevalla (5 500 h)
och sist Arboga (3 900 h). Rapporterad förbrukning per timme varier dock kraftigt
mellan åtgärderna. I Uddevalla och Arboga anges plogning och saltning förbruka ca. 20
l/h medan siffran är väsentligt lägre i Umeå, 10 l/h. För hela vinterdrift- och underhållet
Snöfall (mm)
600
500
400
300
200
100
0
Snö
Uddevalla
Arboga
Umeå
sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun juli aug

lir den totala förbrukningen per timme också kraftigt varierande med högst
förbrukning i Uddevalla och lägst i Umeå.
5(13)
Tabell 3. Antal timmar per vinteråtgärd och rapporterad bränsleförbrukning per timme
och åtgärd (total volym/total antal timmar).
Uddevalla Arboga Umeå
Åtgärd
h l/h h l/h h l/h
Total plogning/saltning 4 520 22,3 2 601 18,7 5 053 9,9
varav enbart saltning 2 375 20,2 900 20 1 017 6,0
Total
Snöstörsuppsättning/nedtagning
Total hyvling/grusning av
grusväg
369 12 440 7 267 15
0 0 597 18,9 2 370 26,3
Sandning 615 25 256 20 1 906 8,0
Kantstolpstvätt 0 0 40 12 0 0
Snödikning 0 0 0 0 170 18,9
TOTAL VINTER (h) 5 504 3 934 9 766
MEDELFÖRBRUK.
VINTER (l/h) (total
volym/total antal timmar)
21,9 17,4 13,8

6(13)
4.1.2 Drift och underhåll under sommarperioden
Variationen i antal totala timmar för sommardriften är mindre än för vinterdriften; i
Uddevalla ca. 3 600 h, i Arboga ca. 5 800 h och i Umeå 4 400 h (Tabell 4). Slåtter är en
stor post i samtliga driftområden liksom dikning. Hyvling av grusväg är viktig i Umeå
där grusvägar utgör en stor andel av det totala vägnätet (ca. 30 %).
Tabell 4. Antal timmar per sommaråtgärd och rapporterad bränsleförbrukning per
timme och åtgärd (total volym/total antal timmar).
Uddevalla Arboga Umeå
Åtgärd
h l/h h l/h h l/h
Total slåtter 1 290 10 1 083 14 580 37,5
Total dikning 685 9,2 2 400 9,5 1 200 10
Total beläggningsarbete 515 18,4 384 16,6 Ej def. Ej def.
Total sopning 405 9,3 288 13,8 120 15
Hyvling grusväg 65 18 916 18 1 200 30
Brospolning 288 15,6 160 20 60 6,7
Slamsugning 225 15 40 15 24 25
Rent vägområde 24 10 160 7,0 28,5 7,0
Utläggning stödremsor 60 20 0 0 0 0
Skyltbyte 0 0 200 10 150 6,7
Drift rastplats 0 0 200 6 Ej def. Ej def.
Diverse driftarbeten 0 0 0 0 650 5
Gårdstraktor 0 0 0 0 395 20
TOTAL SOMMAR (h) 3 557 5 831 4 408
MEDELFÖRBRUK.
SOMMAR (l/h) (total
volym/total antal timmar)
12,1 12,5 21,8
Medan Umeå visade förhållandevis låg tidsspecifik förbrukning för de största posterna i
vinterdriften är siffrorna höga för de största posterna i sommardriften; över 30 l/h för
både slåtter och hyvling av grusväg. Totalt medför det att Uddevalla och Arboga har en
genomsnittlig förbrukning på drygt 12 l/h för sommardriften, medan Umeå ligger nära
22 l/h.

