IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA
IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N<br />
Vissa forskare menar dock att studenternas förändringsiver växlade över tid.<br />
Under 1810-talet vändes till exempel revolutionsandan i en idealistisk statsuppfattning,<br />
enligt vilken medborgarna var underkastade staten. Under studentsång<br />
drack studenterna mjöd ur horn och hyllade nationen och kungligheterna. Men<br />
redan under liberalismens framväxt under 1830-talet, började de åter engagera<br />
sig i mer radikala frågor. När danska liberala studenter vädjade om hjälp från de<br />
skandinaviska länderna inför det tyska krigshotet, uttryckte de svenska studenterna<br />
sitt stöd. Som rörelse växte skandinavismen fram med bred uppslutning i<br />
hela Sverige. Studenterna anses ha spelat en storpolitisk roll som opinionsbildare<br />
men deras engagemang fick inga reella politiska konsekvenser (Johannisson,<br />
1989).<br />
Enligt Skoglund (2000, s 22) framställde sig studenterna redan i början av<br />
1800-talet som ”nationens hopp”, vilket manifesterades bland annat genom<br />
byggandet av Uppsalas pampiga nationshus. Där övade sig studenterna i festligheter<br />
omgärdade av strikta krav på uppförande och klädsel. De manliga studenterna<br />
skålade, höll tal och sjöng i exklusiva frackar inför medföljande passande<br />
damer i långklänningar. För att framhålla sin roll som nationens hopp var studenterna<br />
aktiva i nationella festligheter. De framhöll också sin betydelse och<br />
lärdom genom att använda latinska sentenser eller sånger i sina ritualer. 52 Festerna<br />
var enligt Nilsson (2001) tillfällen där studenterna befäste sina kommande<br />
samhällspositioner, dels genom att knyta viktiga sociala kontakter och erövra<br />
ett socialt kapital, dels genom träningen i att föra sig.<br />
_________________________________________________<br />
52 Nilsson (2001, s 27) skriver att många av studenterna vid sidan av dessa mer formella<br />
tillställningar ägnade sig åt ”fest- och kroglivet” som ett sätt att leva ut sina känslor. Till<br />
skillnad från de sorglösa och bråkiga studenter som tidigare befolkat Uppsala verkar dock<br />
1800-talets studenter ägnat sig åt ett mer besinnat krogliv. Alkoholförtäring var ändå så<br />
naturligt att nykterhet bland studenterna föreföll mer eller mindre suspekt.<br />
44