Bohusarvet 2008-1
12.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Bohusarvet 2008-1

Bohusarvet 2008-1

Bohusarvet 2008-1

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
media1.vgregion.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

<strong>Bohusarvet</strong><br />

Tidskrift Tidskrift för Bohusläns Bohusläns Hembygdsförbund Hembygdsförbund <strong>2008</strong>:1 <strong>2008</strong>:1<br />

1

Främre omslag: Lotsutkiken byggdes på Smögen på 1800-talet och var i drift fram till 1969.<br />

Foto: Kristina Holmström<br />

Bakre omslag: Interiör från den av hembygdsföreningen renoverade kvarnen i Ucklum.<br />

Foto: Kristina Holmström<br />

Innehåll, bland annat...<br />

Förbundstidningar 3<br />

Vik kulturarvskonsulent och<br />

redaktör för <strong>Bohusarvet</strong> 4<br />

Kultur i Gränsland – svenskt-norskt<br />

ungdomsprojekt i gränsbygderna 6<br />

Gränsposteringar och skoskav 8<br />

Resandefolkets Snarsmon 11<br />

Lie, riva och hässja 13<br />

Människorna och livet ombord 14<br />

Gamla bohuslänska trädgårdsväxter 16<br />

Regnet det bara öste ner... 18<br />

Hjärtumsboken 19<br />

Programtips – Bohusläns museum 21<br />

Vintergåta 21<br />

Maritimt på Hyllan – del 2 22<br />

1658 - När Bohuslän blev svenskt 24<br />

Den bortglömda filmen 25<br />

Bilden 26<br />

Boktips 29<br />

Än så är det långt till vår... 30<br />

Bohusläns Hembygdsförbund<br />

Adress: Box 403, 451 19 Uddevalla<br />

E-post: bohuslans.hembygdsforbund@vgregion.se<br />

Kansli: Unni Andersson, tfn 0522-65 65 18<br />

Hemsida: www.bohuslanshembygdsforbund.se<br />

Plusgiro: 52 31 88-1<br />

Vik. kulturarvskonsulent: Kristina Holmström, tfn 0522-385 67<br />

E-post: kristina.holmstrom@vgregion.se<br />

<strong>Bohusarvet</strong><br />

Ansvarig utgivare: Ulla Swedberg<br />

Redaktör: Marika Russberg<br />

Layout och grafisk form: Ove Drejenstam<br />

Tryck: Märlan, Uddevalla, <strong>2008</strong><br />

ISSN 1654-2274<br />

2

I början av förra året ändrades namnet på Brev<br />

till föreningarna till <strong>Bohusarvet</strong> och strax därefter<br />

även utseendet på det som nu är tidskriften<br />

<strong>Bohusarvet</strong>. Det innebar bland annat färgomslag<br />

och även färguppslag i tidskriften.<br />

Nu är det dags igen; som du märkt har detta<br />

första nummer <strong>2008</strong> ett nytt format. Det nya<br />

formatet ger bättre rättvisa åt bilder och för-<br />

Förbundstidningar<br />

Ändå finns ett behov av att stötta varandra,<br />

utbyta erfarenheter med likasinnade<br />

och genom en paraplyorganisation<br />

sätta kraft bakom planer och<br />

åsikter. Förbunden behöver föra ut sitt<br />

budskap också utanför styrelsekretsen<br />

i föreningarna, lokalhistoria i det<br />

lilla formatet kan berättas och marknadsföringen<br />

är viktig i det egna länet.<br />

Målsättningen för en förbundstidning<br />

kan man alltså se ur många vinklar.<br />

Men... i dag förändras tekniken för<br />

kommunikation så snabbt att vårt<br />

budskap måste spridas med flera olika<br />

medel. Breven som förr kom med<br />

posten har i många fall ersatts med<br />

snabb e-post och länsförbundets fönster<br />

har för många blivit hemsidan på<br />

Internet. Var ska man satsa och vilken<br />

kanal bör försvinna? Än så länge hävdar<br />

förbundstidningen sin plats. En<br />

hel del av innehållet finns naturligtvis<br />

också på hemsidan.<br />

Fyra små länsförbund, Öland, Medelpad,<br />

Dalsland och Blekinge med begränsad<br />

geografisk utbredning saknar<br />

förbundstidning. De ger dock ut en<br />

årsbok liksom de flesta förbund. Årsboken<br />

utarbetas och bekostas oftast i<br />

samverkan med länets museum. Förbundstidningarna<br />

betraktas som medlemstidningar<br />

och är därmed skattefria.<br />

De flesta utkommer med fyra<br />

nummer per år.<br />

<strong>Bohusarvet</strong> ändrar skepnad... igen...<br />

Varför en publikation för länets hembygdsförbund? Vi vet<br />

att det mesta i hembygdsrörelsen sker lokalt – just i hembygden.<br />

Verksamheten i hembygdsföreningen skulle fortsätta<br />

även om överbyggnaden med förbund skulle upphöra.<br />

Utformning<br />

De flesta förbundstidningar utges i<br />

A4-format men några också i A5 och<br />

trycks genomgående på belagt papper<br />

som gör bilderna rättvisa. ”Ledungen”<br />

från Stockholms län trycks helt i färg<br />

men i övrigt varierar färgsidorna mellan<br />

numren. Framsidan är oftast i färg.<br />

Hembygdsrörelsen har många äldre<br />

medlemmar och några redaktörer förefaller<br />

ha tagit fasta på detta och ökat<br />

storleken på typsnittet. Det är olämpligt<br />

att skriva med mindre typsnitt än<br />

12 punkter.<br />

Innehåll<br />

I 2007 års tidskrifter förekommer<br />

Linné och artiklar om växter ofta. I<br />

den mån man lyckas engagera skrivare<br />

utanför redaktionskretsen får man<br />

ett brett intressant utbud; jag har läst<br />

om Hästen i vår historia, Glasljuskronor,<br />

Kullor och mycket annat. I synnerhet<br />

bevakar redaktionerna nyutgiven<br />

litteratur, som sällan aktualiseras<br />

över landet.<br />

Spridning<br />

Förbundstidningen är en medlemstidning<br />

och medlemmarna är föreningarna,<br />

som prenumererar för sitt folk.<br />

Tidningen går naturligtvis ut också till<br />

makthavare, bibliotek, arkiv och liknande.<br />

Upplagorna måste man bedöma<br />

som relativt stora.<br />

3<br />

hoppningen är också att utseendet på innehållet<br />

skall bli mer omväxlande eftersom det nya formatet<br />

ger mer flexibel utformning.<br />

Vi vill veta vad du tycker om <strong>Bohusarvet</strong>!<br />

Berätta vad tycker! Kontakta vik. kulturarvskonsulent<br />

Kristina Holmström, tfn 0522-385<br />

67, e-post kristina.holmstrom@vgregion.se<br />

Marika Russberg<br />

Ekonomi<br />

För de flesta förbund är tidningen en<br />

minuspost i budgeten men PR-värdet<br />

anses uppväga kostnaden. Prenumerationsintäkterna<br />

kanske kan bidra<br />

till hälften och resten skulle kunna<br />

komma från annonser. Annonserna<br />

är emellertid fåtaliga och tynger<br />

inte utformningen. I vårt län annonserar<br />

många föreningar om sin sommarverksamhet<br />

i Länsbukettens sommarnummer,<br />

vilket i stort sett gör att<br />

detta nummer bekostar sig själv. Den<br />

påkostade ”Ledungen” kostar ca 30<br />

000 kr per nummer plus distribution<br />

och trots relativt stora intäkter lägger<br />

Stockholms Läns Hembygdsförbund<br />

stora summor på tidningen. Men den<br />

har också ett mycket gott anseende,<br />

som sipprar över på förbundet.<br />

Tryckkostnaden varierar mycket mellan<br />

olika företag men den största besparingen<br />

når man genom att själv utföra<br />

den grafiska bearbetningen.<br />

Lennart Bäck<br />

Grafisk formgivare för Länsbuketten,<br />

Örebro Läns Hembygdsförbunds<br />

medlemsblad.

Vik kulturarvskonsulent och redaktör<br />

Foto: Marika Russberg<br />

Marika Russberg är föräldraledig sedan den<br />

1 februari och Kristina Holmström vikarierar<br />

för henne som kulturarvskonsulent och från<br />

och med nästa nummer även som redaktör för<br />

<strong>Bohusarvet</strong>.<br />

Ni når mig på samma telefonnummer som ni nått Marika<br />

på: 0522 – 385 67, mobil: 0702 – 38 99 80. Min e-postadress<br />

är: kristina.holmstrom@vgregion.se<br />

Tidigare har jag bland annat arbetat på Strömstads Museum,<br />

Bok- och Biblioteksmässan och Aeroseum – flygupplevelsecentrum.<br />

för <strong>Bohusarvet</strong><br />

4<br />

Slutet på början…<br />

accessprojektet<br />

I ungefär ett och ett halvt år har jag åkt runt till olika kulturarvsföreningar<br />

