Med Mellanskog Nr 6

62012 MEDLEMSTIDNING FÖR DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE 

De skapar 

smaksensationer 

till stjärnkrogar 

Ett lyckat generationsskifte Ordföranderådet samlat 

Besök på ett lövträsågverk

6 

10 

13 

innehåll 

” Titta in till någon när som helst om du känner för det. 

Säger de ’Usch, är det du!’ kan du ju titta ut igen.” 

2 

12 

16 

Nalle Puh 

med mellanskog 

nr 6, 2012 

3 Ledare 

4 Certifierat skogsbruk 

6 Perfolks gård 

7 Ny vo-chef 

8 Medlemswebben 

9 Utbildning skogsskötselplan 

10 Generationsskifte 

12 Körskador 

13 Ordföranderådet 

14 Skogsägarbesök 

16 Besök Österbymo 

18 Från skogen 

Ränterutan 

Nya räntor fr.o.m. 1 mars 2012 

Krediträntor 

Merkonto 1,65 % 

Likvidfördelning/Betalningsplan 1,90 % 

Debeträntor 

Dellikvid avverkningsrätt 4,40 % 

A conto/förskott leveransvirke 6,40 % 

Dröjsmålsränta 9,50 % 

(referensräntan + 8 procentenheter) 

Redaktionsråd: Per Bengtsson, Dan Glöde, Jonas Olinder, Per Jansson, 

Kerstin Kungsman, Yngve Norgren, Hans Kättström, Mårten Mattsson, 

Per Sandberg, Maria Bergenheim, Mari Törrö, Carolin Carlsson, Martin 

Ekman, Erik Stenbeck 

Adress: Skogsägarna Mellanskog, Dag Hammarskjölds väg 60, 

Box 127, 751 04 Uppsala. 

Tel: 010-482 80 00 Fax: 010-482 80 99 

E-post: per.bengtsson@mellanskog.se 

På omslaget: Lennart och Kari Robberts, Perfolks gård 

Foto: Mari Nälsén 

Form, layout & projektledning: NPP Reklambyrå 

Tryck: Forssaprint 2012 

Ansvarig utgivare: Per Bengtsson, 

informationsavdelningen Mellanskog 

Upplaga: 31 100 

Tidningen är tryckt på PEFC-certifierat papper 

PEFC/05-31-5 

Främjande av 

uthålligt skogsbruk 

www.pefc.se 

441 428 

TRYCKSAK 

med mellanskog NR 6 1 – 2012

Ta hand om och 

utveckla värdet på din skog 

Vi skogsägare förvaltar en del av moder jord. 

Vi har tagit en bit skogsmark när vi blev skogsägare. 

Vi ska förvalta marken på det sätt som vi 

tycker är bäst och någon gång i framtiden ska 

vi lämna ifrån oss vår skogsmark till kommande 

generationer av brukare. 

Vi har alla olika utgångspunkter för vårt ägande och 

brukande av skogen. När vi diskuterar hur Mellanskog 

i framtiden ska utvecklas som ekonomisk förening som 

ska arbeta för våra medlemmars bästa så har ett ord 

blivit centralt. 

Vår rådgivning och arbetsätt ska bygga VÄRDE för 

våra skogsägare. Vad var och en menar med att bygga 

värde som skogsägare är naturligtvis olika beroende 

på hur skogen ser ut, vad jag vill prioritera med mitt 

skogsägande och hur min situation i livet i övrigt är. 

God rådgivning ger goda värden 

Jag är övertygad om att vi måste byta fokus från att 

skogsvård är kostnader för en verksamhet till att skogsvård 

blir en investering som skapar värden för framtiden. 

God skogsvård som görs i rätt tid är avgörande för 

en god värdeutveckling på fastigheten. Värden byggs för 

framtiden bland annat med god skogsvård. Vi vet att 

investerar vi i t.ex. röjning i rätt tid så får vi en avkastning 

på 6–8 % på nedlagda kostnader, vilken dessutom är 

avdragsgill. Vilka andra investeringar i dagens samhälle 

skapar sådant värde på tio års sikt? 

Grunden till ett bra värdeskapande är överblick genom 

en bra skogsskötselplan. Om du inte har en relativt 

ny skogsskötselplan så se till att skaffa dig en sådan så 

fort som möjligt. Det är välinvesterade pengar som ger 

dig mycket tillbaka. 

Vi på Mellanskog tror mycket på att utveckla vår rådgivning 

så att vi skapar värden för våra medlemmar. 

Det ska vara lätt att vara skogsägare och att man ska 

kunna förvalta en bit av Sverige utan att ha dåligt samvete 

om man inte hinner med de praktiska frågorna 

själv. Vi kommer under den närmaste tiden att fortsätta 

att utveckla vårt erbjudande till våra medlemmar 

och leverantörer som gör det ännu lättare att vara 

skogsägare. 

Utvecklingen på Gotland 

Under sensommaren var det mycket skriverier och 

diskussioner om avverkning och påbörjande av arbete 

för att starta en kalktäkt i del av den s.k. Ojnare- 

skogen på Gotland. Som många kanske vet så stoppade 

Mellanskog avverkningarna sent en lördag eftermiddag 

då det var kaosartat i skogen. Dagen efter meddelade 

dessutom Länsstyrelsen avverkningsstopp. 

Många undrar säkert vad som hänt sedan detta 

stopp. I mitten av oktober beslutade Högsta Domstolen 

om inhibition av det igångsättningstillstånd som Mark- 

och Miljö-överdomstolen tidigare meddelat. 

Det innebär att det för närvarande inte får förekomma 

något arbete med den tänkta täkten intill något nytt 

beslut fattats. Mellanskog har nu avslutat avtalet med 

Nordkalk rörande denna avverkning. 

Hälsningar 

Sture Karlsson 

VD 

ledare 

med mellanskog NR 6 – 2012 3

certifierat skogsbruk 

4 

Skogsbrukets 

naturhänsyn i fokus 

2012 blev året då skogsbrukets naturhänsyn 

hamnade i fokus i media i en omfattning som 

inte synts sedan 1970-talet. 

Långa artikelserier i DN och reportage i TV och radio 

har avlöst varandra. Samtidigt pågår ett politiskt arbete 

där miljömålen ses över. 

För Mellanskogs del innebär det att en av de näringspolitiskt 

viktigaste uppgifterna under året och närmaste 

framtiden är att visa att vi tar ansvar i skogen så att 

de nya miljömålen hamnar på en rimlig nivå och intrången 

i våra medlemmars skogar till så stor del som 

möjligt kan lösas med frivilliga överenskommelser. 

Vi tar ansvar i skogen 

Som medlem med miljöavtal gör du en stor insats för 

Mellanskogs möjligheter att försvara din och andra 

medlemmars äganderätt. 

Näringspolitiskt driver vi en linje där vi argumenterar 

för att familjeskogsbruket, genom PEFC och frivilligt 

avsatta bestånd, tar så bra ansvar för natur- och miljövärden 

att intrång ifrån stat och myndigheter i form av 

ytterligare reservat på våra medlemmars marker inte 

behövs. Ju fler medlemmar som har miljöavtal, desto 

starkare blir vår argumentation. 

Från vänster: ansvarig inspektor Joakim Nissas, skogsägare Arne Emilsson 

och internrevisor John-Erik Johnsson. 

Hur är det upplagt? 

Mellanskogs verksamhet är certifierat enligt miljöledningssystemet 

ISO 14001. Detta utgör ett ramverk för 

hur vi sköter vår PEFC-certifiering, vem som ansvarar 

för vad, rutiner för revision, dokumentation m.m. 

