IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
nen drack som de brukade, och de kvinnliga studenterna firade på landet, med
eld, kaffe, sång och dans. På natten gick de hemåt i grupp för att lättare kunna
freda sig från fulla manliga studenter. För de första studentskorna satte ofta just
alkoholen gränser för deltagandet i det symboliskt manliga studentlivet med
dess ritualer. 60 Alkoholen fungerade alltså fortfarande för många män som ett
sätt att konstruera manlighet. 61 Det var till exempel vanligt att de manliga nykomlingarna
skulle bevisa för sina äldre ’bröder’ att de tålde stora mängder
alkohol. Enligt männen kunde kvinnor inte delta i såna ritualiserade dryckesslag:
de skulle ju lägga sordin på stämningen. Drickandet kunde alltså inte ta fart
förrän kvinnorna lämnat festen. Kvinnor kunde vare sig dricka alkohol eller
bevista tillställningar där män förtärde sprit. Alkoholen ansågs opassande för
kvinnor, särskilt för dem från de övre samhällsklasserna, just eftersom den så
starkt förknippades med män. Kontrollen över kvinnors kontakter med alkohol
(eller berusade män?) var dels bokstavlig i form av sällskapande förkläden, dels
bildlig i form av nidbilder i skämtpressen. Trots detta fanns det en hel del kvinnor
som utmanade normen genom att både dricka alkohol och röka tobak
(Rönnholm, 1999).
Kvinnor uteslöts alltså ur studenternas gemenskap som varandes kvinnor men
på ett paradoxalt sätt avfemininiserades de också. Flera av dem kom också själva
att identifiera sig som icke feminina (Markusson Winkvist, 2003). Ellen Fries,
den första kvinnan att disputera i Sverige, personifierade problematiken. Som
kvinna kunde hon inte delta i det symboliskt manliga studentlivet och ansågs
därför inte heller som en riktig student. I stället blev hon hänvisad till den symboliskt
kvinnliga rollen som sällskap och utsmyckning åt mannen på studentbalerna.
62 Men hon ansåg sig själv vara ful och därmed diskvalificerad som
smycke (Rönnholm, 1999).
skylta med sin lärdom. För Heddas del fick problemet lösas med en vanlig sommarhatt för
damer.
60 I en skrift tillkommen på initiativ av Uppsalas nykterhetsföreningar betonas det stora
drickandet hos studenterna. Här påstås till och med att anledningen till att
studentskandinavismen inte fullt ut kom att spela någon politisk roll var det myckna
punschdrickandet bland de ledande studenterna. I en intressant genomgång av olika
studentevenemang, till exempel gasker, baler, jubileer, sång och diktning ges det onekligen
många exempel på alkoholens stora betydelse och bokstavligt talat dess lovsjungande
(Axelman, 1930).
61 Det bör påpekas att det även förekom kristna studentföreningar där förmodligen ett mer
gudfruktigt och sedesamt studentliv framlevdes.
62 Valsen var redan 1850 populär i Uppsala och beskrevs enligt Haglund (1950, s 422) av
samtiden som ”en vacker bild av förhållandet mellan mannen och kvinnan. Det är han
som för och bestämmer själva riktningen men det är hon som fyller denna krets med sitt
behag”.
50