IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N identitet i 1790-talets konventsrörelse, 1840-talets skandinavism, 1880-talets kulturradikaler 66 och 1930-talets freds- och folkbildningsrörelse. 67 Denna student uppfattade sig själv som privilegierad och med ett ansvar att använda sina kunskaper till samhällets nytta. Skoglund ser dock inte denna identitet som en symboliskt manlig konstruktion. Därmed problematiseras inte att det är män vilka utgjort normen som förgrundsgestalter i olika studentrörelser. Dessa män kom ofta att få höga samhällspositioner, och många hamnade till exempel i regeringsadministrationen. 68 På så vis har kvinnors svårigheter att göra sig hörda och hävda sina rättigheter, både i studentorganisationerna och på samhällsnivå, osynliggjorts. Politiker, byråkrater och en och annan revolutionär: studenterna under 1900-talet I slutet av 1800-talet började vissa studentorganisationer att knytas till politiska partier, och under 1900-talet blev den tendensen allt starkare. Den liberala och arbetarvänliga studentföreningen Verdandi, den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus och den konservativa studentföreningen Heimdal är några exempel på detta. En uppmärksammad fråga dessa föreningar engagerade sig i, var Uppsala studentkårs hållning till judiska flyktingar under andra världskriget. Med stor majoritet beslutade kåren 1939, trots starka protester från Verdandi och Laboremus, att förhålla sig negativ till frågan om inresetillstånd för judiska akademiker. Beslutet väckte stor uppmärksamhet och betraktades i radikal press som uttryck för nazistsympatier, och det ledde till att alla nazivänliga senare avsattes från de ledande kårposterna (Johannisson, 1989). En kanske mer känd och politiskt förankrad studentrörelse är den studentradikalism som åren runt 1968 enade studenter runt om i världen. Radikala studen- _________________________________________________ 66 Här inryms både D.Y.G (De Yngre Gubbarna), föreningen för arbetarnas bildning, samt Verdandi, som verkade för en mer allmän bildning (Skoglund, 1991). 67 Den internationella fredsrörelsen Clarté ansågs radikal under 1930-talets Sverige genom sin relation till socialismen. Folkbildningsfrågorna företräddes av Oscar Olsson (Skoglund, 1991). 68 Det kanske tydligaste exemplet är Tage Erlander som var medlem i D.Y.G och senare Clarté och som var statsminister under perioden 1948-1968 (Skoglund, 1991). I USA har enligt Lefkowitz Horowitz (1987) förenings- och campuslivet, åtminstone fram till 1980talet, spelat en oerhört viktig roll för att genom tävling, konkurrens och kraftmätningar fostra unga män till en mentalitet som tänktes skapa framgång i den kapitalistiska samhällsstrukturen. I de olika fraterneties fick dessa män också en social förmåga, talförhet och självständighet. Med andra ord en identitet som krävs av en ’self-made man’. Campuskulturen blev därför ett viktigt instrument för att erövra socialt kapital. Många av dessa män såg framtiden i karriärens tecken och därför utmärktes redan livet som student av festande och dyrbara nöjen och kläder. För kvinnorna i motsvarande sororities var studentlivet framför allt en förberedelse för en kommande framtid som älskvärda värdinnor eller charmerande middagsgäster. 54
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O M E N K Ö N S - O C H K L A S S K O N S T R U K T I O N : E N G E N E A L O G I S K A N A L Y S A V T I D I G A R E F O R S K N I N G ter protesterade mot inskränkningar av studentfriheten, och de förde samtidigt en vänsterpolitiskt influerad samhällskritik. De svenska studenterna fick ett unikt inflytande på nationell utbildningspolitik. Det som i media kom att blåsas upp till ’kårhusockupationen’, var egentligen ett besittningstagande av egen egendom och med internationella mått en rätt mild protest. Några månader efter denna händelse tog några mer drivande studenter universitetskanslerämbetet i besittning, men först sedan de i förväg ringt och förvarnat att de var på väg. Kanslern skulle därför ha hunnit skicka efter fika, som studenterna bjöds på medan de krävde studentrepresentation vid universiteten. Därefter fick de veta att ärendet redan var diskuterat med utbildningsministern. Förslaget om studentrepresentation trädde i kraft ungefär ett halvår senare (Skoglund, 1994). Bild 7. De revolutionära männen som tog sig rätten att tala och göra uppror. Bilden togs i samband med kårhusockupationen 1968 och visar bland annat Anders Carlberg, numera chef för Fryshuset, i talarstolen. 55
Page 1 and 2:
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4: Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 53: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 87 and 88: på så sätt tycker jag. Det flest
Page 99 and 100: V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 105 and 106:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?