IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

I I I - M E T O D O L O G I S K A R E S O N E M A N G O C H M E T O D F R Å G O R
Som intervjuare och medskapare av intervjun har jag fungerat som ledsagare i
samtalet. Det innebar att det fanns en tydlig distans mellan mig och informanten.
30 Denna distans har till exempel tagit sig uttryck i att varje person enbart
intervjuades vid ett tillfälle. Intervjuerna skedde oftast på universitetet, en offentlig
miljö som symboliserar makt, särskilt i relation till en student. Därigenom
var maktrelationen mellan mig och informanterna påtaglig, åtminstone
för mig som forskare. 31 Därför försökte jag också vara tydlig i min roll som
forskare men samtidigt respektfull och tacksam över att få samtala med dem.
Hur intervjusituationen upplevdes av informanterna är dock svårt att bedöma.
Överlag uppfattade jag ändå samtalen som ganska avslappnade och att de flesta
gärna svarade på mina frågor och funderingar.
Förutom intervjuutskrifter användes också föreningarnas hemsidor som data. 32
SAM-föreningen hade under en tid också en egen tidskrift, varav de tillgängliga
fyra numren också analyserades. Dessa data, hemsidorna liksom tidskriften,
utgörs både av skriven text och bildspråk. Fördelen med detta material är att det
enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000, s 117) är ett ”naturligt förekommande
material”, det vill säga skapat oberoende av forskaren. 33 Ett sådant material
kan därför i egenskap av data möjliggöra andra tolkningar än de data som
även forskaren bidragit till att konstruera. Innehållet på hemsidorna brukar
behandlas av styrelsegruppen även om en specifik person har ansvar för och
skapar det. Bland materialet finns också data från ett ’klotterplank’, det vill säga
en sida där alla medlemmar kan skriva in sin mening om vad de anser vara
intressant att kommentera eller diskutera.
De data som hämtades från föreningarnas hemsidor och tidskrifter kan därför i
enlighet med den diskursteoretiska tradition jag använder betraktas som föreningsmedlemmarnas
egen, gemensamma berättelse om sig själva, där den ideala
identiteten kommer till uttryck.
_________________________________________________
30 Jag försöker tydliggöra denna distans genom att använda just termen informant, i stället
för medskapare.
31 Se till exempel Acker, Barry och Essevald (1983) som för en diskussion om betydelsen
av forskarens roll som representant för en maktstruktur.
32 I början av avhandlingsarbetet gjordes en preliminär analys av SAM-föreningens
föreningsprotokoll men dessa hade karaktären av beslutsprotokoll och bedömdes inte
tillföra något utöver den information informanterna gav i intervjuerna. MED-föreningen
hade vid tiden för intervjustudien nyligt rensat bort sina äldre föreningsprotokoll och för
NATEK-föreningen framgick att de inte fäste någon större vikt vid sina protokoll. I ljuset
av detta utgjorde föreningarnas hemsidor ett mer likvärdigt och mer fylligt material att
analysera än vad föreningsprotokollen tycktes erbjuda.
33 Det bör dock påpekas att ett sådant datamaterial i strikt diskursteoretisk mening inte är
mer naturligt än något annat material.
29