Astma och andra symtom av födoämnen - FFFA

Kap 15
Astma, rinokonjunktivit
och otit
Ulf Bengtsson och Tony Foucard
Innehållsförteckning
Astma, rinokonjunktivit och otit ...................................................................................................... 1
Epidemiologi .................................................................................................................................... 1
Astma ............................................................................................................................................... 2
Astma orsakad av allergi mot föda ............................................................................................... 2
Födoämnesutlöst astma orsakad av icke allergiska mekanismer ................................................. 2
Rinit och konjunktivit ....................................................................................................................... 2
Otit .................................................................................................................................................... 2
Diagnostik ........................................................................................................................................ 2
Behandling ....................................................................................................................................... 3
Litteratur ........................................................................................................................................... 3
Astma .......................................................... 1
Behandling .................................................. 2
Diagnostik ................................................... 2
Epidemiologi ............................................... 1
gustatorisk rinit ............................................ 2
konjunktivit .................................................. 2
Otit ............................................................... 2
rinit ............................................................... 2
Symtom från ögon och luftvägar utlösta av födoämnen är ovanligt men förekommer. Patienter med
uttalad allergi för till exempel fisk, kan få rinokonjunktivit och astma av att vistas i ett rum där man
anrättar eller äter fisk. Nästäppa utlöses inte sällan av vin.
Astma som ett delsymtom i en allergisk allmänreaktion efter intag av känt födoämnesallergen förekommer av och
till. Annan födoämnesutlöst astma är däremot sällsynt. Kunskapen bland sjukvårdspersonal och allmänhet om sådan
astma är därför begränsad. Patienter som söker sjukvård för förmodad födoämnesöverkänslighet med symtom från de
nedre luftvägarna kan oftast hjälpas till ett drägligt liv om de utreds av läkare/dietist med kunnighet och
inlevelseförmåga. Inte sällan har dessa patienter tidigare mötts av oförståelse på grund av bristande
överensstämmelse mellan anamnes och hud- och laboratorietester.
Födoämnesutlösta symtom från övre luftvägar och ögon utgör ett mindre problem både vad gäller prevalens och
symtomens svårighetsgrad.
Epidemiologi
Prevalensen av födoämnesutlöst astma hos vuxna är dåligt känd. I enkätstudier har upp emot 17 procent av patienter
med astma rapporterat att föda kan utlösa astmabesvär. En dubbel-blind, placebokontrollerad, studie av 300
slumpmässigt utvalda patienter med astma visade att två procent fick astmabesvär av födoämnen. Majoriteten var
barn. Prevalensen av födoämnesutlöst rinit varierar i publicerade dubbel-blind studier mellan 0 och 80 procent.
Prevalensen av födoämnesutlöst konjunktivit är okänd. Cirka fyra procent av patienter som söker en vuxenklinik på
grund av födoämnesöverkänslighet uppger ett samband mellan föda och ögonbesvär.

