IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N I Sverige tog sig alltså studentradikalismen nästan byråkratiska former. Tänkbara förklaringar till detta kan enligt Skoglund (1994) vara att svenska studenter genom en senare skolstart och längre utbildningstid var äldre än studenter i många andra länder. Sedan åtminstone början av 1900-talet har därför den svenska studenten setts som en vuxen person. Genom det historiska nationsobligatoriet, senare kårobligatoriet, har svenska studenter dessutom haft en egen ekonomisk och administrativ organisation som möjliggjort politiskt inflytande. Då Sveriges Förenade Studentkårer 69 bildades 1921 kunde organisationen, i kraft av att företräda alla landets studenter, förbättra det politiska inflytandet ytterligare. 70 Den socialdemokratiska regeringens olika politiska satsningar på Sveriges Förenade Studentkårer kan ses som försök att, liksom tidigare i historien, ta kontroll över och kanalisera eventuellt missnöje hos studenterna till mer ordnade former. Vid denna tid hade antidemokratiska åsikter börjat göra sig gällande vid tyska universitet, och den svenska regeringen försökte genom sitt handlande stävja liknande tendenser i Sverige. Tyska socialdemokrater hade dessutom blivit motarbetade av ämbetsmän, och en ökad statlig kontroll av de svenska studenterna kan också ses som ett försök att kontrollera framtidens svenska ämbetsmän. Statsmaktens betoning av ”det gamla svenska ämbetsmannaidealet med sin opartiskhet och brottsliga lojalitet mot den politiska överheten” (s 54 f) fyllde kanske samma syfte. 71 _________________________________________________ 69 Se även Åhsberg (1995) som skriver om den roll Sveriges Förenade Studentkårer spelade inom internationell politik under mellankrigstiden genom sitt deltagande i den internationella studentorganisationen. SFS och dess verksamhet som konstruktion av symboliskt manlig medelklass utreds inte eftersom Åhsberg gör en allmän beskrivning av organisationen. De namn som nämns är dock idel manliga, och på de bilder som visar de engagerade studenterna, är det kostymprydda och vitskjortade män som blickar in i kameran. 70 Tomasson och Allardt (1969) menar att svenska studenters tradition av organisering och statsmakternas vilja att lyssna till dem egentligen gäller för alla de skandinaviska länderna. Författarna menar att den status högre utbildning och kunskap länge haft i Skandinavien är en av förklaringarna till att studenter fått större möjlighet att höras än i andra länder. 71 Regeringen införde också, från slutet av 1930-talet, de första studiemedlen för att studenter från de lägsta klasserna skulle få möjlighet att ta del av högre utbildning. Med denna åtgärd hoppades regeringen på sikt garantera ett stöd för socialdemokratin (Skoglund, 1994). 56
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O M E N K Ö N S - O C H K L A S S K O N S T R U K T I O N : E N G E N E A L O G I S K A N A L Y S A V T I D I G A R E F O R S K N I N G Bild 8. Med stärkta skjortor och stadiga blickar. Bilden visar de studenter som deltog som representanter i den internationella studentkongressens exekutivkommitté i Prag 1926. Sveriges Förenade Studentkårer kom med tiden att uppfattas som en fackförening för studenter. För att utöva inflytande har organisationen utnyttjat studenternas förmåga att läsa på och argumentera för sina ståndpunkter på ett för statsmakten etablerat och känt sätt. Studenterna har också kunnat vädja till statsrepresentanterna i deras egenskap av tidigare studenter med egna minnen av studenttiden. För att förbättra organisationen och förstärka dess politiska inflytande började SFS under 1950-talet att anställa personal. När så fler och fler av de kårengagerade och SFS-politikerna rekryterades till ecklesiastikdepartementet och universitetskanslerämbetet betraktades organisationen i allt högre 57
Page 1 and 2:
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4:
Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 55: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 87 and 88: på så sätt tycker jag. Det flest
Page 99 and 100: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 107 and 108:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?