Mellanskogs miljöcertifiering är sprunget ur familje- 

skogsbrukets villkor och ger riktlinjer för miljö- 

anpassningen i skogsbruket uppdelat i tre delar; skogsskötselstandard, 

miljöstandard och social standard. 

Tillsammans bildar de PEFC Skogsstandard. 

Kombinerat med skogsvårdslagen sätter de nivån 

för den miljöhänsyn Mellanskog, våra medlemmar och 

entreprenörer tar. 

Alla entreprenörer som Mellanskog anlitar är certi- 

fierade enligt PEFC:s entreprenörscertifiering. Detta 

för att vi ska vara säkra på att de entreprenörer som 

utför skogsbruksåtgärder hos våra medlemmar har den 

kunskap som krävs i ett certifierat skogsbruk. 

Ständig kontroll av vårt miljö- och kvalitetsarbete 

Genom årlig extern och intern revision kontrolleras att 

arbetet sker enligt ISO 14001, att vi följer aktuell lagstiftning 

och att vi lever upp till PEFC-kraven samt våra 

egna kvalitetskrav formulerade i Mellanskogstandard. 

Resultatet sammanställs i ett årligt Grönt Bokslut. 

med mellanskog NR 6 – 2012

Det interna revisionsarbetet består av kvalitetsdeklarationer 

som entreprenörerna lämnar för varje utförd 

skogsbruksåtgärd, våra egna kvalitets- och miljökontroller 

som görs på stickprov av utförda skogsbruksåtgärder 

samt revisioner av skogsägare som är certifierade genom 

Mellanskogs certifieringsparaply. 

Vårt delägda bolag EC Skog genomför revisioner av 

våra entreprenörer. 

Genom löpande rapportering av avvikelser och förbättringsförslag 

arbetar vi för att kontinuerligt förbättra 

vår verksamhet. 

Varför certifiera sig? 

Mellanskog fungerar som certifieringsparaply. Det innebär 

att våra medlemmar erbjuds certifiering enligt PEFC. 

Dan Glöde, utvecklingschef på Mellanskog menar 

att det i praktiskt utfall skiljer väldigt lite mellan natur- 

hänsynen hos certifierade och icke certifierade skogsägare. 

– Det är viktigt att alla förstår vilken nytta vi har i 

vårt näringspolitiska arbete av en hög andel miljöavtal 

bland våra medlemmar, säger Dan Glöde. Jag tror att 

de flesta av våra medlemmar har ett genuint intresse 

för natur och miljö. Det paradoxala är att även om man 

inte tycker om utvecklingen mot ett grönare skogsbruk, 

är det effektivaste sättet att motverka ytterligare 

reservat m.m. att certifiera sin fastighet. 

Hur gör man? 

Certifieringen innebär att man som skogsägare tecknar 

ett miljöavtal och därigenom åtar sig att sköta skogen 

enligt PEFC Skogsstandard. Mellanskog utfärdar 

PEFC-bevis till skogsägare som certifierat fastigheten 

enligt miljöavtal. En miljöpremie betalas för det virke 

som levereras. 

Skogsskötselplan 

Det är viktigt att ha en aktuell skogsskötselplan för 

fastigheten. För brukningsenheter större än 20 ha 

produktiv skogsmark skall en aktuell skogsskötselplan 

finnas eller upprättas inom fem år. Som medlem har 

man även tillgång till planen via medlemswebben. 

Revision 

Mellanskog reviderar årligen ca 100 skogsfastigheter 

som har miljöavtal med oss. Urvalet sker slumpmässigt 

bland våra certifierade skogsägare. 

Revisionen är en del i vårt kvalitetsarbete där vi följer 

upp både att vi utför skogsbruksåtgärder på ett kvalitets- 

och miljömässigt riktigt sätt och att våra certifierade 

skogsägare uppfyller PEFC Skogsstandard. 

Vid revisionen besöktes ett NO-bestånd (Naturvård – Orört) som härjades av brand 2006. 

En bit skog som stått orörd i och intill en rasbrant. Här finns fina naturvärden som 

gamla träd och död ved i olika stadier och nu även brandpåverkad skog. 

Beståndet ingår i avsättningen för naturvårdsändamål. 

Hur går det till? 

Innan själva revisionen gör en internrevisor en kvalitets- 

och miljökontroll av en skogsbruksåtgärd (t.ex. markberedning 

eller gallring) utförd under året. Har ingen 

ny åtgärd utförts granskas någon från tidigare år. 

Sedan träffas skogsägaren, ansvarig skogsinspektor 

och internrevisorn. 

Skogsskötselplanen gås igenom och man diskuterar 

åtgärdsförslag, naturhänsyn m.m. utifrån certifieringens 

krav på aktivt brukande och naturhänsyn. 

Resultatet av kvalitets- och miljökontrollen diskuteras 

och ytterligare ett till två objekt besöks gemensamt i 

fält. Det kan vara ett NS-bestånd, en nybyggd väg eller 

kanske en röjning som väntar på röjsågen. 

Internrevisor John-Erik Johnsson säger att många 

skogsägare är positiva till revisionen och vill visa vad 

de gjort i sin skog. 

Skogsägare Arne Emilsson som är föremål för dagens 

revision arbetar som skogsentreprenör och har ett genuint 

skogsintresse. Arne anser att det är noga att man sköter 

skogen och ser till nästa generation. Han tycker att det 

är viktigt att bevara naturvärden och att certifiera sig är 

ett bra sätt samtidigt som det ger några kronor. På fastigheten 

har mer än kravet 5 % avsatts för naturvårdsändamål. 

Text: Åsa Dagman och Dan Glöde 

Foto: Åsa Dagman 

Faktaruta om PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes): 

PEFC-certifiering Mellanskog: PEFC-certifiering Sverige: PEFC-certifiering globalt: 

Skogsmark: 571 200 ha (34 %) Skogsmark: 11 024 672 ha 34 medlemsländer 

Antal skogsfastigheter: 5 385 Antal skogsfastigheter: 38 819 Skogsmark: 244 miljoner ha 

Antal entreprenörer: 2 304 Antal skogsfastigheter: > 750 000 

Antal företag (CoC): 9 449 

Läs mer om PEFC på hemsidan, www.pefc.se. 

Läs mer om entreprenörscertifiering på EC Skogs hemsida, www.ecskog.se. 


persfolks gård 

6 

Viltkött för 

verkliga finsmakare 

Jakten, främst älgjakten sysselsätter många och det handlar om enorma mängder 

kött som hamnar i privata frysboxar. Det vill Lennart och Kari Robberts som driver 

Persfolks gård i Värmländska Bjälverud ändra på. 


I den lilla gårdsbutiken på Persfolk gård i Bjälverud, 

Sunne är hyllorna fulla av delikatesser. Här finns sylt, 

saft, kryddor, ost och oljor från olika producenter runt 

om i landet. Men den mest framträdande rollen har 

gårdens egna produkter. Dels vilt och kött i frysta förpackningar 

dels förädlade produkter som konjaksgravat 

älginnanlår och rökt vildsvin. 

– Viltet skulle kunna ha en mer framträdande roll på 

gourmetnivå, säger Lennart. 

Recept från medeltiden 

På Perfolks gård står viltet i centrum. Älg, vildsvin och 

ren, förädlat eller inte, det går åt som smör i solsken. 

Under morgonen har Lennart ägnat sig åt att skiva upp 

rågmjöls- och saltinbakat älginnanlår som ska serveras 

på en privat fest under kommande helg. Innanlåret har 

tillagats i ugn inbakat i en deg av rågmjöl och salt. Sedan 

används brödet som uppläggningsfat. 