Astma
Astma orsakad av allergi mot föda
Hos patienter med astma och IgE-förmedlad födoämnesallergi kan astmasymtom utlösas av både inhalerade och
förtärda födoämnesallergen. I hemmet och skolbespisningen är det framför allt doft av skaldjur och fisk som är
kända för att kunna utlösa besvär. I yrkeslivet kan även andra inhalerade allergen vara av betydelse, till exempel ägg,
enzymer, mjöl, råkaffe och kryddor.
De vanligaste orsakerna till astma via förtärt allergen är nötter, jordnötter, skaldjur, ägg, fisk och mjölk. Framför
allt nötter och jordnötter kan även i liten mängd utlösa livshotande astmabesvär. Dessa födoämnen innebär därför en
stor risk när de förekommer i dold form till exempel i bakverk och choklad. Andra födoämnen som kan ge astma via
IgE-förmedlad mekanism är sojaprotein, bönor och andra ärtväxter, selleri och olika kryddor.
Allergi mot selleri och kryddor ses oftast hos patienter med allergi mot gråbo eftersom dessa allergen
korsreagerar. Korsreaktion mot nötter, äpplen, persika, kiwi och liknande frukter, råa morötter och rå potatis ses ofta
vid björkpollenallergi. Har en sådan patient astma kan astmabesvär ibland utlösas vid förtäring av nämnda
födoämnen i rå form. Dessa födoämnesallergen är till skillnad mot kryddor värmelabila och kan i regel tålas i tillagad
form. Se även kapitel 7 ang. korsreaktioner.
Födoämnesutlöst astma orsakad av icke allergiska mekanismer
Om vår kunskap om immunologisk födoämnesöverkänslighet fortfarande är dålig är den än mer bristfällig och
fragmentarisk när det gäller icke-immunologisk överkänslighet. Mycket av det vi dagligen konsumerar av mat och
dryck har farmakologiska effekter som den friske inte märker av. Den som har labil och svår astma kan dock tänkas
reagera med förvärrade astmasymtom efter förtäring av en del sådana födoämnen.
Ibland kan mjölk, mjölkprodukter, ägg och mjöl ge astma utan att någon specifik allergi kan påvisas. Det är
sannolikt att sådana reaktioner inte är immunologiska men möjligheten av en lokal allergi i mag-tarmkanalen och
lungorna kan inte helt uteslutas. Vin och öl kan ibland utlösa astma. Hos flertalet är det sannolikt frågan om en
reaktion på inhalerad sulfit men sannolikt är även andra mekanismer inblandade. Även om acetylsalicylsyra kan ge
svår astma tycks inte natriumsalicylat i kosten orsaka besvär.
Vid kronisk astma kan ibland signifikant förbättring uppnås med så kallad elementardiet trots att någon specifik
överkänslighet inte kunnat påvisas. Detta gäller såväl barn som vuxna. Mjölk påstås ofta ge ökad slembildning i
svalg och luftrör men detta är inte vetenskapligt undersökt.
Rinit och konjunktivit
Födoämnesutlöst rinit har påvisats hos både barn och vuxna med dubbelblindprovokation. Födoämnesutlöst rinit
förekommer liksom astma oftast tillsammans med andra symtom. Undantaget är vattnig snuva i anslutning till
förtäring av starka kryddor (gustatorisk rinit). Nässymtomen debuterar oftast inom ett par timmar efter födointag.
Huruvida senreaktioner förkommer är osäkert.
Ibland förekommer konjunktivit utlöst eller försämrad av födoämnen. I en fallbeskrivning nämns att det
gråbobesläktade födoämnet persilja utlöste konjunktivit inom 20 minuter efter måltid hos en gråboallergisk individ.
Symtomet förekommer dock oftast tillsammans med rinit.
Otit
Allergi har man även påvisat hos barn med recidiverande sekretorisk otit. Barnen förbättrades på diet och flertalet
återfick sina besvär när de återgick till normalkost. Orsaken skulle vara svullnad av örontrumpeten beroende på
födoämnesutlöst allergisk inflammation framför allt i bakre nasofarynx.
Diagnostik
Om patientens anamnes inte alls antyder något samband med föda är det mindre troligt att även en noggrann
utredning kan påvisa en specifik födoämnesöverkänslighet. Misstanken om födoämnesorsakade symtom från övre
och nedre luftvägar ökar om patienten har eller som barn haft astma och/eller rinokonjunktivit, är atopiker, om

patienten även får andra symtom av födoämnen eller om födoämnesöverkänslighet finns i familjen. För att få struktur
på födoämnesanamnesen rekommenderas frågeformulär (kapitel 2). Att låta patienten föra kostdagbok under 1-2
veckor kan vara ett värdefullt komplement till anamnesen. Patienten får notera allt intag av föda och dryck samt
eventuella reaktioner. Dietisthjälp kan vara av värde för att utvärdera samband mellan symtom och kost. Se kapitel
24.
För hudtestning och blodprovsdiagnostik samt elimination–provokation hänvisas till kapitel 2 och 24
Behandling
Den enda riktigt effektiva behandlingen är en lämplig diet där de födoämnen som visats ge besvär helt tagits bort
eller kraftigt reducerats. Elimineras viktiga födoämnen måste patienten förses med lämpliga alternativ. Dietistkontakt
är i sådana fall angelägen.
Farmakologisk behandling är symtominriktad. Behandling med Lomudal GI kan i sällsynta fall innebära att en
sträng diet kan breddas något. Medlet kan prövas under cirka en månad i dosen
200 mg x 4. Om tillfredställande behandlingssvar inte uppnås inom
2–3 veckor kan dosen ökas till maximalt 40 mg/kg/dag. Erhålls ingen tydlig förbättring avbryts behandlingsförsöket.
Litteratur
Ayres J G, Baker J C. Food-Induced asthma. In: Brostoff and Challacombe (eds): Food allergy and Intolerance.
Second edition. Saunders 2002.Chap 36: 529-538
Bindslev-Jensen C. Food allergy and intolerance. I: Mygind N, Naclerio RM. (eds.) Allergic and non-allergic
rhinitis. Munksgaard 1993:46–50.
Dahl R. Sodium salicylate and aspirin disease. Allergy 1980;35:155-6.
Høj L, Østerballe O, Bundgaard B, Weiss M. A double-blind controlled trial of elemental diet in severe, perennial
asthma. Allergy 1981;36:257–62.
Mathison DA, Stevenson DD, Simon RA. Precipitating factors in asthma.
Aspirin, sulfites and other drugs and chemicals. Chest Suppl. 1985;87/1:50–4.
Nsouli TM, Nsouli SM, Linde RE, O’Mara FO, Scanlon RT, Bellanti JA. Role of food allergy in serous otitis media.
Ann Allergy 1994;73:215–9.
Onorato J, Merland N, Terral C, Michel F, Bousquet J. Placebo-controlled double-blind food challenge in asthma. J
Allergy Clin Immunol 1986;78:1139–46.