IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
Enligt Liliequist (2001, s 69) har det genom historien inte varit ovanligt att
män med ”klassmässiga privilegier” utnyttjat sin ställning för att få sexuella
tjänster av framför allt kvinnor i lägre samhällsklasser, eller flickor som på grund
av sin ungdom stod i beroendeställning. Många studenter tycks tidigare ha
uppfattat sig som överklass både i egenskap av universitetets skråmedlemmar
och som borgerliga framtidsmän, och vissa utnyttjade sin sociala position gentemot
kvinnor i de lägre samhällsklasserna. Det finns också exempel på hur
studenter utnyttjat sin ställning för att få ha sex med pigor och krogarnas uppasserskor,
som ibland lämnades åt sitt eget öde om de blev gravida eftersom de
tydligen inte ansågs lämpliga att bilda familj med för en student (Andersson,
1997; Nilsson, 2001). Sådana element lever kvar i en av NATEK-föreningens
sånger. Där figurerar en dotter till en mindre bemedlad man som till en början
är villig att ha sex med sångens manliga berättare. När hon så ber mannen lugna
sig lite tvingar han sig dock på henne med analsex så att hon svimmar. Det
sexuella övergreppet resulterar i att kvinnan blir med barn, men hon lämnas av
mannen att ensam sörja för barnet. Sångaren, mannen som med ett skratt lämnar
den gravida kvinnan, tillhör inte heller någon högre samhällsklass vilket
bland annat märks på språkstilen i sången. Detta skulle kunna förstås som att
medlemmarna ’klär ut sig’ i en burlesk eller folklig språkdräkt som inte bara
framställs som komisk utan också bidrar till att i viss mån distansera sångaren
från det sexuella övergrepp som sången beskriver. Sången kan därmed kanske
sägas uttrycka ett homosocialt sammanhang där den ideala identiteten handlar
om att med sexuella anspelningar sorglöst ’vara värst i att vara värst’. 142
NATEK-medlemmarnas aktivering av skrådiskursen har slående likheter med
det homosociala sammanhang, som enligt Johansson (1996) var karaktäristiskt
för skråsystemets gesäll- och lärlingsskap. Där framträdde ”en maskulinitet som
bygger på kroppsliga attribut som fysisk styrka och spektakulär klädsel. Här
finns slagsmålen, fyllan, slagfärdigheten, utmaningarna, sexualiteten och tabubrotten”
(s 94). Liknande element symboliseras i overallen. Här finns också
fyllan och utmaningarna i NATEK’s lekar och tävlingar. Slagfärdigheten, liksom
sexualiteten, framträder kanske framför allt i sångerna. De ’fula visorna’
kan mycket väl ses som ett nutida tabubrott mot dagens jämställdhetsdiskurs.
_________________________________________________
142 Här finns tydliga beröringspunkter med gymnasieföreningen Jacky Putos som
medlemmarna vill framställa som en antiförening men som ändå månar om sin exklusivitet
som förening. Föreningen beskrivs av Petersson och Sundkvist (1996) som en grupp
killkompisar som försöker ta avstånd från de gymnasietraditioner de uppfattar att andra
föreningar upprätthåller. De försöker också driva med det som kan beskrivas som ’god
smak’ och sexualitet, bland annat genom föreningens namn som är hämtat från namnet på
en chokladpudding och en maskulinisering av det spanska ordet Puta (hora).
Medlemmarna driver även med homosexualitet genom sin ”böghög” (s 27) vilket innebär
att medlemmarna slänger sig i en hög på golvet i skolans mest centrala rum och
samlingsplats.
96