– Det är ett recept från medeltiden som jag har modifierat 

lite, berättar Lennart. Egentligen ska man inte ha 

några kryddor på köttet men jag brukar krydda med 

lite svartpeppar. Ursprungligen slog man sönder degen 

runt köttet när det var färdigbakat men det tycker jag 

är synd, det blir ett snyggt fat. 

Serveras på stjärnkrogar 

Det konjaksgravade älginnanlåret är också ett exempel 

på en produkt som bland annat restaurangen Selma 

Lagerlöf Spa i Sunne serverar till förrätt tillsammans 

med andra produkter, exempelvis lammkorv och lufttorkat 

älgkött från Persfolk. 

Ny vo-chef i Norra Värmland 

Han är en hemvändande värmlänning med ett förflutet i Sveaskog och Svenska skogsplantor. På fritiden 

jagar han gärna och favoritviltet är hjort. Möt Henrik Svensson som är Norra Värmlands nye vo-chef. 

Henrik Svensson tog plats på Torsby-kontoret i mitten 

på september i en turbulent tid då det händer mycket, 

både lokalt och globalt. 

– Mellanskog har just genomgått en stor omorganisering, 

vi har flera nya skogsinspektorer här på kontoret 

och utöver det är vi på väg in i en lågkonjunktur. Det 

är mycket som kommer att behöva göras för att vi ska 

fortsätta kunna ta marknadsandelar och inte tappa fart. 

Det handlar om allt från rutiner till marknadsföring 

för att vi ska ha en bra snurr på verksamheten. 

Gedigen bakgrund 

Han kommer från Edsvalla och är uppvuxen på en 

jordbruksfastighet och intresset för jord och skog har 

funnits där sedan barnsben. När han skulle välja yrkesbana 

stod valet mellan agronom och jägmästare. Det 

blev det senare. Direkt efter examen fick han arbete 

på Assi Domän som senare blev Sveaskog och sedan 

gick karriären vidare till Svenska skogsplantor där han 

arbetade som plantskoleförståndare i Bålsta och sedan 

blev han säljledare för Svenska skogsplantor. 

– Viltet är ett av Sveriges starkaste företrädelser och 

det förtjänar en mer framträdande plats på våra restauranger 

som gourmetmat, säger Lennart Robberts vars 

rökta älginnanlår serverades i hela åtta månader på 

restaurangen Kock & Vin, stjärnkrogen i Göteborg 

med en stjärna i Guide Michelin. 

Handlar helst lokalt 

Jakten är viktig för många människor. De älgar och 

vildsvin som skjuts i Sverige varje år ger stora mängder 

kött, men merparten av det hamnar i privata frysboxar. 

Mycket lite av det kommer ut i handeln, och ännu mindre 

till restaurangerna. 

– Det är synd med en så fin råvara. Älgköttet som 

ligger i frysen blir sällan till något mer avancerat än 

tjälknöl. Inget ont sagt om tjälknöl, för det är gott, men 

det går att göra så mycket mer av viltkött. 

Lennart köper in så mycket kött han kan nu under 

hösten. Så långt som möjligt vill han köpa värmländskt 

kött men det är inte alltid att tillgången finns. 

Renköttet hämtas naturligtvis från Norrland. 

Vildsvinsköttet kommer söderifrån även om svinen 

nu i allt större utsträckning börjar komma till Värmland. 

– Vi har faktiskt haft vildsvin som bökat här i trädgården, 

berättar Lennart. De gillade äpplena som ramlat 

ned från träden. 

Rökeriet har han enbart för egen del och tar inte 

emot kundkött för rökning. 

– Det måste vi tyvärr säga nej till, vi har inga möjligheter 

att ta hand om det och det fungerar inte rent 

praktiskt in i vår verksamhet, avslutar Lennart. 

Text & foto: Mari Nälsén 

Efter ett antal år i Uppsala gick flyttlasset hem till 

Värmland igen och efter några år med mycket resor 

dök tjänsten på Mellanskog upp. 

Henrik Svensson är gift och har två barn och 

mycket av fritiden går åt till familjen. 

– Just nu handlar det mycket om barnens 

intressen, som sim- och skridskoskola. 

Men han jagar också, mycket älg, rådjur och 

hjort och för närvarande letar han efter bra 

mark att jaga på i Värmland. 

Vilken är din viktigaste uppgift som ny vo-chef? 

– Det är att se till att vi inte tappar tempo och 

fortsätter producera och kontraktera. Vi har åtaganden 

mot våra medlemmar och mot våra leverantörer. 

För även om skogen just nu är på väg in i en lågkonjunktur 

är det ändå viktigt att medlemmarna fortsätter 

att sköta sin skog och det är vår uppgift att motivera 

dem till att fortsätta göra åtgärder i skogen för att öka 

dess värde. 

Text & foto: Mari Nälsén 

ny vo-chef 


medlemswebb 

8 

Full koll på ekonomin 

via medlemswebben 

Med nya medlemswebben igång har det varit 

en hel del prat om hur lätt det är att komma 

åt en uppdaterad version av sin skogsskötselplan 

och hur enkelt det är att kunna rita direkt 

i planen och eventuellt kunna visa sin skogsinspektor 

eller de övriga i en samäga hur man 

tänkt. 

Nu vill jag passa på att belysa några andra fördelar med 

medlemswebben, fördelarna som finns under fliken 

”Ekonomi”. 

När du som medlem loggar in på medlemswebben 

via www.mellanskog.se kommer du till en startsida 

med tre ”knappar” Ekonomi, Kontrakt och Skogsskötselplan. 

Under fliken Ekonomi finns för dig som 

medlem några väldigt brukbara och enkla funktioner. 

Med några få klick har du tillgång till rapporter och 

dokument där du hittar kopior på bl.a. dina årsbesked 

och uppdragsredovisningar. 

Enklare hantering 

Det jag tror du som medlem uppskattar mest är dock 

den ökade tillgängligheten till merkontot. Klickar du 

på ”Ekonomi” kommer det på första sidan upp en rad 

där du direkt kan se hur mycket som finns tillgängligt 

på merkontot i dagsläget istället för att söka fram ditt 

senaste (kanske borttappade) årsbesked eller ringa till 

din skogsinspektor eller administrationen. Du kan 

du även på ett väldigt smidigt sätt beställa ut pengar 

från just merkontot. Du skriver summan du vill ha 

och klickar på knappen ”Skicka”. Klart! Inom ett par 

arbetsdagar finns pengarna på det bankkonto eller 

motsvarande som finns registrerat hos oss. 

Alla papper samlade på en plats 

På den första sidan under ”Ekonomi” kan du även se 

hur stor insatsen i föreningen är och om det finns outbetalda 

dellikvider. Detta kan vara något att tänka på 

när det är dags för redovisning. Här ser du direkt hur 

stora summor det gäller och under vilka år dellikviderna 

kommer betalas ut. 

Vi alla vet att papper lätt kan försvinna, de läggs 

kanske i fel pärm, i fel pappershög eller bara går upp i 

rök. Med ytterligare några få klick på sidan ”Ekonomi” 

kan du nu enkelt komma åt kopior på tidigare årsbesked, 

fakturor, avräkningsnotor, uppdragsredovisningar och 

inmätta volymer. 

Du som inte tagit chansen att kika på medlems- 

webben, gör det! 

Lycka till! 

Sara Lundgren 

Sara Lundgren, skogsinspektor i Färila, Los och Kårböle 

i Ljusdals kommun, vo Hälsingland-Härjedalen. 


