IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I I I - M E T O D O L O G I S K A R E S O N E M A N G O C H M E T O D F R Å G O R
uttryckts i intervjuerna beror bland annat på de frågor som jag som forskare
ställt. Det gör också att identiteterna förbinds med studentföreningspraktiker
som i sin tur är knutna till tre olika utbildningspraktiker.
En genealogisk analys av ’studenten’
När analysarbetet hade kommit till den punkt då data hade börjat falla på plats
i en preliminär resultatbeskrivning kände jag att det var nödvändigt att uppdatera
min förståelse av annan forskning på området. För att pröva rimligheten i
den preliminära tolkningen, och om möjligt hitta andra möjliga tolkningar, var
min tanke att försöka spegla denna med hjälp av texter andra skrivit om universitetet
och studenterna. Med nutiden och ’mina’ styrelsemedlemmar för ögonen
läste jag därför olika sorts texter för att få en bild av hur studenter framställts
genom historien. Under hela avhandlingens arbetsprocess var det också detta
möte mellan nutiden och historien som var det allra roligaste och på ett vis mest
givande. Resultatet av denna läsning blev dock ett lite svårplacerat kapitel som
ändå föreföll centralt för mitt arbete.
Under våren 2005 fick jag så möjlighet att presentera min forskning på Kvinnovetenskapligt
forums högre seminarium. I inledningen av detta seminarium
fick jag berätta om studentens historia som ett sätt att placera mitt paper 36 i ett
begripligt sammanhang. Under diskussionen som följde efter denna inledning
kom min beskrivning av studentens historia att ses som en genealogisk analys. 37
Resultatet av min läsning och beskrivning av studenten genom tiderna blev
därmed begriplig som en nutidshistoria i Foucaults mening.
Inspirerad av Beronius (1991) sätt att beskriva den genealogiska analysen blev
min läsning av studentens historia ett sätt att förstå de förflutna idéer om studenten
som blivit mer eller mindre institutionaliserade och betydelsefulla även i
nuet. De nutida styrelsemedlemmarnas identitetsskapande föreföll besläktade 38
med historiska idéer om studenten, samt de strategier och praktiker som användes
för att skapa studentidentitet i det förflutna. Detta ger en möjlighet att
se hur olika krafter har tagit studenten i besittning över tid och hur innehållet i
begreppet student förändrats. Denna förändring sker när en ny ’kraft’ har nära
släktskap med den som för tillfället har makten att definiera innebörden av
olika begrepp. På så vis erbjuder en genealogisk analys möjligheten att begripa
maktrelationer som flytande, cirkulerande, och hur både förändring och återupprepning
sker när människor agerar i olika praktiker (Beronius, 1991).
_________________________________________________
36 Widding, 2005.
37 Stort tack till Kerstin Norlander, filosofie doktor i ekonomisk historia och
universitetslektor på Kvinnovetenskapligt forum, som sa det förlösande ordet genealogi!
38 En genealogisk analys söker efter härkomst som släktskap och samband och inte
ursprung som sanningen eller startpunkten (Foucault, 1983, 1993a).
33