IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N om akademin och det lärda som något manligt vilket ofta leder till att kvinnor missgynnas vid lönesättning och anslagstilldelning. Det är inte heller ovanligt att kvinnor avfemininiseras om de uppnår maktpositioner (se till exempel Søndergaard, 2005), eller till och med smutskastas. 86 Akademin har historiskt sett också varit en institution för de mer välsituerade samhällsklasserna, och den sociala snedrekryteringen till högre utbildning började inte jämnas ut förrän under 1940-talet (SOU 2003:96). Den högre utbildningen har dessutom ända in i nutid fungerat som ett verktyg för medelklassen att i en framväxande meritokrati garantera sina barn trygga samhällspositioner. 87 I den historiska beskrivningen har vi mött många exempel på att studenter med kraft av sitt kulturella kapital ansett sig stå över vissa samhällsgrupper eller att studenter tagit sig rätten att tala och höras i samhällsdebatten. Detta har dock inte varit alla studenter förunnat. Kvinnor har fått kämpa sig till detta självförtroende och förmågan att tala i olika egna föreningar. Också studenter från hem med lågt kulturellt kapital har fått arbeta hårt för att erövra det akademiska språket och modet att uttrycka sig. Men med tiden har det som sagt skett vissa förändringar. Medan endast ett fåtal studenter tros varit inskrivna vid Uppsala universitet under dess dryga första hundra år, hade 32 procent av befolkningen i åldern 25-64 år en eftergymnasial utbildning år 2002. Ända fram till slutet av 1800-talet utgjorde kvinnor noll procent av studentkåren, men år 2001, 120 år senare utgör de en majoritet (ca 60 procent) av grundutbildningsstudenterna i högskolan. I dagens högre utbildning genererar kön skillnader inom universitet och högskola. Kvinnorna återfinns enligt SOU 2003:96 främst inom utbildningar som leder till yrken inom hälso- och sjukvård, samhällsvetenskap/juridik/handel/administration samt pedagogisk verksamhet (se även SCB, 2005b). Den största andelen män söker sig däremot till utbildningar som leder till arbeten inom teknik och till- _________________________________________________ 86 Luke och Gore (1992) beskriver liknande hur kvinnor, men även andra grupper, definieras som de andra, och därmed blir orättvist behandlade i akademin. Författarna menar att en sexistisk diskurs, en patriarkal diskurs samt en phallocentrisk diskurs (mannen som norm förvandlad till neutrala förgivettagna normer) är verksamma i denna process (se även Fogelberg, 1999). Søndergaard (1994, 1996) visar hur kvinnor har svårare att överensstämma med bilden av den professionella/akademikern än vad män har eftersom det symboliskt kvinnliga tenderar att tolkas som oseriöst/oprofessionellt. När det gäller problematik som rör studenter är sexuella övergrepp på kvinnliga studenter särskilt uppmärksammat i Nordamerika med sitt speciella campusliv och fraternities-traditioner. Se till exempel specialnumret av Violence Against Women (1996) eller de handlingsprogram som formulerats i försök att komma till rätta med problemen (till exempel Grauerholtz, 1999; Lonsway, 2000). 87 Se till exempel Bourdieu (1979, 1993) och Young (1965) som i en satir beskriver hur aristokratins klassprivilegier tar ny skepnad i meritokratin och de klassgrupperingar som rangordnas utifrån intellektuella meriter. 66
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O M E N K Ö N S - O C H K L A S S K O N S T R U K T I O N : E N G E N E A L O G I S K A N A L Y S A V T I D I G A R E F O R S K N I N G verkning. 88 Det tycks framför allt vara yngre kvinnor som är mer benägna att bryta traditionella föreställningar om kön genom att söka sig till utbildningar inriktade mot teknik och tillverkning. Yngre män tycks mer än tidigare välja utbildningar som brukar anses symboliskt manliga (s 36). Kvinnor avlägger också examen i högre grad än män (s 47). Statistiken som beskrivs i SOU 2003:96 (s 46) och Utbildningsstatistisk årsbok 2005 (SCB, 2005b) tyder på att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har minskat under 1990-talet, även om siffrorna är något osäkra. 89 Fortfarande är dock studenter med arbetarbakgrund något underrepresenterade inom universitetens och högskolornas campusutbildningar. 90 Andelen nybörjare i högskolan från arbetarhem har ökat till 27 procent, men motsvarande andel i samma ålder i befolkningen är drygt 35 procent. Problematiken kan också beskrivas så här: Av de studenter födda 1976, som läste en studieförberedande utbildning, hade 84 procent från högre tjänstemannahem gått vidare till högre studier vid 25 års ålder. Motsvarande siffra för ej facklärda arbetarbarn var 63 procent. Social bakgrund, eller klass, kan också sägas vara uttryckt inom den högre utbildningen. Läkar-, arkitekt och konstnärliga utbildningar har till exempel en social snedrekrytering där mer än 50 procent kommer från högre tjänstemannahem och högst 10 procent från arbetarhem. Inom utbildningar till arbetsterapeut, sjuksköterska, socionom, social omsorg och nya lärarprogrammet är den sociala rekryteringen mer jämn (SCB, 2005b, s 254). Enligt Riksdagens revisorer (2000) är 1977 års högskolereform exempel på ett försök att öka jämlikheten och jämställdheten i samhället genom att en mängd olika utbildningar inordnades och likställdes med utbildningar inom universitetsorganisationen för ”att ytterligare öka utbildningens tillgänglighet, särskilt för andra studerandegrupper än de traditionella, och därmed främja den sociala _________________________________________________ 88 Søndergaard (1994, 1996) menar till exempel att kön ’omskrivs’ till kompetens och aktivitet inom dagens akademi. Med referens till kön betraktas därför vissa ämnen eller metoder som exempelvis hårda respektive mjuka. När Søndergaard genomförde sin studie under 1990-talet symboliserade ekonomi, juridik och en teoretisk hållning det hårda/maskulina medan ämnen som pedagogik, psykologi och empiriskt intresse sågs som mjuka/feminina. 89 Dels finns visst bortfall, dels tycks allt fler ungdomar från tjänstemannahem studera utomlands. Dessa utbytesstudenter och ”free-movers” (studenter som organiserar sina utlandsstudier själva) kommer till stor del från hem där föräldrarna har högskoleutbildning (SOU, 2003:96, s 46). Det vore intressant att studera dessa studenters utlandsstudier och utbildningsval som en särskiljande strategi. 90 Det är talande nog bara inom nätuniversitetet och annan distansutbildning som andelen studenter (yngre än 35 år) med arbetarbakgrund numer är ungefär lika stor som andelen i motsvarande ålder i hela befolkningen. Höstterminen 2004 hade 31procent av högskolenybörjarna inom nätuniversitetet arbetarbakgrund medan motsvarande siffra för traditionell distansutbildning var 32procent (Högskoleverket, 2005b, s 17 f). 67
Page 1 and 2:
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4:
Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6:
Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8:
IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10:
IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14:
I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 65: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 87 and 88: på så sätt tycker jag. Det flest
Page 99 and 100: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 117 and 118:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?