Vissa åtgärder kan bäst beskrivas som helårsåtgärder, dvs. de är inte avhänginga årstid.
Vägvakt och tungt skydd har klassats som sådana och redovisas i Tabell 5. I vissa fall
har dessa poster bara redovisats som en total förbrukad volym (se Appendix).
7(13)
Vägvakt patrullerar kontinuerligt vägarna i varje driftområde och tungt skydd (TMA)
används i samband med vägarbete. Dessa poster sammantaget är störst i Arboga, följt av
Uddevalla och Umeå. För tungt skydd i Umeå har siffran uppskattats och kan därför
vara något låg.
Tabell 5. Total bränsleförbrukning (l) för övriga åtgärder som sker på helårsbasis. Ofta
har här inte antal timmar angivits.
Åtgärd Uddevalla Arboga Umeå
Total vägvakt (l) 11 000 18 120 14 400
Total tungt skydd,
TMA (l)
TOTAL
HELÅRSÅTGÄRDER
(l)
21 600 19 200 5 000
32 600 37 320 19 400
Den totala förbrukningen av diesel för samtliga åtgärder (sommar-, vinter- respektive
helårsåtgärder) under avsedd period framgår av Tabell 6. Vinterdriften i Umeå kräver
mest bränsle (135 000 liter) följt av Uddevalla (120 000 liter) och Arboga (ca. 70 000
liter). Detta avspeglar hårdare vinterklimat i Umeå, men också behovet av mycket
saltning längs Västkusten. Tillkommer gör att Uddevalla har det längsta vägnätet av de
tre områdena.
Tabell 6. Summan av bränsleförbrukning för sommar-, vinter- respektive helårsåtgärder
för de tre driftområdena. Total volym per post = antal timmar × uppskattad
förbrukning/timme i Tabell 3 och 4.
Åtgärd Uddevalla Arboga Umeå
Total vinter (l) 120 434 68 496 135 040
Total sommar(l) 42 969 72 920 96 250
Total helårsåtgärder
(l)
32 600 37 320 19 400
GRAND TOTAL (l) 196 003 178 736 250 690
Även sommardriften kräver mest bränsle i Umeå, följt av Arboga och Uddevalla.
Behovet av hyvling i Umeå driftområde är en del av förklaringen, där även slåtter är en
stor post. Att Arboga har större förbrukning av bränsle än Uddevalla kan till stor del
tillskrivas mer hyvling av grusväg (längre grusvägnät) och mer dikning.

8(13)
Total volym bränsle som förbrukats i driftområdena under säsongen 2006–2007 var
därför högst i Umeå (ca. 250 000 liter), följt av Uddevalla (ca. 200 000 liter) och
Arboga (ca. 180 000 liter). Om de tre driftområdena accepteras som representativa för
Sverige förbrukas inom ett genomsnittligt driftområde knappt 210 000 liter bränsle om
året. Detta motsvarar CO2-utsläpp om drygt 530 ton/år.
Slutligen presenteras den totala bränsleförbrukningen per km väg och år inom
respektive driftområde i Tabell 7. Samtliga vägtyper är inkluderade då många av
driftåtgärderna kan utföras på såväl belagd väg, grusväg och GC-bana. Måttet l/km i
Tabell 7 ger en uppfattning om att det krävs mer energi att driva och underhålla vägar i
Umeå i jämförelse med både Uddevalla och Arboga.
Tabell 7. Bränsleförbrukning vid drift och underhåll (l/km) av hela vägnätet inklusive
GC i respektive driftområde.
Åtgärd Uddevalla Arboga Umeå
Total vinter (l/km) 120 80 155
Total sommar (l/km) 43 85 110
Total helårsåtgärder
(l/km)
TOTAL SAMTLIGA
ÅTGÄRDER (l/km)
32 44 22
195 209 288
4.2 Energieffektivisering – sparpotential
4.2.1 Synpunkter från platschefer
Frågan om vilka poster där besparingar är möjliga ställdes till platschefer i respektive
driftområde. Särskilt besparingsåtgärder som inte påverkar kravnivåer på drift och
underhåll efterfrågades. Synpunkter och förslag från driftledarna redovisas i punktform
nedan.
Utan att ändra kravnivåer:
• Genomgående svarade samtliga att det är svårt att effektivisera drift och underhåll
utan att kravnivåerna påverkas.
• Två av tre svarade att underentreprenörerna redan kör så bränsleeffektivt som
möjligt i pga. av högt dieselpris. En svarade att många underentreprenörer har gått
kurs i ecodriving.
• En svarande såg möjlighet att kombinera vissa åtgärder med rätt väder, exempelvis
genom att hyvla grusvägar då det regnar för att på så sätt spara in en lastbil med
vattentank. Det skulle dock innebära praktiska problem.
• Optimering och bättre ruttplanering av plog- och saltkörning föreslogs av en
platschef. Det är svårt att ge åkare rundslingor där körningar utan last minimeras.
Mycket av tiden plogbilarna kör är rena transportsträckor.