för att lära ut databasen Sofie men nu är<br />

tyvärr denna tid slut. Jag har under perioden hunnit med<br />

13 föreningar. I Mollösund, Stenungsund, Ucklum, Bokenäs,<br />

Munkedal, Partille, Jonsered, Västra Frölunda, Ödsmål,<br />

Fjällbacka, Uddevalla, Torslanda, Smögen har människor<br />

svurit över Sofies nyckfullhet. Men trots detta har<br />

stämningen i det stora hela varit god och det mesta har med<br />

milt våld överkommits. Föreningarna har med händighet<br />

och lite fantasi skapat sin egen fotoateljé, suddiga människor<br />

och byggnader på gamla foton har identifierats och idéer<br />

till nya utställningar har skapats och i vissa fall även påbörjats.<br />

Sammanlagt har knappt 4 000 föremål och 3 000<br />

foton nu registrerats och arbetet fortsätter ute i hembygdsgårdar<br />

och föreningar.<br />

Bilder från arbetet ute hos<br />

föreningarna<br />

Björlanda-Torslanda hembygdsförening<br />

Kville hembygdsförening

Munkedals hembygdsförening<br />

5<br />

Bokenäs hembygdsförening<br />

Foton från föreningsverksamheten:<br />

Kristina Holmström<br />

Ödsmåls hembygdsförening

Kultur i Gränsland – svenskt-norskt<br />

ungdomsprojekt i gränsbygderna<br />

I de svensk – norska gränsområdena;<br />

på båda sidor av mäktiga Idefjorden<br />

och utmed Oslofjordens östra stränder<br />

i Østfold, Akershus och Bohuslän, i de<br />

dalsländska bygderna och längst upp<br />

i det nordliga Värmlands skogstrakter<br />

med deras grannregion Hedmarks<br />

fylke har projektet Kultur i Gränsland<br />

bedrivits under två års tid.<br />

Projektet<br />

Museer, folkhögskolor och Föreningen<br />

Nordens lokalavdelningar har samarbetat<br />

i ett kultur- och utbildningsprojekt.<br />

Ungdomsansvariga vid Föreningen<br />

Nordens lokalavdelning i Göteborg<br />

och riksföreningen i Oslo har också<br />

deltagit i projektet. Och som kronan<br />

på verket, så har Institutt for Kulturstudier<br />

og orientaliske språk vid Oslo<br />

universitet genom vår bohuslänning<br />

etnologie professor Anders Gustavsson<br />

från Orust varit en av parterna i<br />

detta gränsöverskridande projekt.<br />

Projektet är en fortsättning på ungdomsprojektet<br />

Ungdom i Gränsbygd,<br />

som startades under året då unionsupplösningen<br />

mellan Sverige och<br />

Norge firades på olika sätt runt om i<br />

Norden. Samarbetet mellan de så olika<br />

institutionerna som museer och<br />

folkhögskolor och Föreningen Norden<br />

blev en lyckad konstellation. I det<br />

första projektet deltog 11 parter och i<br />

det senare hela 14 olika parter. Det är<br />

med andra ord en stor samling institutioner<br />

och föreningar och gränsintresserade<br />

människor som har samlats<br />

i dessa båda projekt. Och sannerligen<br />

finns det en mängd gränsfrågor och<br />

gränsteman från Sverige – Norge att<br />

dokumentera, diskutera och att hålla<br />

kurs om!<br />

Text: Christine Fredriksen, Svein Norheim,<br />

Kjell Delvret och Bjarne Andersen<br />

Om studierna och dokumentationerna<br />

som folkhögskolornas elever<br />

gjorde i projekten kan man läsa i boken<br />

På Gränsen – svenske og norske<br />

ungdommer om identitet og tillhørighet<br />

(red: Fredriksen & Norheim, boken<br />

kan köpas genom författarna).<br />

Arbetsvandringar då och nu<br />

Under de senaste två åren har några<br />

olika aktiviteter genomförts – ett<br />

par av dem så spännande att vi gärna<br />

vill berätta om dessa i <strong>Bohusarvet</strong>:<br />

museerna i projektet med de<br />

ansvariga Bohusläns museum (Christine<br />

Fredriksen) och Halden historiska<br />

Samlinger (Svein Norheim) har<br />

dokumenterat gränsrelaterade förhållanden;<br />

det är dokumentationer med<br />

en etnologisk inriktning och med en<br />

speciell tonvikt på samtiden. Dessa är<br />

Svenska ungdomar på jobb i Norge<br />

och Minoriteter över gränsen.<br />

I projektet har Lisa Jonsson varit anställd<br />

för att samla berättelser och ett<br />

samtida material om svenska ungdomar<br />

som reser till vårt grannland och<br />

arbetar där. Många ungdomar från<br />

hela Västsverige reser dit, eftersom det<br />

är betydligt svårare att få arbete hemma<br />

och dessutom så får man bättre betalt<br />

i Norge. Detta är en trend på arbetsmarknaden<br />

som har märkts inte<br />

minst de senaste 10 – 15 åren och det<br />

är i sin tur intressant att kunna jämföra<br />

med de historiska arbetsvandringar<br />

som vi har haft över den svensk-norska<br />

gränsen under tidigare sekler.<br />

Ungdomarna i Oslo och på andra<br />

orter i Norge arbetar mest i turistnäringen<br />

– på hotell och restauranger, eller<br />

i butiker och på lager, men också<br />

i fiskindustrierna på Vestlandet. I in-<br />

6<br />

samlingen som har gjorts har vi fått<br />

många intressanta berättelser från ungdomar<br />

om deras vistelse i Norge och<br />

om de tänker sig att stanna kvar eller<br />

så småningom flytta tillbaka till Sverige.<br />

Frågor som de har fått är: känner<br />

du dig som svensk eller norsk?<br />

Resandefolk i gränsbygd<br />

I den andra dokumentationen har Bodil<br />

Andersson studerat arkivmaterial<br />

och samlat intervjuer med representanter<br />

från minoritetsgruppen resande.<br />

Det är berättelser om hur resande<br />

ser på den svensk-norska gränsen,<br />

hur man har kunnat resa över gränsen<br />

och hur man har levt och försörjt sig i<br />

gränsbygderna.<br />

Detta är en förundersökning om resande<br />

och romanifolkets historia med<br />

utgångspunkt i projektets norska bygder.<br />

Målsättningen är att Halden historiske<br />

Samlinger ska kunna fortsätta<br />

denna dokumentation i framtiden. En<br />

spännande slutsats som dessa etnologiska<br />

studier har visat, är att gränsbygden<br />

skapar speciella möjligheter för<br />

dem som bor där eller som färdas över<br />

gränsen (dokumentationerna är publicerade<br />

i Bohusläns museums rapportserie<br />

2007:61: Mobilitet i gränsregionen.<br />

To etnologiske studier om<br />

identitet og historie i grenseområdet<br />

av Andersson B. & Jonsson L.).<br />

Gränsöverskridanden kurser<br />

I projektet Kultur i Gränsland har också<br />

flera kurser för folkhögskolor diskuterats<br />

och två kurser över gränsen har<br />

prövats. Genom folkhögskolornas arrangemang<br />

har fyra av folkhögskolorna<br />

under hösten 2007 genomfört<br />

en kurs Identitet och Gränser med

kursmoment om gränsrelaterade frågor.<br />

Med start vid Revyskolen Solbakken<br />

folkehögskole i Skarnes i Norge<br />

och med Follo folkehögskole i Vestby,<br />

Norge, som samarbetspart, har sedan<br />

eleverna förflyttat sig till Ingesunds<br />

folkhögskola i Arvika och för att avsluta<br />

kursen vid Nordiska folkhögskolan<br />

i Kungälv. Ingen kursvecka blev<br />

bokad vid Ljungskile folkhögskola i<br />

Ljungskile, men skolan deltog i planeringen<br />

av olika kursmoment.<br />

Under de fyra kursveckorna har skolorna<br />

samarbetat med museerna om<br />

studiebesök och undervisning. Så har<br />

Kvinnemuseet i Kongsvinger och Bohusläns<br />

museum med sin utställning<br />

Gränsland tagit emot eleverna på besök<br />

och Finnkulturcentrum i Torsby,<br />

som är en filial till Värmlands museum,<br />

och Halden historiske Samlinger<br />

har deltagit i planeringen av kursens<br />

gränsteman.<br />

Kursveckorna genomfördes som integrerade<br />

moment i elevernas ordinarie<br />

kursprogram. Vid en summering<br />

på avslutningsdagen berättade ungdomarna<br />

som deltog att de tyckte att<br />

en del av det bästa med kursveckorna<br />

var att träffa andra nordiska ungdomar<br />

och så hade de också lärt sig lite<br />

av varandras språk!<br />

Ytterligare ett kursutbyte hölls mellan<br />

Follo folkehögskola i Vestby, Norge<br />

och Nordiska folkhögskolan i<br />

Kungälv på våren 2006. I detta kursmoment<br />

arbetade eleverna med temat<br />

identitet och syftet var att spegla ungdomskulturer<br />

med inriktning på vilka<br />

likheter och olikheter som finns mellan<br />

svenska och norska ungdomar. De<br />

norska eleverna intervjuade de svenska<br />

och lärarna från Follo folkehögskola<br />

Christian Killengreen och Torill<br />

Slaatten skrev i utvärderingen: de norske<br />

elevene vart svært positive og takknemlige<br />

for hvilket innsyn og innblikk<br />

de hade fått i de svenske elevenes<br />

livshistorier runt hva som hade bidratt<br />

til å forme de og deres egne personlige<br />

meninger om identitet!<br />

Projektledning<br />

Dessa avslutande ord får spegla lite<br />

av det utbyte som vi har haft i projektet<br />

Kultur i Gränsland. Christine<br />

Fredriksen vid Bohusläns museum /<br />

Västarvet, Svein Norheim vid Halden<br />

historiske Samlinger i Halden, Norge,<br />

Kjell Delvret från Föreningen Norden<br />

i Uddevalla och Göteborg och Bohus<br />

län, och Bjarne Andersen från Föreningen<br />

Norden i Halden har utgjort<br />

projektledningen – hör av dig till nå-<br />

7<br />

Elgåforsen, gränsfors mellan Sverige och<br />

Norge, har ett totalt fall på 46 m. På bilden<br />

anas Christine Fredriksen och Staffan<br />

Fenander från projektet. Foto: Svein Norheim<br />

gon av dem om du vill ha mer information<br />

om projektet!<br />

Kultur i Gränsland är finansierat<br />

av medel från EU fond Interreg IIIA<br />

Sverige-Norge Gränslöst samarbete,<br />

Nordiska Ministerrådet, Gränskommittéen<br />

och Svensk-norska Samarbetsfonden.

