IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
I Sverige tog sig alltså studentradikalismen nästan byråkratiska former. Tänkbara
förklaringar till detta kan enligt Skoglund (1994) vara att svenska studenter
genom en senare skolstart och längre utbildningstid var äldre än studenter i
många andra länder. Sedan åtminstone början av 1900-talet har därför den
svenska studenten setts som en vuxen person. Genom det historiska nationsobligatoriet,
senare kårobligatoriet, har svenska studenter dessutom haft en egen
ekonomisk och administrativ organisation som möjliggjort politiskt inflytande.
Då Sveriges Förenade Studentkårer 69 bildades 1921 kunde organisationen,
i kraft av att företräda alla landets studenter, förbättra det politiska inflytandet
ytterligare. 70 Den socialdemokratiska regeringens olika politiska satsningar
på Sveriges Förenade Studentkårer kan ses som försök att, liksom tidigare
i historien, ta kontroll över och kanalisera eventuellt missnöje hos studenterna
till mer ordnade former. Vid denna tid hade antidemokratiska åsikter
börjat göra sig gällande vid tyska universitet, och den svenska regeringen försökte
genom sitt handlande stävja liknande tendenser i Sverige. Tyska socialdemokrater
hade dessutom blivit motarbetade av ämbetsmän, och en ökad
statlig kontroll av de svenska studenterna kan också ses som ett försök att kontrollera
framtidens svenska ämbetsmän. Statsmaktens betoning av ”det gamla
svenska ämbetsmannaidealet med sin opartiskhet och brottsliga lojalitet mot
den politiska överheten” (s 54 f) fyllde kanske samma syfte. 71
_________________________________________________
69 Se även Åhsberg (1995) som skriver om den roll Sveriges Förenade Studentkårer spelade
inom internationell politik under mellankrigstiden genom sitt deltagande i den
internationella studentorganisationen. SFS och dess verksamhet som konstruktion av
symboliskt manlig medelklass utreds inte eftersom Åhsberg gör en allmän beskrivning av
organisationen. De namn som nämns är dock idel manliga, och på de bilder som visar de
engagerade studenterna, är det kostymprydda och vitskjortade män som blickar in i
kameran.
70 Tomasson och Allardt (1969) menar att svenska studenters tradition av organisering och
statsmakternas vilja att lyssna till dem egentligen gäller för alla de skandinaviska länderna.
Författarna menar att den status högre utbildning och kunskap länge haft i Skandinavien
är en av förklaringarna till att studenter fått större möjlighet att höras än i andra länder.
71 Regeringen införde också, från slutet av 1930-talet, de första studiemedlen för att
studenter från de lägsta klasserna skulle få möjlighet att ta del av högre utbildning. Med
denna åtgärd hoppades regeringen på sikt garantera ett stöd för socialdemokratin
(Skoglund, 1994).
56