IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N
Det som genom historien skrivits om studenten i olika tider kom jag därför än
mer uttalat att betrakta som en konstruktion av studenten. De olika texter om
studenter, som jag analyserade kan sägas skriva in studenten i ett visst perspektiv.
Hur studenten beskrivits i återkommande teman, begrepp och kategorier
kunde ses som strider, konstruktioner och omkonstruktioner av innehållet i
begreppet student (Hultqvist & Petersson, 1995). I ett genealogiskt perspektiv
gick det att belysa hur makt utövats genom olika tekniker för disciplinering
och normalisering. Ett exempel på detta är de inneslutningar och uteslutningar
som gjorts i form av en rumslig och social indelning av individer i studenter
eller icke-studenter (se Beronius, 1991).
De olika historiska innebörderna i begreppet student kan ses som ’förhandsinställningar’,
som skapar bilder av vad som är karaktäristiskt för en student och
vad som utgör hennes natur (Hultqvist & Pettersson, 1995, s 26). Foucault
(1983, s 99 f) beskriver genealogi som ett sätt att förstå en identitets ”systematiske
dissociation” genom att lyfta fram alla de ”diskontinuiteter” den inrymmer.
De olika bilderna av ’studenten’ utgör således diskontinuiteter som kan
förstås som överlagringar som framträder i de sätt på vilka dagens studenter representerar
sig själva. I den meningen menar jag att deras identitetsskapande är
besläktat med tidigare förhandsinställningar av studenten (se till exempel Larsson,
2001).
Den genealogiska analysen gjorde det möjligt att skärpa den preliminära analys,
som redan gjorts av intervjumaterialet. Därmed kunde studenternas berättelser
förstås som en växelverkan mellan nutid och historia. I texten presenteras dock
den faktiska arbetsgången i omvänd ordning: Först beskriver jag de historiska
bilder som framträtt i den genealogiska analysen. Därefter följer en beskrivning
av hur några av dagens studenter och styrelsemedlemmar i några olika studentföreningar
re-presenterar sin ideala identitet.
Etiska ställningstaganden
I detta arbete har Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer beaktats
på följande sätt när det gäller kraven på information, samtycke, konfidentialitet
och nyttjande: När de tre studentföreningarna kontaktades informerades styrelsen
om intervjustudien som del av ett avhandlingsarbete, dess övergripande
syfte, exempel på olika frågor jag hade tänkt ställa under intervjuerna och att
både föreningarna och informanterna skulle avidentifieras. Denna information
upprepades också vid kontakten med varje enskild informant. Av de styrelsemedlemmar
som samtyckte till att delta i studien var det ingen som valde att
avbryta intervjun.
34