IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O M E N K Ö N S - O C H K L A S S K O N S T R U K T I O N :
E N G E N E A L O G I S K A N A L Y S A V T I D I G A R E F O R S K N I N G
Eleven, uppstår enligt Skoglund (2000) efter 1977 års universitetsreform och är
en student som aldrig har lämnat gymnasiet utan talar om klassrummet, klassen,
skrivning och läxor. För att vara säker på att göra rätt vill eleven ha tydliga anvisningar
och svar. Likt den sorglöse studenten vill eleven inte ha ansvar för annat
än de egna studierna och deltar gärna i nollningsritualer och liknande festtraditioner.
Enligt min mening är det intressanta i detta resonemang att denna
elev, som beskrivs som en icke-student, med stor sannolikhet är en kvinna,
eftersom ett flertal kvinnodominerade utbildningar, till exempel vårdutbildningar
och lärarutbildningar, kom att inordnas i högskolan/ universitetet
1977. Under 1970-talet blir också kvinnor i majoritet på universitetens grundutbildningsnivå
(se till exempel Wold & Chrapkowska, 2004). Fritidsstudenten
ses av Skoglund (2000) som ett resultat av universitetens allt mer utbyggda
distansundervisning. Denna student träffar sällan lärare och medstudenter eftersom
hon eller han ofta läser på halvfart parallellt med yrkesarbete. Skoglund
menar att fritidsstudenten framför allt identifierar sig med sin yrkesroll och att
studierna därför blir till en fritidssysselsättning. 82 Som jag ser det är även fritidsstudenten
en icke-student som förknippas med det symboliskt kvinnliga eftersom
kvinnor utgjort ungefär två tredjedelar av distansstudenterna under läsåren
1994/95-2003/04 (SCB, 2005a, s 18). Jag vill därför hävda att kvinnliga studenter,
eller studenter med litet utbildningskapital, knappast kunnat anpassa sig
oproblematiskt eller slumpmässigt till de tolv olika studentroller som Skoglund
identifierat. 83 Beskrivningen av framför allt eleven och fritidsstudenten är viktiga
då de ger en antydan om hur olika grupper uttrycker olika innebörder av
studenten. Inte minst går det att utläsa något om hur dessa olika innebörder,
bilder av studenten, värderas.
Bilden av studenten i NATEK-, SAM- och MED-föreningen
Jag har tidigare beskrivit hur den genealogiska analysen av studenten bidrog till
att tydliggöra hur ’mina’ informanter konstruerar sig själva i förhållande till
olika bilder, förhandsinställningar, av studenten. Innan jag beskriver medlemmarnas
ideala identitet och identitetsskapande vill jag därför säga några ord om
vilka två idéer om studenten jag ser som mest och tydligast aktiverade i de tre
föreningarna. För det första är det den bild av studenten som konstituerades
_________________________________________________
82 Även Aittola (1995) menar att studentkulturen i Finland blivit mer fragmentarisk och
därför inte lika vital och fristående längre, på grund av att allt fler studenter både studerar
och deltidsarbetar.
83 Hur klass och kön förhåller sig till den nya typ av student Silver & Silver (1997, s 166),
utifrån amerikanska och brittiska förhållanden, beskriver som ”consumer” eller ”customer”
vore intressant att studera. Dessa studenter uppfattas köpa en produkt, en utbildning, och
börjar därmed som konsument ställa högre krav på varan. Risken med detta är att
studenterna fjärmas från utbildningen som process och att de därmed avstår från sitt eget
aktiva deltagande och inflytande i utbildningen.
63