IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O M E N K Ö N S - O C H K L A S S K O N S T R U K T I O N :
E N G E N E A L O G I S K A N A L Y S A V T I D I G A R E F O R S K N I N G
Bild 4. Det är skolan och de fortsatta studierna som i denna bild konstruerar den
framgångsrike borgerlige mannen. Gravyren, som använts som ett skolexempel i
slutet av 1800-talet, demonstrerar tydligt det goda exemplet gentemot den andre
som samhällets bottenskrap.
Som jag tolkat de olika texterna om studenter är det framför allt under 1700-
och 1800-talet som uttryck för en meritokratisk diskurs framträder. Enligt
denna diskurs framhålls vikten och värdet av kunskap, vilket till exempel visade
sig i kraven på att studenten skulle klara av ett kunskapsprov innan han fick
skrivas in i nationen. När adelsprivilegierna till högre statliga ämbeten avskaffades
under 1800-talet fick istället akademiska meriter stor betydelse (Hartman,
1995). Studenternas tidigare privilegier och känsla av utvaldhet kom därmed
att uttryckas på ett mindre våldsamt sätt i tal och sång samt genom ett allt större
samhällsintresse. Studenten framträdde som framtidsmannen med kunskaper
som gav honom rätt att ta till orda i och påverka olika samhällsfrågor. Inte sällan
var det just i olika studentorganisationer studenterna fostrades och tränades i
detta.
Nya identiteter: de första kvinnliga studenterna som ’de andra’
Trots försöken att förlöjliga idéer om ökad jämlikhet mellan könen fick de
manliga Uppsalastudenterna mot slutet av 1800-talet sällskap av de första kvinnorna
inom akademin. 55 En förklaring till att universiteten öppnades för kvin-
_________________________________________________
55 I detta sammanhang bör det också påtalas att studenterna från arbetarklassen ända fram
till 1920-talet var en liten minoritet (Johannisson, 1989).
47