Delvis ändrade kravnivåer:
9(13)
• Minskade krav på slåtter/röjning föreslogs av två platschefer. Bredd av vägområdet
som slås skulle kunna minskas. Hela bredden skulle kunna slås vartannat år, medan
halva slås vartannat år.
Slåtter kan behöva kompletteras redan efter semestern pga. ställvis uppväxt av
exempelvis vass. Det sågs som något onödigt av en platschef vilket skulle motsvara
en energieffektivisering om ca. 25 % av den totala slåtterposten.
Avfall efter slåtter skulle kunna föras mot utsidan av vägområdet istället för att
plockas upp. Ett sänkt krav på detta skulle ha små trafiksäkerhetseffekter.
• Gällande vinterväghållning fanns några förslag till effektiviseringar. Ett av dessa
var att vissa vägsträckningar skulle kunna omklassas med avseende på
vintervägklass. Ett exempel var en sträcka av vintervägklass 4 som är insprängd
bland vintervägklass 5 – att ge hela sträckan samma vintervägklass om möjligt
skulle leda till effektivisering.
Ett annat förslag till effektivisering av vinterdrift var att sänka kravnivå för
plogning av mindre vägar. Nuvarande krav för plogning kan vara för ambitiöst där
åtgärd lika gärna skulle kunna vänta till det snöat klart istället för att ploga flera
gånger. Ett snödjup på 10 cm skulle inte innebära någon större skillnad för
framkomligheten från 2 cm på denna vägtyp. Uppskattningsvis skulle det krävas 50
% mindre snöröjning på denna typ av vägar vilket skulle medföra en
bränsleminskning om 25 % för hela snöröjningen i det aktuella driftområdet
(Arboga).
4.2.2 Sparpotential vid manipulering av kravnivåer på vinterdrift och
-underhåll
Beräkning ännu inte utförd.