Utbildning i den nya 

utbildning 

webbaserade skogsskötselplanen 

Anna och Anders Owén, Ola och Eva Jonsson. Fokuserade kursdeltagare. 

Vid en utbildningskväll på Mellanskogs kontor 

i Edsbyn träffas elva skogsägare med ett stort 

intresse av att lära sig mer om hur man kan 

använda sin skogsskötselplan på webben. 

En skogsskötselplan ger en beskrivning och en bra 

översikt av skogsinnehavet i det enskilda skogsföretaget. 

Målsättningen med planen är att ge skogsföretagaren 

friska, växtliga och välskötta skogar samt visa vatten-, 

miljö- och naturvärdesområden som är viktiga att ta 

hänsyn till. I planen beskrivs alla bestånd utifrån ålder, 

markens produktionsförmåga, trädslagsblandning m.m. 

samt behov av skötselåtgärder. 

Viktigt beslutsunderlag 

Sammantaget utgör skogsskötselplanen det viktigaste 

underlaget för att fatta kloka beslut om hur skogen ska 

skötas den kommande tioårsperioden så att lönsamhet 

och tillväxt blir så god som möjligt utifrån de möjligheter 

som finns i varje företag. 

Vid utbildningskvällen fick deltagarna möjlighet att 

bekanta sig med den webbaserade planen och se exempel 

på de möjligheter som finns i den. 

I planen kan man t.ex. rita in nya vägar eller andra 

figurer, notera utförda åtgärder, lägga in älgpass och 

egna svampställen, mäta sträckor och arealer, förstora 

och förminska kartbilden, skriva ut anpassade kartbilder, 

se all avdelningsinformation och ta fram anpassade 

rapporter på samtliga bestånd med olika typer av åtgärdsbehov 

som t.ex. röjning och gallring. 

Avdelningsinformation kan med fördel användas i 

Kunskap direkt (www.skogforsk.se/kunskapdirekt) för 

att göra tillväxt – och lönsamhetsberäkningar. 

Effektivare och roligare 

Anna och Anders Owén som äger sin fastighet gemensamt 

tycker att det var en väldigt intressant utbildning. 

Anna ser möjligheter med att sköta och använda planen 

på ett bättre sätt och framförallt känns det roligare att 

ha möjligheten att ta fram planen på webben. Anders 

anser att det är viktigt att notera utförda gallringar, röjningar 

och nybyggda vägar så snart de är utförda. Att 

Mellanskog har utvecklat möjligheten för medlemmar 

att ha planen på webben tycker Anna och Anders är en 

utveckling i rätt riktning. Det blir mer överskådligt att 

ha planen tillgänglig på detta sätt och det underlättar 

dialog och samråd med skogsinspektoren. 

Eva och Ola Jonsson äger också fastigheten tillsammans 

och de tycker att det ser mycket intressant 

ut att ha tillgång till planen via medlemswebben. Eva 

tycker att när man engagerar sig ser man ett ännu större 

värde i att ha planen lättillgänglig men det gäller att 

jobba med den. Eva och Ola har tillsammans röjt och 

målat alla sina rågångar och det gör att det är lättare att 

orientera sig i planen när man jobbar med den. Eva och 

Ola har varsin röjsåg och nu röjer de tillsammans 

och då blir det extra roligt att kunna ta fram planen 

och notera vad de tillsammans har utfört. De ser denna 

kurs som ett första steg i ett ökat användande av skogsskötselplanen. 

Nu är det upp till oss att träna och ringa 

till skogsinspektoren om vi får problem. Det behövs 

säkert fortsatt utbildning när vi vill kunna mer, säger Eva. 

Utbildningar anordnas inom hela Mellanskogs verksamhetsområde, 

i kalendariet kan du se när det sker i 

ditt område, så snart de är planerade. Det går även bra 

att redan nu anmäla intresse till din skogsinspektor. 

Text & foto: Yngve Norgren 


generationsskifte 

10 

Ett generationsskifte – 

Anders ute i hästhagen 

och bjuder på goda höstäpplen. 

Att genomföra ett generationsskifte, alltså att skifta ägandet av familjens skogsföretag från en 

generation till en annan, är en av de viktigaste ekonomiska uppgifter en skogsägare har att ta ställning 

till under sitt liv. De beslut som fattas i samband med ett generationsskifte är de som garanterar 

att familjens skog lever vidare i enlighet med den nuvarande ägarens intentioner. Därför är det 

oroväckande att så många väljer att vänta in i det längst. Eller väljer att inte göra någonting alls. 

Det första som möter oss är några hästar i en hage. Då 

vet vi att vi har kommit rätt för hästar är ett av Anders 

Schönnings stora intressen här i livet, inte minst kallblodiga 

travhästar. Vid sidan av skogen alltså, för den 

har alltid kommit i första hand. Bostadshuset ligger alldeles 

intill hästhagen med en bedårande vacker utsikt 

över sjön Lingan. Det är på platser som denna man 

verkligen förstår varför många människor aldrig kan 

tänka sig att bo i en stad. Anders är född och uppvuxen 

på gården som tidigare tillhörde hans mamma 

och pappa, och han hoppas naturligtvis att hans barn 

och barnbarn ska kunna få samma glädje av fastigheten 

som han har haft. 

Viktigt att börja i tid 

Anders vet av egen erfarenhet hur det kan gå om man 

inte har gjort klart med ett generationsskifte när alla 

inblandade är i livet då hans far tyvärr gick ur tiden 

alldeles för tidigt. 

– Ja, det var en jobbig tid, men det vara bara att göra 

det bästa av situationen, berättar Anders. 

Det handlade bland annat om hur man skulle göra 

med fastigheten Anders och hans syster växte upp på. 

– Det löste sig bra till slut, men om vi nöjt oss med 

att bara lyssna på den första advokat vi talade med 

hade vi fått sälja och bara behålla en väldigt liten del 

av pengarna, resten hade gått i skatt. Som tur var fick 

vi tips om en otroligt duktig kille på LRF Konsult i 

Bollnäs som kunde allt om de här frågorna och till slut 

löste vi det så att vi kunde ha kvar fastigheten i familjen, 

vilket känns väldigt skönt och också i linje med vad vår 

far hade önskat. 

– Så med mina egna erfarenheter kändes det viktigt 

att inte sätta våra egna barn i samma situation som jag och 

min syster hamnade i, utan tidigt komma igång med de 

här frågorna och hitta en lösning som känns bra och 

rimlig för både mig och min fru och våra fyra barn. 

Sälja, samäga eller köpa ut 

Ett generationsskifte är inte något man kan göra på egen 

hand utan det behövs hjälp av skickliga specialister för 

att belysa och beräkna alla de olika variabler som 

kommer att gälla beroende på hur man vill gå tillväga. 

– Det är verkligen sant. Vi tog kontakt med LRF 

Konsult redan från början den här gången och de har 

varit med oss hela vägen och varit ett enormt stöd. 

Annars började vår resa mot ett generationsskifte med 

att jag och min fru pratade igenom hur vi ville göra 


fyra nya skogsägare 

Karin och Erik Schönning 

och det var ingen tvekan om att vi helst såg att ett eller 

flera av barnen tog över fastigheten. Sedan samlades vi 

allihop till ett familjråd och jag frågade dem om någon 

var intresserad av att ta över. 

– Två av barnen var väldigt på och två var mer avvaktande, 

kan man säga. Då hade en möjlig lösning varit 

att de två som vill ta över köpte ut de andra två, men 

det visade sig efter en tid att de två mer avvaktande 

kanske inte ville bli utköpta när allt kom omkring. Det 

här är bara ett exempel på hur viktigt det är att man 

tar sin tid och låter saker och ting sjunka in hos alla inblandade. 