Gränsposteringar och skoskav<br />

– på resa med Kulturvandringer i grenseland<br />

Vi befinner oss vid den svenska<br />

sidan av Svinesund, alldeles<br />

intill gamla Svinesundsbron.<br />

Befästningsanläggningen härstammar<br />

från tidigt 1700-tal<br />

och anlades av Karl XII några<br />

år innan hans död. Anläggningen<br />

fick också en betydelse<br />

för bevakningen av den norska<br />

delen av Idefjorden, vid Nazitysklands<br />

ockupation av Norge<br />

under andra världskriget.<br />

Sundsborgs befästningsanläggning<br />

är den spännande starten för en<br />

veckolång studieresa i augusti 2007<br />

längs den svensk-norska gränsen från<br />

Svinesund och upp till Finnmarkerna<br />

i Värmland. Resan är en av aktiviteterna<br />

inom projektet Kultur i Gränsland<br />

och syftar till att skapa ett kunskapsunderlag<br />

för kursutbudet vid<br />

och samverkan mellan folkhögskolorna<br />

i gränsregionen, liksom att vara<br />

en fortbildning för folkhögskolelärare<br />

i gränsfrågor. Resan ska också ge<br />

oss som deltar från museerna insikt<br />

om nya teman som är intressanta att<br />

studera i dessa gränsområden. Denna<br />

resa blir ett fantastiskt möte med<br />

gränshistoriska platser och berättelser<br />

om människor som har bott och verkat<br />

här.<br />

Fredrikstens fästning och Rød<br />

Herregård<br />

Resan fortsätter till Fredrikstens fästning<br />

och museer på höjden ovanför<br />

Halden där vi får en rundvandring.<br />

Gränshistoria är många gånger<br />

krigshistoria och detta var platsen för<br />

dödsskottet mot Karl XII och om det<br />

var en svensk eller en norsk kula från<br />

ett skyttevärn som dödade krigskungen<br />

tvistar man fortfarande om! Inne<br />

Text: Christine Fredriksen, Bohusläns museum<br />

Ett myller av soldater, hästar och<br />

vagnar och ett läger som såg ut som en<br />

mindre stad med baracker och timrade<br />

hus och med tält lite överallt! Härifrån<br />

drogs tunga kanoner upp till skansarna<br />

som fanns i bergen runtomkring.<br />

800 man var förlagda vid Sundborgs<br />

befästningsanläggning och här fanns<br />

också en kyrka med begravningsplats.<br />

Denna behövdes – många dog under<br />

tiden i fält på grund av urusla sanitära<br />

förhållanden och en torftig sjukvård!<br />

i fästningen har museet Halden historiske<br />

Samlinger flera fina utställningar,<br />

bland annat en krigshistorisk<br />

utställning och en utställning om unionsupplösningen<br />

mellan Sverige och<br />

Norge år 1905.<br />

Från krigshistoria till fantastisk<br />

1700-tals historia, nästa stopp i gränsens<br />

historia blir Rød Herregård i Halden<br />

som är en av Norges finaste och<br />

mest kompletta herrgårdar. När herrgården<br />

anlades är osäkert, men i slutet<br />

av 1600-talet var huvudbyggnaden<br />

uppförd. I byggnaderna håller Halden<br />

historiske Samlinger till. Här finns<br />

många vackra rum med stilfulla möbler,<br />

målningar och fantastiska porslinsfigurer<br />

från 1700-talet, vi vandrar<br />

genom biblioteket, salskabinettet,<br />

roseværelset, hjørnestuen och gutterummet,<br />

allra mest imponerande var<br />

balsalen med originalspeglar och inventarier<br />

från 1700-talet. Här finns<br />

också en vacker trädgård som återskapats<br />

efter tidens mode.<br />

Resandefolkets Snarsmon och<br />

Elgåfossen<br />

Dag 2 fortsätter vår gränsresa med<br />

ett besök på Snarsmon eller Tattarbyn<br />

i Bullaren. Efter en dryg halvtim-<br />

8<br />

mes vandring från landsvägen<br />

kommer vi till resandefolkets<br />

gamla bosättning bara några<br />

hundra meters från gränsen<br />

till Norge. Med Björn Ståhl<br />

som utmärkt guide får vi beskåda<br />

utgrävningarna av en del<br />

husgrunder här mitt ute i denna<br />

oländiga skogsterräng. Här<br />

bodde familjer av resandefolket<br />

och blev förhållandena för<br />

besvärliga, så kunde man flytta<br />

över till den norska sidan av<br />

gränsen.<br />

Samma dag som vårt besök monteras<br />

en vacker minnesplatta över resandefolket<br />

på plats, en minnesplatta<br />

som är framtagen av skulptör Hans<br />

Leutscher och som bekostats av bland<br />

annat Resande romers riksförening.<br />

Björn Ståhl är också vår guide när vi<br />

besökte Elgåfossen några mil längre<br />

norrut, forsen ligger mitt i gränslinjen<br />

mellan Sverige och Norge och har en<br />

mäktig fallhöjd på 46 m. Här ingicks<br />

ett äktenskap mellan en norsk kvinna<br />

och en svensk man mitt under brinnande<br />

krig, andra världskriget!<br />

Från Prestebakke till<br />

Bäckefors<br />

Nu fortsätter vår resa förbi Prestebakke<br />

kirke, där kulhålen från en sammandrabbning<br />

år 1808 mellan en<br />

svensk och norsk soldatstyrka fortfarande<br />

syns i kyrkans fasad, och till<br />

Kornsjö, denna viktiga knutpunkt för<br />

handel och resande mellan Sverige och<br />

Norge.<br />

Vi fortsätter genom de dalsländska<br />

skogbygderna förbi Parsetjäns skans<br />

och till Dals Ed och Bäckefors, två orter<br />

där äldre industrier och järnbruk<br />

med anor tillbaka till 1700-talet har

Bäckefors var ett av Dalslands många<br />

järnbruk och här fanns det första järnbruket<br />

i Sverige som använde Lancashiremetoden<br />

i förädlingen av järnet. På bilden<br />

ses ruinerna efter en smedja.<br />

Foto: Svein Norheim<br />

funnits. I Bäckefors bjuds vi på välsmakande<br />

kaffe i hembygdsföreningens<br />

fina lokaler och får en intressant<br />

visning av föreningens stora samlingar.<br />

Baldersnäs Herrgård<br />

Dag 3 vaknar vi på Baldersnäs Herrgård<br />

som ligger vackert på ett näs i<br />

Laxsjön. Innan vi bemannar bussen<br />

igen, får vi en rundvandring på herrgården.<br />

Baldersnäs har norska anor,<br />

förfäder till ägarfamiljen som Wærn<br />

kom från Fredrikshald och huvudbyggnaden<br />

uppfördes 1796. Denna<br />

byggnad finns dock inte kvar efter<br />

att ha brunnit ner i början av förra seklet.<br />

Carl Fredrik Wærn köpte i början av<br />

1800-talet sågbruken i Skåpafors och<br />

ägde även Bäckefors järnbruk. Det var<br />

med andra ord skogen och järnet som<br />

la grunden till denne mans rikedomar,<br />

pengar som han investerade i att<br />

bygga ut och försköna Baldersnäs och<br />

jordbruket där. Denna herrgård är numera<br />

kanske mest omtalad för att vara<br />

ägd av den kände programledaren av<br />

TV programmet ”På spåret”!<br />

Bengtsfors och Halmens hus<br />

till Kongsvinger fästning<br />

Nu sätts kursen mot Bengtsfors och<br />

Halmens Hus, detta intressanta besöksmål<br />

som berättar om halmens<br />

nytta och historien kring halmhantverket,<br />

och där så många fina konsthantverksprodukter<br />

finns att köpa.<br />

Även travmuseet i Årjäng får ett besök..<br />

Färden går på eftermiddagen vidare<br />

mot den norska gränsen, genom<br />

vidsträckta barrskogar och myrmarker,<br />

och förbi gränsstationen Morokulien<br />

och fredsmomentet som är uppfört<br />

där. Dagen avslutas med besök på<br />

det alltid lika intressanta Kvinnemuseet<br />

i Kongsvinger och på Kongsvinger<br />

festning.<br />

Kvinnemuseet är ett norskt nationellt<br />

museum för kvinnohistoria och<br />

öppnades 1995 med målet att förmedla<br />

olika sidor av kvinnors liv och kvinnors<br />

skaparkraft, med inspirerande<br />

utställningar som är inrymda i Dagny<br />

Juels barndomshem på ”Roligheten”.<br />

Museibyggnaden är från 1857 och ligger<br />

vackert på höjden över Kongsvinger<br />

och i den fina trädgården kan man<br />

bli serverad kaffe sommartid.<br />

Som sista besök denna dag tar vi oss<br />

så upp till Kongsvinger fästning, ytterligare<br />

en välbevarad och mäktig gränsfästning<br />

från 1600-talet som uppfördes<br />

på en militärstrategisk plats. Här<br />

får vi höra om fästningens brokiga his-<br />

9<br />

toria och här i närheten stod på 1940talet<br />

också ett slag mellan tyska militärer<br />

och den norska motståndsrörelsen<br />

Hjemmefronten, då tyskarna<br />

överrumplades vid en bro och avväpnades.<br />

En liten seger under ockupationens<br />

kalla dagar!<br />

Glomdalsmuseet i Elverum<br />

Dag 4 på denna innehållsrika studieresa<br />

tillbringas till största delen i de<br />

norska gränstrakterna med besök på<br />

Glomdalsmuseet och med seminarier<br />

med inbjudna gäster om etnologiska<br />

projekt, och etnologiska arbetsmetoder<br />

och kunskapsutveckling. Glomdalsmuseet<br />

ligger vackert på västra<br />

sidan av Glomma i Elverum. Detta<br />

friluftsmuseum är ett av Norges största<br />

och representerar traditionell bondekultur<br />

från dessa trakter. Idag har<br />

museet också ett nationellt uppdrag<br />

att berätta om olika minoritetskulturer<br />

som romanifolket och skogsfinnar,<br />

urbefolkning med sørsamer och nyare<br />

tiders invandrargrupper.<br />

I april 2006 öppnades utställningen<br />

”Latjo Drom” - som betyder den goda<br />

vägen på romani – om romanifolkets<br />

kultur och historia i Norge. Utställningen<br />

har producerats på uppdrag av<br />

norska Stortinget, som anser att det<br />

är viktigt att lyfta fram denna minoritetsgrupp.<br />

Finnmarksbygd<br />

Åter till färdbussen så styrs kosan<br />

allt längre norrut och nu ska vi upp<br />

till Finnmarksbygderna! Här i skogstrakterna<br />

i Värmlands västra del och<br />

i de norska skogsområdena slog sig<br />

finska invandrare ner på 1600- och<br />

1700-talen. Av olika orsaker som krig,<br />

knapphet på odlingsjord och utlovad<br />

skattefrihet under 6 års tid, så drog<br />

finländarna västerut. De nyttjade olika<br />

former av svedjebruk och eftersom<br />

markens näringsvärde var stort,<br />

så kunde rågens avkastning bli hundra<br />

gånger utsädet! Efterhand övergår<br />

de till fasta åkrar och blir mera lika<br />

de svenska småbrukarna. Efter denna

I byn Snarsmon i Bullaren nära norska<br />

gränsen har resandefolk bott i sedan<br />

hundra år tillbaka i tiden. Husen var<br />

nedgrävda i marken och hade stenväggar.<br />

På bilden syns Kristina Gustavsson, Kjell<br />

Delvret, Björn Ståhl, Odd Kåre Mikkelsen<br />

och Kari Norheim.<br />

Foto: Anders Gustavsson<br />

långa dags resa övernattar vi på Kulturstationen<br />

Finnskogen och Mattila.<br />

Här bedrivs många verksamheter,<br />

men inte minst försöker man att bevara<br />

traditionerna i bygden. Denna avslutande<br />

kväll bjuds vi på en fantastisk<br />

upplevelse; rökstugekväll med värden<br />

Kurt Eide.<br />

Mera Finnkultur<br />

Dag 5 och sista dagen på vår kultur-<br />

och gränsresa känner vi oss så oerhört<br />

mycket mer kunniga i denna vår gemensamma<br />

svensk-norska gränshistoria!<br />

Nu återstår ytterligare några besöksmål<br />

på vår sista dagsetapp mot<br />

Torsby i Värmland och därefter söderut.<br />

Första anhalt blir naturligtvis finngården<br />

Juhala, en välbärgad gård som<br />

2001 blev ett svenskt<br />

kulturminnesreservat.<br />

Rökstugan på Juhala är<br />

byggd på 1740-talet och<br />

runt gårdsplanen finns<br />

en större ekonomibyggnad<br />

med stall från 1775<br />

och två loftsbyggnader<br />

från 1750 och 1801, liksom<br />

ett separat kokhus<br />

och en äldre finsk bastu.<br />

Detta är verkligen en<br />

välbevarad gårdsanläggning<br />

i denna värmländska<br />

bygd!<br />

Ett besök på Torsby<br />

Finnkulturcentrum kompletterar<br />

vår kunskap om<br />

finnkulturen och under<br />

färden dit hinner vi också<br />

att besöka Östmarks<br />

kyrka. Här ligger de sista<br />

bofasta från finngården<br />

Juhala begravda och<br />

här är även knivkungen Johan Fredrik<br />

Hedenberg av resandesläkt begravd,<br />

han ansågs vara en av de allra skickligaste<br />

knivmakarna!<br />

Mera berättelser från Finnmarken<br />

finner vi på<br />

Torsby Finnkulturcentrum,<br />

ett<br />

museum som<br />

öppnades 1993<br />

och som är en<br />

avdelning under<br />

Värmlands museum.<br />

Här visas<br />

en spännande<br />

utställning om<br />

livet i finnskogarna<br />

och med<br />

museets guider<br />

blir histori-<br />

en levandegjord<br />

på ett dramatiskt<br />

sätt. Museet har<br />

också ett arkiv<br />

med ett rikt släktforskningsmaterial,<br />

som är välbesökt.<br />

10<br />

Värmlands museum<br />

Som en avslutning på en händelserik<br />

och rolig vecka, gör vi ett besök<br />

på Värmlands museum i Karlstad,<br />

som ligger vackert i parken vid Vänern<br />

strand. Museets konsthall visar<br />

förnämlig värmländska konst, liksom<br />

svensk och internationell konst.<br />

Semesterresa med gränstema<br />

Denna studieresa kan också vara en<br />

semesterresa av allra bästa format, så<br />

titta i kartboken och planera in en<br />

gränsresa för nöjets skull i sommar!<br />

Men glöm inte plåster till skoskaven<br />

och lite extra fika till de fina sommardagarna!<br />

Texten är hämtad från Kulturvandringer<br />

i grenseland och medförfattare är deltagarna:<br />

Lisbeth Chumak, Odd Kåre<br />

Mikkelsen, Astrid Hjelle, Kari Norheim,<br />

Svein Norheim, Bodil Andersson,<br />

Kjell Delvret, Staffan Fenander, Gunn<br />

Langseth och Anders Gustavsson.<br />

Projekt Kultur i Gränsland är ett EU<br />

projekt: Interreg IIIA Sverige Norge<br />

Gränslöst Samarbete. Projektet har också<br />

finansierats av Nordiska Ministerrådet,<br />

Gränskommittén och Svensk-norsk<br />

samarbetsfond.<br />

Planeringsgruppen för studieresan var:<br />

Staffan Fenander, Kari Norheim, Anders<br />

Gustavsson och Svein Norheim.<br />

På gården Mattila i Värmlands finnskog nära norska gränsen får<br />

vi delta i skogsfinnarnas äldre traditioner med eldning i rökugn,<br />

en upplevelse som vi sent glömmer! Eldgnistorna flyger från öppningen<br />

i eldstaden och den kraftiga röken söker sig fritt ut i rummet<br />

och lägger sig som ett täcke under innertaket och på en kvart<br />

