IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
om akademin och det lärda som något manligt vilket ofta leder till att kvinnor
missgynnas vid lönesättning och anslagstilldelning. Det är inte heller ovanligt att
kvinnor avfemininiseras om de uppnår maktpositioner (se till exempel Søndergaard,
2005), eller till och med smutskastas. 86
Akademin har historiskt sett också varit en institution för de mer välsituerade
samhällsklasserna, och den sociala snedrekryteringen till högre utbildning började
inte jämnas ut förrän under 1940-talet (SOU 2003:96). Den högre utbildningen
har dessutom ända in i nutid fungerat som ett verktyg för medelklassen
att i en framväxande meritokrati garantera sina barn trygga samhällspositioner.
87 I den historiska beskrivningen har vi mött många exempel på att
studenter med kraft av sitt kulturella kapital ansett sig stå över vissa samhällsgrupper
eller att studenter tagit sig rätten att tala och höras i samhällsdebatten.
Detta har dock inte varit alla studenter förunnat. Kvinnor har fått kämpa sig till
detta självförtroende och förmågan att tala i olika egna föreningar. Också studenter
från hem med lågt kulturellt kapital har fått arbeta hårt för att erövra det
akademiska språket och modet att uttrycka sig.
Men med tiden har det som sagt skett vissa förändringar. Medan endast ett fåtal
studenter tros varit inskrivna vid Uppsala universitet under dess dryga första
hundra år, hade 32 procent av befolkningen i åldern 25-64 år en eftergymnasial
utbildning år 2002. Ända fram till slutet av 1800-talet utgjorde kvinnor noll
procent av studentkåren, men år 2001, 120 år senare utgör de en majoritet (ca
60 procent) av grundutbildningsstudenterna i högskolan. I dagens högre utbildning
genererar kön skillnader inom universitet och högskola. Kvinnorna återfinns
enligt SOU 2003:96 främst inom utbildningar som leder till yrken inom
hälso- och sjukvård, samhällsvetenskap/juridik/handel/administration samt
pedagogisk verksamhet (se även SCB, 2005b). Den största andelen män söker
sig däremot till utbildningar som leder till arbeten inom teknik och till-
_________________________________________________
86 Luke och Gore (1992) beskriver liknande hur kvinnor, men även andra grupper,
definieras som de andra, och därmed blir orättvist behandlade i akademin. Författarna
menar att en sexistisk diskurs, en patriarkal diskurs samt en phallocentrisk diskurs
(mannen som norm förvandlad till neutrala förgivettagna normer) är verksamma i denna
process (se även Fogelberg, 1999). Søndergaard (1994, 1996) visar hur kvinnor har svårare
att överensstämma med bilden av den professionella/akademikern än vad män har
eftersom det symboliskt kvinnliga tenderar att tolkas som oseriöst/oprofessionellt. När det
gäller problematik som rör studenter är sexuella övergrepp på kvinnliga studenter särskilt
uppmärksammat i Nordamerika med sitt speciella campusliv och fraternities-traditioner.
Se till exempel specialnumret av Violence Against Women (1996) eller de handlingsprogram
som formulerats i försök att komma till rätta med problemen (till exempel Grauerholtz,
1999; Lonsway, 2000).
87 Se till exempel Bourdieu (1979, 1993) och Young (1965) som i en satir beskriver hur
aristokratins klassprivilegier tar ny skepnad i meritokratin och de klassgrupperingar som
rangordnas utifrån intellektuella meriter.
66