Efter att ha funderat vidare kom vi fram till 

en lösning som passar alla och som skapar någorlunda 

rättvisa förutsättningar. Ett uppdelat samägande skulle 

man kunna säga. 

En fastighet blir två 

Fastigheten, med drygt 300 hektar skog i alla åldersklasser, 

är uppdelade i två tydligt separerade skiften 

som är lika stora. Det blev utgångspunkten för den 

lösning man nu har kommit fram till. 

– Eftersom barnen går in i det här med väldigt olika 

syn på hur mycket tid och kraft de vill lägga på sitt 

skogsägande väljer vi att klyva fastigheten och dela upp 

den i två nya fastigheter som kommer att innehålla nästan 

exakt lika mycket skog. Dessutom tydligt uppdelade 

geografiskt. På så sätt kan Erik och Eva som har ett 

större intresse att vara på plats och arbeta i skogen ta 

över en del och sköta den efter sina önskemål. Samtidigt 

får Karin och Magnus, som bor i Skåne, den andra 

delen och kan välja att lägga ut det mesta av skötseln på 

andra, som passar dem bättre. På det här sättet får de 

alla lika mycket skog, samtidigt som de kan sköta sitt 

ägande på det sätt som passa dem bäst, säger Anders, 

innan vi dricker ur vårt kaffe och går ut och ser till 

hästarna. 

Ur barnens perspektiv 

Två av Anders barn, Erik och Karin, bor i Uppsala där 

vi träffas för att höra hur de ser på det kommande 

generationsskiftet. 

Det blir snabbt tydligt att deras syn på sitt framtida 

skogsägande ser mycket olika ut. Erik arbetar som 

skogsinspektor åt Vattenfall och älskar jakt och att vara 

i skogen. 

– Det kommer att bli spännande att få vara med och 

forma vår framtida skog och ta beslut om olika åtgärder 

och sedan genomföra dem. I en skog som jag kan utan 

och innan och som är starkt förknippat med min pappa, 

berättar Erik. 

Karin, som har doktorerat i kärnfysik och idag 

arbetar på Uppsala Universitet, har en annan syn på sitt 

kommande skogsägande. 

– För mig är det mer känslomässigt än ett stort skogligt 

intresse. Det var här jag växte upp. Dessutom har 

jag barn som älskar att hälsa på mormor och morfar 

och busa i skogen och köra traktor. Men jag är inte 

överdrivet intresserad och hade aldrig köpt skog någon 

annanstans, förklarar Karin. 

Börja i tid 

Är det något hela familjen Schönning verkligen vill 

trycka på är det två saker. Ta hjälp av experter och 

börja i god tid, när alla fortfarande är pigga och krya. 

– Sätt er ner och diskutera det här helt förutsättningslöst. 

Så alla får säga vad de tycker och tänker. 

Gör man inte det går tiden och så hamnar man kanske 

i en sits där ett syskon vill vara kvar men inte har råd 

att köpa ut den andra, vilket inte är ovanligt med den 

värdering som råder på skogsfastigheter idag. Till slut 

blir båda syskonen missnöjda, förklarar Karin. 

– Det finns massor av skäl till att man undviker det 

här. Man vill inte släppa taget och undrar vad barnen 

ska ställa till med i skogen, eller är rädd för att inget 

barn kanske vill ta över. Inget blir bättre av att låta bli 

frågan, tvärtom, det kan bli både dyrt och orättvist. 

Nu har vi hittat en lösning som passar för vår familj 

och det känns väldigt skönt att veta att alla har varit 

med hela vägen i diskussionerna och vet vad som gäller 

för ägandet av skogen framöver, avslutar Anders. 

Text: Martin Ekman, NPP 

Foto: Yngve Norgren & Martin Ekman 

med mellanskog NR 6 5 – 2012 11 

11

körskador 

Anders Fransson är maskinförare och hoppas på en lång och kall 

vinter med tjäle i marken. 

Körskador 

– stor utmaning för hela branschen 

Gunnar Björkholm 

12 

Dagens skogsbruk förväntas leverera färsk råvara 

från skogen året runt. Avverkningstakten har ökat, 

drivning och virkestransporter måste ske även under 

perioder med dålig bärighet i marken. Körskador är 

ett problem inom hela skogsbranschen. Mellanskog 

arbetar förebyggande genom noggrann planering 

och framförhållning. 

Det är blött i skogen. Vårens tidiga tjällossning och 

den extremt regniga sommaren och hösten har skapat 

stora problem för skogsbruket. Det är en utmaning att 

undvika att köra sönder den blöta skogsmarken för såväl 

Mellanskog som för övriga skogsaktörer. 

I år antogs en branschgemensam policy för att minska 

körskador, som Mellanskog och 13 andra skogliga 

företag och organisationer står bakom. 

– I grunden handlar det om att skapa ett långsiktigt 

hållbart skogsbruk. Den här policyn ger 

en samsyn kring problemet och en gemensam 

definition av vad allvarliga körskador är, och 

hur de ska undvikas, säger Gunnar Björkholm, 

produktionschef på Mellanskog. 

En av de viktigaste åtgärderna för att undvika 

körskador är noggrann planering innan arbetet 

påbörjas. Det handlar till exempel om att planera 

var basvägarna ska dras, var man ska undvika att 

köra och var det kan behövas extra förstärkning. 

Så arbetar Mellanskog för att undvika körskador 

• Genom noggrann planering av avverkningsområdet. 

• ”Rätt maskin på rätt plats”, dvs. anpassa maskin efter marktyp. 

• Använder den teknik som finns, exempelvis risning, bärband 

på maskinerna och stockmattor. 

• Mellanskog har en premie på upp till 25 kr/m 3 to för områden 

som går att avverka året runt. 

• Definierar avverkningstrakterna i olika bärighetsklasser för att 

utnyttja vinter och torra perioder maximalt. 

Enligt EU:s nya vattendirektiv får maskinerna inte röra botten på en bäck som 

korsas. Här har man byggt en bro med hjälp av virke och ris. 

Ovanligt blött i skogen 

Anders Fransson är maskinförare och arbetar som entre- 

prenör åt Mellanskog på Österby Gallring. När detta 

skrivs är det mitten av oktober och Anders Fransson är 

mitt uppe i en slutavverkning utanför Alunda i Uppland. 

– Det är riktigt blött och svårjobbat i skogen just nu. 

Innan vi drog igång det här jobbet gjorde vi ett rejält 

förarbete och risade basvägarna ordentligt för att undvika 

markskador, säger han. 

Mellanskog har i vissa virkesområden egen personal 

som enbart arbetar med planering. Men samarbetet 

med entreprenörerna är oerhört viktigt för ett bra resultat. 

– Det krävs erfarenhet för att kunna läsa av terrängen 

och göra rätt bedömningar. Många av våra entreprenörer 

gör en del av planeringen själva, säger Gunnar Björkholm. 

Förebyggande åtgärder 

Förutom planering och god framförhållning finns det 

andra åtgärder för att minska körskador. Mellanskog 

försöker i möjligaste mån att använda mellanstora 

maskiner i känsliga skogsområden. Att använda breda 

bärband på skotarna ger också bättre bärighet. Stockmattor 

är en annan teknik som används vid känsliga 

vattendrag exempelvis. Den vanligaste metoden är att 

lägga ris framför maskinerna. Men ibland gör väderförhållandena 

det näst intill omöjligt att undvika 

uppkomsten av körskador. Då gäller det att ha en god 

kommunikation. 

