IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N 26 III. METODOLOGISKA RESONEMANG OCH METODFRÅGOR Mönster av mening och möjliga identiteter Diskurser präglar människors sätt att förstå världen och sig själva. Jag har försökt förstå hur diskursens ordning uttrycks genom att söka efter mönster i de idéer eller teman som är utmärkande eller återkommande när studentföreningarnas medlemmar framställer sin identitet. Därmed har jag försökt förstå vilka identiteter som är möjliga i de tre olika studentföreningarna. Hur människor konstruerar världen och sig själva måste begripas i relation till det sociala sammanhang och den tidpunkt där detta sker. Studenternas identitetsarbete har jag därför tolkat inom sin nutida kontext, det vill säga dagens studentförening. Det innebär att jag förstått föreningen som det sammanhang där informanternas berättelser får en logisk mening. Men jag har också sett studentföreningarna som del i den nutida högre utbildningens kontext vilken jag presenterar min förståelse av i nästa kapitel. På så vis försöker jag alltså beskriva hur människor i det lokala sammanhanget, några av dagens studentföreningsmedlemmar, konstruerar särskiljande klass- och könsidentiteter i samspel med historiska diskurser och samhälleliga strukturer. Förhållningssätt som forskare och konstruktionen av data Forskaren är i en mening alltid huvudaktör i kunskapandet eftersom hon eller han inte kan forska utan att använda ett språk. Det är forskaren som utifrån sitt sätt att uppfatta världen definierar problematiken som ska studeras, överväger vilka data som ger bästa informationen, vilken analys som verkar rimligast och vilka slutsatser som kan dras av arbetet. På så sätt är forskaren kunskaparen av ett, delvis, nytt stycke verklighet. Under hela denna process argumenterar forskaren både med sig själv och andra om hur det valda problemet kan förstås. Forskningsmaterialet bearbetas systematiskt och tolkas utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Under processen prövas möjliga tolkningar genom att presentera dem i tal och text tills en rimlig och trovärdig bild av problemet framträder.
I I I - M E T O D O L O G I S K A R E S O N E M A N G O C H M E T O D F R Å G O R Jag har konstruerat mina data tillsammans med de informanter som i intervjuer tog sig tid att svara på mina frågor. I diskursteoretiska termer skapade alltså jag och informanterna mening gemensamt under intervjuerna. Min ambition i mötet med dem var att med respekt och empati försöka förstå och lämna utrymme för den mening de formulerade under intervjuerna. Det innebar också att jag försökte vara lyhörd och öppen inför den verklighets- och självuppfattning som de uttryckte. Med ett pragmatiskt 23 synsätt på språk utgår jag från att detta underlättades eftersom jag och informanterna delar den högre utbildningens kontext. Jag antar också att den mening som skapades i intervjuerna står i rimlig relation till den mening informanterna skapar i sina studentföreningar. De data som huvudsakligen användes för att beskriva hur studentföreningarnas medlemmar skapar sin identitet konstruerades som nyss nämndes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna hade karaktären av vad som en mängd metodböcker (se till exempel Kvale, 1997) beskriver som en kvalitativ intervju eftersom mitt intresse var att försöka beskriva informanternas egna uttryck för identitetsskapande. Samtalet mellan mig och informanterna utgick från en intervjuguide där de i olika frågor uppmanades beskriva, förklara och ta ställning i olika frågor. 24 Under intervjuerna fick de börja med att kort presentera sig själva i en slags livsberättelse. De ombads beskriva sina uppväxtvillkor utifrån hemort, boende, syskon, föräldrars arbete och familjens fritidssysslor, eventuella andra viktiga personer och minnen av skoltiden. Varje person fick även beskriva valet av sin utbildning och sin syn på framtiden. Informanterna uppmanades också beskriva sitt intresse för och i studentföreningen, vad styrelsemedlemmarna och de övriga medlemmarna gör i föreningen. Därför diskuterades också bilder och texter som hämtats från föreningarnas hemsidor. 25 Informanterna fick även ge sin beskrivning av styrelsemedlemmarna, övriga föreningsmedlemmar och studentkamrater, samt reflektera över universitetsmiljön. De 29 personer 26 som intervjuades tillhör styrelsen för tre olika studentföreningar underordnade de tre olika studentkårerna vid Umeå universitet 27 : Umeå naturvetar- och teknologkår, Umeå studentkår samt Medicinska studentkåren. I texten kallas de tre föreningarna för NATEK-, SAM- respektive MED-före- _________________________________________________ 23 Alvesson (2003, s 64 ff) beskriver ”diskursiv pragmatism” som en friare forskningsansats. Det innebär att forskaren, utifrån exempelvis en intervju, kan göra rimliga antaganden om normer, värderingar, attityder eller olika praktiker. 24 Se Bilaga 1. 25 Krag Jacobsen (1993, s 86 f) beskriver detta som att använda ”rekvisita” för att underlätta men också styra intervjun. 26 Informanternas köns- och klasstillhörighet beskrivs i Bilaga 2, Bilaga 3 och Bilaga 4. 27 Valet av Umeå universitet motiverades framför allt av ekonomiska och praktiska omständigheter. 27
Page 1 and 2: IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4: Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 25: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 29 and 30: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 77 and 78:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
på så sätt tycker jag. Det flest
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?