är stugan uppvärmd som en bastu! På bilden Kurt Eide.<br />

Foto: Anders Gustavsson

Resandefolkets Snarsmon<br />

”Innan vi riktigt visste om det, voro<br />

vi redan mitt inne i byn. Ett obestämt<br />

antal hyddor reste sig runt omkring.<br />

Men inte gjorde husen i denna<br />

stad mycket väsen av sig. Man såg<br />

dem knappast, förr än man höll på att<br />

ramla över dem. De voro nämligen<br />

nedsänkta i sandmon ända till takåsen,<br />

och blott en lutande dörr med en<br />

fönsterruta eller ett större hål på mitten<br />

var det egentliga kännetecknet på<br />

en familjebostad. Men sandmon var<br />

torr och hård, så nog var det praktiskt<br />

på mer än ett sätt att bo där nere i<br />

lugnet. Det var varmt om vintern och<br />

svalt på sommaren.”<br />

Så här beskriver folkskollärare Sjöblom<br />

sitt besök på resandeboplatsen<br />

Snarsmon runt 1890. I trakten kallades<br />

byn för Tattarstan eller Tattarbyn,<br />

men av hänsyn till resandefolket som<br />

alltid värjt sig mot den nedsättande<br />

benämningen, använder vi platsnamnet<br />

Snarsmon vilket anammats alltmer<br />

senaste åren.<br />

Bosättningen presenterades i skrift<br />

första gången 1929 då Sjöblom berättar<br />

om byns utseende, dess folk och,<br />

inte minst, hans möten med dessa<br />

människor under några år kring 1890.<br />

Berättelsen är fylld av den tidens schabloner<br />

och kanske inte helt tillförlitlig<br />

i alla detaljer.<br />

Snarsmons historia<br />

Byn befolkades troligen under 1800talet<br />

senare hälft och här bodde som<br />

mest omkring 30 resandefamiljer i ett<br />

flertal bostäder. Husen låg spridda utmed<br />

norra kanten av en myr i ett bergigt<br />

skogsområde nära norska gränsen<br />

i Bullaren. Man bodde här omväxlande<br />

hela eller delar av året. Enligt sägnen<br />

kördes invånarna bort ett par omgångar,<br />

men kom tillbaka och byggde<br />

upp husen igen. Byn övergavs i början<br />

Av Kristina Lindholm, verksamhetsledare för arkeologi<br />

och kulturlandskap, Bohusläns museum.<br />

av 1900-talet och<br />

skogen tog över<br />

platsen. Idag syns<br />

grunderna efter<br />

ca 12 hus. Platsen<br />

har varit känd i<br />

trakten och bland<br />

många resande<br />

sedan dess. Den<br />

registrerades också<br />

i samband med<br />

Riksantikvarieämbetetsfornminnesinventering<br />

på 1970-talet.<br />

Arkeologisk<br />

utgrävning av Snarsmon<br />

Hösten 2003 skulle skogen avverkas<br />

och på Länsstyrelsens uppdrag inventerade<br />

Bohusläns museum området.<br />

Förutom husgrunderna påträffades<br />

då stenmurar, gränsstenar och rester<br />

av övergivna åkrar. Sju husgrunder<br />

upptäcktes och senare fler, totalt tolv<br />

stycken och kanske finns fler dolda i<br />

marken.<br />

När projekt Ekomuseum Gränsland<br />

ville göra Snarsmon till ett besöksmål,<br />

väcktes tankarna på en arkeologisk<br />

utgrävning för<br />

att få mer kunskap<br />

om platsen.<br />

Några resandefamiljer<br />

var intresserade<br />

och ett samarbete<br />

etablerades<br />

mellan Bohusläns<br />

museum<br />

och en resandeförening<br />

kring<br />

projektet. Under<br />

2004, 2005<br />

och 2006 undersöktes<br />

sam-<br />

11<br />

Så här såg det stora huset ut<br />

före utgrävningen.<br />

Foto: Lars-Erik Hammar<br />

manlagt tre av husgrunderna. Två av<br />

husgrunderna var rester av bostadshus<br />

och det tredje har tolkats som ett kollektivt<br />

kök.<br />

Ett av bostadshusen var ingrävt i<br />

sluttningen så att på håll har endast<br />

taket synts.<br />

forts.<br />

Så småningom kom resterna av en bostad<br />

fram. I undersökningarna deltog arkeologer,<br />

resande och lokalhistoriskt intresserade.<br />

Foto: Kristina Lindholm

I husen påträffades personliga föremål;<br />

knappar, tygbitar, rester av skor,<br />

pärla, glasöga, kam, redskap, verktyg,<br />

hushållsföremål såsom porslin och<br />

järngrytor samt byggnadsdetaljer. Saker<br />

som hade kasserats, tappats eller<br />

glömts kvar när de sista människorna<br />

lämnade byn. 2007 återuppbyggdes<br />

en kallmurad vägg till ett av bostadshusen.<br />

I samband med det utfördes<br />

även en mindre arkeologisk undersökning.<br />

Gränsbygd<br />

Det är bara 400 m till norska gränsen<br />

och bosättarna idkade handel med lokalbefolkningen<br />

i båda länderna. Det<br />

sägs att de resande sällan tog de etablerade<br />

gränsövergångarna. Där kunde<br />

det bli problem med kontroll av<br />

både folk och packning. Istället sökte<br />

de sig in i de skyddande skogarna där<br />

det fanns mer okända stigar över gränsen,<br />

dessa vägar och gränsövergångar<br />

blev sedan kända även av andra resande.<br />

Deras huvudsakliga inkomst skall<br />

ha kommit från förtenning av kop-<br />

Det pågick hela tiden olika samtal, diskussioner<br />

och frågor, om den historiska händelsen,<br />

om utgrävningen och om hur husen<br />

sett ut. Dessa berättelser av, och diskussioner<br />

med deltagande resande under undersökningen<br />

har i högsta grad berikat bilden<br />

av platsen och resandefolkets livsvillkor. Till<br />

vänster Git Moberg och till höger Anette<br />

Magnusson. Foto: Lars-Erik Hammar<br />

Invigning av besöksmålet<br />

Snarsmon inom Ekomuseums<br />

Gränslands i<br />

september 2005. 200<br />

intresserade besökare, en<br />

fantastisk hembygdsförening<br />

och ett strålande<br />

väder bidrog till en<br />

lyckad dag. Till vänster<br />

vid tavlan, Västarvets<br />

förvaltningschef Hans<br />

Manneby och till höger<br />

vid tavlan Michell Alfredsson,<br />

Resande romers<br />

riksorganisation.<br />

parkärl, olika hantverk<br />

som borstbinderi<br />

och trådarbeten<br />

samt handel med olika<br />

varor. Ofta deltog<br />

hela familjerna i försäljningsresorna.<br />

Resandefolkets okända<br />

historia<br />

Projektets målsättning är att uppmärksamma<br />

resandefolkets historia<br />

via insatser på den före detta resandebosättningen<br />

Snarsmon och via<br />

publik verksamhet lyfta fram en, för<br />

många, nästan okänd historia. Undersökningarna<br />

har bidragit till en större<br />

kunskap om resandebosättningen<br />

Snarsmon, vilken förhoppningsvis<br />

också har giltighet i ett större perspektiv.<br />

Genom uppmärksamheten kring<br />

undersökningarna i Snarsmon har vi<br />

fått möjligheter att bidra till en större<br />

medvetenhet och förståelse för resande<br />

romers livsvillkor och kultur.<br />

Ekomuseum Gränsland har iordningställt<br />

platsen som besöksmål med<br />

informationsskyltar. I samband med<br />

utgrävningarna har det hållits visningar<br />

och föredrag för allmänheten. Hösten<br />

2006 byggdes en utställning om<br />

Snarsmon med föremål därifrån. Utställningen<br />

invigdes under en temadag<br />

på Bohusläns museum om Snarsmon<br />

och resande romers liv förr och nu.<br />

Utställningen har också visats i kom-<br />

12<br />

munhuset i Tanumshede och har presenterats<br />

i ett par skolor i norra Bohuslän<br />

av två resandeungdomar, den<br />

har visats på Fredriksstens fästning i<br />

Halden och på Stadsbiblioteket i Linköping.<br />

En minnestavla sattes 2007 upp på<br />

platsen med texten: Till minne av de<br />

gamla resande romano-släkterna som<br />

vandrade och bodde på denna plats.<br />

<strong>2008</strong> planerar Bohusläns museum att<br />

sammanfatta projektet med resultat<br />

och erfarenheter, inte minst de resandes,<br />

i en bok. Under vintern <strong>2008</strong> pågår<br />

därför också en studiecirkel som<br />

ska resultera i material till boken.<br />

Insatserna har finansierats av Kulturrådet,<br />

Lindebergska fornminnesfonden,<br />

Tanums kommun, Lennart J Hägglunds<br />

stiftelse, Länsstyrelsen Västra Götaland<br />

samt Bohusläns museum. Dessutom<br />

har projektet samarbetat med<br />

Bullarens hembygdsförening, Grensehuset<br />

och flera lokalhistoriskt intresserade.<br />

Det är i sådana här sammanhang<br />

som ett nära samarbete med lokalt engagerade<br />

är ovärderligt!<br />

Mer information om resandeboplatsen<br />

Snarsmon och projektet finns på www.<br />

utgångspunkten.se

Bohusläns museum inbjuder till en<br />

ängsslåtterdag på skalbankarna i Uddevalla.<br />

Slåtterängen som ligger på<br />

Kurödsbergens sluttning är en mycket<br />

artrik äng som innehåller mer än 60<br />

arter örter och gräs. Vi behöver både<br />

erfarna slåttermän/kvinnor som kan<br />

lära ut grunderna i detta utrotningshotade<br />

hantverk, liksom nybörjare<br />

som för kunskapen och traditionen vidare.<br />

Vi lär oss också hur man spettar<br />

en hässja och såta och hur man strängar<br />

hö med gaffel och riva. Det blir också<br />

lite biologisk folkbildning om hur<br />

man skiljer på nattfjärilar och dagfjärilar<br />

och lite artkunskap kring våra vanligaste<br />

gräsarter och örter.<br />

Alla försöker att ta med lie eller riva<br />

(räfsa). Har du ingen egen kanske du<br />

kan låna?<br />

Om intresse finns och detta föranmäls,<br />

tänkte vi ordna ett slåttergille<br />

under kvällen på Skalbanksmuseet.<br />

Ni måste givetvis ta med er kaffekorgen,<br />

annars blir det inte roligt!<br />

Välkomna!<br />

Jan Uddén, biolog och pedagog vid<br />

Bohusläns museum<br />

Blodnäva är en kalkgynnad<br />

art som drivs på skalbankarnas<br />

slåtterämg.<br />

Lie, riva och hässja<br />

Foto: Jan Uddén<br />

Slåttermännen Ingemar Magnusson och<br />

Erik Börjesson vid hässjan på skalbankarna,<br />

den blöta sommaren 2007.<br />

13<br />

Samling: Skalbanksmuseet<br />

Dag: lördagen den 16 augusti<br />

Tid: kl 10.00 – 14.00 (ca)<br />

För mer information:<br />

E-post: jan.udden@vgregion.se<br />

Mobil: 070 6565401<br />

Storfläckig pärlemorfjäril på rödklint. Denna gamla ”kulturmarksart” har blivit<br />

allt sällsyntare, men dyker upp på skalbankarna under varma somrar.

Människorna och livet ombord<br />

Sveriges Sjömanshusmuseum, Uddevalla Text och foto: Marika Russberg<br />

I ett tegelhus i från 1806 i Uddevalla<br />

finns Sveriges Sjömanshusmuseum.<br />

Här fanns under nästan 100 år ett<br />

sjömanshus som nu är det enda som<br />

finns kvar av Sveriges 49 sjömanshus.<br />

I museet förflyttas besökaren tillbaka<br />

till den tid då sjömän kom hit för att<br />

skrivas in i rullorna innan de begav sig<br />

ut på de sju haven.<br />

Möte med sjöfolk<br />

Sjömanshusmuseet är ett arbetslivsmuseum<br />

med målsättningen att levandegöra<br />

sjöfolkets villkor och sjömanshusens<br />

verksamhet från 1748<br />

– 1969 (då verksamheten lades ned).<br />

I museet möter besökaren människorna<br />

inom sjöfarten och får en bild av<br />

livet ombord. Här finns flera miljöer<br />

som kajutan från Thordénfartyget<br />

S/S Savonia, byggt 1890 och i arbetsrummet<br />

intill sitter Gustaf Thordén i<br />

egen hög person bakom sitt skrivbord,<br />

på mönstringskontoret finns ombudsmannen<br />

med assistent och på ett skrivbordet<br />

står stämplar av alla de slag på<br />

rad. Idag är personerna i dessa miljöer<br />

dockor, men i slutet av november<br />

fick de liv under en dag och besökarna<br />

fick möta de legendariska profiler som<br />

stått modell för dockorna på mönstringskontoret.<br />

En trappa upp finns utställningar<br />

om livet ombord och här kan besökaren<br />

kliva in i en skans. På museet<br />

finns också utställningar om Gustav<br />

Thordéns verksamhet i Uddevalla och<br />

om sjöfarten under andra världskriget.<br />

Här finns ett läsrum, referensbibliotek<br />

och arkiv med bl.a. mönstringsrullor,<br />

inskrivningshandlingar<br />

och fartygsregistret, en riktig guldgruva<br />

för både släktforskare och fartygshistoriker.<br />

Arkivet används flitigt och<br />

det är inte ovanligt att personalen får<br />

frågor om fartyg från ättlingar till sjömän<br />

runt om i världen, som tjänstgjort<br />

på svenska fartyg.<br />

Det kom ett mail från<br />

Australien<br />

Dagarna före mitt besök fick museet<br />

ett mail från en kvinna i Australien<br />

som i över trettio år försökt få information<br />

om sin farfar från Morlanda,<br />

Orust, som tjänstgjort på svenska far-<br />

14<br />

tyg under 1870-talet. Jan Hermansson<br />

på Sjömanshusmuseet har i museets<br />

arkiv hittat denne man och uppgifter<br />

om på vilka fartyg han tjänstgjort<br />

och som vad. Kvinnan har sänt ett<br />

tackbrev där hon beskriver hur otroligt<br />

tacksam hon är för att till slut få<br />

svar på sina frågor kring sin farfar, detta<br />

hade inte varit möjligt utan museets<br />

hjälp och hon avslutar sitt brev<br />

med att skriva att hon är stolt över det<br />

svenska kulturarvet. Museet erbjuder<br />

en unik service i att ta fram uppgifter<br />

och svar på denna typ av frågor och<br />

varje månad kommer i genomsnitt 40<br />

forskarförfrågningar. För de som besöker<br />

museet finns ofta personer på<br />

plats som själva verkat inom sjöfarten<br />

och de visar gärna runt och svarar<br />

på frågor. Förra året hade museet<br />

ca 7 000 besökare, en siffra som hela<br />

tiden stiger.<br />

Samarbete viktigt för<br />

verksamheten<br />

Personalen består av museichef Ingela<br />

Bruce, driftsadministratör Jan Hermansson<br />

och vaktmästaren Franz Josef<br />

Baumgartner samt Ted Wetterberg<br />

och Madelaine Isgren i arkivet. Museet<br />

samarbetar bl.a. med Uddevalla<br />

Sjömansklubb som varit med och<br />

byggt upp museet och stödjer verksamheten<br />

aktivt genom att ansvara för<br />

öppethållande på lördagar året om.<br />

Då har man också medlemsmöten dit<br />

alla intresserade är välkomna. Klubb<br />

Delar av museets personal,<br />

person nr 2 från vänster:<br />

driftsadministratör Jan<br />

Hermansson och längst<br />

till höger museichef Ingela<br />

Bruce. Övriga på bilden är<br />

dockor.