5 Diskussion och slutsatser
10(13)
Undersökningen har visat hur posterna inom drift och underhåll fördelas i olika delar av
landet med avseende på bränsleförbrukning. Driftområdena skiljer sig både gällande
klimat och vägnätets egenskaper. Det förra avspeglas i att nästan dubbelt så många
timmar krävs för vinterdriften i Umeå i jämförelse med de sydligare driftområdena.
Vägnätets egenskaper avspeglas bla. i den höga andelen grusvägar i Umeå vilket kräver
stort underhåll i form av hyvling både sommar och vinter. Hyvling av grusväg är en av
de mest energikrävande åtgärdena.
Mot den bakgrunden är det rimligt att flest drift- och underhållstimmar krävs i Umeå
och därmed även mest bränsle. Enligt denna uppskattning handlar det om 50 000–
70 000 liter mer bränsle per år i jämförelse med Uddevalla respektive Arboga. Även
liter bränsle per km väg och år för hela driftområdet är högst i Umeå (ca. 290 l/km i
Umeå i jämförelse med ca. 200 l/km i Uddevalla och Arboga). Det går dock inte att dra
slutsatsen att de sydliga driftområdena är mer energieffektiva när det gäller drift- och
underhållsåtgärder än Umeå.
Oftast är vinterdriften mer energikrävande än sommardriften förutom i fallet med
Arboga där skillnad mellan sommar- och vinterdrift är liten. Störst skillnad mellan
säsongerna finns i Uddevalla där nästan tre gånger så mycket bränsle åtgår för
vinterdriften. Den stora posten saltning och den lilla andelen grusväg är delar av
förklaringen.
Undersökningen har visat att det finns ett stort spann i total bränsleförbrukning under ett
år. Delar av spannet kan dock tillskrivas olikheter i rapporteringen av tid- och
bränsledata, men även skillnader i klimat och vägnätets egenskaper som beskrevs ovan.
Om resultaten från de tre driftområdena accepteras som representativa för Sverige som
helhet är den genomsnittliga förbrukningen för ett driftområde ca. 210 000 liter diesel
per år.
Potential för besparingar ses av platscheferna som begränsade utan att kravnåvåerna för
drift och underhåll ändras. Mot bakgrund av det höga bränslepriset var den allmänna
uppfattning att underentreprenörerna redan utför arbetet så bränsleeffektivt som möjligt.
Optimering för att minimera tomma körningar är dock en möjlighet. Förslag på krav
som skulle kunna lättas för att spara bränsle inkluderade omklassning av
vintervägklasser och slåtter som båda är stora poster i drift och underhåll.
5.1 Förslag till vidare studier
• Olikheter i rapportering är den största felkällan i studien. Detta beror på olika
beräkningsmetoder och att det finns olika åtgärder i driftområdena. För att få en
mer enhetlig rapportering i framtiden som kan innefatta långt fler driftområden
löpande föreslås att det utarbetas en enklare metod än den som använts här.
Åtgärdsposterna bör agglomereras på ett sätt som driftområden instämmer i och
enkelt kan rapportera enligt. Detta hade medfört samma precision och kontroll över
datan.
• Metodiken som använts här skulle även kunna tillämpas på övriga driftområden för
att få en säkrare uppskattning av spannet. Andra vägnät än det statliga (kommunala,
enskilda, skogsbilvägar) skulle också kunna inkluderas.
• Ett annat förslag är att jämföra förbrukning för arbetsmaskiner som tagits fram i
andra studier med den data som rapporterts här. Ett mer maskinnära angreppssätt
skulle medföra högre precision, bla. avseende vid vilken kapacitet maskinerna

används. Olika maskiner som används för samma åtgärd har sannolikt olika
energieffektivitet.
11(13)
• Större beläggningsarbeten och väglinjemarkering ingår inte i denna undersökning.
Sannolikt är det en stor post i det totala drift- och underhållsarbetet i ungefär
samma storleksordning som den totala vinterväghållningen. Undersökning av detta,
tillsammans med de åtgärder som presenterats i denna studie, skulle ge en mer
rättvisande bild av den totala energianvändningen för drift och underhåll.
• Även energianvändning av Vägverkets färjor skulle kunna ingå i framtida
undersökningar där det är tillämpligt.

12(13)
6 Appendix
A1. Sammanställning av rapporterad tidsåtgång (h), specifik bränsleförbrukning per tidsenhet (l/h) och bränsleförbrukning (l) för vinter- och
sommaråtgärder.
VINTER
UDDEVALLA ARBOGA UMEÅ
1004 km väg 855 km väg 872 km väg
h l l/h h/km väg h l l/h h/km väg h l l/h h/km väg
Plogning 3231 28080 8,7 3,71
Plogning Lastbil 0 225 4500 20,0 0,26
Plogning Traktor 810 9720 12 0,95 620 12350 19,9 0,71
Plogning FL 21 210 10 0,02
Plogning Hyvel 185 3700 20 0,21
Kombi Lastbil 2077 51925 25 2,07 645 16125 25,0 0,75
Kombi Paketbilar FL 614 26 520 20 0,03
Kombi Traktor 43 258 6 0,04
Saltning Lastbil 900 18000 20 1,05 1017 6100 6,0 1,17
Saltning km 98551 2374,723 47928 20,2 2,37
Total plogning/saltning 4520,723 100631 22,3 4,50 2601 48555 18,7 3,04 5053 50230 9,9 5,79
Sandning 615 15375 25 0,61 256 5120 20 0,30 1906 15250 8,0 2,19
Hyvling 339 6102 18 0,40 1750 43600 24,9 2,01
Grusning 258 5160 20 0,30 620 18750 30,2 0,71
Total Hyvling/grusning 0 0 0 0 597 11262 18,9 0,70 2370 62350 26,3 2,72
Snöstörsuppsättning paketbil FL 6 228 2736 12 0,23 240 1680 7 0,28
Snöstörsnedtagning paketbil FL 6 141 1692 12 0,14 200 1400 7 0,23
Snöstörsuppsättning/Snöströrsnedplockning 267 4000
Total Snöstörsuppsättning/Snöströrsnedplockning 369 4428 12 0,37 440 3080 7 0,51 267 4000 15,0 0,31
Kantstolpstvätt 0 0 0 0,00 40 480 12 0,05 0 0 0 0,00
Snödikning 170 3210 18,9 0,19
Total/år vinter DoU 5504,723 120434 21,9 5,48 3934 68497 17,4 4,60 9766 135040 13,8 11,20

