IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O M E N K Ö N S - O C H K L A S S K O N S T R U K T I O N :
E N G E N E A L O G I S K A N A L Y S A V T I D I G A R E F O R S K N I N G
Bild 9. Sorglös student av modernare snitt. Denna bild prydde förstasidan på
Expressen i maj 1955 och skildrar studenter som i berusningen både krossar glas
och hånglar framför kameran. De svarta streck som tidningen använder för att
avidentifiera personerna på bilden understryker det skamlösa i deras ’studentikosa’
beteende.
I den beskrivning av 1900-talets studenter som jag här presenterat blir det än
tydligare hur kunskaper och förmågan att göra sig hörd konstituerar studenten
inom en meritokratisk diskurs som politiker, byråkrat och under vissa perioder
revolutionär. I denna berättelse bör återigen avsaknaden av ett köns- men även
klassperspektiv påpekas. Kvinnors relativa frånvaro i olika studentorganisationers
ledande positioner verkar gälla ända in i vår tid. 73 Politikern, ämbetsmannen/byråkraten
och revolutionären är förknippade med manliga symboler, och i
det bildmaterial som använts i de olika källorna som refererats till i texten ovan
_________________________________________________
73 I Bourdieus och Passerons (1979) studie av franska universitetsstudenter konstaterades
att kvinnor och män, trots likvärdiga utbildningsvillkor, skilde sig åt när det gäller
självuppfattning och framtidssyn. Många kvinnor var mer blygsamt inställda till sitt
intellektuella arbete och akademiska värde än män med likvärdiga utbildningsprestationer.
Dessa kvinnor tänkte sig ofta en framtid inom traditionellt kvinnliga yrkesområden, som
social omvårdnad. Bland dessa studentskor framstod politiskt och studentfackligt
engagemang som manliga områden. Kvinnor anförtroddes därför sällan några viktigare
uppgifter och de åtog sig hellre vad som ansågs vara mindre viktiga engagemang.
59