Maritim, förening för sjöfarts- och<br />

fartygshistoria, driver också programverksamhet<br />

i museets lokaler. Första<br />

tisdagen i varje månad förutom under<br />

sommaren, möts föreningen och<br />

intresserade och på programmet står<br />

ofta filmvisning. Museet ingår också<br />

i flera olika nätverk som t.ex. Arbetsamma<br />

museer och Sveriges Maritima<br />

Museer. Museet samarbetar också med<br />

skolor som förlägger lektioner i museimiljön.<br />

Även Sjöbefälsskolorna kommer<br />

till museet för att få en bakgrund<br />

till dagens förhållanden till sjöss. En<br />

annan idé till samarbete med skolan är<br />

att erbjuda högstadieelver ett besök på<br />

museet när det är dags att välja gymnasieutbildning<br />

för att ge en bakgrund<br />

till dagens sjöfart. Idag finns mycket<br />

I montrar visas modeller av<br />

fartyg och en mängd föremål<br />

som beskriver livet till sjöss.<br />

goda möjligheter till arbete för den<br />

som utbildar sig inom sjöfarts- och rederinäringen.<br />

Svenska Amerika Linien<br />

Under sommaren <strong>2008</strong> kommer museet<br />

att öppna en mindre tillfällig utställning<br />

om Svenska Amerika Linien<br />

och eventuellt kommer utställningen<br />

att bli en vandringsutställning.<br />

Tillkomst och verksamheten<br />

idag<br />

Sveriges Sjömanshusmuseet grundades<br />

1995 och initiativtagare var Sjömansklubben<br />

i Uddevalla och Stiftelsen<br />

Sveriges Sjömanshus i Stockholm.<br />

Övriga stiftare var Sjömanskyrkan i<br />

Göteborg, Bohuslandstinget, Udde-<br />

15<br />

Bakom skrivbordet sitter Uddevallas<br />

mest kände person: Gustaf B<br />

Thordén, 1894 – 1963. Thordén<br />

började sin karriär i Finland, blev<br />

en framgångsrik skeppsredare och<br />

grundade Uddevallavarvet 1946.<br />

Varvet kom att bli Bohusläns största<br />

arbetsplats och här byggdes 60<br />

fartyg fram till 1958. Thordén<br />

grundade också Thordén Lines med<br />

18 fartyg i tjänst.<br />

valla kommun, Klubb Maritim och<br />

Uddevalla Hembygdsförening. Museistyrelsen<br />

för Sveriges Sjömanshusmuseum<br />

representeras idag av Statens<br />

Maritima Museer, Bohusläns museum,<br />

Sjömanskyrkan – Göteborgs stift,<br />

Uddevalla Hembygdsförening, Sjömansklubben<br />

i Uddevalla och Klubb<br />

Maritim. Verksamheten drivs i stiftelseform<br />

med Stiftelsen Sveriges Sjömanshus<br />

som största bidragsgivare. I<br />

styrelsen för Stiftelsen Sveriges Sjömanshus<br />

sitter representanter från<br />

Sveriges Redareförening och de fackliga<br />

organisationerna inom sjönäringen.<br />

Museet får bidrag från Stiftelsen<br />

Sveriges Sjömanshus och mindre bidrag<br />

från Uddevalla kommun, vänkretsen<br />

och sponsorer.<br />

Sveriges Sjömanshusmuseum<br />

Stora Hellevigsgatan 4, Uddevalla<br />

Öppettider: mån – fre kl 11 – 16, lör kl 11 – 13.<br />

Fri entré<br />

För mer info se: www.sjomanshusmuseum.org<br />

Sjömansklubben i Uddevalla finns på plats i museet<br />

lör kl 11 - 13<br />

Klubb Maritim hittar du på: www.klubbmaritim.com<br />

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus: www.marifond.se

Gamla bohuslänska trädgårdsväxter<br />

Gråärtor från Kärra, påskliljor från<br />

Orust och stormhatt från Lommeland<br />

Det är några av de gamla bohuslänska<br />

trädgårdsväxter som inventeras och bevaras<br />

av Programmet för Odlad Mångfald<br />

(POM), som är en nationell satsning<br />

för att bättre bevara och använda<br />

våra kulturväxter. POMs uppgift är<br />

att inventera, samla in och bevara äldre<br />

trädgårdsväxter. Många gamla arter<br />

och sorter riskerar att försvinna idag.<br />

Ofta finns växterna i äldre trädgårdar<br />

som haft samma ägare i decennier.<br />

När trädgårdarna byter ägare grävs tyvärr<br />

ofta de gamla plantorna upp och<br />

kastas eller byts ut mot moderna sorter.<br />

Det gör att sorter som försvunnit<br />

ur handeln för länge sedan, men bevarats<br />

i trädgårdar runt om i landet, nu<br />

riskerar att gå förlorade.<br />

Inom POM arbetar bland annat friluftsmuseer,<br />

botaniska trädgårdar, fritidsodlarorganisationer,<br />

universitet,<br />

föreningar och myndigheter. POM<br />

samordnas av Centrum för biologisk<br />

mångfald i Uppsala.<br />

Sex olika upprop<br />

Inom POM pågår sex olika inventeringsprojekt:<br />

• perennuppropet: inventerar rabatt-<br />

perenner som pioner,<br />

höstflox och<br />

iris<br />

• rosuppropet: inventerarkulturrosor<br />

• frukt- och bäruppropet:inventerar<br />

bär, nötter<br />

och lokalsorter av<br />

frukt<br />

• träd- och buskuppropet:inventerar<br />

prydnadsträd<br />

och –buskar som<br />

utländska barrträd, ädelsyrener och<br />

schersmin<br />

• lök- och knöluppropet: inventerar<br />

prydnadslök och –knöl som dahlior,<br />

liljor och tulpaner<br />

• sparrisuppropet: inventerar vegetativt<br />

förökade köksväxter som sparris,<br />

humle och pepparrot<br />

För alla upprop gäller att växterna<br />

ska ha odlats sedan före 1940. Mellan<br />

2002 och 2004 pågick också ett<br />

fröupprop där fröförökade köksväxter<br />

och prydnadsväxter inventerades.<br />

Historier, traditioner och<br />

lokala namn<br />

16<br />

Att bevara de gamla<br />

trädgårdsväxterna<br />

är viktigt av flera<br />

skäl. De växter<br />

som inventeras<br />

har odlats i Sverige<br />

Höstfloxen på fotot<br />

går att spåra tillbaka<br />

till 1928. Då fick<br />

ett par i Majorna i<br />

Göteborg den som inflyttningspresent.<br />

Foto: Linnea<br />

Oskarsson<br />

Akleja från Tanumshed<br />

Ägarinnan berättar att den funnits i odling<br />

sedan slutet av 1800-talet.<br />

Foto: Linnea Oskarsson<br />

åtminstone sedan 1940. Det betyder<br />

att de överlevt minst sextioåtta år i våra<br />

svenska trädgårdar. Det visar att de är<br />

väl anpassade till vårt klimat och vår<br />

jordmån. Det finns också en mängd<br />

historier, traditioner och lokala namn<br />

knutna till växterna som är viktiga att<br />

ta tillvara. Historierna berättar ofta<br />

om växter som gått i arv från generation<br />

till generation. Till perennuppropet<br />

kom ett tips om en bondpion<br />

från Grebbestad som funnits i samma<br />

familj sedan 1860-talet! Ibland kan<br />

växterna knytas till speciella händelser<br />

som bröllop, begravningar, inflyttningsfester<br />

eller släktkalas. I många fall<br />

har växternas riktiga namn trillat bort<br />

och istället har de fått lokala namn efter<br />

tidigare ägare. Till POMs upprop<br />

har kommit tips om bland annat Esbjörns<br />

lilja, Annes dahlia och farmors<br />

ros. Andra namn berättar om var i<br />

trädgården som växterna odlades. En<br />

brevskrivare i norra Bohuslän berättar<br />

att i hennes föräldrahem kallades fyllda<br />

höstrudbeckior för ”kyss mig vid<br />

grinden” eftersom de ofta stod planterade<br />

vid grindstolparna.

Gullboll eller ”kyss-mig-vid-grinden”.<br />

Foto: Linnea Oskarsson<br />

Med ångbåt till Göteborg<br />

Till POMs upprop har kommit flera<br />

intressanta tips från Bohuslän, bland<br />

annat om äldre snödroppar, rosor,<br />

stormhattar, körsbär och iris. En brevskrivare<br />

berättar om en viol som odlades<br />

av hans morfar från mitten av<br />

1930-talet och som nu finns i hans<br />

egen trädgård på Tjörn. Violen odlades<br />

bland annat för att säljas i buketter<br />

på Grönsakstorget i Göteborg. En<br />

kvinna på Orust beskriver en påsklilja<br />

som planterades av hennes farfars<br />

farmor någon gång mellan 1860 och<br />

1880, också för att säljas som snittblommor.<br />

Hon skriver:<br />

”De planterades vid gården för att<br />

säljas på torget i Lysekil, Uddevalla,<br />

Göteborg och på Marstrand. För att få<br />

in extra inkomst. Det gick en ångbåt<br />

alldeles i närheten och den gick varje<br />

dag till städerna. Det var mellan 500-<br />

1000 lökar som sattes, men idag finns<br />

det inte lika många kvar.”<br />

Påsklilja från Orust. Påskliljan såldes på<br />

torget i Lysekil, Uddevalla, Marstrand och<br />

Göteborg.<br />

Foto: Mattias Iwarsson<br />

På Orust finns också en mjölkvit iris<br />

som en missionär tog hem från Indien<br />

på 1880-talet. Irisen togs till föräldrahemmet<br />

i Jämtland, men en delning<br />

av den växer sedan flera år i Bohuslän.<br />

Irisen är den mest långväga växten<br />

vi hittills fått tips om till POMs<br />

upprop.<br />

Iris från Indien.<br />

Foto: Linnea Oskarsson<br />

De flesta av de växter vi inventerat har<br />

istället funnits i flera generationer på<br />

samma plats. Ett exempel på en sådan<br />

växt är en gråärt som odlas utanför<br />

Henån. I ett brev till POMs fröupprop<br />

berättas att ärten, precis som gården<br />

den odlas på, gått i arv inom familjen.<br />

Ärtskörden användes mest<br />

som foder till djuren, men på sommaren<br />

åt familjen gråärtor till kvällsmat.<br />

Ärtorna kokades i saltat vatten och åts<br />

och det var ”så himla gôtt” berättar<br />

brevskrivaren.<br />

Genbanker och lokala<br />

samlingar<br />

Målet med POMs inventering är att<br />

bygga upp samlingar av äldre trädgårdsväxter<br />

där dessa ska bevaras för<br />

framtiden. Alla växter som går att<br />

spåra tillbaka till före 1940 registreras<br />

i POMs databas. De intressantaste<br />

växterna ber vi att få ett skott eller<br />

en delning av för att provodla. Vid<br />

provodlingen undersöker vi växternas<br />

odlingsegenskaper och jämför de in-<br />

17<br />

venterade växterna med varandra och<br />

med sorter som finns i handeln idag.<br />

Ett urval av de provodlade växterna<br />

kommer sedan att väljas ut och placeras<br />

i en nationell genbank där de bevaras<br />

långsiktigt. POM ska också, i<br />

samarbete med bland annat friluftsmuseer<br />

och botaniska trädgårdar, bygga<br />

upp lokala samlingar där besökare<br />

kan se växter från det egna landskapet<br />

eller länet. En del av de gamla sorterna<br />

kommer förhoppningsvis också ut i<br />

handeln igen så att de kan spridas och<br />

planteras på nytt.<br />

Vi behöver er hjälp<br />

POM vill gärna veta mer om vilka äldre<br />

trädgårdsväxter som finns i Bohuslän.<br />

Vi behöver er hjälp att spåra de<br />

gamla växterna. Känner du till var det<br />

växer rosor, perenner, lökar, bärbuskar,<br />

fruktträd, köksväxter, prydnadsträd<br />

eller prydnadsbuskar som varit i<br />

odling sedan åtminstone 1940, tipsa<br />

oss!<br />

Skriv till:<br />

Perennuppropet/rosuppropet/sparrisuppropet<br />

etc<br />

Centrum för biologisk mångfald<br />

Box 54<br />

230 53 Alnarp<br />

Skicka inga växter, men sänd gärna<br />

med ett foto av växten. Du kan<br />

också maila till uppropen på adress:<br />

perennuppropet@pom.info<br />

Läs mer om POM och våra upprop<br />

på www.pom.info<br />

Tack för att du hjälper oss att bevara<br />

vårt gröna kulturarv!<br />

Linnea Oskarsson, POM

Regnet det bara öste ner...<br />

… ja, det är det minsta man kan säga när Jonsereds Hembygdsförening<br />

hade sin årliga julmarknad eller julförsäljning<br />

som föreningen numera kallar det. Men det ihållande<br />

regnet till trots var det gott om besökare, gott om lotter i<br />

den traditionella lotterigranen och lotterna sålde som vanligt<br />

snabbt slut. Försäljning av halmsaker av olika slag, hemlagad<br />

marmelad, hemvävda trasmattor, varm korv, glögg<br />

och mycket annat gjorde att folk trots regnet trivdes.<br />

Inne i Porthuset var det trångt om saligheten där det serverades<br />

kaffe och hembakat, lotter såldes och vinster delades<br />

ut och damen med halmsakerna sålde som aldrig förr.<br />

Mitt i allt detta så syntes i backen ner mot Porthuset ett luciatåg<br />

på islandshästar, vars ryttarinnor sjöng vackert klingande<br />

julsånger och skapade julstämning i det mindre stämningsfulla<br />

vädret.<br />

I stort var Jonsereds Hembygdsförening nöjd med utfallet<br />

av julförsäljningen; det är trots allt mycket arbete och<br />

planering som ligger bakom, men har man roligt så…<br />

Text och bild: Kenneth Herpel<br />

18<br />

Tipsa i radio<br />

om föreningens<br />

aktiviteter<br />

Radio Bohuslän har en evenemangsguide<br />

och tipsar om vad som händer runt om<br />

i Bohuslän. E-posta programtps till:<br />

evenemang@radiobohuslan.se så får radiolyssnarna<br />

reda på vad som händer i din<br />

förening.

