IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N versitetsledningen reglera allt mer av nationernas verksamhet. Till exempel beslöt ledningen 1667 att det skulle vara obligatoriskt för alla ofrälse att skrivas in i en nation. När studenterna valde representanter till nationens befattningar, försökte inspektorerna sätta goda kvaliteter före antalet år vid akademin. Studenternas missnöje över sin kringskurna frihet fortsatte dock en tid, och ibland var det så oroligt att militära styrkor kallades till Uppsala. Vid ett fall av oroligheter dömde universitetskonsistoriet, på regeringens inrådan, några studenter till döden. Studenterna benådades men blev relegerade på livstid (Florén, 1999). Hitintills har jag med hjälp av olika källor beskrivit det jag förstått som en skrådiskurs. För att inkluderas i denna måste den manlige studenten uppfylla vissa krav, till exempel genomgå depositionsriten, och inordna sig lägst ner i den sociala hierarkin. Som medlem av universitetsskrået gavs den manlige studenten särskilda privilegier, varav den kanske mest betydelsefulla var rätten att stå över den allmänna domstolen. 49 Dessa privilegier liksom viljan att särskilja studentskrået gentemot andra grupper med alkoholen, våldet och olika spratt definierar studenten som sorglös och kanske till och med ansvarslös. Universitetets ledning försökte efterhand disciplinera denne sorglöse student genom att ta viss kontroll över nationerna och betona studiernas betydelse. Detta ser jag som framväxten av idéer och innebörder som skulle kunna beskrivas som en meritokratisk diskurs och därmed en ny sorts student. Den meritokratiska diskursen har sedan dess kommit att vara den dominerande ända fram till nutid. Nästa avsnitt handlar om hur den diskursen i vissa avseenden kom att förändra bilden och förhandsinställningen av vad det innebar att vara student. Här beskrivs också hur studenter ur arbetarklassen och kvinnor försökte ta studenten i besittning, och hur detta ledde till diskontinuiteter i studentens genealogi. Studenten och den meritokratiska diskursen Män med rätt att höras: 17-1800-talets Uppsalastudenter Under 1700talet tycks oroligheterna ha lagt sig bland studenterna, och de mer individuella depositionsakterna övergick allt mer till gemensamma nationsförhärligande festligheter. Fram till slutet av 1700-talet minskade andelen adelssöner markant medan fler söner till borgare och framför allt bönder började söka sig till universitetsstudier. Långt ifrån alla studenter tog dock sin examen. Detta berodde dels på att Uppsala universitet till stor del fungerade som prästseminarium och att utbildningen därför sällan passade studenternas framtida behov. _________________________________________________ 49 Som exempel på den speciella åtskillnad och ställning universitetet intog som skrå i förhållande till det övriga samhället kan nämnas att Lunds universitet ända fram till 1837 omgärdades av en mur som på ett mycket konkret och påtagligt sätt skilde studenterna från de övriga innevånarna. När muren revs protesterade Lunds studenter högljutt (Nilsson, 2001). 42
I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O M E N K Ö N S - O C H K L A S S K O N S T R U K T I O N : E N G E N E A L O G I S K A N A L Y S A V T I D I G A R E F O R S K N I N G Dels var inte en akademisk examen obligatorisk för de flesta yrken. För många blev studenttiden därför enbart en fråga om att ha deponerat, alltså skrivit in sig, eller läst några terminer vid universitetet (Samzelius, 1950). Samtidigt växte den statliga administrationen fram med ökade krav på kunskap, förkroppsligad i flitiga och dugliga ämbetsmän med lojalitetskänsla vänt mot något större än den egna gruppen. Utbildningssystemet kom på så sätt att spela en allt större roll i samhället. Studenterna började också ställa krav på ett mer modernt utbildningssystem. Viljan till förändring visade sig till exempel i kravet på viss uppvisad kunskap för att den enskilde studenten skulle få skrivas in i nationen. Ett annat exempel var nationernas stigande intresse för samhällsfrågor och vilja att bedriva välgörenhet i det omgivande samhället (Florén, 1999). Med andra ord tycks studenten ha börjat identifiera sig med den moderna akademiske mannen som kunnig, rationell, lojal och utvald: En framtidsman i rikets tjänst! Under denna tid började utbildningsmeriter betraktas som allt viktigare. En meritokratisk diskurs fick därmed allt större betydelse för människors sätt att tänka om världen (Florin & Johansson, 1993; Johansson, 2000). Mot slutet av 1700-talet spreds upplysningstidens idéer till uppsalastudenterna, och många lät sig också inspireras av den franska revolutionen. Studenterna började åter uppfattas som en samhällsfara. I ökande antal kom nu studenter från en allt mer medveten medelklass, och de började samlas i konvent där tryckta tal av studenter spreds, lästes upp och diskuterades. Uppsala sågs därmed som en revolutionshärd, och konventen förbjöds (Johannisson, 1989; Sundin, 1994). 50 Genom att på eget initiativ sluta sig samman i konvent hade studenterna, liksom tidigare i nationerna, återigen ställt sig utanför den direkta kontrollen från universitet och samhälle. Så småningom la sig lugnet kring konventsfrågan men enligt Sundin (1994) blev studenterna fortsättningsvis mer självsäkra i sin roll som kulturella och politiska opinionsbildare. De såg sig själva som samhällets intellektuellt frisinnade. De började också uppfattas som en ungdomsgrupp i mer modern mening, det vill säga i konflikt med tidigare generationer och med krav på radikal förändring (Florén, 1994). Sjöberg (2002) menar att studenternas upproriska hållning grundades i att de såg sig själva som en blivande elit, och därmed hade svårt att finna sig i att stå lägst ner i universitetshierarkin. 51 _________________________________________________ 50 Maskerad som en litterär och musikalisk förening drevs dock de radikala politiska frågorna vidare av sammanslutningen ”Juntan” (Johannisson, 1989, s 69). 51 Sjöberg (2002, s 31) beskriver också hur detta uppror uttrycktes som ”maskerad politik”, till exempel genom att i skydd av mörker eller en stor folkmassa skrika elakheter, spotta eller föra oväsen. Ett annat sätt att utmana ’fadersväldet’ var genom att underlåta att utföra hälsningar på ett föreskrivet sätt eller uppträda respektlöst på ett oklanderligt vis, exempelvis spela eller sjunga falskt. 43
Page 1 and 2: IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4: Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 41: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 87 and 88: på så sätt tycker jag. Det flest
Page 93 and 94:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?