IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

More documents

Recommendations

Info

I D E N T I T E T S S K A P A N D E I S T U D E N T F Ö R E N I N G E N uppträda med en självklarhet och självsäkerhet och med en förmåga att verbalisera tillvaron för att därmed framstå som initierad och kunnig inom allehanda områden. Examina och olika utbildningstitlar kan ses som institutionaliserat kulturellt kapital. Det sociala kapitalet innebär resurser i form av släkt- eller vänskapsrelationer som innebär en möjlighet att tillskansa sig eller använda sig av någon annans symboliska tillgångar. Genom att till exempel umgås med rätt personer kan en individ få insikt i utbildningssystemet som underlättar valet av utbildningsstrategi, eller tillträde till en arbetsplats (Broady, 1990). Sett utifrån svenska förhållanden har elevrådsuppdrag, engagemang i olika ungdomsförbund eller studentorganisationer, fackliga uppdrag eller uppdrag i styrelser och nämnder gett möjlighet att tillträda och agera i politiska, administrativa och fackliga maktfält. Därför menar Broady (1990, s 300) att begreppet ”organisatoriskt kapital” kan vara användbart då det beskriver erfarenheter och kunskaper som att: ”orientera sig i organisations-Sverige, tillägna sig en hållning och ett tonläge som omisskännligt utmärker den som gör sig till talesman för sina medmänniskor, vänja sig av med novisens benägenhet att bli ivrig och vädja om förståelse, för att i stället tillägna sig självklarheten hos den som tar för givet att omgivningen vill eller måste lyssna, och - vilket är oskiljbart förenat med allt detta - skaffa sig ‘ett namn’ som gör att man blir en som räknas.” Förutom mer konkret mötesteknik menar jag att ett organisationskapital också kan innebära kunskap om kring vilka (officiella som inofficiella) maktstrukturer olika organisationer är uppbyggda, och vilka kanaler som finns för att utöva inflytande i dem. Som jag förstår Bourdieus kapitalbegrepp inkluderar detta inte bara olika eftersträvade tillgångar, utan också ett speciellt sätt att vara. Genom att försöka förstå vad som igenkänns och erkänns som symboliskt kapital hos olika grupper får jag därför också en bild av identitetsskapandet och den ideala identiteten. Det symboliska kapitalet kan också peka ut det särskiljande, det vill säga på vilket sätt olika grupper skapar identitet i relation till eller gentemot hur de uppfattar andra grupper. I detta avhandlingsarbete är det också av betydelse att med ett köns- och klassperspektiv uppmärksamma vem eller vilka som får möjlighet att tillägna sig det symboliska kapitalet. Vem är den andre som exkluderas från dessa möjligheter? Ideologiska dilemman De normer som konstituerar den ideala identiteten fungerar både förtryckande och möjliggörande beroende på vem eller vilka som exkluderas eller inkluderas i diskursen och ges chansen att inta denna identitet (se till exempel Jóhannesson, 1998). För att inkluderas i diskursen och ha en möjlighet att överensstämma med den ideala identiteten måste dock, som tidigare nämndes, individen upp- 22
I I - T E O R E T I S K A U T G Å N G S P U N K T E R O C H B E G R E P P fylla vissa krav. Beronius (1991, s 58) menar att detta kan uttryckas som att individen först måste ”’maskera’ sig som de krafter som redan är i besittning av tinget”. Den som åtminstone i viss mån lyckas företräda eller re-presentera den ideala identiteten får därför också möjlighet att identifiera sig med den. Men alla som ges tillträde till diskursen har som tidigare nämndes inte samma möjlighet att tillägna sig den ideala identiteten på grund av (till exempel) sin klass- eller könstillhörighet. Som ytterligare ett sätt att begripa den ideala identiteten har jag därför valt att lyfta fram hur identitetsskapande kan beskrivas i termer av ideologiska dilemman 20 för några av informanterna (Billig et al. 1988, Edley, 2001). Med detta begrepp finns möjlighet att förstå hur människor uttrycker svårigheter, men också möjligheter, i sitt sätt att hantera de motstridiga bilder av att vara människa som de erfar på grund av sin köns- och, eller klasstillhörighet i förhållande till hur den ideala identiteten är konstruerad. Utifrån Butler (1997, s 20) kan olika ideologiska dilemman också betraktas som möjligheter för individerna att reflektera över den ideala identiteten, och till och med förändra den, genom ”subversiva förväxlingar” eller feltolkningar i sin re-presentation av denna identitet. _________________________________________________ 20 Billig et al (1988) använder begreppet för att med till exempel olika motstridiga ordspråk belysa hur ett samhälles common sense-kunskap innehåller motstridiga normer i en mångfacetterad social verklighet. Till exempel ordspråket ’Friskt vågat – hälften vunnet!’ kontra ’Ta det säkra före det osäkra!’. Edley (2001) använder begreppet för att förstå när människor använder olika och motstridiga tolkningsrepertoarer. Mer i linje med Edleys användning av begreppet har jag valt att använda det för att se hur människor förhåller sig till olika diskursiva ideala identiteter. 23
Page 1 and 2: IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENI
Page 3 and 4: Widding, Ulrika. Identitetsskapande
Page 5 and 6: Sedan finns ju alla ni som hejat p
Page 7 and 8: IV. ’STUDENTEN’ SOM KÖNS- OCH
Page 9 and 10: IX. AVSLUTANDE REFLEKTIONER........
Page 11 and 12: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 13 and 14: I - B A K G R U N D O C H Ö V E R
Page 15 and 16: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 21: I I - T E O R E T I S K A U T G Å
Page 27 and 28: I I I - M E T O D O L O G I S K A R
Page 37 and 38: I V - ’ S T U D E N T E N ’ S O
Page 71 and 72: V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 73 and 74:
V - N A T E K - S T U D E N T E R N
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
på så sätt tycker jag. Det flest
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
V I - S A M - S T U D E N T E R N A
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
V I I - M E D - S T U D E N T E R N
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Ulrika - Att du använder svåra or
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
V I I I - S A M M A N F A T T A N D
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
I X A V S L U T A N D E R E F L E K
Page 165 and 166:
Background and Overall Aim SUMMARY
Page 167 and 168:
S U M M A R Y positioning oneself i
Page 169 and 170:
S U M M A R Y were critical events
Page 171 and 172:
S U M M A R Y The SAM members const
Page 173 and 174:
S U M M A R Y chances of making a c
Page 175 and 176:
S U M M A R Y people create their i
Page 177 and 178:
R E F E R E N S L I S T A Berge, Br
Page 179 and 180:
R E F E R E N S L I S T A de los Re
Page 181 and 182:
R E F E R E N S L I S T A Gilbert,
Page 183 and 184:
R E F E R E N S L I S T A Jönsson,
Page 185 and 186:
R E F E R E N S L I S T A Mählck,
Page 187 and 188:
R E F E R E N S L I S T A Sjöberg,
Page 189 and 190:
R E F E R E N S L I S T A Wærness,
Page 191 and 192:
Intervjumaterial: NATEK-föreningen
Page 193 and 194:
Intervjuguide Presentation Ålder o
Page 195 and 196:
hur ser föreningens relation ut ti
Page 197 and 198:
SAM-MEDLEMMARNA B I L A G O R Bilag
Page 199 and 200:
AKADEMISKA AVHANDLINGAR Vid Pedagog
Page 201 and 202:
B I L A G O R 39. Ramstedt, Kristia
show all

IDENTITETSSKAPANDE I STUDENTFÖRENINGEN ULRIKA ... - DiVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?