Tio års arbete är till ända och lagom<br />

till jul kom så Hjärtumsboken, en<br />

tegelsten om dryga 400 sidor.<br />

Jan Sjöberg, ordförande i<br />

hembygdsföreningen, beskriver<br />

hembygden så här i förordet<br />

till boken: För många<br />

människor betyder den egna<br />

bygden oerhört mycket.<br />

Man är kanske redan sedan<br />

födelsen förankrad<br />

i den, känner många<br />

människor, delar upplevelser<br />

med dem och finner<br />

trygghet i den sociala gemenskapen<br />

och i den natur man har vuxit<br />

upp i. Hembygden bidrar till att skapa<br />

ens identitet. Den är alltid med på<br />

vandringen genom livet, vart man än<br />

Hjärtumsboken<br />

Minnen, människor och miljö kring millennieskiftet<br />

Lördagen den 15 december, så var det då äntligen dags att<br />

presentera Hjärtumsboken efter 10 års arbete. En fullsatt<br />

Hjärtumsgård blev först underhållen av Fanny Danielsson<br />

och Carita Jonsson. Därefter bjöds på en fantastisk julbuffé<br />

bestående av idel hemlagade rätter. När julbordet<br />

var avätet var det så dags att avtäcka boken samt dela ut<br />

går, och den finns alltid kvar om man<br />

vill återvända till den.<br />

Det är denna hembygd som fler än<br />

60 författare, fotografer och illustratörer<br />

i hembygdsföreningen<br />

beskriver i boken<br />

där inget kapitel är det<br />

andra likt. Hjärtumsboken<br />

skiljer sig från andra<br />

sockenböcker genom<br />

att den beskriver vår nutid<br />

även om historiken ibland<br />

får ge relief åt nutidsskildringen<br />

av i en liten socken i<br />

Sverige kring millennieskiftet<br />

2000. Här beskrivs människor<br />

och händelser, miljöer och berättelser,<br />

du kan läsa om bygd och natur, skogs-<br />

och jordbruk, om hembygdsförening-<br />

19<br />

ett exemplar var till dem som deltagit i arbetet med både<br />

berättande och producerande. Från vänster: Lennart Wernerson,<br />

Hedwig Svenungsson Eklund, Toni Eklund och<br />

Roland Hjelte. Tanken med 4-åriga Hedwigs närvaro var<br />

att hon ju kan delta i arbetet med nästa bok om Hjärtum<br />

som borde skrivas om sisådär 50 år…<br />

ens 50-åriga historia, om en dag med<br />

älgjaktlaget, om bröllop, om lantbrevbäraren,<br />

om minnen från matrasten,<br />

om jättar, älvor och troll och självfallet<br />

om Hjärtumsyxan och mycket,<br />

mycket mer. Här finns texter av unga<br />

och gamla, av infödda Hjärtumsbor<br />

och nyinflyttade och boken illustreras<br />

med nästan 300 bilder.<br />

Boken kan beställas för 350 kronor<br />

från Hjärtums hembygdsförening, kontaktperson:<br />

Toni Eklund, telefon: 0520–<br />

65 50 01, e-post: tonieklund@telia.com<br />

Boken finns också att köpa på Bohusläns<br />

museum för 380 kr.<br />

Text: Marika Russberg<br />

Foto: Gunnar Malm

Tegneby hembygdsförening hade valt att<br />

presentera linet, hur det bearbetas, vilka redskap<br />

som används och vad resultatet kan bli.<br />

Slöjdlek är en vandrande<br />

slöjdverkstad och utställning<br />

där spel, lekar, slöjd,<br />

sägner och traditioner förpackats<br />

i en kreativ och<br />

lockande form. Utställningen<br />

blir ett rum för lek<br />

och eget skapande som stimulerar<br />

lusten att lära. Att<br />

slöjda, leka och lära är universella<br />

företeelser och det<br />

mångkulturella i slöjden<br />

poängteras i utställningen<br />

som i första hand vänder<br />

sig till barn och ungdomar.<br />

Slöjdlek blåser liv i vår kulturhistoria,<br />

ger de unga en<br />

tråd tillbaka, ger svar på frågor<br />

och inte minst ro – att<br />

lyssna och slöjda.<br />

– Tanken är att barn ska<br />

få ta del av slöjd, lek och<br />

berättande, säger Kerstin<br />

Isaksson, hemslöjdskonsulent<br />

i Västra Götaland och<br />

samordnare av utställningen<br />

och verkstaden Slöjdlek,<br />

som nu turnerar runt i hela<br />

Västra Götaland. Varje plats<br />

får sin lokala prägel, utformad<br />

tillsammans med hemslöjdsföreningar<br />

och hembygdsföreningar<br />

på orten.<br />

Hemslöjdarna har slöjden<br />

och hembygdsföreningarna<br />

lekarna och berättelserna,<br />

då det blir en fungerande<br />

organisation, säger Kerstin<br />

Isaksson och berättar vidare<br />

att det varit positivt på<br />

Morlanda hembygdsförening<br />

visade föremål på tema fiske.<br />

Foto: Marika Russberg<br />

20<br />

alla ställen som utställning<br />

visats på hittills och att det<br />

har blivit en omväxlande<br />

och livfull miljö på de olika<br />

platserna.<br />

Under slutet av november<br />

och början av december<br />

2007 gästade Slöjdlek Kulturhuset<br />

Kajutan, Henån.<br />

Slöjdlek är flexibel och varje<br />

nedslagsort kan fylla på med<br />

inspirerande föremål ur det<br />

lokala kulturarvet. I Henån<br />

bidrog hembygdsföreningar<br />

på Orust med ”tittskåp”<br />

där föreningen visade föremål<br />

ur samlingarna och berättade<br />

om dessa.<br />

Mer information om utställningen<br />

finns på: www.<br />

slojdlek.se<br />

M.R.

Programtips – Bohusläns museum<br />

Önskar du få programmet månadsvis?<br />

Kontakta Bohusläns museum, tfn<br />

0522–65 65 00, e-post: bohuslans.<br />

museum@vgregion.se<br />

Tisdag 25 mars kl 18.30<br />

På kryss i historiska farvatten. Lars-<br />

Erik Hammar, samordnare för Kunskapsutveckling,<br />

Bohusläns museum,<br />

berättar om historiska platser längs<br />

Bohuskusten. Entré 80:-, biljetter i<br />

museets reception, tfn 0522 - 65 65<br />

00 eller 65 65 01. Samarr. med Svenska<br />

Kryssarklubben Bohussektionen.<br />

Tisdag 1 april kl 17.30<br />

Broderiträff på Bohusläns museum:<br />

gör en vacker handväska av en avlagd<br />

behå. Tag med eget syskrin samt nålar,<br />

garner m.m. samt en tygbit. Samarr.<br />

med Broderiakademin i Bohuslän.<br />

Lördag 5 april kl 13.00<br />

Spirits for Sale - en prisbelönt svensk<br />

dokumentär om Nordamerikas indianer.<br />

Annika Banfield och Folke Johansson<br />

lyckades med det som få har<br />

lyckats med: de tog sig ända in i kärnan<br />

av de traditionella Siouxindianerna<br />

med sin filmkamera. Filmen hade<br />

premiär i september 2007 då den<br />

vann pris som Bästa Internationella<br />

Film vid South Dakota filmfestival.<br />

Filmen introduceras av Annika Banfield<br />

som också berättar om Sioux-indianernas<br />

situation. Entré 60:-, biljet-<br />

Vintergåta<br />

Denna sparkliknande tingest finns på en vind på den nedlagda<br />

forskningsstationen på Bornö i Gullmaren. Är det möjligen<br />

någon som kan ana vad den använts till undrar Stephan Larsson,<br />

Lyse Hembygdsförening och ledamot i BHFs styrelse.<br />

Svaret publiceras i nästa nummer.<br />

21<br />

ter i museets reception, tfn 0522 - 65<br />

65 00 eller 65 65 01.<br />

Tisdag 15 april kl 18.30<br />

Skrönor & sanningar. Författaren Lasse<br />

Lundberg berättar om Bohuslän<br />

förr och nu. Bokförsäljning, författaren<br />

signerar.<br />

Torsdag 17 april kl 10 - 14<br />

Seniormässa.<br />

Lördag 19 april kl 13.00<br />

Vårkonsert med Vikens kör.<br />

För hela programmet, se: www.bohusmus.se<br />

under Program.

Maritimt på Hyllan -<br />

I förra numret av <strong>Bohusarvet</strong> kunde du läsa om Maritimt på Hyllan, en<br />

helg fylld av skärgårdsdunk från tändkulemotorer, film, bilder, musik och<br />

berättelser om det maritima kulturarvet i Bohuslän. Programmet var ett samarbete<br />

mellan Föreningen Allmogebåtar, Bohusläns Hembygdsförbund och<br />

Bohusläns museum. På Hyllan kunde besökarna möta representanter från ett<br />

antal föreningar med maritim inriktning som presenterade sin verksamhet.<br />

Här följer nu fler bilder från Maritimt på Hyllan:<br />

Initiativtagare till Maritimt<br />

på Hyllan, Mats<br />

Ekberg från Föreningen<br />

Allmogebåtar. Mats sitter<br />

också med i BHFs styrelse.<br />

Bohusläns museums chef<br />

Hans Kindgren i samspråk<br />

med Reine Nygren från Föreningen<br />

L. Laurin, Lysekil.<br />

22<br />

del 2<br />

Föreningen Allmogebåtar visade sin fotoutställning<br />

Det maritima arvet, Bohuslän.

