IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
inom det medeltida skråväsendet och som jag beskrivit som en skrådiskurs som
definierade studenter som män i undantagstillstånd. Denna student skapades
inom det patriarkala skråväsende som universitetet utgjorde i sin korporativa
organisation, och den var i stort sett sig lik ända fram till 1852, då universitetet
förlorade sina gamla privilegier genom de nya konstitutionerna (Sjöberg,
2002). Skoglund (2000, s 20) beskriver denna student som ”den sorglöse studenten”.
För den sorglöse studenten är studietiden ett frirum, i vilket denne
tillåts tänja på gränserna innan livets allvar i offentligheten börjar. Detta uttrycks
genom att supa och driva med andra grupper, eller att under karnevalsliknande
tillställningar vända upp och ner på det vedertagna. Depositionsriten
är ett annat uttryck för samma student som svarar mot de studentikosa nollningarna
84 vid dagens universitet. Detta förhållningssätt ses än idag med visst
överseende av omgivningen vilket gör att de sorglösa studenterna ofta inte betraktas
som vuxna människor. 85 Enligt Skoglund är det framför allt dagens
teknologer som gärna tar ut svängarna med mycket drickande och spex innan
det stora allvaret börjar.
Den andra bilden av studenten som aktiveras av föreningsmedlemmarna är den,
som formerades under framför allt 1700- och 1800-talet och som jag beskrivit
som ’män med rätt att höras’, konstruerade inom en meritokratisk diskurs.
Med förmågan att använda sina kunskaper och skicklighet i argumentationskonsten
kunde dessa studenter ta sig rätten att tala i den offentliga debatten,
och de betraktades därför som företrädare för det meritokratiska ideal som
växte fram i samhället vid denna tid. Denna förhandsinställning av studenten
förändras något under 1900-talet till det jag beskriver som politiker, byråkrater
och en och annan revolutionär. Fortfarande var det dock framför allt män, som
såg sig som just talesmän i olika frågor som rörde både studenter och allmänhet.
Som byråkrater blev de förtrogna med statsmaktens organisation och arbets-
_________________________________________________
84 ’Nollningslekar’, till exempel ’klädstreck’, tävlingen där det lag där flest tar av mest
kläder vinner och riter där alkohol ska intas på viss tid, har diskuterats häftigt. Detta har
lett till att studenter på många universitet/högskolor har utformat policydokument över
hur initationsriterna bör gå till för att inte diskriminera någon. Ett led i detta är att det
numer talas om mottagning, vilket låter mer välkomnande än nollning. I studentmun
verkar dock användningen av begreppet nollning och dess innebörd vara ganska fast rotat.
Se till exempel Brandell och Höög (1998, s 27) där en kvinna beskriver nollningen som
”suparfester då folk blir medvetslösa” och där ’äldre’ studenter, kallade ”adel”, inte pratar
med de nya studenterna.
85 I en intervjustudie med 30 studenter betonades att studentlivet är en väntan på
vuxenlivet som i hög grad präglar högre studier. De studenter som redan arbetat några år
och/eller hade familj och barn upplevde sig därför hamna i rollkonflikter mellan deras liv
och erfarenheter som vuxna i kontrast till studentlivet (Wästerfors, 1998). Detta kan alltså
ses som ännu ett exempel på den starka prägel det symboliskt manliga, ungdomligt
ansvarslösa studentidealet fortfarande sätter. Normen som den ungdomliga studenten och
studentlivet förknippat med festtraditioner och alkohol framträder även i Zackariassons
(2001) studie av livet i en studentkorridor.
64