– Ingen vill få sin skog sönderkörd, men ibland händer 

det tyvärr och då är det jätteviktigt att vi informerar 

skogsägaren. Normalt sett så lagar vi allvarliga körskador 

men ibland kan återställning/lagning faktiskt 

medföra att slamtransport och kvicksilverläckage till 

vattendrag förvärras. I de fallen kan det vara bättre att 

låta bli, säger Gunnar Björkholm. 

Text och foto: Maria Bergenheim 


ordföranderådet 

Ordföranderådet 

– en viktig länk i den demokratiska processen 

I en förening med över 32 000 medlemmar, där alla har lika mycket att säga till om 

genom principen ”ett medlemskap – en röst”, måste det finnas en väl fungerande och 

tydlig organisation för att medlemsdemokratin ska fungera effektivt och kunna omfatta 

alla medlemmar. Ordföranderådet är en del i den organisationen. 

Mellanskog har valt en organisation där varje medlem 

tillhör ett skogsbruksområde (sbo), som är uppdelade 

geografiskt över Mellanskogs område, och utgör basen 

för föreningens verksamhet. För varje sbo utses en 

styrelse av medlemmarna i respektive skogsbruksområde. 

Sbo-styrelserna uppgift är att främja medlemmarnas 

ekonomiska och näringspolitiska intressen 

och medverka till en levande kontakt mellan medlemmarna 

och föreningens huvudstyrelse (alltså styrelsen 

för hela Mellanskog). 

Högsta beslutande organ för Mellanskog är föreningsstämman. 

Vid årsmöte i varje skogsbruksområde utser 

man fullmäktige till föreningsstämman. 

Ett rådgivande organ 

– Ordföranderådets viktigaste roll är att vara ett rådgivande 

organ för Mellanskogs huvudstyrelse och 

verkställande direktör i strategiska och näringspolitiska 

frågor, förklarar Mellanskogs medlemschef, Per 

Sandberg. Dessutom är det ett utmärkt sätt att inhämta 

och föra ut information mellan huvudstyrelsen och 

sbo-styrelser och utboråd. På det här sättet säkerställer 

vi att hela föreningen vet vad som diskuteras och är 

viktiga frågor för föreningen, samtidigt som styrelse 

och vd har en god bild av vad medlemmarna tycker 

och tänker kring de här frågorna. Det är ett sätt att 

skapa täta skott mellan medlemmarna och styrelse och 

vd, och det gör vi via sbo-styrelserna och utboråden. 

Vilka ingår i ordföranderådet? 

– Det gör ordförande och vice ordförande i samtliga 

sbo-styrelser. Det är de som har möten med Mellanskogs 

Stora delar av ordföranderådet med inbjudna gäster. 

huvudstyrelse samt bolagets vd, säger Per. Vid varje 

sammankomst bjuder vi dessutom in andra som kan 

bidra med kunskaper och erfarenhet, inte minst våra 

egna tjänstemän. 

– Vi träffas två till tre gånger per år och har rådslag 

kring aktuella frågeställningar och styrelseförslag, ofta 

i mindre grupper för att avsluta med ett öppet forum. 

Ordföranderådet har också i uppgift att nominera kandidater 

till Mellanskogs valberedning. Man inte underskatta 

det kontakter som tas och det erfarenhetsutbyte 

som sker mellan representanter för de olika skogsbruksområdena 

vid de här träffarna. Vi verkar över ett stort 

geografiskt område där olika förutsättningar råder. 

Aktuella frågor 

Ordföranderådet samlades i Gimo i mitten på november 

och det var många viktiga frågor som behandlades. 

Vi kommer att redogöra mer utförligt för innehållet i 

kommande artiklar. Mycket kort kan nämnas Mellanskogs 

egen ekonomi och kommande budget där man kan 

konstatera att det allt kärvare ekonomiska läget slår 

igenom även för Mellanskogs del. 

– Tyvärr är det så, och Mellanskog har tagit hänsyn 

till detta inför nästa års budget genom att lägga fram 

ett besparings- och effektiviseringsprogram i syfte att 

visa ett positivt resultat för 2013. Mer glädjande är att 

se hur mycket näringspolitiskt arbete som sker ute i 

skogsbruksområdena. Inte minst i form av skogsdagar 

med inbjudan politiker som på så sätt får en tydligare 

bild av vad det innebär att vara privat skogsägare och 

hur vi förvaltar våra egendomar, avslutar Per. 

Text & foto: Martin Ekman, NPP 


skogsägarbesök 

14 

Tjänstledig för att röja skog 

Anders Engstrand 

Mellanskogs medlem Anders Engstrand på 

gården Karl-Jans i Hälsingland är fast besluten 

att hinna ifatt med röjningen i sin skog. En 

tjänstledighet från lärarjobbet gör att han 

räknar med att klara en eftersatt röjning. 

– Det är en satsning som är helt nödvändig, 

dessutom rolig och lönsam. 

Det första lätta snöfallet för vintern möter upp när vi 

på små skogsvägar letar oss fram till ett skogsskifte 

strax norr om Bollnäs. Efter en kortare vandring 

utmed rågången når vi fram till en redan påbörjad 

röjning. Det är här som Anders Engstrand räknar med 

att under dagen klara av ytterligare ett stycke röjning. 

Det är en sen röjning och han är beredd att hålla 

med om att det är hög tid att ge sig in i beståndet. När 

han tidigare under åren jämförde röjningsarealerna 

med verkligheten tvingades han konstatera att det för 

varje år blev allt mer röjning. 

– Det har tyvärr blivit något av ett glapp varje år 

att hinna med röjningen. Med ett lärararbete på heltid, 

familj och gård har inneburit att jag inte hunnit med 

att hålla efter röjningen. Jag är nog inte ensam om det 

men fast besluten att hinna ikapp har jag tagit tjänstledigt 

från skolan det här året för att jobba mer i den 

egna skogen. 

Delar sin tid mellan skogen och skolan 

Nu tycker Anders att han hittat en lösning som passar 

när han arbetar i skogen två dagar och de övriga dagarna 

finns på gymnasieskolan i Ljusdal. 

Det var när stormen Gudrun drog fram och fällde 

en del skog som idén kom att ta tjänstledigt. Den 

ofrivilliga avverkningen och inkomsten av levererat 

virke blev en bra investering för att kapa röjningsbehovet. 

Att komma ifatt för att under kommande år 

få balans i behovet av röjning. 

– Det är en perfekt lösning att kunna motionera såväl 

kropp som hjärna. Man tänker så bra när man är i 

skogen och jag tror att både skogen och lärarjobbet har 

nytta av det. Hela året ut kommer jag att vara deltidsarbetare 

i den egna skogen och förhoppningsvis har jag 

hunnit med den mest akuta röjningen och är mer i balans. 

Generationsskifte 

Gården Karl-Jans ligger en bit norrut utmed älven 

Ljusnan. Under många år och i flera generationer har 

släkten brukat åkrar och producerat mjölk. Senast var 

det Anders svärfar och hans fru som skötte gården. 

Det innebär att han har bra stöd och hjälp av en tidigare 

generation. 

Det var 2003 som Anders och hustrun flyttade in i 

släktgården, 2007 tog man över ägandet. Gården Karl- 

Jans har under de senaste åren förvandlats från mjölkgård 

med skogen som extra tillskott till att nu enbart 

vara skogsgård med jorden utarrenderad till en grannbonde. 

Idag omfattar gården totalt 125 hektar varav 85 

hektar är skog i olika åldrar. 