23<br />

Föreningen Mollösunds museisektion<br />

visade film, bilder och föremål<br />

från utställningen Långans väg<br />

från Atlanten till julbordet. Utställningen<br />

visas under sommarmånaderna<br />

i föreningens Museisjöbod.<br />

Till besökarnas förtjusning körde Åke Johansson<br />

till vänster och Gunnar Hagel till<br />

höger igång en av föreningens motorer, en<br />

Skandia 23 S, utanför museet.<br />

Text och foto: Marika Russberg

1658 - När Bohuslän blev svenskt<br />

Under 1600-talet bytte en rad landområden<br />

i Norden statstillhörighet.<br />

Genom freden i Roskilde kom Skåne,<br />

Blekinge, Halland och Bohuslän att<br />

tillhöra Sverige. Den 26 februari 1658<br />

var fredsförhandlingarna slutförda och<br />

i år är det alltså 350 år sedan Bohuslän<br />

blev svenskt. Under <strong>2008</strong> har Bohusläns<br />

museum därför haft olika aktiviteter<br />

med anknytning till 1600-talet<br />

och gränstemat. Av programmet<br />

återstår: Den 22 april klockan 18.30<br />

hålls föreläsningen ”Historiska kartor<br />

i gränsland” av professor Ulla Ehrensvärd,<br />

författare och tidigare verksam<br />

vid Krigsarkivet.<br />

1600-talet, gränstemat och Bohusläns<br />

försvenskning återkommer också<br />

i flera av Bohusläns museums utställningar<br />

under året. Bohuslän – Gränsland<br />

som invigdes 2005 innehåller fem<br />

BHFs digitala<br />

nyhetsbrev<br />

Varje månad sänds ett nyhetsbrev<br />

ut per e-post till de 79 av BHFs<br />

95 medlemsföreningar som lämnat<br />

e-postadress till kansliet. I nyhetsbrevet<br />

tipsas om bidrag att<br />

söka, om nyheter inom kultursektorn<br />

som rör kulturarvsföreningarna,<br />

om nytt från BHF, Sveriges<br />

Hembygdsförbund och Bohusläns<br />

museum, tips på kurser och<br />

konferenser med mera.<br />

Ni föreningar som har en e-post<br />

adress till någon i föreningen men<br />

inte meddelat kansliet – gör det så<br />

snart som möjligt!<br />

BHFs kanslist Unni Andersson<br />

når ni på tfn 0522 65<br />

65 18 eller per e-post unni.<br />

c.andersson@vgregion.se<br />

berättelser om människor i Bohuslän<br />

och deras erfarenhet av att leva i ett<br />

gränsland. Alla har de känt hur det<br />

är att befinna sig i ett landskap mellan,<br />

danska, norska och svenska maktintressen.<br />

I Historiska kartor i gränsland<br />

visas kartmaterial från 1600- och<br />

1700-talet. Riksgränsen följer bäcken<br />

är en vandringsutställning som visas<br />

26/2 – 13/4. Den speglar gränshistorien<br />

genom tio personers berättelser,<br />

från olika tider och med olika förutsättningar.<br />

I Utgångspunkten visas<br />

information, utställning av föremål<br />

och historiska kartor. Här presenteras<br />

Hjärtums hembygdsförening med<br />

smakprov från en krigshärjad gränsbygd.<br />

Om Hjärtum som gränsbygd<br />

finns många spännande berättelser.<br />

Ett nytt tema, ”Att vara svensk, är<br />

det bra?”, tas upp till debatt. Hur hade<br />

Dokumentera<br />

föreningshistoria<br />

Ett nytt år ger ofta perspektiv på det<br />

gångna året och kanske är det dags att<br />

dokumentera föreningens historia? 2016<br />

firar hembygdsrörelsen hundraårsjubileum<br />

och Sveriges Hembygdsförbund<br />

kommer att via de regionala hembygdsförbunden<br />

samla in historier om föreningar.<br />

SHF planerar också att ge ut en<br />

historiebok om hembygdsrörelsen lagom<br />

till jubileet och här kommer några av föreningarnas<br />

egna historier att finnas med.<br />

Det är viktigt att dokumentera det omfattande<br />

arbete som gjorts och som pågår<br />

i alla föreningar. SHF planerar att ge<br />

ut en ”lathund” med goda idéer om hur<br />

man startar sin dokumentation och regionala<br />

inspirationsdagar planeras också.<br />

Läs mer på: www.hembygd.se/apps/nyheter/las_mer.asp?NewsID=2352<br />

24<br />

Bohuslän varit att leva i under dansk<br />

eller norsk flagg?<br />

Även lokalt kommer 1658 att uppmärksammas<br />

på många olika sätt. I till<br />

exempel Munkedals kommun kommer<br />

hembygdsföreningarna att delta i<br />

ett projekt där vårdkasar skall tändas<br />

genom kommunen.<br />

Är din förening intresserad att ta<br />

del i aktiviteter kring 350-årsminnet<br />

av Freden i Roskilde 1658? Kontakta<br />

kultursekreteraren eller motsvarande<br />

befattning i er kommun.<br />

Vill ni att föreningens aktiviteter<br />

på tema Freden i Roskilde 1658<br />

skall presenteras i Utgångspunkten?<br />

Maila Ingrid Uhlman, programansvarig<br />

på Bohusläns museum: ingrid.<br />

uhlman@vgregion.se<br />

Tips!<br />

EU-upplysningen lanserar<br />

en ny webbplats som skall<br />

göra det enklare att få svar<br />

på frågor som: kan jag få<br />

pengar från EU för att finansiera<br />

mitt projekt?<br />

Läs mer på: www.eu-upplysningen.se<br />

Nyhet i SHFs digitaliseringsskola<br />

på webben: digitalisera<br />

ljud. Läs mer på:<br />

www.hembygd.se/index.<br />

asp?lev=6163

Sedan ett par år inventerar Landsarkivet<br />

i Göteborg och Göteborgs Stadsmuseum<br />

film i Västra Götalandsregionen.<br />

En databas håller på att upprättas<br />

och kommer att vara till stor hjälp vid<br />

konvertering från film till digitala media.<br />

Databasen kommer också till användning<br />

vid förfrågningar. Tanken är<br />

att all film i regionen, oavsett innehåll,<br />

ska förtecknas. Det gäller film hos föreningar,<br />

företag, institutioner och privatpersoner.<br />

Video/dvd ingår inte i inventeringen.<br />

Har du eller din förening filmer?<br />

Skicka uppgifter om dem till undertecknad!<br />

Vet du att det finns film på annat håll?<br />

Tipsa undertecknad!<br />

Det är bra om du kan lämna så många<br />

som möjligt av följande uppgifter:<br />

titel<br />

format (35, 16, 8 mm)<br />

längd (min)<br />

längd (meter)<br />

Ucklumsboken<br />

Ucklums hembygdsförening 50 år<br />

av Ucklums Hembygdsförenings<br />

Studiecirkel<br />

Föreningen hade en önskan om att<br />

skriva en jubileumsbok och att berätta<br />

om bygden genom att presentera olika<br />

näringar, kyrkan, händelser och Ucklumsbor.<br />

Dessutom fanns en önskan<br />

om att beskriva denne Ucklumsbo. I<br />

boken presenteras även Hembygdsföreningen,<br />

Hembygdsmuseet och Kvarnen.<br />

Utifrån foton, protokoll, kyrkliga<br />

kungörelser och andra dokument och<br />

genom samtal har boken växt fram.<br />

Det hela började med ett skåp fyllt<br />

med handskrivna gamla papper. Det<br />

var kyrkliga kungörelser, prydligt<br />

ihoprullade och omknutna med bruna<br />

papperssnören, dokumenten var<br />

Den bortglömda filmen<br />

ljud/stum<br />

färg/svart-vitt<br />

ev. skador. (gärna även antal akter<br />

om filmen är så lång att den är uppdelad<br />

på mer än en rulle), typ av<br />

ljud, t.ex. separat magnetband<br />

typ av [färg]film<br />

namn på filmare (gärna med kontaktuppgifter<br />

om denne lever),<br />

produktionsbolag<br />

andra inblandade<br />

innehållsbeskrivning (i stolpform:<br />

datum, platser, personer, aktiviteter,<br />

t.ex.: 1975, 3 september, Göteborg,<br />

Sprängkullen, Teater Albatross, Robert<br />

Oscarsson, Snilla Hälsvik, teaterföreställning),<br />

var filmen förvaras<br />

(med kontaktuppgifter)<br />

om det finns kopior (film/VHS/<br />

DVD) och i så fall var<br />

ev. annat av intresse<br />

eller:<br />

en traditionell innehållsbeskrivning<br />

eller:<br />

från 1820- 1890-talet och detta blev<br />

2003 starten för en studiecirkel som<br />

nu resulterat i boken.<br />

Och vad är då svaret på frågan hur<br />

en typisk Ucklumsbo är? En målande<br />

skildring gav lantmätaren Sv. N.<br />

Bårström 1845 när han beskrev Ucklumsbon<br />

som redbar och självständig i<br />

omdöme och handlingssätt, med aktning<br />

för sig själv och andra och som<br />

visar vördnad för påbjudna lagar, som<br />

inte såsom i andra delar av Bohuslän<br />

ägnar sig åt religiöst svärmeri, men<br />

som hyser en verklig och djup vördnad<br />

för vad heligt är. Ucklumsbon är<br />

mån om sitt och bygdens anseende, är<br />

inte så livlig till sitt lynne som nordbohusläningen,<br />

men har inte heller<br />

den tröghet och feghet som invånarna<br />

i södra Inland har. Avslutningsvis<br />

är Ucklumsbon skarpsinnad, klär sig<br />

25<br />

skicka den förteckning eller lista du<br />

har<br />

eller:<br />

ring eller skriv och berätta att du har<br />

film (och om det är 8, Super 8 eller<br />

16) om du inte har möjlighet att<br />

lämna några uppgifter. Då kommer<br />

filmen med i databasen och blir inte<br />

bortglömd.<br />

För mer information: www.<br />

statensarkiv.se/default.<br />

aspx?id=9446&refid=1192<br />

För kontakt:<br />

Göran Bjelkendal<br />

Göteborgs Stadsmuseum & Landsarkivet<br />

Box 19035<br />

400 12 Göteborg<br />

Tfn: 031-778 68 24<br />

Fax 031-778 68 25<br />

E-post: goran.<br />

bjelkendal@landsarkivet-goteborg.<br />

ra.se<br />

enkelt och anspråkslöst, bor i rymliga<br />

timmerhus och är allmänt tämligen<br />

välbärgad.<br />

Boken om 274 sidor kostar 250 kr<br />

beställs via Ucklums hembygdsförening,<br />

Mayvor Fransson 0303-77 60 07

Bilden är vald av Sandra Hillén, etnolog,<br />

som jobbar inom Accessprojektet<br />

i Västarvet med att digitalisera bilder<br />

ur samlingarna vid Bohusläns museum.<br />

Sandra berättar att hon de senaste<br />

knappa två åren har ägnat sig åt bildmaterialet<br />

från Uddevallavarvet. Hon<br />

har sorterat, skannat och registrerat<br />

bilderna, allt för att materialet ska bli<br />

möjligt att hitta för framtida intresserade.<br />

– Vid det här laget har jag sett många<br />

bilder på lyftkranar, fartyg och stapelbäddar.<br />

Bilden jag har valt ut är tagen<br />

någon gång under 1960-talet, säger<br />

Sandra.<br />

Bilden<br />

Att det skulle bli en bild från varvet<br />

föll sig naturligt, men varför blev det<br />

just den här bilden?<br />

– Jag tycker att den är ett fint exempel<br />

på hur en bild kan berätta en historia,<br />

i det här fallet tre historier som<br />

samexisterade just vid den tidpunkten<br />

när fotografen knäppte bilden, avslutar<br />

Sandra.<br />

Från sommarnöje till fabrik<br />

Till vänster syns Sörviks herrgård.<br />

Jag vet inte exakt när gården byggdes,<br />

men 1879 blev Robert Thorburn<br />

ägare till fastigheten. Redan 1881 ärvde<br />

hans son Eugen Thorburn gården.<br />

Gårdens vidare historia de följande<br />

26<br />

decennierna är för mig höljd i dunkel,<br />

men i slutet av första världskriget<br />

fungerade gården som sommarnöje åt<br />

en man från Göteborg vid namn Jansson.<br />

1923 köptes gården av en bagare<br />

från trakten, Magnus Ekstedt. Från<br />

mitten av 1930-talet sökte sig badsugna<br />

Uddevallare hit, då det anlagts en<br />

allmän badplats vid gården.<br />

Från en industri till en annan<br />

Superfosfatbolaget köpte området<br />

1950 och i köpet ingick Sörviks herrgård.<br />

På området byggdes en superfosfatfabrik<br />

kallad Fosfaten som invigdes<br />

1953. Där tillverkades svavelsyrlighet<br />

som skeppades ner till Landskrona för

vidare förädling till konstgödsel. 1958<br />

byggdes Uddevallavarvet ut och då det<br />

inte fanns plats på varvets ursprungliga<br />

område Kasen bebyggdes Sörvik med<br />

bland annat en ny plåt- och svetshall<br />

och stapelbädd modell större. ”Gyttret”<br />

i bildens nederkant är intresserade<br />

åskådare och varvsarbetare, vissa av<br />

dem har klättrat upp på fartygssektionerna<br />

vid sidan om stapelbädden. De<br />

är där för att bevittna en av de otaliga<br />

sjösättningarna.<br />

Varvet och Fosfaten samsades om ytan<br />

på Sörviksnabben under några år, men<br />

1965 kom nedläggningsbeskedet för<br />

superfosfatfabriken. När Uddevallavarvet<br />

skulle möta efterfrågan på större<br />

fartyg planerades en utbyggnad av<br />

varvet som gick under arbetsnamnet<br />

Projekt 73. Då fick både herrgården<br />

och superfosfatfabriken möta sitt slutliga<br />

öde. Området plansprängdes och<br />

på Sörviksnabben byggdes en gigantisk<br />

torrdocka med tillhörande bockkran<br />

och gallerplan. Det var här varvets<br />

främsta ”flaggskepp” byggdes som<br />

tankern Nanny som var ett av världens<br />

största fartyg när hon sjösattes 1978.<br />

Fotot visar tre olika epoker; från patricierhem<br />

och sommarnöje till konstgödselfabrik<br />

och slutligen storskalig<br />

varvsindustri.<br />

Sandra Hillén<br />

Källor:<br />

Uddevalla förr – en bildbok av Hugo<br />

Olsson<br />

Uddevalla – staden vid byfjorden av<br />

Holger Rehnberg<br />

Visual Arkiv på nätet/Arkiv/Förenade<br />

Superfosfatfabriker AB<br />

Gör din förening sökbar på nätet<br />

Svenska Wikipedia är en fri encyklopedi<br />

på Internet som alla kan<br />

använda och redigera. För att presentera<br />

din förening kan du enkelt<br />

lägga in text, bilder och länkar<br />

utan kostnad – direkt i din webbläsare.<br />