13(13)
SOMMAR
UDDEVALLA ARBOGA UMEÅ
1004 855 872
h l l/h h/km väg h l l/h h/km väg h l l/h h/km väg
Slåtter traktor 1290 12900 10 1,28 721 8652 12 0,84 580 21750 37,5 0,67
Slåtter hyvel 362 6516 18 0,42
Total slåtter 1290 12900 10 1,28 1083 15168 14,0 1,27 580 21750 37,5 0,67
Hyvling 65 1170 18 0,06 916 16488 18 1,07 1200 36000 30 1,38
Dikning 1200 12000 10 1,38
Dikning grävmaskin 310 2635 8,5 0,31 1200 12000 10 1,40
Dikning lastbil 320 3200 10 0,32 1200 10800 9 1,40
Dikning FL 6 55 495 9 0,05
Total dikning 685 6330 9,2 0,68 2400 22800 9,5 2,81 1200 12000 10 1,38
Sopning lastbil 95 1900 20 0,09 88 1584 18 0,10
Sopning traktor 310 1860 6 0,31 200 2400 12 0,23 120 1800 15 0,14
Total sopning 405 3760 9,3 0,40 288 3984 13,8 0,34 120 1800 15 0,14
Brospolning 288 4493 15,6 0,29 160 3200 20 0,19 60 400 6,7 0,07
Rent vägområde 24 240 10 0,02 160 1120 7 0,19 28,5 200 7,0 0,03
Beläggningsarbete 10450
Beläggningsarbete snabelbil 210 4116 19,6 0,21 264 3960 15 0,31
Beläggningsarbete paketbil 65 585 9 0,06
Beläggningsarbete försegling 240 4800 20 0,24 120 2400 20 0,14
Total beläggningsarbete 515 9501 18,4 0,51 384 6360 16,6 0,45 0 10450
Slamsugning 225 3375 15 0,22 40 600 15 0,05 24 600 25 0,03
Utläggning stödremsor 60 1200 20 0,06 0 0 0 0,00 0 0 0 0,00
Skyltbyte 0 0 0 0,00 200 2000 10 0,23 150 1000 6,7 0,17
Drift rastplats 0 0 0 0,00 200 1200 6 0,23 900
Gårdstraktor 0 0 0 0,00 0 0 0 0,00 120 2400 20 0,14
Gårdstraktor Vinter 275 5500 20 0,32
Diverse driftarbeten 0 0 0 0,00 0 0 0 0,00 650 3250 5 0,75
Total/år sommar DoU 3557 42969 12,1 3,5 5831 72920 12,5 6,8 4407,5 96250 21,8 5,1
Total vägvakt helår 2200 11000 5 2,2 3400 18120 5,3 4,0 14400
Total TMA helår 1800 21600 12 1,79 1600 19200 15 1,87 500 5000 10 0,57
GRAND TOTAL HELÅR 9061,72 196003 21,6 9,0 9765 178737 18,3 11,4 14173,5 250690 17,7 16,3