Investering 

Att Anders tagit tjänstledigt för att röja i den egna skogen 

anser han som en lönsam investering. 

– Det tar visserligen ganska lång tid innan man kan 

se resultatet rent ekonomiskt, men visst är det lönsamt 

på lång sikt. 

Nu räknar Anders med att hinna ikapp den röjning 

som blivit eftersatt och i fortsättningen vara i takt med 

röjningsbehovet i skogen. För att ytterligare skaffa sig 

skogskunskaper har han nyligen tagit Grönt Kort. 

När vi går i rågången fram till röjningen visar Anders 

på nysatta rågångsstolpar. Också det är ett arbete som 

passar för en tjänstledig lärare och där det finns mer 

att åtgärda. 

– Jag hade egentligen ingen erfarenhet av skogsarbete 

när jag flyttade från södra Sverige upp till Hälsingland 

men tidigare brukare, bra grannar och en 

skogsägarförening i bakgrunden har gjort att kunskapen 

växt med åren. 


Kan man röja själv är det bra men det finns alltid möjlighet 

att lägga ut röjningen. Huvudsaken är att den 

blir av annars är risken stor att andelen röjning ökar. 

Då blir det svårröjt, dyrare och dessutom missar man 

kvalitetshöjningen i bestånden. 

Röjningsberget 

Varje år ökar enligt Skogsstyrelsen landets arealer som 

behöver röjas. Nationalekonomiskt innebär det att landets 

skogsägare förlorar både i tillväxt och i kvalitet. I en 

nyröjd skog möter vi skogsinspektor Lars Wälås från 

Mellanskog. 

– Det kan inte nog betonas att sköta röjningen i sin 

skog är ett av de mest lönsamma man kan göra. Det är 

alltid dyrare att röja när det blivit för grovt, oavsett om 

man gör det själv eller låter någon annan göra det. 

Han betonar att det är viktigt att fortsätta sköta sin 

skog även i sämre ekonomiska tider. Att dra ner på 

skogsvården är som att såga av den gren som man själv 

sitter på. Det är viktigt att åtgärderna blir gjorda i tid, 

annars förlorar man genom betydligt sämre lönsamhet. 

Text & foto: Sven O Sundin 

Medlemspris på redskapsbärare 

Redskapsbärare 3 700 kr (inkl moms) 

Som medlem i Mellanskog erbjuds du att köpa en 

redskapsbärare till ett mycket förmånligt pris. Redskapsbäraren 

gör att du slipper smutsa ner bilen med 

rågångskäppar, röjsåg, plantor, planteringsutrustning 

och annat som hör skogsbruket till. 

Ordinarie pris: 5 500 kr inkl moms. 

Medlemspris: 3 700 kr inkl moms. 

Lars Wälås 

Har du dessutom ett skogsskötselavtal får du hem 

den fraktfritt. Har du inte skogsskötselavtal tillkommer 

frakten med 625 kr. 

Fakta och beställningstalong hittar du på vår 

hemsida www.mellanskog.se. Du kan även ringa 

010-482 80 00 och göra din beställning. 


esök österbymo 

Virket lagras och torkas, rätt konditionering 

påverkar kvaliten. 

16 

Ingen teknik kan 

ersätta trä som material 

I Österbymo, i södra Östergötland, finns ett av Sveriges ledande lövträsågverk. Mellanskog har sedan 

länge levererat lövtimmer till Almo Hardwood AB. Möt vd Peter Blom som vågade satsa österut och 

som nyligen gjort en stor investering i en ny såglinje för ek, trots rådande lågkonjunktur. 

Peter Bloms dotter Elizabeth Stålner 

sköter försäljningen av Österbymogolv. 

I stort sett sker den uteslutande via 

internet där kunderna själva söker upp dem. 

Den nya bark- och reducerlinjen måste klara större stockdimensioner nu när 

Österbymoenheten har riktat in sig mot svensk ek. Kutterbanden skalar av 

barken och stocken åker vidare till sågning. 

Först och främst måste vi sätta Österbymo på kartan. 

Österbymo ligger i Ydre kommun och är Sveriges minsta 

kommunala centralort. Ett litet samhälle med dryga 

800 invånare, där alla känner alla och där man kan ta en 

kaffe med ostfralla för 45 kronor på det lilla caféet. Här 

startade Peter Bloms far ett småskaligt sågverk 1950. 

Nischade sig mot lövträ 

Redan på 60-talet började sågverket så smått att rikta 

in sig på lövträ och virket såldes framförallt till olika 

möbelföretag. På den tiden fanns det till exempel flera 

pinnstolstillverkare runt om i Småland. Själv började 

Peter sin bana i familjeföretaget i mitten av 70-talet. 

I slutet av 70- och början på 80-talet, nischade man in 

sig ännu mer mot lövträ, då framförallt björk och al. 

– Sågverksbranschen genomgick en generell omstrukturering 

där enheterna bara blev större och större. 

Som ett litet sågverk var vi tvungna att specialisera oss 

för att överleva, berättar Peter. 

Som mest sågade Almo Hardwood upp till 15 000 m 3 

timmer per år i Österbymo. Men i mitten av 90-talet 

började konkurrensen hårdna, och den kom österifrån. 

– Ja, från Baltikum. Många i branschen tog inte detta 

på allvar utan tänkte att ”äsch det går nog över”. Detta 

trots att det började komma mer och mer offerter och 

leveranser därifrån, minns Peter. 

Men han ignorerade inte konkurrensen utan kom 

istället i kontakt med ett sågverksföretag i Lettland. Så 

småningom blev Almo Hardwood delägare och senare 

blev det lettiska företaget ett helägt dotterbolag. 

Björktimmer skeppas till Riga 

Idag går allt björktimmer man köper till olika samarbetspartners 

österut. Det skeppas via Norrköping till olika 

hamnar där det sedan förädlas hos sågverk och plywoodtillverkare. 

Mötet med Baltikum och övriga Östeuropa 

har vidgat vyerna för Peter. 

– Det har fått mig att lyfta blicken och se fler möjligheter 

och nya marknader. Till exempel har vi börjat 

exportera björk till Asien. Det fungerar bra, även om 

marknaden just nu är avvaktande. 

Idag har man ett utvidgat samarbete med både Kina 

och Vietnam. Där produceras företagets träkomponentprodukter 

som främst utgörs av karmmaterial till dörrar, 

fönster och lister. 


Regler för björktimret som 

Almo köper av Mellanskog 

• Minimum toppdiameter: 20 cm. 

• Längder: 3,4, 4,1 och 4,9 meter 

(obs! inga undermål) 

• Rödkärna: Tillåts upp till 50 % av 

diametern så länge den är fast och hård. 

• Krök: Endast långböj om maximalt 

3 cm per 1,5 meters längd. 

Skar ned verksamheten 

Men vad hände med företagets enhet i Österbymo när 

verksamheten så hårt riktade in sig på Lettland? Till 

en början skars verksamheten ned från 25 anställda till 

3. Detta påverkade också Mellanskog på så vis att det 

blev svårare att hitta köpare av lövträ. Peter var dock 

på tårna med en ny idé. 

– Jag ville utveckla två linjer parallellt. Dels det ljusa 

träslaget som björk och dels det traditionellt mörka 

som ek. Jag kände att det borde gå att få igång en verksamhet 

för även det mörka träslaget, efterfrågan saknades 

ju inte, säger han. 

Därför drog han åter igång Österbymoenheten, men 

denna gång med inriktning på sågad ek. 

Utvecklat ett eget golv 

Idag är Almo Hardwood i Österbymo främst inriktade 

på svensk ek. Men de tar även emot andra träslag och 

specialbeställningar. Företaget har också tagit fram en 

helt egen produkt. 