Wikipedia är en av de mest besökta<br />

sajterna i Sverige och rankas<br />

högt i sökmotorn Google. Detta är<br />

en bra anledning att finnas med i<br />

Wikipedia. Ett bra sätt att utnyttja<br />

Wikipedia är att lägga upp en kort<br />

informationstext och sedan länka<br />

till föreningens egens hemsida.<br />

Så här gör du:<br />

Härmed kallas de regionala hembygdsförbundens<br />

utsedda ombud<br />

till ordinarie riksstämma med Sveriges<br />

Hembygdsförbund, SHF.<br />

Riksstämman med hembygdsdagar<br />

hålls den 13–15 juni <strong>2008</strong> i<br />

Kiruna. Stämman invigs och förh<br />

a n d l i n g -<br />

arna inleds<br />

under fredagen,dagen<br />

avslutas<br />

med högtidsm<br />

i d d a g .<br />

L ö r d a g e n<br />

inleds med<br />

mötesplats<br />

h e m b y g d ,<br />

därefter återupptasförhandlingarna.<br />

På kvällen<br />

blir det hembygdsfest i Jukkasjärvi.<br />

Under hembygdsdagen den 15<br />

juni erbjuds fyra olika resor.<br />

Mer detaljer kring stämman, anmälningsblankett<br />

med mera finns<br />

på: www.hembygd.se/riksstamma<br />

27<br />

Gå in på Wikipedia, www.wikipedia.se<br />

och skriv din förenings<br />

namn i fältet Sök. Klicka på<br />

knappen Gå till. Om föreningen<br />

inte redan finns presenterad får du<br />

möjlighet att skapa en sida och publicera<br />

direkt.<br />

Wikipedia kontrollerar informationen<br />

som läggs in. Du får inte<br />

kopiera och lägga ut andras texter.<br />

Om du använder text från föreningens<br />

egen hemsida kan du koppla<br />

texten till licensbestämmelser<br />

för att visa att du har rätt att publicera<br />

texten och att den är fri för<br />

andra att använda.<br />

Kallelse till Sveriges<br />

Hembygdsförbunds riksstämma<br />

Utöver stadgeenligt utsedda ombud<br />

hälsas även intresserade medlemmar<br />

inom hembygdsrörelsen<br />

välkomna. Enligt stadgarna har alla<br />

medlemmar förslags- och yttranderätt<br />

vid riksstämman.<br />

Anmälan av ombud ska vara SverigesHembygdsförbund<br />

tillhanda senast<br />

den 15<br />

april <strong>2008</strong>.<br />

Motioner ska<br />

skriftligt anmälas<br />

till SHFs<br />

styrelse senast<br />

den 15 mars<br />

Kiruna kyrka ”Sveriges vackraste kyrka” <strong>2008</strong>. Motio-<br />

Foto: Kiruna kommun<br />

nerna skickas till<br />

Sveriges Hembygdsförbund,<br />

Box 6167, 102 33 Stockholm.<br />

Märk kuvertet ”Motion”. Bifoga<br />

även en diskett med motionstexten<br />

eller e-posta dokumentet till:<br />

kansli@hembygd.se

På spaning efter<br />

hemma<br />

(BHFs stipendietävling)<br />

För <strong>2008</strong> finns två övergripande<br />

teman vid sidan av hembygdsprojektet:<br />

350-års minnet<br />

av Freden i Roskilde och Selma<br />

Lagerlöf 150 år. Sista datum för<br />

inlämning av bidrag är den 16<br />

maj. Information har sänts ut till<br />

BHFs föreningar, till skolor, rektorer,<br />

utbildningsledare, kultursekreterare,<br />

lärare med flera och<br />

nu gäller det för er i föreningarna<br />

att stimulera skolan att delta<br />

i projektet. Mer information, inbjudan,<br />

text och bild från tidigare<br />

år med mera finns på BHFs<br />

hemsida: www.bohuslanshembygdsforbund<br />

under Skola, barn<br />

och unga, klicka på Stipendietävling.<br />

1,8 miljoner<br />

till Sveriges<br />

Hembygdsförbund<br />

SHF fick ett glatt besked strax<br />

före jul: regeringen har beviljat<br />

SHF ett engångsbidrag på<br />

1,8 miljoner kronor för arbete<br />

med barn och unga, information<br />

om byggnadsvård och det textila<br />

arvet samt till ett nytt registerprogram<br />

för att tillgängliggöra<br />

information och kunskap om<br />

förbundets medlemsföreningar.<br />

Läs mer på: www.hembygd.<br />

se/apps/nyheter/las_mer.<br />

asp?NewsID=2562<br />

Liljekonvaljen är vackrast!<br />

Nu har svenska folket röstat fram Sveriges<br />

vackraste blomma och så här ser<br />

blommornas tio-i-topp-lista ut:<br />

1. Liljekonvalj 13,0 %<br />

2. Vit näckros 10,5 %<br />

3. Linnea 8,0 %<br />

4. Styvmorsviol 6,1 %<br />

5. Blåsippa 5,7 %<br />

6. Äkta förgätmigej 5,6 %<br />

7. Norna (orkidé) 5,1 %<br />

8. Liten blåklocka 3,9 %<br />

9. Kornvallmo 3,8 %<br />

28<br />

10. Kungsängslilja 3,4 %<br />

Omröstningen arrangerades av tidskriften<br />

Forskning & Framsteg som<br />

ett officiellt projekt under Linnéåret.<br />

Bergianska trädgården hade valt ut<br />

220 olika svenska blommor och de 28<br />

blommor som fick flest röster gick vidare<br />

till en final som avgjordes i december.<br />

Totalt röstade 19 000 personer<br />

i tävlingen.<br />

Källa: Sveriges Hembygdsförbund,<br />

www.hembygd.se

49 byggnader<br />

berättar<br />

Västra Götaland från 1943 till idag<br />

Länsstyrelsen har gett ut boken och<br />

regionens samtliga 49 kommuner<br />

har deltagit i arbetet med att bestämma<br />

vilka byggnader och miljöer som<br />

skulle presenteras i boken. Här visas<br />

hur arkitekturen under det senaste<br />

halvseklet påverkats av samhällsutvecklingen.<br />

Här finns berättelser<br />

om livsvillkor, boende, arbete, skola<br />

och fritid. Arkitekten och professorn<br />

Louise Nyström skriver om arkitekturens<br />

utveckling under perioden och<br />

Byggnadsvård Nääs om vilka material<br />

som använts.<br />

Boken är faktafylld, men även bläddervänlig<br />

med stora vackra bilder och<br />

personliga texter.<br />

Textilbundet hårdband om 136 sidor<br />

i fyrfärg.<br />

Boken finns att köpa i Bohusläns<br />

museums butik för 280 kr.<br />

Konglig Bohus<br />

Läns Regemente<br />

Stångenäs kompani under åren<br />

1717-1901<br />

Detta är den femte boken i den serie<br />

som försvarsmuseet inledde med Indelningsverket<br />

och fortsatte med I fält<br />

och till sjöss, Fräkne kompani och Södra<br />

kompaniet. Nu får vi information om<br />

de cirka 200 befälen, följa de 126 rotarnas<br />

1 500 knektar och 180 soldattorp.<br />

Boken är rikt illustrerad vilket<br />

lättar upp denna faktaspäckade dokumentation<br />

på 560 sidor. Den kan beställas<br />

på Bohusläns Försvarsmuseums<br />

hemsida www.bohuslans-forsvarsmuseum.se<br />

eller per telefon 0522-380 10.<br />

Priset är 250 kr plus porto.<br />

Boktips<br />

Bilder och<br />

berättelser från<br />

Västerlanda<br />

samlade av Västerlanda<br />

Hembygdsförening<br />

Gudrun Eklund som lett arbetsgruppen<br />

som tagit fram boken beskriver<br />

Västerlanda i förordet: Solbelysta åkrar,<br />

ängar med betande djur, mörka<br />

skogar med höga granar och den lilla<br />

tjärnen högst uppe på åsen, dit man<br />

bara kan komma till fots, om man<br />

klättar uppför branta stigen.<br />

Boken beskriver bygden från tidigt<br />

1900-tal till slutet av samma sekel,<br />

men blickar även bakåt mot slutet<br />

av 1800-talet. Här beskrivs skolan och<br />

kyrkan, utflykter och olyckor, utvandrare<br />

och de människor som stannade<br />

kvar i bygden, arbete och begravningar,<br />

krig och fattigdom, kommunen, företag<br />

och föreningar, berättelser, skrönor<br />

och dikter och mycket mer.<br />

Boken om 139 sidor är rikt illustrerad<br />

med svart-vita foton.<br />

För tillfället är boken slutsåld, men<br />

planer på nytryck finns.<br />

29<br />

Bygdeskildringar<br />

från Orust<br />

Torvald Johanssons belönas för sin<br />

hembygdsforskning av Kungliga Gustav<br />

Adolfs Akademien för svensk folkkultur<br />

med diplom och 30 000 kronor.<br />

Torvald kallar själv sina böcker om<br />

Orust för bygdeskildringar och den<br />

första boken som kom 1999 heter<br />

Carl Ossian – bondson, emigrant och<br />

Orustbonde och handlar om Torvalds<br />

pappa. Bok nummer två, Torp, folk<br />

och gårdar på Orust i svunnen tid,<br />

kom ut 2001. Den handlar om torp<br />

och gårdar runt Röra kyrka och även<br />

Torvalds gård på Röra-Röd finns beskriven<br />

i boken. Sanning och sägner<br />

från Orust kom 2004 och förra året<br />

var det dags för bok nummer fyra: På<br />

gångstigar och allfarvägar över Orust<br />

och är en fortsättning på bygdeskildringen<br />

om Röra socken. De första tre<br />

böckerna är tryckta av Bohusläns museum,<br />

men den senaste har Torvald finansierat<br />

och tryckt själv.<br />

Torvald visste redan som liten att<br />

han inte ville gå i sin fars fotspår och<br />

bli bonde. Han byggde istället bohusekor,<br />

läste på Billströmska folkhögskolan,<br />

men så småningom blev han<br />

bonde ändå. Tillsammans med sin fru<br />

Ingrid drev han gården med mjölkkor<br />

och genom alla år har paret haft<br />

semester två gånger: 1959 var de på<br />

jordbruksutställningen i Jönköping<br />

ett par dagar och 1982 reste paret till<br />

Stockholm för att ur kungens hand ta<br />

emot guldmedalj för att ha levererat<br />

felfri mjölk i 23 år. I höstas bar det av<br />

till Uppsala slott för att ta emot utnämningen<br />

från Gustav Adolfs Akademien<br />

för svensk folkkultur. Då åkte<br />

bröllopsfracken på igen och guldmedaljen<br />

för felfri mjölk hängde Torvald<br />

på bröstet.<br />

Källa: artikel av Agneta Nienhardt i<br />

Bohusläningen.

Än så är det långt till vår...<br />

… men i maj hålls BHFs årsmöte i Partille<br />

Text: Marika Russberg<br />

Framkammarstugan är ett av de äldsta husen i Partille kommun. Huset byggdes på 1700talet<br />

och en tillbyggnad kom till 1809. Ursprungligen innehöll huset två bostäder. På 1780talet<br />

bodde soldaten Anders Hjort och Annica Andersdotter i huset och från 1788 bodde<br />

familjen Liljeberg i huset. Hembygdsföreningen köpte huset av släkten Liljeberg 1985.<br />

Foto: Marika Russberg<br />

Öjersjö småskola med lärarbostad uppfördes 1887. Huset användes som skola fram till<br />

1934 och inrymmer från och med år 2000 skolmuseum i hembygdsföreningens regi.<br />

Foto: Kristina Holmström<br />

30<br />

Värdar för årsmötet är<br />

Partille hembygdsförening<br />

och planeringen<br />

av aktiva styrelsemedlemmar<br />

har pågått<br />

sedan i höstas med att<br />

boka lokaler, underhållning,<br />

mat mm.<br />

Årsmötet kommer att<br />

hållas i Partille nya<br />

kulturhus, Kulturrum,<br />

och de traditionsenliga<br />

utflykterna går till<br />

Partille kyrka, skolmuseet<br />

och Partille hembygdsgård<br />

samt till Jonsered där Jonsereds<br />

hembygdsförening visar sina<br />

lokaler i bl.a. porthuset i f.d. Jonsereds<br />

fabriker.<br />

Partille hembygdsförening är ett bra<br />

exempel på där föreningen och kommunen<br />

har ett bra samarbete och utbyte.<br />

Hembygdsföreningen disponerar<br />

en del av biblioteket som ligger<br />

i det nya kulturhuset och här finns<br />

I museet en trappa upp i hembygdsgården<br />

finns en del av föreningens föremål utställda.<br />

Här råder ordning och reda och föremålen<br />

är placerade tematiskt.<br />

Foto: Marika Russberg

öcker och andra dokument från föreningen<br />

liksom möbler. Här finns<br />

också utställningsmontrar där utställningarna<br />

byts flera gånger om året<br />

liksom de bilder ur föreningens samlingar<br />

som visas här. Varje år ger föreningens<br />

ut en almanacka med äldre<br />

foton från Partille.<br />

Hembygdsföreningen och kom-<br />

munen samarbetar kring programverksamhet<br />

och föreningen arrangerar<br />

aktiviteter i kommunens lokaler. Föreningen<br />

fick också i höstas tillgång till<br />

en alldeles ny lägenhet för sina textila<br />

samlingar och för sin administration<br />

hos Partillebo, Partilles kommunala<br />

bostadsbolag.<br />

Partille hembygdsförening bilda-<br />

Öjersjö småskola. Foto: Kristina Holmström<br />

31<br />

Här, i Kulturum<br />

i Partille, kommer<br />

Bohusläns Hembygdsförbundsårsstämma<br />

gå av stapeln<br />

den 24 maj i<br />

år. I Kulturrums<br />

lokaler i Partille<br />

finner du bland<br />

annat café, gymnasium,ungdomens<br />

hus, turistbyrå,<br />

utställningar<br />

och bibliotek.<br />

Foto: Kristina<br />

Holmström<br />

des 1974 och har idag 345 familjemedlemmar.<br />

Föreningen förvaltar<br />

ett skolmuseum i Öjersjö där skolbyggnaden<br />

är från 1887 och var skola<br />

fram till 1934. Föreningen äger också<br />

ett av de äldsta husen i Partille, en<br />

framkammarstuga från 1700-talet där<br />

programverksamhet och utställningar<br />

äger rum.<br />

Ur Partille Hembygdsförenings<br />

program för våren <strong>2008</strong>:<br />

Tis 18/3 kl 11-13, påsksamkväm<br />

med visning av museet och hembygdsgården<br />

Tis 1/4 kl 11-13, öppet hus med<br />

servering och visningar (detta är<br />

inget aprilskämt)<br />

Lör 19/4 kl 1-14, soppdag med<br />

visning och poängpromenad<br />

Tis 6/5 kl 11-13, öppet hus och<br />

städdag, det bjuds på fika för den<br />

som städar<br />

Fre 6/6 kl 11-16, Sveriges nationaldag,<br />

start på slottsbacken och<br />

därefter kortege till och avslutning<br />

vid hembygdsgården med<br />

nationalbakelser.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!