– Vi är väldigt stolta att som ett litet sågverk kunna 

presentera vårt eget Österbymogolv. Det är ett massivt 

trägolv som endast är 14 mm tjockt. Det kräver sitt 

hantverk med rätt konditionering och torkning. Österbymogolvet 

finns i fyra olika träslag; ask, björk, al och 

ek. Golvet är populärt och har vunnit intresse hos flera 

kända arkitekter och pryder också flera museer, till 

exempel Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. 

Utvecklar trots krisen 

Idag har Österbymoenheten ett 10-tal anställda, med 

sju personer som arbetar i produktionen. Sågverket omsätter 

22–25 miljoner kronor per år och ligger på en 

årlig kapacitet på 6 000 m 3 virke. Även om man i år 

ligger några procent över fjolårets omsättning så märker 

Peter Blom och hans anställda av den ekonomiska krisen. 

Investeringen i den nya såglinjen för ek kostade cirka 

6 miljoner kronor. Hur vågar du satsa mitt i rådande 

lågkonjunktur? 

– Kanske är det just då man ska investera. Man måste 

våga tänka långsiktigt för att vara beredd och kunna 

vara med när marknaden vänder. 

Siktar framåt. Framöver är det inte omöjligt 

att verksamheten i Österbymo taktar upp för att 

klara av ännu större volymer, säger Peter Blom. 

Lövträsågverk klarar sig bättre 

En stor anledning till branschens dåliga marknadsläge 

just nu beror på den starka svenska kronan. Men ett 

lövträsågverk drabbas inte lika hårt som barrindustrin. 

Peter förklarar: 

– Barrindustrin är till stor del beroende av nybyggnation. 

I dåliga tider drar man ned på byggandet runt om 

i världen och det slår hårt mot branschen. Men vi säljer 

inte enbart till nybyggnation, våra produkter används 

till största delen till inredningsprodukter. Där är efterfrågan 

ganska jämn trots lågkonjunkturen, därför 

drabbas vi inte lika hårt som våra kollegor som arbetar 

med barrträ, säger han. 

Ödmjukhet och tur ger framgång 

Ett tips för att lyckas bra i branschen är att omge sig 

med rätt människor. Men hur vet man vilka som är rätt 

människor? 

– Det vet man inte förrän efteråt, när man har gjort 

affärer med varandra. Det gäller att ha tur och jag hade tur 

som träffade rätt personer i Lettland. 

Men även om en viss gnutta tur spelar in så handlar 

Peters framgångar väldigt mycket om erfarenhet, kunskap 

och god känsla för marknaden. 

– Vi jobbar dessutom med ett material som är väldigt 

speciellt. Människor tycker om att omge sig av trä, ingen 

teknik kan någonsin ersätta det, säger han. 

Mellanskog levererar drygt 1 000 m 3 björktimmer 

per år till Almo Hardwood. 

Text & foto: Maria Bergeheim 

Fakta: 

Namn: Peter Blom 

Gör: Vd för Almo Hardwood AB 

Familj: Hustru och tre döttrar, alla arbetar på Almo förutom 

yngsta dottern som går på gymnasiet. 

Det bästa med mitt jobb: Att träffa intressanta människor, nya 

kulturer och att få jobba med trä. 

Favoritträslag: Alm, det har fantastiska färgnyanser. 

Fritidsintresse: Jag studerar bibeln, som ett Jehovas vittne är det 

viktigt för mig. Bibeln innehåller så mycket värdefullt för oss människor. 

Annars tycker jag om idrott, själv spelar jag bl.a. tennis med svärsonen 

(som också jobbar på företaget). 

Framtiden med tre ord: Det blir bättre. 


från skogen 

18 

Vilka planer har du för 

skogen inför nästa år? 

Hans Herlovsson, Örbyhus 

– Jag kommer att i första hand 

prioritera röjning och gallring. 

Det är där jag kan påverka både 

kvaliteten och en volymtillväxt. 

På så sätt får jag arbeta med 

saker jag är intresserad av, som 

samtidigt blir en investering för 

framtiden. Eventuellt kan det bli 

en föryngringsavverkning som 

jag lejer bort. 

Erik Munters, Dala-Järna 

– För min del kommer det 

främst att handla om att röja 

och gallra. Sedan finns det 

rågångar som ska förstärkas och 

en del hjälpplantering som ska 

hinnas med. Så det blir fullt upp 

även nästa år. 

Hans Halvarsson, Amnerud 

– Det finns alltid skogliga 

åtgärder som ska utföras. Det 

gäller nästa år precis som alla 

andra år. Det jag kommer att 

fokusera mest på nästa år är en 

planerad gallring, så mycket är 

klart redan nu. 

Politikerträffar i våra skogar 

Skogsbruks Västmanland har arrangerat en politikerträff som gick av stapeln på Väsby 

Gård i Sevalla. Gruppledarna för respektive parti i Västerås kommun fick en inbjudan där 

det beskrevs hur viktig skogen är för den skogsägande företagaren och hur mycket pengar 

”skogen” årligen omsätter i kommunen. 

Det blev en bra diskussion med de sju närvarande politikerna där ämnen som markberedning, 

trädslagsval, viltbetning och historiskt markanvändande kom upp. 

Även en del praktiska övningar genomfördes där politikerna fick pröva på att plantera 

en föryngringsyta. Arrangemanget mottogs väldigt väl av de närvarande politikerna och 

man bestämde att man gemensamt ska fortsätta denna dialog för att förebygga ev. intressekonflikter 

i framtiden. 

Virkesområde Örebro bjöd, tillsammans med LRF Örebro, in länets riksdagspolitiker till 

en skogsdag utanför Hallsberg. 

Johan Pehrsson (fp), Matilda Ernkrans (s) och Mia Sydow Mölleby (v) fick på plats ta del 

av hur privatskogsbruk fungerar och sköts, samtidigt som man diskuterade skogspolitik i 

allmänhet och skogsskötsel och äganderätten i synnerhet. 

Dagen bjöd på bra diskussioner där fokus låg på hur viktigt det är att det får vara enkelt 

att bruka skog som leder till aktiva skogsägare, vilket gynnar både miljö och produktion. 

Skogsägarens Företagsbok 2013 

Denna bok är en uppdaterad version av förra årets bok. Boken är indelad 

i ”Förvärva”, ”Äga” och ”Överlåta” där ”Äga” är den största delen. Ett praktiskt 

sökordsregister gör det enkelt att hitta det man söker. Boken är skriven av 

LRF Konsult i samarbete med skogsägarföreningarna. Boken har 200 sidor 

och kan beställas via vår hemsida, www.mellanskog.se eller tfn 

010-482 80 00. Priset är 100 kr för medlemmar och 200 kr för övriga. 

Moms och frakt tillkommer. 


från skogen 


Medlemserbjudanden 

Som medlem i Mellanskog erbjuds du ordentliga rabatter på en mängd olika varor i handeln. 

Både generella rabatter och tillfälliga specialerbjudanden. Du kan läsa mer på mellanskog.se, 

under medlemsförmåner. Det lönar sig att vara medlem i Mellanskog! 

Mellanskog ägs av 32 000 privata skogsägare. Vi verkar för ett fritt, lönsamt, 

uthålligt och miljöanpassat skogsbruk. För välskötta skogar ger mer tillbaka. 

Ring oss på 010-482 80 00 eller besök vår webbplats så berättar vi gärna mer. 

www.mellanskog.se

Med Mellanskog Nr 6

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?